5 Gruppdynamik. Sammanfattning 3 Vad behöver en grupp? 4 Gruppens faser 5. Olika individer och olika roller 9

Cirkelledare i abf grund 5 Gruppdynamik Sammanfattning 3 Vad behöver en grupp? 4 Gruppens faser 5 Tillhörandefasen 5 Smekmånaden 6 Konfliktfasen 6 Platån 7 Den effektiva fasen 7 Separationen 8 Olika individer och olika roller 9 Gruppens skämtare 10 Den informella ledaren 10 Allvetaren 11 Den tysta och osäkra 12

Gruppdynamik 3 Gruppdynamik Att delta i eller leda en studiecirkel är att göra en gemensam resa tillsammans med de andra i gruppen. Ni är på väg mot ett mål någonstans i fjärran. Ett mål som under resans gång kan komma att ändras eller omvärderas. Ofta är det själva resan och inte målet som är det viktigaste i studiecirkeln. Tillåt er själva att ibland sväva ut på intressanta sidospår. De brukar göra lärandet mer tredimensionellt och mångfacetterat. Studiecirkeln är ett demokratiskt lärande där alla deltar på samma villkor. Sammanfattning I en studiecirkel behövs god kommunikation, till exempel för att gruppen tillsammans ska kunna ta fram ett mål och en arbetsplan som alla deltagare känner sig nöjda med. Inom folkbildningen talar vi ofta om möten i ögonhöjd som ett kännetecken för en kommunikation som fungerar på ett bra sätt. Med det menas att både ledaren och deltagarna samtalar med varandra som de jämställda individer de är. Studiecirkeln kommer att genomgå flera olika faser i sin utveckling som grupp. Det är en fullt naturlig process som alla grupper genomgår. På grund av att studiecirkeln pågår under en begränsad tid kommer gruppen kanske inte att genomgå alla faser. Till en början är deltagarna lite osäkra och behöver tid på sig för att lära känna varandra och att hitta en trygghet i gruppen. Så småningom utvecklas en vi-känsla där alla känner sig delaktiga. Nu kan arbetet i studiecirkeln börja ta fart på allvar. När man börjar fördjupa sig mer i ämnet, kommer olika viljor ofta fram i gruppen. Nu kan det uppstå problem och de olika åsikterna kan skapa konflikter. Det kan leda till en mer sammansvetsad grupp som klarar av när det blåser och deltagare som går stärkta ur konflikten. Ibland kan situationen bli låst och gruppen kommer inte ur sina problem. Då är det viktigt att ledaren tar tag i situationen, är tydlig och hanterar konflikten utifrån sakfrågan. Vad är vi oeniga om? Vad kan vi enas om? Kom ihåg att ABF alltid finns till hands för cirkelledare som behöver råd och stöd i sin studiecirkel. Efter att gruppen kommit igenom konflikterna väntar en tid av effektivitet och arbetsglädje. Deltagarna känner till varandras starka och svaga sidor och kan jobba tillsammans mycket bra. Trots det kommer naturligtvis en separation när studiecirkeln är slut. Ställ aldrig in sista träffen. Människor har ett behov av att få göra ett avslut och att få säga hejdå. I din cirkelgrupp kommer du att stöta på flera olika slags människor. Olika individer tar på sig olika roller i gruppen. Ibland är det en väldigt tydlig rollför-

4 Gruppdynamik Kommunikation: Överföring av information mellan människor Studiecirkel: En grupp människor som träffas planmässigt och ägnar sig åt studier eller kulturverksamhet Feedback: Återkoppling delning och ibland är den lite mer diffus. Det finns roller som är väldigt framträdande, personer som pratar mycket och tar utrymme från andra, de som kanske är mer tillbakadragna och tysta och inte vill ta plats. I början kan det vara klokt att låta deltagarna vara i den roll de har. Du som ledare kan så småningom stötta dem att våga ta klivet utanför trygghetszonen, utanför rollen. Det kan vara mycket utvecklande för individen att prova på att tänka på nya sätt och inte fastna i gamla mönster. Det gäller även för gruppen. Vad behöver en grupp? Varje dag ingår du i flera olika grupper, jobbarkompisarna, familjen, studiecirkeln. Alla grupperingar av människor som du ingår i har sin egen struktur. Du kommer också att märka att det påverkar dig negativt om det i någon av dina grupper inte fungerar som det ska. Det gäller även studiecirkeln. Vad behöver då en grupp för att fungera? Det är självklart lite olika beroende på vilken funktion den har. Om vi tittar närmare på gruppen studiecirkeln så behöver den först och främst kommunikation. En grupp med god kommunikation har mycket bättre förutsättningar att bli en väl fungerande studiecirkel än en som inte kommunicerar. Det är lika viktigt att deltagarna sinsemellan kommunicerar som att ledare och deltagare kommunicerar. En öppen kommunikation åt alla håll minskar risken för missförstånd och skapar ett klimat där du och deltagarna på ett tidigt stadium kan lyfta frågor och reda ut saker som gör att det sällan behöver bli större problem i cirkeln. En studiecirkel som kommunicerar väl kan lättare komma överens om hur studierna ska läggas upp för att alla ska bli nöjda. Ett sätt att upprätthålla god kommunikation och för att stämma av att ni tillsammans är på väg åt rätt håll är att ta för vana att reflektera kring och göra muntliga utvärderingar av ert gemensamma arbete i cirkeln. Detta kan också kallas incheckning. Gruppen får möjlighet att stämma av förväntningarna med det arbete som pågår i cirkeln. Är vi på väg åt rätt håll? Behöver vi lägga större eller mindre vikt vid något område? Gör ni detta regelbundet minskar risken att en eller flera deltagare känner att de inte får ut vad de förväntat sig av studiecirkeln. Vad är då en god kommunikation? Det kan tyckas självklart att vi ska prata med varandra i cirkeln om hur vi vill ha det. Men hur ska vi prata? Inom folkbildningen nämns ofta det goda samtalet. Det kännetecknas av möten i ögonhöjd. Alla i studiecirkeln är lika mycket värda och vi samtalar med varandra som de jämställda individer vi är. Ett öppet sinne för varandras olikheter behövs och det är viktigt att lägga fokus på gemensamma lösningar. Bekräftelse behöver vi alla och att våga både ge och ta emot positiv feedback är främjande för gruppens utveckling såväl som för individens utveckling. En studiecirkel måste även ha ett gemensamt mål. Det kan vara ett specifikt mål. En fotocirkel kan till exempel ha som mål att göra en fotoutställning. Det kan också vara ett mer flytande mål. Det kan för samma fotocirkel vara att lära sig mer om kamerans funktioner och att prova på att ta olika typer av bilder.

Gruppdynamik 5 Problem uppstår dock om några har målet fotoutställning och andra vill lära sig mer om kameran. Som du förstår kan problemet avhjälpas om gruppen har en god kommunikation och kan resonera sig fram till vad som är ett relevant mål både för hela gruppen och för delar av den. Gruppens faser Det pågår mycket forskning på området gruppsykologi. Här beskrivs en variant av gruppens olika stadier eller faser. Ta gärna reda på fler sätt att se på grupper i utveckling. Det är spännande att som cirkelledare ta del av den senaste forskningen på området. Som cirkelledare är det bra att vara medveten om de olika faserna studiecirkeln kan komma att gå igenom. Det gör att du kan hjälpa gruppen igenom de lite tuffare faserna för att komma ut på andra sidan med ett starkare samarbete, istället för att det ska bli splittringar i gruppen. Kom ihåg att inte lasta dig själv för att gruppen ibland kan hamna i en konflikt mellan olika viljor. Kommunicerar gruppen väl kan det som annars skulle ha blivit en besvärlig konflikt istället bli ett kreativt samtal som leder till att ni i studiecirkeln får tänka nytt och ta ett steg framåt i er utveckling som grupp. Varje studiecirkel kommer inte att hinna gå igenom alla faser. Träffas gruppen ett fåtal gånger hinner ni kanske bara till fasen smekmånaden. Det tar olika lång tid för olika grupper att genomgå faserna, varje grupp är unik. Kommer det in en ny person i mitten av studiecirkeln gör det ibland att gruppen hoppar tillbaka till fasen före den befinner sig i just då, eller kanske ända till tillhörandefasen. Kommer det in nya personer kan gruppens struktur och ibland även rollfördelningen ändras. Efter ett sommaruppehåll får du också räkna med att gruppen får ta ett par träffar på sig innan ni hittat tillbaka till den anda ni hade innan uppehållet. Varifrån får jag då stödet för min upplevelse av mening och eget värde? Jag får det från andra, när jag är sedd och hörd och tagen på allvar. Bengt Nerman Tillhörandefasen Tillhörandefasen är den första av gruppens faser. Första gången människor träffas i en studiecirkel finns ofta en viss nervositet i luften. Hur ska det här bli? Vem kommer jag att vara i den här gruppen? Jag tycker att hon ser lite märklig ut, jag sätter mig en bit ifrån henne. Undrar om jag måste prata inför alla de andra? Många är de frågor och funderingar som kan tänkas röra sig i huvudet på var och en av deltagarna. Även du som ledare har förstås en viss oro eller i alla fall anspänning inför cirkelstarten. Fas: Period, skede; del av ett tidsförlopp Kreativitet: (bildning till latin creo skapa, frambringa ), förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv Bengt Johan Nerman, f. 1922, svensk författare och journalist, docent i litteraturhistoria och har varit lärare vid Folkuniversitetet och Journalisthögskolan i Stockholm. Son till Ture Nerman.

6 Gruppdynamik I den här fasen är gruppen i extra stort behov av att ledaren är lugn och trygg. Därmed inte sagt att du inte kan erkänna att även du undrar hur ni ska lägga upp cirkeln eller att du känner dig lite nervös. Att erkänna sådana saker kan få deltagarna att känna att det är okej att vara nervösa. Det i sin tur gör att nervositeten släpper. Du bör tänka på att en del människor upplever det mycket obekvämt att prata inför nya människor medan andra gärna tar för sig och pratar desto mer. Detta brukar märkas allra tydligast i början när en ny grupp träffas. Försök att hitta en balans redan från början. I tillhörandefasen pratas det gärna om väder och vind och annat allmängiltigt. Att genast kasta sig in på djupa samtalsämnen känns alltför utelämnande att göra bland personer som man ännu inte känner. Låt det ta lite tid. En hjälp på vägen för att skapa en trygg grupp med god kommunikation är att låta en del av första träffen gå åt till att göra en presentationsövning. Ett bra exempel på presentationsövning är att deltagarna två och två intervjuar varandra och sedan presenterar den de har intervjuat för hela gruppen. Att berätta om någon annan kan kännas mindre obekvämt än att behöva berätta om sig själv. De som intervjuar varandra kommer även att ha lättare att ta kontakt och prata mer eftersom de redan brutit isen, så att säga. Ett annat sätt är att gå runt en stund i lokalen, mingla och fråga om namn, intresse och varför man valt den här studiecirkeln för att sedan berätta om varandra. Deltagarna får då en första kontakt med fler än en person och att mingla kan vara ett sätt att se varandra på ett annat sätt än från en plats runt bordet. Ett sätt att bryta isen. Grogrund: Miljö där något växer Konflikt: Motsättning som kräver lösning Smekmånaden Nu har gruppen hunnit träffas några gånger. Ni har tillsammans kommit överens om en arbetsplan för cirkeln och har stakat ut ert mål. I smekmånaden känns allt bra, en vikänsla har inträtt i gruppen. Ni håller ofta med varandra i diskussionerna och bekräftar varandra. Det är trevligt att vara i smekmånaden. Här har du som ledare alla chanser att bygga upp trygghet och kommunikationsförmåga i gruppen. Egenskaper som kan vara av största vikt att ha med sig när gruppen går vidare i sin utveckling. Smekmånaden är inte den mest kreativa fasen eftersom det ännu inte har utkristalliserats så många olika viljor. Självklart finns ändå en god grogrund för att våga komma med idéer. Förslag från en deltagare brukar tas emot väl av de andra i gruppen. Ibland uppstår smågrupper inom den stora gruppen. Deltagarna upptäcker att de har mer gemensamt med en eller ett par av de andra. Det kan till exempel röra sig om fritidsintressen och behöver alltså inte ha med själva arbetet i cirkeln att göra. Dessa mindre grupperingar brukar inte innebära några hinder för den stora gruppen. Det är viktigt att som ledare inte tillhöra någon sådan mindre gruppering. Då kan det kännas som att ledaren favoriserar och det är förstås aldrig bra. Konfliktfasen Efter en period i smekmånaden kommer gruppen att upptäcka att de faktiskt inte tycker så lika om allting som de upplevde nyss. Det är nu det kan uppstå

Gruppdynamik 7 konflikter. Se inte den här fasen i gruppens utveckling som någonting negativt. Det är faktiskt så att individerna i gruppen har hunnit bli så pass trygga med varandra att de vågar tycka olika och dessutom uttala det högt. Det kan naturligtvis kännas obehagligt att inte komma överens. Här är det viktigt att du som ledare är neutral och inte tar ställning för den ena eller andra sidan i en diskussion. Du behöver vara trygg och kanske vara lite mer ledare än vad du har behövt vara under smekmånaden. Försök guida gruppen genom konflikten, var en tydlig samtalsledare. Har ni under träffarna byggt upp en god kommunikation är det lättare att lösa era konflikter. En cirkel ska genomsyras av ett öppet klimat och här finns det absolut plats för oliktänkande. Ställ frågor! Prata om skillnaderna i era åsikter så kan deltagarnas olika bilder av en fråga bli tydligare. Kan gruppen se styrkan i att individerna tycker olika så kommer snart konfliktfasen att blåsa förbi och övergå i nästa fas. Om däremot konflikten låser sig kan det bli en lite kämpigare fas. Arbetet i cirkeln blir lidande av det och stagnerar. Stagnera: (så småningom) upphöra att utvecklas i positiv riktning Platån Kommer inte gruppen vidare och ur sina konflikter hamnar den på en mental platå. Här behöver gruppen hjälp för att komma någon vart. Kanske kan du bryta mönstret genom att göra något helt annat. Lyft in något nytt i cirkeln, åk på ett trevligt studiebesök. Kanske kan det nya göra att ni ser varandra på ett annat sätt, att ni får en annan förståelse för varandra. Försök helt enkelt få gruppen att hitta något nytt som inte är så känsloladdat att prata om. Avled problemet genom att hitta nya gemensamma beröringspunkter. Det är inte särskilt vanligt att en studiecirkel hamnar på platån, som ledare behöver du faktiskt inte vara orolig för att det ska hända. Kom även ihåg att du kan kontakta ditt lokala ABF för att få råd i den här typen av frågor. ABF är din pedagogiska resurs och finns alltid som ett stöd för cirkelledaren. Den grupp som från början har en god kommunikation och ett öppet samtalsklimat i cirkeln hamnar sällan på den mentala platån. Den tar istället en genväg runt den här fasen och hamnar direkt i nästa fas. Den effektiva fasen Nu har ni tagit er igenom konfliktfasen och dessutom klarat av det bra! Det innebär att gruppen har tagit ett rejält kliv framåt i utvecklingen. Ni vet nu att ni klarar av att lösa problem och konflikter och det skapar en stor trygghet i gruppen. Ni vet var ni har varandra och känner till varandras starka och svaga sidor. Ni kan använda er av varandra på bästa möjliga sätt och tillsammans uträtta stordåd! Att vara i den här fasen innebär att det inte längre känns otäckt eller utlämnande att säga sin åsikt i olika frågor. Det går även bra att få mothugg i en fråga. Deltagarna behöver inte gå i försvarsställning utan kan lugnt ha olika åsikter utan att vara rädda för att det ska bli en konflikt. Ni har lärt er att kommunicera och att acceptera och även uppskatta oliktänkande inom gruppen.

8 Gruppdynamik Fokus: Centrum (för allmänt intresse Separationen Hur bra ni än har det tillsammans så kommer det alltid en sista träff på en studiecirkel. Det är viktigt att genomföra sista träffen. Att som ledare just den gången få förhinder är väldigt olyckligt. Människor har behov av att få göra ett avslut. Det är viktigt att få säga hejdå. Ofta säger vi även saker som, vi ses igen, vi startar upp en ny cirkel och vi måste ha en återträff! Ibland gör vi förstås verklighet av sådana saker men lika ofta blir det inte av. Varför är det så? Hittar människor bara på när de säger att de vill ha en återträff? Just då när det sägs känns det väldigt viktigt men sedan händer något. Det är ju faktiskt så att gruppen efter att den har lösts upp blir ett antal individer som kommer att sluta sig till nya grupper av människor. Då blir dessa nya möten det viktigaste att fokusera på. Vi menar alltså allt det där med att träffas igen men sedan kommer livet emellan och vi går vidare in i nya grupper. Det är inget konstigt och betyder inte att den grupp vi nyss lämnat blir mindre betydelsefull. Är det inte just det som är det fantastiska med folkbildningen? Att den ofta lyfter människor vidare in i nya sammanhang, vidare till nya möjligheter i livet. Varje studiecirkel kommer inte att hinna genomgå alla faser. Träffas gruppen under lite kortare tid hoppas faserna i mitten över för att landa i separationen. Separationen Tillhörandefasen Den effektiva fasen Smekmånaden Platån Konfliktfasen

Gruppdynamik 9 Reflektera Vilka faser har du själv upplevt i din studiecirkel? I vilken fas anser du att den här cirkelledarutbildningens grupp befinner sig? Vad är det som händer med en grupp om nya deltagare kommer in i gruppen under pågående studiecirkel? Varför går det i vissa grupper fortare att genomgå faserna än i andra grupper? Olika individer och olika roller Till en studiecirkel kommer en rad olika typer av människor. De har alla olika förväntningar på vad cirkeln ska ge dem. En är där för att ämnet är så oerhört intressant. En annan för att få egen tid utanför familjelivet. En tredje vill ha mer social samvaro och förväntar sig att få nya vänner i cirkeln. En fjärde har hängt med sin kompis som har sagt att det säkert blir kul. Alla dessa olika individer ska cirkelledaren försöka få ihop till en väl fungerande grupp som helst har samma mål med cirkeln och som dessutom kommer överens med varandra. Inget lätt uppdrag kan man tycka! Tack och lov är det så att alla i en studiecirkel ansvarar för att gruppen fungerar. Det finns även ett gemensamt ansvar för lärandet. Det är också så att just studiecirkelns arbetssätt oftast passar väldigt bra när du har med så olika individer att göra. Flera olika förväntningar kan uppfyllas i samma cirkel. För att du ska kunna ha någon aning om hur arbetet ska läggas upp är det förstås väldigt viktigt att du inventerar vilka förväntningar deltagarna i gruppen har. Fråga redan första gången. Utifrån förväntningarna kan ni sedan tillsammans lägga upp en arbetsplan som passar er alla. Ända sedan barnsben har varje människa övat mer på en viss roll än på andra. Det har att göra med uppväxtförhållanden och vad som har förväntats av individen både som barn och senare även som vuxen. Är en person van att alltid vara den som får andra att skratta kommer den att reflexmässigt ta på sig den rollen även i en studiecirkel. Är individen van att ständigt bli undanskuffad och lämna plats åt andra kommer det vara så denne agerar i cirkeln. Det finns såklart även många människor som inte är så tydliga i sina roller, vilket kan innebära att de har haft förmånen att öva sig på flera olika roller under sitt liv. Andra människor är väldigt fast i en viss roll och kan ha svårigheter att tänka nytt och gå utanför invanda mönster. Den roll vi tar på oss är också oftast den vi får av andra i en grupp. Till en viss gräns är det bra med tydlig rollfördelning i en grupp men det kan också bli för mycket. Som cirkelledare kan du erbjuda människor att kliva utanför sin invanda roll men aldrig tvinga dem. Att vara i sin invanda roll betyder att man är i sin egen trygghetszon. Att ta steget utanför Social: Samhällelig, samhälls-, samhällsbildande, relaterad till andra; ibland också sällskaplig

10 Gruppdynamik trygghetszonen kan vara otroligt utvecklande och lyfta människor till oanade höjder. Blir individen mer eller mindre utputtad från sin trygghetszon kommer denne helt naturligt att gå i försvarsställning och inte alls känna sig bekväm. Det är alltså viktigt att låta det ta tid, acceptera ett visst mått av fasta roller i gruppen samt att ge alla deltagare lika mycket plats oberoende av om de har en framträdande och utåtagerande roll eller ej. Tänk på att det är skillnad på att ge deltagarna lika mycket utrymme och på att kräva att deltagarna ska ta lika mycket utrymme. Ett konkret exempel på det är att ledaren i en diskussion i cirkeln bjuder in alla i samtalet och inte låter de mest pratsamma ta över. Ledaren försöker däremot inte få de mest tystlåtna deltagarna att prata lika mycket som de som pratar mest. Vad kan det då tänkas finnas för olika roller du kan stöta på i en cirkelgrupp? Det är svårt att prata om detta utan att generalisera alltför mycket. Kom ihåg att de flesta av oss människor har drag ifrån olika roller. Du kommer att stöta på både deltagare som passar perfekt in i en roll och deltagare som passar in i beskrivningen av flera roller. Kommentar: Uttalande som uttrycker personlig inställning eller utgör förklaring till annat uttalande eller till händelse Informell säger man om något som inte behöver hålla sig till vissa bestämda former Gruppens skämtare Gruppens skämtare har en rolig kommentar till allt som sägs. Oftast är det faktiskt roligt och till att börja med kan det vara bra med någon som kan bryta isen i gruppen och lätta upp stämningen när det behövs. Efter ett tag kan det dock bli ganska tröttsamt med någon som aldrig kan ta någonting på allvar. Oftast är gruppens skämtare en blandning mellan en vilja att vara kompis och en osäkerhet på om hon/han verkligen duger. Kan personen inte så mycket om ämnet så kan till exempel skämt, ibland nedvärderanade, om skämtaren själv komma ganska ofta. Detta är dels en undanflykt för att inte behöva engagera sig så mycket och dels en rädsla för att även om jag anstränger mig så fattar jag säkert ingenting. Skämtaren har allt som oftast fått uppskattning för sitt sätt att vara och har därför fastnat i mönstret. Hjälp skämtaren att våga kliva utanför sin trygghetszon genom att inte skratta högt varje gång en rolig kommentar kommer. Hitta det allvarliga i skämtet och spinn istället vidare på det. Ja, du skojar men det ligger ju faktiskt någonting i det där osv. Genom att ta skämtaren på allvar när hon/han försöker vara rolig öppnar du upp för att skämtaren nästa gång ska våga sig på en seriös kommentar. Den informella ledaren Den här deltagaren går bakvägen för att ta över ledarskapet i gruppen. Den informella ledaren kan göra försök att få gruppen med sig mot ledaren. Det beror ytterst sällan på att ledaren är dålig på något sätt utan har mycket mer att göra med den informella ledarens behov av bekräftelse. Hon/han är i grund och botten en ganska osäker person. Ofta ställs frågor utan annat syfte än att försöka få ledaren att hamna på hal is. Frågor som ska få ledaren att säga; jag vet inte, och känna sig ställd och otillräcklig. Istället kan du till exempel svara: Jag vet inte men kan inte du kolla det till nästa gång så kan du få berätta lite om det? Den informella ledaren är ofta ganska tacksam att jobba med. Som sagt så behöver denne deltagare bekräftelse och bevis på att hon/han duger. Varför då

Gruppdynamik 11 inte ge det? Fråga till exempel om den informella ledaren, nästa gång ni ses, kan hålla i ett pass på 15 minuter om någon särskild del inom cirkelns ämne. Ge en bestämd tid för att lättare kunna avbryta om den informella ledaren drar ut för mycket på tiden men också för att denne ska veta hur mycket hon/han ska förbereda. En del informella ledare känner sig sedda och betydelsefulla om de får ett uppdrag av dig som ledare. Det gör att du kommer att få den informella ledaren med dig i stället för mot dig. Att ha en stark individ i gruppen som håller med dig är naturligtvis enklare än en som är emot allt du säger. Den övriga gruppen kommer också att få mer lugn och ro. Andra informella ledare kan känna sig väldigt osäkra om de helt plötsligt måste ta på sig den riktiga ledarkepsen, om det så bara är för 15 minuter. Antingen avstår den informella ledaren från att ta på sig uppdraget och då kan du själv göra det och visa att du gör det bra. Eller så gör den informella ledaren ett försök till att genomföra sina 15 minuter men upptäcker att ledaruppdraget inte var så enkelt som denne föreställt sig. Det gör att hon/han framöver kommer att se med mer blida ögon på dig och visa dig respekt i ditt uppdrag. Var mycket noga med att du aldrig låter den informella ledaren misslyckas med sina 15 minuter. Var lugn, trygg och uppmuntrande även om den personen inte visat dig sådana egenskaper. Som ledare är det alltid ditt ansvar att se till att ingen deltagare känner sig dum eller bortgjord. Att vara tillräckligt storsint för att inte ge igen med samma mynt visar att du är en bra ledare. Allvetaren Allvetaren har som namnet antyder svar på allt. Den här personen har ett stort behov av att hela tiden framhäva sig själv, tyvärr ofta på bekostnad av de andra i gruppen. Ibland kan allvetaren ifrågasätta hela folkbildningsidealet. Hon/han kan tycka att du som ledare är otydlig och flummig när du försöker få deltagarna själva att hitta lösningar och svar i stället för att servera färdiga sanningar. Allvetaren svarar alltid på så gott som alla frågor och är inte särskilt intresserad av att lyssna på vad de andra har att säga. Hon/han har ju redan sagt det rätta svaret. Med en sådan här deltagare i gruppen blir det svårigheter att ge alla plats i diskussionerna. Allvetaren tar allt som oftast ordet och håller gärna långa utläggningar som inte ger utrymme för andra åsikter. Här får du lov att ställa krav på att alla har rätt att uttrycka sig. Deltagarna måste lyssna på varandra. Även om du är tydlig med det så kan det vara svårt för de mer försynta i gruppen att hävda sig. Att prata inför hela gruppen med vetskapen om att allvetaren med största sannolikhet snart kommer att ta över känns inte helt bekvämt. En metod du kan använda för att få en jämnare fördelning på inläggen i diskussionen är talpinnen. Använd till exempel en whiteboardpenna och kalla den för talpinnen. Den som håller i talpinnen har ordet. Talpinnen lämnas sedan vidare till nästa som vill prata. På det här sättet åskådliggörs det tydligt vem som håller i pinnen mest. Är det allvetaren så får sig denne en tankeställare och lämnar förhoppningsvis lite mer utrymme till de andra. En annan bra effekt av talpinnen är att det som sägs med den ofta är mer genomtänkt än utan den. Att aktivt ta talpinnen för att säga sin åsikt kräver att deltagarna tänker till på Allvetare: Universalgeni, levande uppslagsbok, vandrande lexikon, orakel

12 Gruppdynamik vad det är de vill säga. Utan talpinne är det lättare för de som gärna pratar att prata rakt ut utan att det alla gånger har så mycket innehåll. Allvetaren behöver precis som alla andra bekräftelse på att det denne säger är bra och klokt men hon/han behöver även förstå att alla i gruppen har bra och kloka saker att komma med. Med talpinnen får allvetaren tillfälle att lyssna till de andra i gruppen. Blir allvetarrollen alltför tydlig och går ut över resten av deltagarna behöver du som ledare markera för allvetaren att detta inte är okej. Gör det när tillfälle bjuds utanför resten av gruppen. Kanske i början/slutet av cirkeln eller under fikapausen. Att ta upp en sådan sak inför hela gruppen är naturligtvis inte bra om personen känner sig utsatt. Men man kan också lyfta fram den gemensamma överenskommelsen om att alla ska ha chans att komma till tals. Gör det som en del av avstämningen med gruppen om hur arbetet fungerar. Lärstil: Avser hur en människa koncentrerar sig, tar in och bearbetar ny information Den tysta och osäkra En eller flera tysta och lite osäkra personer brukar det alltid finnas i en grupp. Den här rollen beror ofta på att personen ifråga inte är så van att ta för sig eller att prata inför andra människor. Det är för den här deltagarens skull som det är extra viktigt att mjukstarta studiecirkeln och inte kräva att alla ska prata mycket och delta aktivt i diskussionerna redan från första träffen. Tänk dig själv in i situationen att vara osäker både på ämnet, i gruppen och med ledaren och tvingas säga något klokt med allas ögon på sig. En sådan situation främjar inte alls deltagarens utveckling. Det blir en ohållbar lärsituation för den deltagare som sitter och är rädd för att bli tvungen att uttrycka sin åsikt i ett sammanhang där denne inte känner sig trygg. Om vi betänker att lärandet ska vara lustfyllt så förstår vi att vi måste bygga upp en trygghet hos den tysta och osäkra deltagaren för att nå dit. Det görs enklast genom att låta den personen ta tid på sig. Passa på att prata med den här deltagaren under fikapausen, det kan kännas som mindre kravfyllt och bli mer avslappnat. Ska du ställa frågor så ställ bara frågor som du är helt säker på att den tysta och osäkra personen vet svaret på. Kanske har det under fikapausen framkommit att den tysta och blyga är väl insatt inom det område som ni ska prata om härnäst. Använd det och stötta deltagaren om denne vågar sig på att dela sina kunskaper med resten av gruppen. Jag tyckte det var så bra det där du sa under fikat, hur var det du sa? Kan du inte berätta för oss alla? Ställ hjälpfrågor för att få den tysta och osäkra att våga fortsätta. Ofta är det här en roll som individen brukar klara av att kliva ur när gruppen har hittat sin trygghet och du som ledare bara stöttar och bekräftar i stället för att dra och knuffa. Det finns även en variant på den här rollen. Det finns ju faktiskt personer som är tysta av en helt annan anledning än att de är osäkra och blyga. En av lärstilarna är just att lyssna först och prata sen. Är den tysta personen helt ny på ämnet så kan det mycket väl vara så att denne bara sitter och lyssnar in de andra och inte är ett dugg blyg. Inte heller här är det läge att försöka tvinga med deltagaren i diskussionen. Det stör lärstilen, den här deltagaren har ett stort behov av att få avvakta och lyssna för att skapa sig en uppfattning om ämnet. Se den här personen som en tillgång. Hon/han brukar ha god koll på vad det har

Gruppdynamik 13 pratats om och brukar vara duktig på att sammanfatta de andras kanske ibland lite utsvävande resonemang på ett bra sätt. Människor börjar i den lärstil som de känner sig mest hemma i men sedan fortsätter vi att lära på andra sätt. Du kan förebygga och ge mer förståelse för det genom att första gången ta upp att vi lär olika och har olika behov att lyssna och prata mer eller mindre. Du kommer säkert att få instämmanden och nickningar till svar. Den osäkra deltagaren kommer troligen att kliva ur sin roll efter ett tag och ta mer aktiv del i diskussioner. Reflektera Nu har du läst om några olika roller som du kan möta i din cirkel. Finns det fler roller? Vad kännetecknar dem i så fall? Hur har du hanterat de andra rollerna som du har sett i din cirkel? Vad finns det för fördelar och nackdelar med tydlig rollfördelning i en grupp?

14 Gruppdynamik

Gruppdynamik 15

16 Gruppdynamik Produktion Bilda Förlag & Idé, Tryck Åtta45 Tryckeri AB. Art nr AB1012E