Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Relevanta dokument
Barn som riskerar att fara illa

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie

1 januari (HSL 2 g )

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Våga prata om sexuella övergrepp

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Ny antologi: Skolsocialt arbete Om skolan som plats för och del av det sociala arbetet

Bästa platsen att växa upp på

Barn utsatta för våld i Sverige

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Anmälan När, hur och sen då?

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Våld i nära relationer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Att ställa frågor om våld

Det försummade barnet

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Samverkan varför, när och hur?

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

"Hur många vuxna tror på en unge egentligen???"

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Barn som far illa & våld i nära relationer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Bra att veta om sexuella övergrepp

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Då lyssnade hon äntligen på oss barn

Adolescents selling sex and sex as self injury

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Våld löser inget! SAMMANFATTNING AV EN NATIONELL KARTLÄGGNING OM VÅLD MOT BARN. Åsa Landberg, Carolina Jernbro och Staffan Janson

Vid misstanke om att barn far illa

Kan man bli sjuk av ord?

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

Utbildning BHV juridik

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Målgruppsinventeringar inom barn och unga

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Elevhälsans arbete kring barn som riskerar fara illa eller far illa

Barn som far illa Kandidatföreläsning

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Barn som närstående/anhöriga

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen ärenden 13 mars februari 2016

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Aktualiseringar i den sociala barnavården

Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister

Vad händer med barnen?

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Barn och ungas utsatthet för våld

Transkript:

Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete

Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju visat soc faktiskt redan från början att jag mådde jättedåligt och att det funkade inte och jag hade ju stuckit hemifrån också men det var ingen som (Sofia: nej) tog tag i det alls liksom. Man hade alla möjligheter att stoppa det, långt innan men man gjorde inte det. / / Nej, det är ju så att hade de bara lyssnat och pratat med oss, alltså både med mig och mina föräldrar så hade de nog förstått att det var så illa som det var och jag hade inte behövt flippa ut så totalt som jag gjorde heller. Det hade sparat så mycket tid. Det hade inte behövt gå så långt alls. Två år efter placering på särskilt ungdomshem

Avslöjat misshandel för Andel (%) av dem som utsatts för misshandel av vuxen (44%) Jämnårig vän 15 Syskon 13 Förälder/närstående 11 Flickvän/pojkvän 6,3 Socialtjänsten 5,0 Personal (lärare, skolsköterska, kurator) 4,6 Hälso- och sjukvård 3,9 Polis 3,3 BRIS eller liknande 1,6 Personal på ungdomsmottagning 1,6 Vuxen i förning eller liknande 1,2 Annan person 1,5 Jernbro & Jönsson (2017)

Internationellt perspektiv på anmälningsplikt Skyddsmodellen Anmälningsplikt Familjestödsmodellen Frivilligt att anmäla Barnorienterad modell Anmälningsplikt Saknas empiriskt stöd för att anmälningsplikt är mer effektivt

Anmälan/ansökan Utredning Insats

Barn som misstänks fara illa 1,5-3 % av barn 0-6 år uppskattas fara illa 10 % bedöms vara i riskzon för att fara illa 24 % utsatt för fysisk misshandel ngn gång under uppväxten 44 % utsatt för någon form av misshandel ngn gång under uppväxten 3 % utsatt för allvarlig fysisk misshandel Jernbro & Janson (2017) Lagerberg (2001) Lundén (2004)

Barn som misstänks fara illa Mellan 10-50 % av de som misstänks fara illa anmäls till socialtjänsten 1,5-3 % av barn 0-6 år uppskattas fara illa 10 % bedöms vara i riskzon för att fara illa 24 % utsatt för fysisk misshandel ngn gång under uppväxten 44 % utsatt för någon form av misshandel ngn gång under uppväxten 3 % utsatt för allvarlig fysisk misshandel Jernbro & Janson (2017) Lagerberg (2001) Lundén (2004)

Wiklund (2006), Cocozza (2007), Östberg (2010) Socialstyrelsen (2012) Andel barn som anmäls ca 4 % av barn 0-17 år ca 2 % av barn 0-12 år ca 6 % av barn 13-17 år Uppskattningsvis sker varje år: 140 000 anmälningar 60 000 barn

Wiklund (2006), Cocozza (2007), Östberg (2010) Socialstyrelsen (2012) Andel barn som anmäls ca 4 % av barn 0-17 år ca 2 % av barn 0-12 år ca 6 % av barn 13-17 år Polisen Anhöriga/grannar Skola Socialtjänst Sjukvård BUP Förskola BVC Vuxenpsykiatri

Wiklund (2006), Cocozza (2007), Östberg (2010) Socialstyrelsen (2012) Andel barn som anmäls 4 % av barn 0-17 år 2 % av barn 0-12 år 6 % av barn 13-17 år Polisen Anhöriga/grannar Skola Socialtjänst Sjukvård BUP Förskola BVC Vuxenpsykiatri Pojkar Tonåringar Barn till arbetslösa föräldrar Konflikter i familjen Ungas asocialitet Skolrelaterade problem Försummelse/vanvård

Andel barn som utreds 30-60 % leder till utredning Uppskattningsvis inleds 30 000 utredningar varje år Lundén (2004) Cocozza (2007) Östberg (2010) Socialstyrelsen (2012) Heimer, Näsman & Palme (2017)

Andel barn som utreds 30-60 % leder till utredning Övergrepp Anmälan från professionella Föräldrars behov av avlastning Flicka Sammansatta problem Lundén (2004) Cocozza (2007) Östberg (2010) Heimer, Näsman & Palme (2017)

Andel barn som får insats ca 20 % leder till insats 3-5 % placering Cocozza (2007), Östberg (2010)

Andel barn som får insats Föräldrars avlastning Övergrepp Förälders psykiska problem Komplex problematik Anmälan från professionella Flicka ca 20 % leder till insats 3-5 % placering Östberg (2010)

Andel barn som får insats Föräldrars avlastning Övergrepp Förälders psykiska problem Komplex problematik Anmälan från professionella Flicka ca 20 % leder till insats 3-5 % placering Hälften hade återaktualiserats fem år senare Cocozza (2007) Östberg (2010)

Hur resonerar personal i BVC, förskola och skola? Bevara god och tillitsfull relation med föräldrar och via den relationen agera för att förebygga att barn far illa Olika betoningar i sitt preventiva och stödjande arbete Tidigare erfarenheter av socialtjänsten påverkar Känslor av osäkerhet Backlund, Wiklund och Östberg (2012)

Varierande förhållningssätt Det formella förhållningssättet Det reflekterande förhållningssättet Anmälan riskerar det egna preventiva och stödjande arbetet Backlund, Wiklund och Östberg (2012)

Förhållningssätt inom sjukvården Status i organisationen påverkar anmälningsbenägenhet Utbildning Kunskap om lagar och riktlinjer och organisatoriskt stöd Osäkerhet och ambivalens Känslor (emotioner) Svärd (2016)

Föräldrars erfarenheter av anmälningar Rädsla för att barnet omhändertas Stress, ilska Sänkt självkänsla Stigmatisering Informationsbrist Sundell, Egelund, Löfholm & Kaunitz (2007)

En förälders upplevelse Anna: [ ] jag var så rädd att när som helt så kommer skolan göra en socialanmäla och hur blir det då? Man blir så där rädd att. Innan hade jag ju läst så mycket dåligt i tidningarna, och det tycker jag är så tråkigt. Att man har läst så mycket och man har bara läst fall när det blivit fel / /, ja men det här klassiska att socialen tar barn, så då fanns ju den rädslan att tänk om skolan gör en anmälan men sedan nu när jag har varit i den här snurren i flera år så ser jag ju att, socialen är ju endast till för att hjälpa. De tar ju inte barn utan de är ju till för [barn]. Och jag hade inte klarat detta utan dom så vad jag tar med mig är att barnens bästa i Braås öppnade dörrar för mig kan man väl säga till barn och familj och, de gjorde det inte lika skrämmande att söka hjälp. Jag visste ju inte ens om att man kunde söka hjälp och det tror jag inte är så många som vet utan många går nog runt med en klump i magen och tänker att när som helst så kommer någon att anmäla till socialen. Enell & Denvall (2018)

Sammanfattningsvis Stort tolknings- och handlingsutrymme Små barn framstår ha svagt skydd av samhället Fokus på föräldrar snarare än barnen Spänningsfält med hög osäkerhet Stödjande faktorer Utbildning, organisatoriskt stöd, riktlinjer och rutiner Samverkan Närvarande och tillitsskapande socialtjänst Reflektion och diskussion på arbetsplatsen

Referenser Backlund, Åsa, Wiklund, Stefan & Östberg, Francesca (2012). När man misstänker att barn far illa. En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten. Sundbyberg: Rädda Barnen. Cocozza, Madeleine (2007). The parenting of society. A study of Child Protection in Sweden from report to support. (Avhandling) Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet Enell, Sofia & Denvall, Verner (2018). Att överskrida gränser för barnens bästa tidigt och förebyggande arbete i Växjö kommun. Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet Heimer, Marie, Näsman, Elisabet & Palme, Joakim (2017) Rättighetsbärare eller problembärare? Barns rätt att kola till tals och socialtjänstens insatser. Stockholm: Allmänna Barnhuset & Uppsala universitet Lagerberg, D. (2001) A descripive survey of Swedish child health nurces awareness of abuse and neglect. I Characteristics of the nurses. Child abuse and Neglect 25:1853-1601. Lundén, Karin (2004) Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. (Avhandling) Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Forts referenser Jernbro, Carolina & Janson, Staffan (2017). Våld mot barn 2016. En nationell kartläggning. Stockholm: Allmänna Barnhuset. Socialstyrelsen (2012). Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga en undersöknig om omfattning och regionala skillnader. Sundell, Knut, Egelund, Tine, Löfholm, Cecilia & Kaunitz, Catrin (2007) Barnavårdsutredningar en kunskapsöversik. Stockholm: Gothia Svärd, Veronica. (2016) Children at risk?: hospital social workers' and their colleagues' assessment and reporting experiences. (Avhandling) Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Wiklund, Stefan (2006). Den kommunala barnavården om anmälningar, organization och utfall. (Avhandling) Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Östberg, Francesca (2010). Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala barnavården. (Avhandling) Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet