SAMRÅDSINFORMATION Välkommen till samråd om den planerade vindkraftanläggningen på Degerkölen, Ljusdals kommun. 1
NV NORDISK VINDKRAFT AB Bildades 2002 och består av ca 40 anställda. Säte i Göteborg med lokalkontor i Östersund. Helägt dotterbolag till RES Ltd Renewable Energy Systems Limited, ett familjeägt företag och ett av världens ledande vindkraftsföretag sedan 25 år. Nordisk Vindkraft bygger och levererar vindkraftsanläggningar i Norden. Vi vill ta tillvara på vindens energi på allra bästa sätt, därför väljer vi att bygga stora effektiva anläggningar på platser där det är som mest lämpat. Vi bygger framför allt anläggningar med en installerad effekt på tio megawatt eller mer. Vi ansvarar för hela kedjan från förstudie till drift och underhåll. Projektutveckling Förstudieval av plats Finansiering Byggnation Drift och underhåll Det är viktigt att kommunen och dess invånare får ut något av projekten. Det kan exempelvis innebära att vi drar fram bredband till en by som annars inte skulle få det eller stöd till någon lokal verksamhet. Nordisk Vindkraft vet att vindkraft kommer vara en betydande del av framtidens energiförsörjning. Det vet också våra projektledare och anställda som alla drivs av ett starkt engagemang och motivation för det de gör att göra skillnad. 2
EXEMPEL PÅ VÅRA REFERENSPROJEKT Håcksta vindkraftsanläggning Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län Antal vindkraftverk: 5 Typ: Vestas V90 2.0 Effekt: 10 MW El till antal hushåll: 4 500 Ägare: Umeå energi Togs i drift: 2008 Havsnäs vindkraftsanläggning Strömsunds kommun, Jämtlands län Antal vindkraftverk: 48 Typ: 45 stycken är Vestas V90 2.0, 3 stycken är Vestas V90 1.8 Effekt: 95,4 MW El till antal hushåll: 50 000 Ägare: Nordisk Vindkraft 25% och Hg Capital 75% Togs i drift: 2010 Ytterberg vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Antal vindkraftverk: 22 Typ: Vestas V90 2.0 Effekt: 44 MW El till antal hushåll: 22 000 Ägare: Hg Capital I drift: 2011 Kyrkberget vindkraftsanläggning Mora kommun, Dalarnas län Antal vindkraftverk: 10 Typ: Siemens 101-2.3 Effekt: 23 MW El till antal hushåll: 10 000 Ägare: Jämtkraft I drift: 2011 Åmliden vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Antal vindkraftverk: 23 Typ: Vestas V105 1.8 Effekt: 41,4 MW El till antal hushåll: 20 000 Ägare: Hg Capital I drift: 2012 3
Samråd om Degerkölen vindkraftanläggning Allmänt om vindkraft 4
VINDKRAFT Vinden är en uthållig energikälla, som i sin tur kan förvandlas till el. Det är ren energi som inte genererar utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter. Detta gör att vindkraft är en förnyelsebar energi som har en minimal påverkan på vår miljö. För att producera el behöver det blåsa mellan 4 och 25 meter per sekund, vilket det mestadels gör sett över året. Allra mest blåser det under hösten och vintern, den period då förbrukningen också är störst. Sveriges mål I början av 2009 antogs ett nytt direktiv om främjande av användningen av förnyelsebar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 procent förnyelsebar energi. Riksdagen antog 2009 Energimyndighetens föreslag att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara 30 TWh/år. Det innebär utifrån målet att antalet vindkraftverk behöver öka från ca 1650 till 4000-6000 stycken beroende på effekt. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet. 5
VINDKRAFT Sveriges förutsättningar Eftersom Sverige består av långa kustremsor, många och höga höjder och öppna fält är förutsättningarna för att bygga vindkraftanläggningar goda. Vindkraftverken bör placeras där de gör minsta möjliga påverkan på natur och närboende och det finns många lämpliga områden i vårt land där vindkraftverken kan placeras i harmoni med vår omgivning. För att minska miljöhot, försurning och övergödning är det nödvändigt att vindkraften ökas avsevärt och med Sveriges goda vindförutsättningar finns goda möjligheter. Vindkraftverk i resterande världen Europa leder utvecklingen av vindkraft i världen med Tyskland och Spanien som de största producenterna. Även pionjärlandet Danmark ligger i framkant; 25,9% av landets energiförbrukning hämtas från vindkraften. I övriga delar av världen har bl.a. Kina, USA och Indien en relativt stor produktion av vindkraft. Källa: EWEA, Wind in Power 2011: European statistics (February 2012) 6
VINDKRAFT PER LÄN 2010 Län Installerad effekt Antal vindkraftverk (MW) Skåne 415 328 Västra Götaland 391 364 Jämtland 181 99 Västerbotten 170 91 Dalarna 150 79 Halland 133 137 Gotland 114 155 Östergötland 97 103 Norrbotten 83 47 Kalmar 79 85 Jönköping 37 28 Blekinge 34 32 Värmland 34 17 Uppsala 33 20 Västernorrland 23 22 Gävleborg 21 14 Örebro 14 22 Kronoberg 3 4 Södermanland 1,4 2 Stockholm 1,2 4 Västmanland 0,1 2 Summa 2019 1655 Källa: Energimyndigheten 7
VINDKRAFTVERK Rotordiameter upp till 120m Totalhöjd upp till 200m Maskinhus Navhöjd upp till 140m Torn 8
VINDKRAFT - HINDERBELYSNING Ett vindkraftverk som har sin högsta punkt (vingspets) lägre än 150 meter ovanför mark- eller vattenytan ska ha ett medelintensivt, rött blinkande ljus på den högsta fasta punkten. Vindkraftverk som når över 150 meter med sin vingspets, ska ha ett så kallat högintensivt blinkande ljus. Färgen på ljuset ska vara vitt. Nattetid sänks ljusstyrkan. När det gäller vindkraftsparker, det vill säga fyra eller fler kraftverk som står med mindre än 900 meters avstånd från varandra, är belysningen annorlunda. Där ska vindkraftverken som utgör parkens yttre gräns ha belysning enligt ovanstående beskrivning, medan de kraftverk som står längre in i parken ska förses med minst lågintensiva ljus. I Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2010:155 regleras exakt vad låg-, medel- och högintensivt betyder. Mer information om hinderbelysning finns på vår hemsida www.nordiskvindkraft.se 9
VINDKRAFT - LJUD OCH BULLER Nordisk vindkraft planerar så att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba avseende buller efterlevs (35 dba i särskilda områden där låga bullernivåer eftersträvas). Nivån gäller för den sammanlagda ljudnivån från verk i grupp och ska beräknas från bostadens fasad. Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga ljudnivån på en plats från alla vindkraftverk. Decibel (db) är en vanlig måttenhet för ljudnivå. Där anges ljudnivån som skillnaden mellan det ljud man mäter och det svagaste ljud en människa kan höra, vilket motsvarar 0 decibel. Decibel är en logaritmisk måttenhet, vilket i princip innebär att en ökning med 8-10 db innebär en fördubbling av ljudnivån. mänsklig andning på 3 meters avstånd tillåten nivå för vindkraftverk vid fasad normalt samtal tvättmaskin stadstrafik traktor, slagborr på 2 meters avstånd 0 db 10 db 20 db 40 db 50 db 60 db 70 db 75 db 80 db 85 db 90 db 100 db gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta, ungefär som en mygga på 3 meters avstånd. viskningar kraftigt regn vältrafikerad gata på 5 meters avstånd dammsugare på 1 meters avstånd hårtork, gräsklippare 10
VINDKRAFT - SKUGGA Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga skuggeffekten på en plats från alla vindkraftverk. Beräkningar görs med antaganden om att himlen alltid är molnfri och att vindkraftverkens rotorytor alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen. Därför visar beräkningarna hur många timmars skugga en plats får vid värsta tänkbara fall. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter, dock säger praxis att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. 11
VINDKRAFT- SKUGGA forts. Vid beräkning av skuggeffekter utgår man från den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten, vilket avser den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från molnfri himmel och när rotorytan står vinkelrätt mot sol-instrålningen. Med den faktiska skuggeffekten menas den faktiska summerade tiden då periodiska skuggeffekter uppträder på en störningskänslig plats. Denna kan uppskattas med hjälp av statistik avseende soltimmar, vindriktning med mera. Exponering för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till skada eller bestående ogynnsamma effekter. Störande skuggor kan undvikas genom att placera vindkraftverken så att skuggproblem inte uppträder eller genom att utrusta vindkraftsanläggningen med styrautomatik som stänger av verken under störningsperioden. Vingarna på moderna vindkraftverk antireflexbehandlas dessutom för att inte ge upphov till ljusreflexer. 12
VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Går det inte åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk utgör endast 1 % av den totala elproduktionen. Det tar ca ett halvår så har vindkraftverket producerat lika mycket el som gick åt för tillverkningen. Hur bra fungerar vindkraftverk? Vindkraftverk fungerar bra och kan köras mer än 98% av årets timmar, med andra ord en mycket hög tillgänglighet. Låg och hög vindstyrka reducerar produktionen till ca 90% av årets timmar. Vid vindstyrka lägre än 4 m/s eller högre än 25 m/s stannar verket avsiktligt. Vad är livslängden för vindkraftverk? Vad händer därefter? Den normala livslängden hos vindkraftverk är mellan 20-25 år. Dock kan visst underhåll och utbyte av komponenter behövas under denna tid. Därefter kan man byta ut verken mot nya på samma plats, genomföra en omfattande renovering eller riva och återställa platsen till sitt ursprungliga skick. Medel för återställning avsätts då man får tillstånd. Hur påverkar vindkraftverk fåglar och djur? Hittills har forskning visat att våra tamdjur (får, kor och hästar m.fl.) och betande vilddjur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och snart går alldeles intill dem och betar. Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk utan forskning visar att vissa fågelarter t.o.m. har lättare än människor att se vindkraftverken på avstånd. 13
VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren Frågor och svar som finns att få på samrådet. Broschyren är utgiven av branschorganisationen Svensk Vindenergi med hänvisning till faktakällor. Är vindkraft lönsamt jämfört med annan elproduktion? En äldre produktionsanläggning som är avskriven sedan länge kan självklart producera el till en lägre kostnad än en helt ny anläggning. Därför måste vindkraften jämföras med annan ny elproduktion och då är den mycket konkurrenskraftig. I debatten jämförs ofta vindkraft med kärnkraft. Flera studier visar att vindkraft är billigare än kärnkraft, medan andra visar tvärtom. En rapport från initiativet Förnybart.nu som sammanställt en lång rad olika studier visar dock att vindkraft med stor sannolikhet är det mest lönsamma vid investeringar i ny elproduktion.[6] En svårighet med att uppskatta kärnkraftens kostnader är att det byggs väldigt lite kärnkraft i vår del av världen. Ett aktuellt exempel är dock det pågående bygget i Olkiluoto i Finland, där kostnaderna nästan fördubblats mot vad man räknade med från början och nu ligger väsentligt över kostnaden för vindkraft. När det gäller konkurrenskraften mellan olika förnybara energikällor så visar utbyggnaden inom ramen för elcertifikatsystemet vad som är mest lönsamt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som innebär att de mest lönsamma energikällorna byggs ut först. När systemet infördes 2003 var det främst kraftvärme baserad på biobränsle som byggdes ut, men i takt med att vindkraften blivit allt mer lönsam är det vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden framöver. [7] Källa: [[6] Energimyndigheten, Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet, Deluppdrag 1. Ökad ambitionsnivå, [7] Energimyndigheten, Planeringsram till 2020, 14
VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren Frågor och svar som finns att få på samrådet. Broschyren är utgiven av branschorganisationen Svensk Vindenergi med hänvisning till faktakällor. Hur påverkar vindkraftutbyggnaden konsumenternas elkostnader? Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 4 öre/kwh för att vi ska få mer förnybar el i Sverige: - Cirka 50% går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, - 20% till vattenkraft och - 30% till vindkraft. Av inbetalade cirka 4 öre/kwh går alltså mindre än 1 öre/kwh till vindkraften. Samtidigt bidrar utbyggnaden av vindkraft till sänkta elpriser, vilket gör att totalkostnaden för konsumenten inte ökar, utan kanske snarare minskar. Enligt ett räkneexempel av Energimyndighetens före detta generaldirektör Tomas Kåberger blir de totala kostnaderna för elcertifikat, vid en utbyggnad av ytterligare 10 TWh vindkraft, cirka 40 miljarder under 15 år. Samtidigt beräknas elpriset minska för konsumenterna med mer än 50 miljarder.[11] Källa: [11] Energimyndigheten, Vindpilotprojekt 15
VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren Frågor och svar som finns att få på samrådet. Broschyren är utgiven av branschorganisationen Svensk Vindenergi med hänvisning till faktakällor. Hur stora subventioner får vindkraften? Vindkraft subventioneras i mycket liten utsträckning av staten. Det statliga stöd som finns är Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan det så kallade Vindpilotprojektet som syftar till att underlätta och minimera kostnaderna för utbyggnaden av vindkraft. Den totala summan för stödet är 70 miljoner kronor per år under 2003-2012.[12] Här ingår även 70 miljoner som Naturvårdsverket erhållit för studier av vindkraftens miljöpåverkan. Utöver detta direkta stöd till vindkraften stöds all förnybar elproduktion genom elcertifikatsystemet med omkring 25 öre/kwh (2010). Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv. Källa: [12] Energimyndigheten, Elcertifikatsystemet 2010, ER2010:25 16
VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Krävs det skottlossningstillstånd för att skjuta inom vindkraftsparksområdet? Jägareförbundet har engagerat sig i den frågan, som nu har fått en lösning då nyetablering av verk inte längre detaljplaneläggs om de inte ligger i miljöer som ändå bör omfattas av detaljplaner. Detta innebär att skottlossningstillstånd inte krävs. För redan befintliga vindkraftsparker gäller dock samma regler som tidigare. Varför ställer man inte vindkraftverken tätare vid grupplokaliseringar? Vindkraftverk får inte stå närmare varandra än med 4-5 rotordiametrars avstånd (avståndet mellan vingspetsarna), beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Vinden bromsas upp när vindkraftverken utvinner energi, så det är därmed inte fördelaktigt att ha dem tätare. Hur mycket koldioxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar 6000 ton koldioxid/år eller en minskning av 2800 personbilars utsläpp. Hur mycket svaveloxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar en minskning av 7 ton per år. 17
TILLSTÅNDSPROCESSEN Att söka tillstånd till en vindkraftanläggning 18
TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd MKB 1. Samrådsunderlag 2. Samråd och samrådsredogörelse 3. Miljökonsekvensbeskrivning Här är vi nu! Möjlighet till att yttra sig Ansökan 4. Ansökan 5. Eventuellt behov av komplettering 6. Kungörelse och remiss 7. Kommunicering av inkomna synpunkter 8. Offentligt sammanträde 9. Tillståndsbeslut 10. Eventuellt överklagande Möjlighet till att yttra sig Möjlighet till att yttra sig 19
TILLSTÅNDSPROCESSEN Till en början görs en områdesanalys för att bestämma lokalisering av verken. Vi undersöker vindförutsättningar och planerar för att undvika eventuella konflikter med närboende, djur och naturintressen. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in deras synpunkter. Alla inom 3 km från utredningsområdet bjuds in till samråd per brev och inbjudan syns i lokalpressen. Vi vill gärna ha in era synpunkter till oss. Tillstånd enligt miljöbalken krävs alltid för vindkraftparker med fler än sju vindkraftverk. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) sammanställs med resultatet från undersökningarna och synpunkterna från samråden. MKB:n lämnas in till länsstyrelsen tillsammans med en ansökan om miljötillstånd. Länsstyrelsen lämnar därefter eventuellt krav på kompletteringar. När svaren inkommit, kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att inkomma med nya synpunkter. Länsstyrelsen beslutar därefter om ett tillstånd för vindkraftparken och ställer villkor som ägaren till parken måste uppfylla. Ny lagstiftning trädde i kraft den 1 augusti 2009 vilket innebär att bygglov för vindkraftparker som har tillstånd enligt miljöbalken inte krävs. Däremot måste kommunen tillstyrka miljötillståndet; den s.k. vetorätten. För parker med färre än sju vindkraftverk som inte är högre än 150 m finns en möjlighet att istället söka bygglov och göra en anmälan enligt miljöbalken till en kommunal nämnd. De formella kraven är något lägre för de vindkraftsparker som inte är tillståndspliktiga, bland annat krävs inte en komplett miljökonsekvensbeskrivning. Däremot måste alltid vindkraftparkens påverkan på bland annat natur- och kulturmiljöer tas fram liksom fotomontage och bullerberäkningar för berörda bostäder. 20
SAMRÅDETS SYFTE Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverk. Syftet med samrådet är att berörda ska få ta del av information om projektplanerna och samtidigt kunna lämna information och synpunkter om de lokala förutsättningarna som kan vara väsentliga för projektets utformning. Detta välkomnar vi och tar tillvara. Vi ser det som självklart att förankra alla projekt lokalt hos kommun och invånare. Inbjudan att komma med synpunkter har också gått ut till organisationer i området. Nordisk Vindkraft kommer också att hålla samråd med berörd kommun och länsstyrelse för att få deras synpunkter på projektplanerna. Lämna era skriftliga synpunkter på mötet eller skicka till oss före den 24 maj 2012 för att vi ska ha möjlighet att ta hänsyn till synpunkterna vid utformningen av projektet. Beatrice Teurneau Projektledare Nordisk Vindkraft Email: Beatrice.Teurneau@nordiskvindkraft.se Degerkölen NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg 21
Samråd om Degerkölen vindkraftanläggning Projektspecifik information om Degerkölen 22
DEGERKÖLEN VINDKRAFTPROJEKT - SNABBFAKTA Antal vindkraftverk: Upp till 6 st. Maximal höjd på vindkraftverken: 200 meter. Maximal effekt: 2-4 MW per vindkraftverk. Beräknad drifttid: 25 år. Vindmätningar pågår. I sitt samrådsförslag till vindkraftplan 2011 gjorde kommunen analysen att Degerkölenområdet är lämpligt för vindkraftsutbyggnad. Försvarsmakten har meddelat att det inte finns hinder för Nordisk Vindkrafts planer på Degerkölen. Projektör: NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg Kontaktperson: Beatrice.Teurneau@nordiskvindkraft.se Tel: 031-339 59 05, 0732-558 704 23
DEGERKÖLEN - TIDPLAN maj 2012 juni 2012 2012 2012 2012 2015 2016 Här är vi Förstudie - val av plats Projektutveckling Byggnation Drift och underhåll 24
DEGERKÖLEN GEOGRAFISK ORIENTERING Vindkraftanläggningen planeras mellan Ljusdal och Sveg, söder om Kårböle, väster om Färila, inom den röda markeringen till vänster. (Bakgrundskarta från Lantmäteriets Fastighetskarta. Copyright Lantmäteriet 2009.) 25
DEGERKÖLEN UTREDNINGSOMRÅDETS GRÄNSER Inom detta område genomförs vindmätning och andra tekniska utredningar samt inventering av natur- och kulturvärden. Natur- och kulturvärden identifieras av oberoende och kunniga experter. 26
DEGERKÖLEN OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Summering : Inga riksintressen inom utredningsområdet. Utanför utredningsområdet finns ett flertal områden med riksintresse för naturvård och friluftsliv, värdefulla våtmarker och naturreservat. Själva området består till 90% av skog och resten våtmark. 27
DEGERKÖLEN - KULTURVÄRDEN En kulturhistorisk skrivbordsstudie över området har utförts. Inga lämningar finns i dag registrerade i utredningsområdet. Närmaste kända kulturminne är en plats med tradition om ett kloster registrerat som forn- lämning, 800 meter norr om projektområdet (Färila 79 i FMIS). Inga värdefulla kulturmiljöer finns i utredningsområdet, men på ca 1 km avstånd finns Degerkölsvallen, ett riksintresseområde för kulturmiljövården och byggnadsminne som välbevarad inäga samt 1700- och 1800- talsbebyggelse. Ur: Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark Degerkölen. Arkeologicentrum AB. 2011-10-07 28
Samråd om Degerkölen vindkraftanläggning Konsekvensanalys: Fotomontage, ljud och skuggor 29
DEGERKÖLEN FOTOPUNKTER FÖR FOTOMONTAGE Fotomontage skapas av en erfaren expert för att ge en verklighetstrogen bild av hur anläggningen kan komma att upplevas visuellt. Utgångspunkterna för fotomontagen är valda utifrån var det är sannolikt att man kommer att kunna se den planerade vindkraftparken och var människor naturligt rör sig. 30
DEGERKÖLEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ALLMÄNT Ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram. Det kommer att utvecklas i takt med det fortsatta utredningsarbetet och samråden fram till dess tillståndsansökan lämnas in till länsstyrelsen. MKB:n ska bl.a. innehålla: en beskrivning om varför just Degerkölen valts ut som lämpligt område, ett avsnitt om Säkerhet och risker och konsekvensbedömningar för Markanvändning Landskapsbild Naturmiljöer, fåglar, övriga fauna Friluftsliv inklusive jakt Kulturmiljön Luftfarten Boendemiljö: ljud, skuggor, reflexer Byggtiden 31
DEGERKÖLEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INNEHÅLL Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av hur Nordisk Vindkraft kommit fram till att Degerkölen är en lämplig lokalisering för vindkraft och redogörelse för vindkraftanläggningens planerade utformning. Förutsättningar Redogörelse för de förutsättningar som råder i området för vindkraft och dess omgivningar med avseende på bl.a. naturmiljö, friluftsliv, kulturmiljö, markanvändning, naturresurser, befolkning och luftfart. Skadelindrande åtgärder Åtgärder som ska vidtas för att minimera konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen. Konsekvensbedömning Konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen bedöms för aspekterna som behandlats i förutsättningsdelen av MKB:n (naturmiljö, friluftsliv o.s.v.). Konsekvenserna som bedöms är de som kvarstår efter vidtagna skadelindrande åtgärder. De bedöms efter skalan positiva - obetydliga små negativa måttliga negativa stora negativa konsekvenser. För varje aspekt finns bedömningsgrunder så att det ska vara tydligt vad t.ex. måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön innebär, se exempel nedan: Här bredvid hänger skelettet till miljökonsekvensbeskrivningen. 32
DEGERKÖLEN YTTERLIGARE UTREDNINGAR Ljudutredning: Nordisk vindkraft utformar projektet så att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba avseende buller efterlevs. Nivån gäller för den sammanlagda ljudnivån från verk i grupp och ska beräknas från bostadens fasad. Skuggutredning: Nordisk Vindkraft utför teoretiska beräkningar för maximalt möjliga skuggeffekten av den sammanlagda störningen på en plats från alla vindkraftverk. Beräkningen visar värsta tänkbara fall. Exempel på ljudberäkning. Exempel på skuggberäkning. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter, dock bör den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte överstiga 30 timmar/år. Eventuellt ytterligare utredningar som visar sig nödvändiga. 33
DEGERKÖLSVALLEN LJUD OCH SKUGGA Preliminära resultat av ljud- och skuggberäkningar visar att Degerkölsvallen gott och väl kommer att klara riktvärdena för ljud och skugga. 34
Samråd om Degerkölen vindkraftanläggning Framtiden om anläggningen får tillstånd 35
BYGGNATION Under byggtiden kommer störningar att uppstå temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar är oönskat ljud, damm, trafikstörningar. De störningar som i första hand kommer bli märkbara för boende i omgivningarna härrör från transporterna. Nordisk Vindkraft arbetar alltid för att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten under byggskedet, bland annat genom att använda bästa tillgängliga teknik. Under byggskedet kommer det krävas transporter av en mängd olika slag: materiel till vägar, uppställningsplatser och fundament, anläggningsmaskiner, vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem tillhörande utrustning, personal. 36
EXEMPEL PÅ TJÄNSTER EFTERFRÅGADE UNDER BYGGNATIONSFASEN Inhyrda lastbilar Arbetsledare för transporter Snickare Skogsröjning Kabelläggare Testmastbyggare Armerare Sprängare Hotellnätter Stuguthyrning Livsmedel Transformator 33kV till 220kV Gjutning av fundament 37
FAKTISKA ARBETSTILLFÄLLEN SKAPADE AV HAVSNÄS Ett aktuellt exempel: Havsnäs Vindkraftspark som Nordisk Vindkraft byggt i Strömsunds kommun. Anläggningen har 48 vindkraftverk med en installerad effekt på 95,4 MW. Havsnäs har under byggnation som mest skapat 200 arbetstillfällen. I driftsfasen har 13 nya arbetstillfällen skapats som är direkt knutna till parken: Internt Nordisk Vindkraft 3 personer Fortum service, 3-skift 3 personer Snöröjning, väghållning 1 person Vestas, 3-skift 6 personer Tillkommer gör arbetstillfällen i andra ledet som t.ex. service och samhällsfunktioner. 38
VARFÖR ÄR VINDKRAFT BRA FÖR LJUSDALS KOMMUN? Vindkraft är bra för miljön och stärker kommunens miljöprofil. Vindkraften ger lokal energiproduktion. Det är bra för det lokala näringslivet både direkt och på sikt då det bidrar till fler arbetstillfällen, investeringar och skatteinkomster från tjänster och arrendeintäkter. Uppskattningsvis 135 årsarbetstillfällen under byggnation och 9 under drift inkluderande multiplikatoreffekt, dvs. relaterade kringtjänster som service. Vindkraften är hållbar och ekonomisk för kommunen och Sverige. Satsningen på vindkraft underlättar för jakt, skogs- och jordbruket genom förnyade vägar och kontinuerligt vägunderhåll. Möjlighet till lokal utveckling med stöd av bygdemedel. 39
SAMRÅDSINFORMATION Välkomna med synpunkter och information före den 24 maj. NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg Kontaktperson: Beatrice Teurneau Email: Beatrice.Teurneau@nordiskvindkraft.se Tel: 031-339 59 05, 0732-558 704 40