RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

SID 1 (10) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Handläggare: Cecilia Skog Telefon: 08-508 29 766 2011.01.24 SR Dnr 2011-0008 (2010-22811-571) Till Stadsbyggnadskontoret samt Kungliga Djurgårdens förvaltning Ang. Djurgården 1:1, Galärvarvsvägen 2, (Djurgårdsbrons besökcentrum), uppförande av besöks- och evenemangscentrum med kiosk, servering, toaletter m.m. Med anledning av Stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat ärende vill Skönhetsrådet anföra följande. Skönhetsrådet har tidigare behandlat ärendet angående Djurgårdsbrons besökscentrum, dels i form av planärende, dels i direkt samråd med arkitekt och representant för Djurgårdsförvaltningen. I samband med ärendets hantering har rådet påtalat vikten av att besökscentret verkligen får det innehåll och program som förespeglats. När nu bygglovsansökan remitteras rådet står det klart att endast en ringa del reserverats för besökare och att övriga ytor reserveras för servering (tre ytor) samt kiosk, kök och disk bl.a. I ansökan står Syftet med nybyggnation av ett Besökscentrum är att utveckla befintlig verksamhet samt att möjliggöra en välkomnande parkentré till södra Djurgården och evenemangsparken. Enligt rådets mening är det inte byggnaden som ska utgöra den välkomnande parkentrén utan innehållet. Skälet att låta byggnaden placera sig så öppet i det ytterst känsliga parkrummet var att marknadsföra ett informationscenter, inte att låta en kommersiell verksamhet träda fram på parkens bekostnad. Eftersom detaljplanen antagits och byggnadens volym och placering slagits fast anser rådet nu att det är av yttersta vikt att genom gestaltning mildra det uttryck som byggnaden får. Rådet anser därför att de vitmålade pelare som karaktäriserar de glasade partierna mot söder, öster och norr ger ett allt för ljust intryck och att man hellre bör söka sig till traditionella Djurgårdsfärger som vinrött eller grönt. Rådet anser också att markytan som omgärdar byggnaden är för hårdgjord och att anläggningen (byggnad så väl som omland) bör ha sin främsta förtjänst i förmågan att smälta in och ge platsen, Djurgårdens entré, sitt rätta utrymme. Till skillnad mot de tre glasade sidorna i byggnadens övervåning så är den östra långsidan sluten, klädd med en svartlaserad vägg av cederspån. Byggnadens souterrängvåning mot norr, väl synlig från Djurgårdsbron och Strandvägen, är också den sluten med en yttervägg av natursten och portar klädda med en förpatinerad, mörk, zinkplåt. Här anser 105 35 STOCKHOLM. Telefon 08-508 29 000. Fax 08-650 82 05 cecilia.skog@stadshuset.stockholm.se Besöksadress Hantverkargatan 3L www.stockholm.se/skonhetsradet

SID 2 (10) rådet att det är av yttersta vikt att materialvalet blir precist och att detaljutformningen kommer till utförande med en mycket hög ambitionsnivå. Av samma skäl anser rådet att de spaljéer som schematiskt redovisas i illustrationerna måste redovisas bättre och även de utföras med en arkitektonisk gestaltning som förankrar dem i byggnaden som helhet inte bara hängs på eller ställs emot huskroppen. Entrén till Evenemangsparken på Södra Djurgården, Sveriges mest besökta turistattraktion, behöver ett informationscenter. Med hänvisning till rådets tidigare yttranden i ärendet (bifogas) och med anledning av att väsentliga funktioner i byggnadens innehåll utgått har rådet därför beslutat att bestämt avstyrka bifall till ansökan om bygglov i föreliggande form. Mot beslutet reserverade sig ledamot H Nerlund enligt bilaga. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Anna Karin Edblom

SID 3 (10) Bilaga till yttrande 2011-0008 Anmälde ledamot H Nerlund reservation enligt följande: Södra Djurgården är ett av Stockholms viktigaste turistmål. Ett besökscentrum vid Djurgårdens entré är mycket positivt och tillför området något det tidigare saknat i form av information och offentliga toaletter. Det känsliga området kräver en gestaltning som väl smälter in i omgivningen. Särskild hänsyn bör tas till den slutna baksidan och dess inordnande i den gröna miljön med välutförda och vintergröna spaljéer. Med hänvisning till ovanstående reserverar jag mig till förmån för ett bifall av ärendet.

SID 4 (10) Handläggare: Monica Hector Telefon: 08-508 29 765 2009.03.16 SR Dnr 2009-0061 (Dp 2006-09082-54) Till stadsbyggnadsnämnden Ang. Djurgården 1:1, Djurgårdsbrons besökscenter Med anledning av stadsbyggnadsnämndens remiss av rubricerat ärende vill skönhetsrådet anföra följande. Skönhetsrådet har, efter att ha tagit del av underrättelse om utställning, valt att avge ytterligare ett yttrande i ärendet då frågan om ett besökscenter vid Djurgårdsbron är av stor betydelse ur stadsbildssynpunkt och för Djurgården som besöksmål. Skönhetsrådet konstaterar att projektet visserligen utvecklats och förbättrats i vissa avseenden men flera för rådet avgörande delar har inte redovisats eller framstår fortfarande som oklara. I allt väsentligt kvarstår därför rådets kritik avseende programmet i yttrande daterat 2008.05.19: Det första som bör föreligga är ett utförligt program för besökcentrats funktioner. Lokalbehov, innehåll och utställningspedagogik bör inventeras på ett tydligare sätt. Det stod inte alls klart för rådet att den byggnad som redovisats / / kommer räcka för den mycket stora informationsmängd ett centrum för Nationalstadsparken skulle kräva. Inte heller stod det klart för rådet att den blandning mellan servering och informationslokal som redovisas i planen / / är den optimala lösningen för besökcentrats användning. Utformning, gestaltning och fördelning av ytor bör anpassas till det behov som informationsfunktionen har då det är det största allmänintresset och det huvudsakliga skälet till att motivera en ny byggnad inom Nationalstadsparken. När byggnaden hittat sitt innehåll bör den ges en arkitektur anpassad efter detta en arkitektur som också tar hänsyn till platsens förutsättningar. Rådet anser att byggnadens utformning vunnit på vidare bearbetning men gestaltningsprogrammet som ska redovisa byggnaden i förhållande till landskapsbehandling, markbeläggning o.s.v. brister. I enlighet med tidigare yttrande över detaljplanen vill rådet även se att bryggan kortas mot väster så att Galärvarvsmuren fortfarande kan avläsas och förstås, d.v.s. som en rest från den tid då delar av området inte var öppet för allmänheten.

SID 5 (10) Sammanfattningsvis är det rådets bedömning att så pass många frågor kvarstår avseende projektet att en ytterligare bearbetning med påföljande redovisning behövs innan beslut kan fattas. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Hans Henrik Brummer Martin Rörby

SID 6 (10) Handläggare: Monica Hector Telefon: 08-508 29 765 2007.10.22 Dnr 2007-0263 (S-Dp 2006-09082-54) Till stadsbyggnadskontoret Ang Djurgården 1:1, förslag till detaljplan för Djurgårdsbrons besökscentrum Med anledning av stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat ärende vill skönhetsrådet anföra följande. Detaljplaneförslaget innebär att man ger en byggrätt för ett besökscentrum vid Djurgårdsbron vilket kommer att ersätta ett antal fristående byggnader och verksamheter som Royalkiosken och Djurgårdsbrons Sjöcafé. Avsikten är att skapa en funktionell och inbjudande entré till Djurgården och Nationalstadsparkens Evenemangspark. Platsen vid Djurgårdsbron har varit aktuell för en rad olika projekt under senare år. Alla har haft det gemensamt att de syftat till att ge Djurgårdsbrons Sjöcafé en ny gestaltning. Föreliggande förslag avser en detaljplan för området. Syftet uppges vara att skapa ett informationscentrum för Djurgården, Nationalstadsparken och de olika företag och museer som är verksamma på södra Djurgården. Skönhetsrådet ställer sig mycket skeptiskt till förslaget. Besökscentrum visar sig vid närmare efterforskningar i princip vara en servering med en mindre plats avdelad för information. Det kommer inte att finnas personal tillgänglig, inte heller möjlighet att köpa biljetter till olika evenemang m.m.. Enligt rådets uppfattning rör det sig således om mycket stora förändringar under förespeglingen att detta skulle vara av allmänt intresse medan det snarare handlar om möjligheter att vidareutveckla en inom området redan etablerad verksamhet. Vare sig konceptet till eller driften av besökscentrum upplevs således som seriöst av skönhetsrådet. Informationscentra av olika slag har dessutom prövats på andra ställen runt staden med nedslående resultat bl.a. förvandlades ganska snart informationscentrum i gamla flygpaviljongen i Haga Södra till en flott restaurang. Detaljplanehandlingarna är bristfälliga och visar mycket lite av vilka förändringar som är planerade men det gör andra, på stadsbyggnadskontoret tillgängliga handlingar, desto bättre. Planområdet, idag ganska slitet men till största delen bestående av gräsmattor och träd, skulle genom förslaget förändras drastiskt till en miljö som enligt rådets uppfattning rimmar illa med Djurgårdens karaktär. På platsen för den nya byggnaden står flera stora, uppvuxna träd, bl.a. en tysklönn med en omkrets på över två meter. Genom planområdet

SID 7 (10) går dessutom flera viktiga promenadstråk ut mot Galärvarvet, Vasamuseet och Junibacken. Även om Djurgårdsförvaltningen avser att tillföra grönstruktur till området genom att minska vägbanornas utsträckning så bedömer rådet att byggnadsvolymen samt de markförändringar som planeras innebär för stora ingrepp vid den viktiga entrén till Djurgården. Den lilla vaktstugan, som enligt förslaget får rivas, är dessutom det enda inom området som är kvar sedan muren revs som markerar var gränsen till örlogsvarvet gick. I de handlingar som finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret har stranden närmast fått en kajkaraktär. I tidigare förslag har man diskuterat möjligheten att ge Sjöcaféet en ny byggnad mot att paviljongen i vattnet försvinner. I förslaget ges utrymme för paviljongen som i det trånga vatten utrymmet rent visuellt krockar både med Djurgårdsbron och med bryggserveringen på Strandvägssidan. Likaså anser rådet att bryggan tillåtits bli alltför lång särskilt den utstickande delen mot väster och det märkliga utrymme som skapas mellan bryggan och stranden. Detaljplanen medger ett borttagande av strandskyddet vilket innebär att bygglov skulle kunna hanteras på delegation av tjänstemännen vid stadsbyggnadskontoret. Rådet anser att strandskyddet är en fråga för stadsbyggnadsnämnden och att alla bygglovsfrågor i dessa zoner således bör behandlas av nämnden. Rådet ställer sig inte främmande för att platsen kan få en annan utformning än den har idag men då på helt andra premisser. Sjöcaféet skulle vinna mycket på en annan utformning och ett besökscentrum kan diskuteras förutsatt att verksamheten blir seriös och långsiktigt finansierad. Vad gäller upplevelseaspekterna av området anser rådet att Djurgårdsförvaltningen i mycket högre grad bör detaljreglera sådant som rör reklam på bryggor, parasoll, antal serveringsplatser m.m. Restaurang Josefina, f.d. Amiralen är ett förskräckande exempel på hur illa det kan gå alldeles i planområdets närhet. Enligt skönhetsrådets bedömning är således de förändringar som detaljplanen möjliggör alltför omfattande för en så viktig plats i nationalstadsparken med tanke på vad man får i stället. Huvudsakligen är detta inget annat än en serveringsbyggnad i två plan med viss plats för informationsmaterial. Rådet avstyrker förslag till detaljplan. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Hans Henrik Brummer Martin Rörby

SID 8 (10) Handläggare: Cecilia Skog Telefon: 08-508 29 766 2008.05.19 SR Dnr 2008-0103 Till Kungliga Djurgårdens förvaltning samt stadsbyggnadsnämnden Ang. Djurgården 1:1, förslag till Djurgårdsbrons besökcentrum, utställningshandling Skönhetsrådet har behandlat detaljplaneförslaget över rubricerat ärende och svarat utförligt i yttrande 2007.10.22 ställt till stadsbyggnadskontoret (se bifogad skrivelse). När ärendet nu återkommer på KDF:s begäran till rådet i samband med att utställningen avbrutits har skönhetsrådet fått möjlighet att granska reviderade förslag och alternativa lösningar. Utställningsförslagets gestaltning Detaljplaneförslagets illustrationer visar en modernistisk paviljongbyggnad med referenser till arkitektur av Ludwig Mies van der Rohe och Frank Lloyd Wright. Den glasade byggnaden överkragar en souterrängvåning i form av en sluten sockel klädd med murgröna och med infällda zinkdörrar ger gestaltningen en känsla av berg och öppningar till bergrum. Alternativa förslag till arkitektonisk utformning förelåg förvisso under sammanträdet, fortfarande ändå med den slutna nedervåningen som bas. I de alternativa förslagen hade även ett rosarium tillförts byggnaden i form av pergolagångar. Revidering I det material som förelåg under sammanträdet 2008.05.19 har markbehandlingen bearbetats för att få mer av Djurgårdskaraktär med ambitionen att skilja utformningen från stenstadens hårdgjorda torgytor. Markbeläggningen på platsbildningen söder om byggnaden föreslås därför huvudsakligen vara singel och stenmjöl och med begränsade ytor hårdgjorda av tillgänglighetsskäl. Vägdragningen till den närliggande parkeringsplatsen och Vasamuseet är också förändrad så att området i högre grad skyddas från trafik, främst den störande turistbusstrafiken. Den entréfunktion byggnaden avses få

SID 9 (10) har därmed betonats mer än i detaljplaneförslaget, vilket rådet ser som mycket positivt. Dock saknar byggnaden fortfarande ett formspråk som övertygar. Alternativa lösningar I samband med att de alternativa förslagen diskuterades kom rådet fram till att det är viktigt att entrén till Djurgården får en mer självständigt gestaltad byggnad och att rosariet, om det ska genomföras, får en arkitektur anpassad till funktionen. Under sammanträdet fick rådet möjlighet att se skissförslag där idén med rosklädda pergolor provats mot arkitekturen, dels det modernistiska förslaget, dels andra varianter av lättare orangeri- eller växthuskaraktär, men fortfarande del av den massiva sockelvåningen. Rådet anser att det visserligen kan vara möjligt med en mer trädgårdsanpassad arkitektur på platsen men att den då behöver gestaltas om från grunden. Förutsättningarna för byggnaden bör utredas på ett något annorlunda sätt. Program Det första som bör föreligga är ett utförligt program för besökcentrats funktioner. Lokalbehov, innehåll och utställningspedagogik bör inventeras på ett tydligare sätt. Det stod inte alls klart för rådet att den byggnad som redovisats i plan (UA 24) kommer räcka för den mycket stora informationsmängd ett centrum för Nationalstadsparken skulle kräva. Inte heller stod det klart för rådet att den blandning mellan servering och informationslokal som redovisas i planen som sommarservering (lila färg) är den optimala lösningen för besökcentrats användning. Utformning, gestaltning och fördelning av ytor bör anpassas till det behov som informationsfunktionen har då det är det största allmänintresset och det huvudsakliga skälet till att motivera en ny byggnad inom Nationalstadsparken. När byggnaden hittat sitt innehåll bör den ges en arkitektur anpassad efter detta en arkitektur som också tar hänsyn till platsens förutsättningar. Synlighet och arkitektoniskt form Byggnadens synlighet bör bedömas ur olika aspekter. Naturligtvis är huvudentréns marknadsförande gestaltning ut mot Djurgårdsvägen viktig men det är från Strandvägen man möter byggnaden för första gången. I synnerhet här är byggnadens påverkan på miljön stor. En arkitektur med ett formspråk som hittat Djurgårdskaraktären bör vara ett primärt mål. Det som kan sägas vara det typiska för Djurgårdens evenemangsområde är naturligtvis inte självklart här har märkesbyggnader av gedigen karaktär fått tidstypiska uttryck från sekelskiftesarkitekturens historiserande stil till Vasaskeppets modernistiska gestaltning, här har den marina verksamheten lämnat spår och här har också lusthusets och paviljongens lättare uttryck fått råda. Vare sig man väljer ett modernistiskt formspråk eller en trädgårsdanpassad arkitektonisk gestaltning bör det egna uttrycket ändå råda. Kanske kan byggnaden, för att hitta en Djurgårdston, utföras med historiska referenser till utställningsarkitekturen (under sammanträdet nämndes Lallerstedts paviljong för Konstnärsförbundets utställning 1905) men fortfarande är en lättare karaktär och en mindre storlek att föredra. Anpassad till landskapsrummet och entréfunktionen kan byggnaden slutligen också lösa problem inom området, i dag slitet och tämligen illa skött. På så sätt kan cykel- och

SID 10 (10) båtuthyrning få en placering där de upplag som krävs för verksamheten får utrymmen anpassade så att de blir så lite skämmande för miljön som möjligt och uteserveringarna få en placering som inte dominerar besökscentrats karaktär av offentlig byggnad. Skönhetsrådet ställer sig inte negativt till en byggnad på platsen men anser att byggnadens gestaltning är av så pass stor betydelse att frågan bör utredas vidare innan detaljplanen antas i en form som i allt för hög grad låser användning och volymer. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Hans Henrik Brummer Martin Rörby cc: Michael Klingermann Studio I II Arkitekter Pontonjärsgatan 37 112 37 STOCKHOLM,