Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport 2018-02-16 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018

Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 16 februari 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren 2018 2021 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

Innehåll Förord...2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...15 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...15 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...19 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...19 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...24 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...30 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...36 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....36 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....63 1:3 Handikappersättningar...80 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....86 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...90 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...94 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...110 2:1 Förvaltningsmedel...112 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...115 1:1 Barnbidrag...115 1:2 Föräldraförsäkring...124 1:3 Underhållsstöd...144 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner...151 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...153 1:8 Bostadsbidrag...159 3

Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2018 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2017. Under 2018 beräknas utgifterna öka till 208 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 214 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Utgifter per utgiftsområde, exklusive förvaltningsmedel Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Prognoserna i denna rapport är sammantaget marginellt lägre än de som lämnades i januari 2018. Detta beror i huvudsak på att prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har sänkts, främst på grund av att antalet personer med assistans förväntas bli något färre. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste utfallet. 5

Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden: utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna, där den största minskningen sker inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas minska fram till och med 2020 och därefter utvecklas stabilt. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 23,3 miljarder kronor 2017 och beräknas öka till 25,7 miljarder kronor 2021. De ökande utgifterna drivs främst av att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad beräknas fortsätta öka, dock med en något långsammare takt än den historiska utvecklingen. Antalet personer med assistans beräknas minska svagt under 2018 för att sedan öka svagt 2019. Detta då regeringen har lämnat förslag 6

på frysning av tvåårsomprövningar inom assistansersättningen, vilket innebär ett lägre utflöde och därmed fler individer i ersättningen. Därefter antas antalet personer vara kvar på 2019 års nivå. Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna blev 5,8 miljarder kronor år 2017 och beräknas öka till 7,1 miljarder kronor år 2021. Trenden beror på både det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet. Det allmänna tandvårdsbidraget ska höjas den 15 april 2018 (Prop. 2017/18:1) och utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 37,7 miljarder kronor 2017 och beräknas minska till 35,7 miljarder 2018. Minskningen förväntas fortsätta till 2020 då utgifterna för anslaget beräknas till 34,1 miljarder. På längre sikt driver sedan de ökande timlönerna upp medelersättningen, vilket leder till att utgifterna ökar något. Under kommande år beror de minskande utgifterna främst på att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli betydligt färre, samt att sjukfallen generellt förväntas bli något kortare. 7

Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för en låg och stabil sjukfrånvaro. Sjukpenningtalet 1 ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och har därefter fortsatt att minska. Utvecklingen indikerar att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som det nu startas färre nya sjukskrivningar. Detta medför att sjukpenningtalet beräknas fortsätta minska under hela prognosperioden, se diagram nedan. Även utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Sammantaget medför detta fortsatta nedgångar i både sjukpenning- och ohälsotalet 2 framöver, se diagram nedan. 1 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Nedgången är starkast för ohälsotalet, som innehåller både personer med sjukpenning och personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sjukpenningtalet beräknas också minska under hela prognosperioden, dock i en långsammare takt. Under de senaste åren har antalet nybeviljade sjukersättningar varit på en historiskt låg nivå, samtidigt som antalet personer med långvariga sjukskrivningar har ökat. Försäkringskassan lämnade i november 2017 en skrivelse till regeringen med ett tvådelat förslag om hur reglerna för nybeviljande av sjukersättningar kan förändras. 3 Kortfattat går förslaget ut på att dels likforma arbetsmarknadsbegreppen vid bedömning av rätten till sjukpenning respektive sjukersättning, dels möjliggöra att ta hänsyn till särskilda skäl för personer som har få arbetsår kvar till ålderspension. Förslaget beräknas bland annat leda till ökade övergångar mellan sjukpenning och sjukersättning för personer med långa sjukfall. Förslaget beaktas inte i prognosen, men i de respektive förmånsavsnitten för sjukpenning och sjukersättning visas scenarion för förslagets möjliga konsekvenser på försäkringsutgifterna, sjukpenningtalet och ohälsotalet. Förslaget beräknas leda till marginellt ökade utgifter och ohälsotal, samt ett minskande sjukpenningtal. Beräkningarna är dock behäftade med stor osäkerhet. 3 Försäkringskassan Framställning om ändring i socialförsäkringsbalken Dnr: 47906-2017 9

Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 30,7 miljarder kronor under 2017. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och medelersättningen beräknas öka, därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 35,8 miljarder kronor 2021. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,9 miljarder kronor 2017 till 8,4 miljarder kronor 2021. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 27,3 miljarder kronor år 2017. I mars 2018 höjs barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen framöver i anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler och år 2021 beräknas utgifterna uppgå till 34,1 miljarder kronor. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor 2017. Bostadsbidragets utgifter prognostiseras därefter öka till 5,2 miljarder kronor år 2021. En bidragande orsak till ökningen är införandet av ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,9 miljarder kronor år 2017 till 5,2 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. 10

En stor osäkerhet råder kring utgifterna inom vårdbidrag för funktionshindrade barn och handikappersättning med anledning av den lagrådsremiss som lagrådet yttrade sig om den 6 december 2017. 4 I lagrådsremissen föreslås att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska avskaffas och ersättas med två nya förmåner: merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag. I det fall en proposition läggs fram för riksdagen och godtas, kommer utgifterna för anslagsposterna inom anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn att förändras markant framför allt på längre sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos eftersom förslaget inte har lagts fram som en proposition. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med december 2017 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med november 2017. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i januari 2018 redovisas nedan. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2017 1 2018 2019 2020 2 2021 2 Föregående prognosbelopp 203 298 208 250 209 460 211 479 214 630 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden +5 +5 +2 Volym- och strukturförändringar 4-90 -151-195 -307 Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter -4 24 Övrigt Utfall/Ny prognos 203 301 208 165 209 313 211 282 214 348 Differens i miljoner kronor 4-85 -147-197 -283 Differens i procent 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts något, jämfört med de prognoser som lämnades i januari 2018. Utgifterna beräknas bli 85 miljoner kronor lägre för 4 Lagrådsremiss Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning, Stockholm, Socialdepartementet 11

2018. För resten av prognosperioden beräknas utgifterna att årligen vara cirka 0,1 procent lägre än i föregående prognos. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosmodellen för statligt tandvårdsstöd använder en uppdaterad version av SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT, i vilken även Konjunkturinstitutets senaste prognos från december 2017 beaktas. Volym- och strukturförändringar Volym- och strukturförändringar har en sänkande effekt på prognosen under samtliga år. Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har sänkts främst på grund av att antalet personer med assistans nu beräknas bli något färre. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste utfallet. Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor 2017 1 2018 2019 2020 2 2021 2 Ingående överföringsbelopp från föregående år -0,2-0,5-1,2-1,9-3,2 Anslagna medel 3 212,0 212,8 209,2 210,0 212,9 Summa tilldelade medel 211,7 212,3 208,0 208,2 209,7 Utfall 203,3 Prognos 208,2 209,3 211,3 214,3 Avvikelse från anslagna medel 8,7 4,6-0,1-1,3-1,5 Avvikelse från tilldelade medel 8,4 4,2-1,2-3,1-4,7 Begäran om tilläggsanslag 0,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. ³ 2018:VP18:1. Hämtad 2018-02-09. 12

Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2018 är 212,8 miljarder kronor. Tilldelade medel 5 för 2018 är 212,3 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år 2018 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 208,2 miljarder kronor. Detta är 4,6 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 4,2 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten Tabellen nedan redovisar fyra anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 6 för 2018. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2018 Tusental kronor 1:1.8 Anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2017 Anslag år 2018 Prognos 2018 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall -302 112 034 127 622-15 890-10 289 1:1.5 Boendetillägg -473 123 695 150 582-27 360-21 176 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -3 244 32 173 36 695-7 766-6 158 1:8 Bostadsbidrag 0 4 526 437 4 818 332-291 895-65 574 Totalt -4 019 4 794 339 5 133 231-342 911-103 197 5 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel 6 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 13

Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till december 2017 i största möjliga utsträckning har använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från december 2017 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2018 2021. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2018 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2018 2021 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2018 4. redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag. 14

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-34 046-123 907-122 469-117 801 Anslag³ 5 739 335 6 323 939 6 770 713³ 6 920 002³ 7 077 438³ Tilldelade medel 5 739 335 6 289 893 6 646 806 6 797 533 6 959 637 Utfall/Prognos 5 773 381 6 413 800 6 769 275 6 915 334 7 071 482 Avvikelse från anslag -34 046-89 861 1 438 4 668 5 956 Avvikelse från tilldelade medel -34 046-123 907-122 469-117 801-111 845 Högsta anslagskredit 286 967 316 196 338 535³ 346 000³ 353 871³ Tillgängliga medel 6 026 302 6 606 089 6 985 341 7 143 533 7 313 508 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 6 414 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 124 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 6 769 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och 122 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 15

Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 23 29 år eller 65 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 64 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT (Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar) används för att prognostisera utgifterna för det statliga tandvårdsstödet. Prognosen baseras främst på SCB:s befolkningsprognos, Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet under 2017 var 5 774 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 4,6 procent jämfört med 2016 då utgifterna var 5 520 miljoner kronor. Utgifterna beräknas öka under hela prognosperioden, till 7 071 miljoner kronor år 2021, motsvarande 4,5 procent per år i genomsnitt. 16

Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusen kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Högkostnadsskydd 4 680 886 4 615 723 4 724 984 4 847 852 4 979 917 Tandvårdsbidrag 1 047 650 1 744 210 1 984 106 2 002 175 2 020 215 Särskilt tandvårdsbidrag 48 183 53 867 60 185 65 307 71 350 Övrigt³ -3 338 0 0 0 0 Totalt 5 773 381 6 413 800 6 769 275 6 915 334 7 071 482 ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Inkluderar återkrav och förmånsoberoende ersättningar. Den 1 juli 2017 höjdes det allmänna tandvårdsbidraget, från 150 kronor till 300 kronor per år, för personer i åldersgruppen 65 74 år. Det var den främsta orsaken till att utgifterna inom det allmänna tandvårdsbidraget ökade under 2017. Ökningen dämpades av att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 21 år den 1 januari 2017, vilket innebar att antalet personer som fick tandvårdsbidrag minskade. Sammantaget ökade utgifterna från 994 miljoner till 1 047 miljoner kronor och beräknas öka till 2 020 miljoner kronor år 2021. Utgiftsökningen beror främst på att bidraget höjs med 100 procent den 15 april 2018. Höjningen gäller samtliga som omfattas av det statliga tandvårdsstödet. Den 1 januari 2019 höjs åldersgränsen för fri tandvård till 23 år, vilket har en dämpande effekt på utgiftsutvecklingen. Både antalet personer som nyttjade högkostnadsskyddet och det genomsnittliga ersatta beloppet ökade under 2017. Sammantaget innebar det en ökning med 190 miljoner kronor jämfört med 2016. För perioden 2017 2021 beräknas utgifterna att öka från 4 681 miljoner till 4 980 miljoner kronor. Det beror dels på att antalet personer som nyttjar bidraget ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs, samtidigt som beloppsgränserna lämnas oförändrade. Till följd av att det allmänna tandvårdsbidraget höjs under 2018 beräknas utgifterna för högkostnadsskyddet minska något eftersom det ersättningsgrundande beloppet, som högkostnadsskyddet baseras på, räknas av med det allmänna tandvårdsbidraget. Antalet personer som nyttjar det särskilda tandvårdsbidraget har ökat årligen, om än i avtagande takt, sedan införandet 2013. Under 2017 ökade både antalet personer som nyttjade bidraget och de totala utgifterna med drygt 14 procent. Under resterande prognosperiod antas utgifterna fortsätta öka, fast i lägre takt än tidigare. Det beror dels på att ökningstakten årligen avtagit och dels på att åldersgränsen för fri tandvård höjs och färre personer omfattas av det statliga tandvårdsstödet. 17

Alternativscenario I prognosen antas att beloppsgränserna inom tandvårdsersättningen är konstanta på 3 000 respektive 15 000 kronor hela perioden. Om beloppsgränserna i större utsträckning följer förändringen av referenspriserna och ökar enligt tabellen nedan skulle det innebära att utgifterna ökar i en långsammare takt, detta då det ersättningsgrundande beloppet blir lägre. Beloppsgränser 2018 2019 2020 2021 Nedre beloppsgräns 3 200 3 200 3 400 3 500 Övre beloppsgräns 15 800 16 800 16 800 17 500 Utgifterna 2018 skulle bli ungefär 109 miljoner kronor lägre och 2021 skulle det innebära att utgifterna blir 187 miljoner kronor lägre jämfört med oförändrade beloppsgränser. Prognos alternativscenario med förändrade beloppsgränser 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Huvudscenario 5 773 381 6 413 800 6 769 275 6 915 334 7 071 482 Alternativscenario 5 773 381 6 305 018 6 616 787 6 748 738 6 884 914 Differens 0-108 782-152 488-166 596-186 568 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 5 773 898 6 412 066 6 770 713 6 920 002 7 077 438 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +5 166 +4 552 +1 536 +430 Volym- och strukturförändringar -517-3 432-5 990-6 204-6 386 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 5 773 381 6 413 800 6 769 275 6 915 334 7 071 482 Differens i 1000-tal kronor -517 +1 734-1 438-4 668-5 956 Differens i procent 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 18

Ändrade makroekonomiska antaganden I denna prognos har en uppdaterad version av FASIT använts som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets prognos från december. Jämfört med den prognos de lämnade i september har prognosen för antal sysselsatta höjts, vilket höjer prognosen marginellt för åren 2018 2021. Volym- och strukturförändringar TLV har sänkt prognosen för referenspriserna 2018 vilket får en effekt på referensprisökningen under hela prognosperioden. Effekten blir en sänkning med 3 6 miljoner kronor per år. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 485 476 465 030 461 123³ 470 052³ 479 282³ Tilldelade medel 485 476 465 030 461 123 470 052 479 282 Utfall/Prognos 432 975 463 135 461 123 470 052 479 282 Avvikelse från anslag 52 501 1 895 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 52 501 1 895 0 0 0 Högsta anslagskredit 24 274 23 251 23 056³ 23 502³ 23 964³ Tillgängliga medel 509 750 488 281 484 179 493 554 503 246 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. 19

Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 463 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 461 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen som högst nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. 7 Analys Under 2017 betalades 433 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden, vilket är cirka 46 miljoner kronor (10 procent) lägre än under 2016. 7 Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 20

Utgifterna uppdelat på ersättningsområde Miljoner kronor 2013¹ 2014¹ 2015¹ 2016¹ 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Konventionsvård 176 175 197 183 185 185 185 185 185 Pensionärsvård 279 187 193 217 219 225 232 239 246 Sjuk- och tandvårdstjänster 136 12 10 7 9 9 9 10 10 Turistvård 189 115 56 72 20 44 35 36 38 Totalt 781 489 457 479 433 463 461 470 479 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Utbetalningarna för anslagets två största ersättningsområden, konventionsvård och pensionärsvård, ökade marginellt under 2017. Utgifterna var för respektive ersättningsområde cirka 2 miljoner kronor högre under 2017 jämfört med 2016. Detta innebär en ökning med omkring 1 procent per ersättningsområde. Även utbetalningarna för sjuk- och tandvårdstjänster ökade med cirka 2 miljoner kronor (30 procent). Mellan 2016 och 2017 har utbetalningarna för turistvård minskat kraftigt, från 72 till 20 miljoner kronor (72 procent). Den stora utgiftsminskningen beror dels på att utgifterna var ovanligt höga under 2016 och dels på att en utbetalning till Storbritannien uteblev under 2017. Konventionsvård Utgiften för konventionsvård påverkas av antalet besökande turister som uppsöker vården i Sverige och som kommer från något av de länder som Sverige har valt att ingå olika konventioner med. En övervägande del av dessa utbetalningar avser vård av turister från de nordiska grannländerna. Under 2017 utgjorde kostnaderna för vård av turister från Norge, Finland och Danmark 90 procent av de totala utbetalningarna för konventionsvård. Under 2018 prognostiseras utgiften för konventionsvård till samma nivå som under 2017 och förväntas sedan ligga på denna nivå 2019 2021. Pensionärsvård Av de svenska pensionärer som årligen väljer att bosätta sig utomlands är en betydande andel bosatta i Spanien. Detta medför att Spanien är ett av de länder som årligen har störst krav gentemot Sverige för pensionärsvård. Utbetalningen till Spanien för sådan vård sker normalt sett under oktober eller november och uppgår då till omkring 70 80 miljoner kronor. Av de länder som fakturerar kostnader för pensionärsvård på grundval av faktiska belopp, är Tyskland och Frankrike de länder som årligen har störst krav gentemot Sverige. Många medlemsländer har övergått till att fakturera för faktiska vårdkostnader istället för fasta kostnader och det är endast ett fåtal länder som fortfarande debiterar med fasta schablonbelopp. Till följd av detta minskar eftersläpningen i faktureringen, vilket förväntas stabilisera utveckling av utgifterna för pensionärsvård på sikt. Under 2018 beräknas utgiften för pensionärsvård att öka 21

med 3 procent, till 225 miljoner kronor, och sedan fortsätta att öka i motsvarande takt under resterande del av prognosperioden. Turistvård Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen bekostas av staten. Under 2016 inkom ett krav från Storbritannien som avsåg kostnader för vård av svenska turister och som fakturerades retroaktivt för åren 2010 2013. Detta ledde till relativt höga utgifter för turistvård under 2016. Tidigare år har debiteringen av sådan vård skett på årsbasis. Kostnaderna för turistvård har minskat kraftigt sedan kostnadsansvarslagen trädde i kraft i oktober 2013. 8 Under 2018 prognostiseras emellertid utgifterna för turistvård att öka till 44 miljoner kronor. Den beräknade utgiftsökningen beror på att Storbritannien förväntas fakturera Sverige för vårdkostnader av svenska turister i likhet med 2016, men för färre år. Från 2019 och framåt förväntas debiteringen från Storbritannien ske årligen, med omkring 10 11 miljoner. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Sedan 2013 har utbetalningarna för sjuk- och tandvårdstjänster minskat avsevärt, från 136 miljoner till cirka 9 miljoner kronor. Effekten av regeländringen förväntas nu ha stabiliserats och utgifterna beräknas att öka med 2,5 procent under 2018 och sedan fortsätta att öka i samma takt resten under prognosperioden. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. De fasta beloppen fastställs för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert på sikt i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Eftersläpningen i faktureringen samt det ojämna inflödet av fakturor gör att det saknas tydliga trender och säsongsmönster, vilket leder till att prognosen blir mycket osäker på månadsbasis. Utgifterna påverkas även av förändringar i växelkurser. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känslig mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och Sverige kommer att se ut framöver. 8 Proposition 2012/13:150. Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning 22

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 432 970 463 135 461 123 470 052 479 282 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +5 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 432 975 463 135 461 123 470 052 479 282 Differens i 1000-tal kronor +5 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december 2017 var i nivå med prognosen som lämnades i januari. Prognosen har utfallsjusterats för 2017 och hålls oförändrad på sikt. 23

4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-689 0 0 Anslag³ 266 995 263 395 264 084³ 263 395³ 263 395³ Tilldelade medel 266 995 263 395 263 395 263 395 263 395 Utfall/Prognos 162 445 264 084 241 265 206 332 199 426 Avvikelse från anslag 104 550-689 22 819 57 063 63 969 Avvikelse från tilldelade medel 104 550-689 22 130 57 063 63 969 Högsta anslagskredit 13 350 26 339 13 204³ 13 169³ 13 169³ Tillgängliga medel 280 345 289 734 276 599 276 564 276 564 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 264 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 241 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 22 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. 24

Den 1 januari 2017 ändrades reglerna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Det huvudsakliga syftet med lagändringarna var att skapa incitament för den försäkrade att köpa det fordon som är bäst lämpat utifrån hens behov av anpassningar. Efteranpassningar av fordon bör bara göras när behoven inte kan tillgodoses genom köp av ett fordon som redan i sitt originalutförande har lämpliga mått, egenskaper eller anordningar. Grundbidraget, som betalas ut till alla som beviljas bilstöd, har halverats från 60 000 kronor till 30 000 kronor. Inkomstgränserna för det inkomstbaserade anskaffningsbidraget har höjts, vid årsinkomster som understiger 121 000 kronor är bidraget maximalt 40 000 kronor och storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer. Ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, har införts. Bidraget kan lämnas i tre steg: Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men i och med införandet av det nya bidraget lämnas det inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Dessutom infördes en bestämmelse om att funktionskontroll i princip alltid ska göras av utförda anpassningar för att säkerställa att utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt och krav på återbetalning om den försäkrade skulle vägra att medverka till funktionskontrollen. Från och med den 1 november 1997 betalas bilstöd ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev under 2017 drygt 162 miljoner kronor. Det är 126 miljoner kronor lägre än 2016 då det 25

betalades ut 288 miljoner kronor. 9 Anledningen till att utbetalningarna minskat beror dels på att det kom in färre ansökningar under 2017 och dels på det nya regelverket med en ny handläggningsprocess. Den nya processen innebär fler moment som tar längre tid än tidigare, vilket i kombination med rådande fördröjningar i handläggningen hos Trafikverket gör att både antalet beviljade bilstöd och utbetalningar har minskat kraftigt under 2017. Under 2018 satsar Trafikverket mer resurser på handläggningen, vilket antas detta leda till att ärendebalansen hamnar i fas under 2019. Grundbidrag Antalet personer som sökt grundbidrag har under de senaste åren legat på en relativt stabil nivå fram till 2017 då det minskade, se diagram nedan. Huruvida detta är en beteendeförändring till följd av de nya reglerna som infördes den 1 januari 2017 eller om det finns andra förklaringar till att ansökningarna minskat kan vi i dagsläget inte uttala oss om. Antalet personer som fått en utbetalning av grundbidrag har också minskat, vilket dels beror på färre ansökningar och dels på att andelen utbetalningar som gjordes samma år som ansökan kom in har minskat. Detta beror i sin tur på fördröjningar i handläggningen och en förändrad process. Den förändrade processen innebär att om en person sökt anpassningsbidrag sker utredningen av anpassningsbidrag innan beslutet om grundbidrag fattas, jämfört med tidigare då den utredningen gjordes efter beslutet om grundbidrag. Grundbidrag, antal personer som ansökt och fått en utbetalning Antal personer (vänster) och andel (höger) De nya reglerna innebar också att grundbidraget halverades, vilket förklarar varför det genomsnittliga utbetalda beloppet minskade under 2017. Eftersom det endast gäller de som ansökt efter införande av de nya reglerna och det finns en 9 Inkluderar uppskjutna utbetalningar från 2015 motsvarande 27 miljoner kronor 26

eftersläpning i utbetalningarna är det fortfarande högre än maxbeloppet (30 000 kronor) enligt de nya reglerna, Utbetalt medelbelopp, anpassningsbidrag och grundbidrag Tusental kronor Anpassningsbidrag Liksom för grundbidraget har det genomsnittliga utbetalda beloppet minskat under 2017. En förklaring till detta är att andelen utbetalningar av reparationer i förhållande till anpassningar har ökat, se tabell nedan. Antalet utbetalningar som gäller en anpassning har halverats, medan utbetalningar som gäller reparationer minskat i något mindre utsträckning, vilken kan förklaras av att handläggningen av reparationsärenden går snabbare. Resultatet av detta tydliggörs i tabellen nedan som också visar att antalet utbetalningar av anpassningar samma år som ansökan kom in minskat i större utsträckning än antalet utbetalningar av reparationer. Ansökningar och utbetalningar av anpassningsbidrag Antal personer År Ansökningar Utbetalning anpassning Utbetalning reparation Utbetalning av anpassning samma år som ansökan Utbetalning av reparation samma år som ansökan 2015 2 708 1 255 662 438 597 2016 2 447 1 298 752 466 642 2017 1 895 656 519 191 441 Prognos för de olika bidragen Utgifterna för tilläggsbidraget blev drygt 5 miljoner kronor under 2017, under 2018 beräknas de bli drygt 34 miljoner kronor. Att det antas öka så mycket beror på att en stor andel av de ansökningar av tilläggsbidrag som kom in under 2017 ännu är oprövade. För övriga bidrag beräknas utgifterna också bli högre 2018 än 27

2017 till följd av de fördröjda utbetalningarna. Därefter antas utgifterna minska eftersom antalet personer som beviljas bilstöd antas minska, vilket dels beror på det nya regelverket och dels på att både antalet nybeviljade och återbeviljade bilstöd antas minska. Detta antagande baseras både på att antalet beviljade bilstöd efter 2006 legat på en lägre nivå än tidigare och att antalet ansökningar under 2017 har minskat, jämfört med tidigare år. För anpassningsbidraget sker också en omfördelning av medel där personer som tidigare fått anpassningsbidrag enbart beviljas tilläggsbidrag för särskilda originalmonterade anordningar (tilläggsbidrag C). För grundbidraget är det främst halveringen av bidraget som på sikt medför lägre utgifter. Prognos för de olika bidragen Tusental kronor År 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Grundbidrag 26 905 45 986 38 021 30 973 30 285 Anskaffningsbidrag 3 278 16 041 13 366 10 863 10 677 Anpassningsbidrag 126 084 165 088 151 065 132 270 125 850 Tilläggsbidrag 5 188 34 299 36 218 29 910 30 346 Övrigt 990 2 670 2 595 2 316 2 268 Totalt 162 445 264 084 241 265 206 332 199 426 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmsta tiden är mycket osäker, vilket dels beror på osäkerhet om och i vilken utsträckning de nya reglerna kommer innebära lägre utgifter och dels på den nya handläggningsprocessen och de fördröjningar som i dagsläget råder. 28

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 162 723 264 084 241 265 206 332 199 426 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -278 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 162 445 264 084 241 265 206 332 199 426 Differens i 1000-tal kronor -278 0 0 0 0 Differens i procent -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet 2017 var 0,3 miljoner lägre än föregående prognos. Prognosen lämnas oförändrad för åren 2018-2021. 29

4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0-335 174 Anslag³ 25 931 000 25 693 300 25 052 760³ 24 727 728³ 25 411 116³ Tilldelade medel 25 931 000 25 693 300 25 052 760 24 727 728 25 075 942 Utfall/Prognos 23 309 662 24 246 413 24 462 967 25 062 902 25 686 207 Avvikelse från anslag 2 621 338 1 446 887 589 793-335 174-275 091 Avvikelse från tilldelade medel 2 621 338 1 446 887 589 793-335 174-610 265 Högsta anslagskredit 1 296 550 1 284 665 1 252 638³ 1 236 386³ 1 270 555³ Tillgängliga medel 27 227 550 26 977 965 26 305 398 25 964 114 26 346 497 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 24 246 miljoner kronor, vilket är 1 447 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 24 463 miljoner kronor, vilket är 590 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 30

Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Analys Sammantaget ökade utgifterna för statlig assistans med drygt 8 procent under 2017 jämfört med 2016. Åren är dock inte helt jämförbara då det under 2016 genomfördes en övergång från förskotts- till efterskottsutbetalningar, vilket ledde till att relativt lite assistansersättning betalades ut under övergångsmånaderna. Antalet mottagare av statlig assistansersättning har minskat sedan november 2015. Under 2017 hade i genomsnitt drygt 15 000 personer statlig assistansersättning, vilket är 4 procent färre än 2016. Däremot ökade det genomsnittliga antalet assistanstimmar per mottagare och månad jämfört med 2016, dock med en svagare ökningstakt än tidigare år. Utvecklingen av antalet mottagare av assistansersättning kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. Antalet mottagare har minskat inom alla personkretsar men framförallt inom personkrets 3, se tabell nedan. Antal mottagare i ersättningen Medelvärde uppdelat på kön och personkrets 10 Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 2016 15 917 7 288 8 629 6 938 816 7 719 2017 15 273 6 999 8 274 6 776 782 7 310 Differens i procent -4,0-4,0-4,1-2,3-4,1-5,3 De två faktorerna som bestämmer hur antalet mottagare förändras över tid är hur många personer som lämnar assistansersättningen (utflödet) och hur många personer som tillkommer (inflödet). Nedgången i antalet mottagare under 2017 drivs främst av ett historiskt lågt inflöde men även av ett ökat utflöde. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen per månad som en rullande 12- månadersumma. 10 Se faktarutan för förklaring av personkretsindelningen 31

Inflöde och utflöde Rullande 12-månadersumma Enligt socialförsäkringsrapporten Assistansersättning inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis 11 förklaras det minskade inflödet av att antalet ansökningar har minskat, samtidigt som andelen av de sökande som beviljats assistansersättning har blivit lägre. Den lägre beviljandegraden förklaras av att andelen avslag ökat kontinuerligt sedan 2001 och efter en dom i HFD 2015 har andelen avslag ökat ytterligare. Rapporten belyser även orsaker till det ökade utflödet över tid. En bidragande faktor är att andelen äldre i ersättningen har ökat och därmed även andelen som avlider. Antalet personer som får ersättningen indragen förändrades inte så mycket under 2016. Efter 2016 har dock antalet indrag fördubblats vilket fått utflödet att öka. Andelen mottagare som får ersättningen indragen ökar inom samtliga personkretsar, men ökningen är störst inom personkrets 1. Studien visar att den vanligaste orsaken till indrag är att Försäkringskassan ändrat bedömningen av personernas grundläggande behov. På samma sätt som för antalet individer i ersättningen studeras utvecklingen av timmar per person och månad. Antalet beviljade timmar har ökat för samtliga personkretsar, men något mer i personkrets 1, se tabell nedan. 11 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:14 32

Antal beviljade timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 2016 555 546 562 569 655 535 2017 558 548 566 574 658 536 Differens i procent +0,5 +0,4 +0,7 +0,9 +0,5 +0,2 I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning. Det innebär att Försäkringskassan numera betalar ut assistansersättningen efter att redovisning av utförd assistans lämnats in. Efter införandet av efterskottsutbetalning har utbetalningsgraden 12 varit lägre än innan införandet av den nya utbetalningsrutinen, vilket har haft en sänkande effekt på utgifterna. Antalet individer i ersättningen har under januari 2018 fortsatt att minska. I november 2017 aviserade dock regeringen att lämna förslag på en frysning av tvåårsomprövingar inom assistansersättningen, samt ändringar gällande väntetid och tid för beredskap. 13 Frysningen av tvåårsomprövningarna väntas succesivt minska utflödet från ersättningen, vilket medför att antalet personer med assistans beräknas minska svagare under 2018 jämfört med om frysningen inte hade införts. Från 2019 och framåt beräknas antalet mottagare öka svagt, för att därefter ligga kvar på 2019 års nivå. Antalet mottagare har varierat kraftigt över tid och prognosen är därför osäker på längre sikt. Antalet assistanstimmar per individ har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes men har de senaste åren ökat svagare än tidigare. Antalet timmar beräknas fortsätta att öka framöver med i genomsnitt 0,7 procent per år 2018 2021 Vad driver utgiftsutvecklingen? Utgifterna för statlig assistansersättning har ökat från nära 9 miljarder kronor år 2003 till drygt 23 miljarder 2017. Utgifterna prognostiseras fortsätta öka för att 2021 uppgå till nära 26 miljarder. I figuren nedan delas utgiftsökningen upp i 12 Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar. Sedan införandet av efterskottsutbetalning för knappt 1,5 år sedan har utbetalningsgraden varierat väldigt kraftigt månad för månad, men har generellt varit lägre än tidigare. Det råder stor osäkerhet kring utbetalningsgradens framtida utveckling. 13 Lagrådsremissen Vissa förslag om personlig assistans, Socialdepartementet. 33

effekten av fler individer i ersättningen, fler timmar per mottagare och en högre timersättning. 14 Uppdelad utgiftsutveckling Miljarder kronor Anm: Faktiska utbetalningar efter kontroller och senarelagda utbetalningar till följd av införandet av efterskottsbetalningar. Mellan 2003 och 2010 ökade antalet mottagare med nära 40 procent, en ökning som var en betydande drivkraft bakom den sammanlagda utgiftsökningen för de åren. Från 2011 till 2015 var antalet individer relativt konstant och utgiftsutvecklingen drevs istället av fler timmar per individ och en högre medelersättning. Sedan dess har antalet individer minskat vilket har medfört en sammanlagd utgiftsminskning. Nedgången i antalet individer väntas fortsätta att hålla tillbaka utgiftsökningen 2018 för att sedan enbart ha en marginell påverkan på utgifterna. Antalet beslutade assistanstimmar per individ har ökat varje år sedan ersättningen infördes och har alltid varit en viktig förklaring till utgiftsökningen inom assistansersättningen. Under perioden 2011 till 2015 när antalet mottagare var på en relativt stabil nivå stod timutvecklingen för omkring hälften av kostnadsutvecklingen, medan en högre timersättning stod för resten av ökningen. Timutvecklingen har dock bromsat in något sedan 2016. Kommande år väntas timutvecklingen stå för omkring en tredjedel av den totala kostnadsökningen. 14 Uppdelningen görs genom att för varje år justera en variabel i taget, först mottagarna, sedan timmarna och sist timersättningen. Då den beräknade effekten av samtliga variabler påverkas av nivån på övriga variabler, har ordningen variablerna justeras i en viss betydelse för estimeringen. Resultatet bör därför inte betraktas som en exakt beräkning utan som en god uppskattning. 34

Ersättningen per assistanstimme beslutas varje år av regeringen i formen av en timschablon. Timersättningens utveckling är främst en följd av stigande löner hos personliga assistenter. Även om antalet individer och assistanstimmar skulle ligga kvar på samma nivå som de gör idag skulle utgifterna fortsätta att öka. En högre timersättning har alltid stått för en betydande del av utgiftsökningen och kommande år väntas timersättningen stå för omkring två tredjedelar av den totala utgiftsökningen. Den streckade linjen i diagrammet ovan visar de faktiska utbetalningarna för statlig assistansersättning. År 2016 blev utbetalningarna betydligt lägre till följd av införandet av efterskottsutbetalningar. Detta betydde att utbetalningarna försköts framåt i tiden och utbetalningarna blev mycket låga under övergångsmånaderna. I samband med efterskottsutbetalningarna infördes även nya rutiner för redovisning och kontroll av utförd assistans. Detta förefaller ha medfört en varaktigt lägre nivå på utgifterna, en effekt som antas kvarstå även kommande år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 23 224 822 24 626 926 25 052 760 25 740 006 26 451 280 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +84 840-380 513-589 793-677 104-765 073 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 23 309 662 24 246 413 24 462 967 25 062 902 25 686 207 Differens i 1000-tal kronor +84 840-380 513-589 793-677 104-765 073 Differens i procent +0,4-1,5-2,4-2,6-2,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föregående prognos antogs att frysningen av tvåårsomprövningarna skulle få effekt på antalet mottagare redan från januari 2018. Denna effekt ser nu ut att fördröjas något, vilket leder till färre mottagare i ersättningen. Antalet assistanstimmar per individ prognostiseras att fortsätta öka under hela prognosperioden men i en något svagare takt än tidigare. En svagare timutveckling har en sänkande effekt på utgifterna, en effekt som är större på lång sikt än på kort sikt. 35

Utgifterna 2017 justeras upp något efter en mindre inbetalning från kommunerna än väntat i december. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 37 673 291 35 685 502 34 216 009 34 051 319 34 342 837 Därav 1:1.21 Sjukpenning 32 313 942 30 428 342 29 898 978 29 743 271 29 883 661 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 3 665 000 3 542 000 2 616 161 2 609 999 2 660 082 1:1.19 Rehabiliteringspenning 959 719 989 667 972 450 967 386 971 952 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 150 000 98 000 55 500 21 587 83 024 1:1.15 Närståendepenning 174 064 178 189 180 363 182 492 184 706 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 19 000 16 000 16 836 16 647 19 019 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 98 633 127 622 149 572 167 142 182 125 1:1.5 Boendetillägg 127 087 150 582 167 049 179 695 191 168 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 165 846 155 100 159 100 163 100 167 100 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 36

Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet, men kommer att höjas till 8 prisbasbelopp från och med 1 juli 2018. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-29 978-85 249 Anslag³ 35 553 000 33 450 500 29 869 000³ 29 688 000³ 29 792 000³ Tilldelade medel 35 553 000 33 450 500 29 869 000 29 658 022 29 706 751 Utfall/Prognos 32 313 942 30 428 342 29 898 978 29 743 271 29 883 661 Avvikelse från anslag 3 239 058 3 022 158-29 978-55 271-91 661 Avvikelse från tilldelade medel 3 239 058 3 022 158-29 978-85 249-176 910 Högsta anslagskredit 1 784 650 1 672 525 1 493 450³ 1 484 400³ 1 489 600³ Tillgängliga medel 37 337 650 35 123 025 31 362 450 31 142 422 31 196 351 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 30 428 miljoner kronor, vilket är 3 022 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 37

Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 29 899 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning blev 32,3 miljarder kronor 2017, vilket är 1,4 miljarder (4,1 procent) lägre än 2016. I prognosen beräknas utgifterna fortsätta minska i en avtagande takt fram till och med 2020 för att därefter öka svagt. Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukskrivningar som påbörjas samt hur långa de blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukskrivningar Antalet startade sjukfall 15 minskade under perioden januari juli 2017 med ca 5 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Denna minskning följer på en period där de startade sjukfallen legat på en stabil nivå, efter att tidigare ha ökat i snabb takt. Ökningstakten har successivt trappats av sedan hösten 2015 för att därefter börja minska under det senaste året. Om de startade sjukfallen delas upp i undergrupper efter diagnos åskådliggörs skillnader i utvecklingen mellan de olika undergrupperna. För gruppen med övriga diagnoser 16, vilken utgör majoriteten av de startade sjukfallen, minskar de startade sjukfallen på helårsbasis. För gruppen med psykiatriska diagnoser ökar dock fortfarande antalet startade sjukfall på helårsbasis, om än i långsammare takt än tidigare. 15 Med startade sjukfall avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning, där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. 16 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 38

Startade sjukfall Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Helårsnivå i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Månadsdata från januari 2007 till juli 2017. Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. Historiskt har även sjukfall med psykiatriska diagnoser visat en större variation då de minskade i snabbare takt under åren före 2010, se diagram ovan. Eftersom antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring 6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Sedan februari 2017 har antalet ersatta nettodagar i kortare fallängder (< 29 dagar) minskat jämfört med motsvarande period 2016. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, har successivt minskat sedan drygt 2 år tillbaka. Detta då fler sjukfall nu avslutas både vid, och mellan, rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Denna utveckling står i kontrast till åren 2010 2014 då varaktigheterna ökade, med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 17 Försäkringskassan inledde därför under våren 2015 ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och öka kvaliteten i utredningsarbetet. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan ökade därefter, likaså andelen indrag i samband med 17 Se Inspektionen för Socialförsäkringen, Tidsgränserna i sjukförsäkringen, 2015:5 samt Försäkringskassan, Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 1 år 2015, Socialförsäkringsrapport 2015:6 39

nämnda bedömningspunkter. Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har sedan dess utvecklats ytterligare. Under 2016 och 2017 har följaktligen varaktigheten minskat betydligt, se diagram nedan. Varaktighet för sjukfall upp till 1 års fallängd Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under tredje kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Diagnossammansättningen för de sjukfall som startar har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning ökar generellt när sjukfallet blir längre. Nedgången i varaktigheten under de senaste åren har som sagt varit tydligast vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter, det vill säga under det första sjukskrivningsåret. Däremot har sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning, givet att sjukfallet har blivit längre än ett år, varit relativt oförändrad över tid. Men sedan ungefär ett år tillbaka har även varaktigheten i längre sjukfall börjat minska. I diagrammet nedan illustreras andelen sjukfall som kvarstår i sjukskrivning under det andra sjukskrivningsåret. 40

Varaktighet för sjukfall som är längre än 1 år Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under tredje kvartalet respektive år som blev minst 375 dagar långa, exklusive återvändare. Pågående sjukfall Effekterna av ett minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier upp till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i september 2017 cirka 18 procent färre än vid motsvarande tidpunkt 2016. Däremot ökar antalet sjukfall som är längre än 2,5 år kraftigt, vilket medför att det totala antalet pågående sjukfall minskar med omkring 10 procent (cirka 19 500 sjukfall) jämfört med 2016, se diagram nedan. 41

Pågående sjukfall i september respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 46,5 procent i september 2017. I september 2016 var motsvarande andel 45,4 procent och jämfört med 2015 har andelen vuxit med ca 3 procentenheter. Andelen växer generellt över fallängdskategorierna på grund av ett historiskt högt antal startade sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorin 180 364 dagar har den högsta andelen sjukfall med psykiatriska diagnoser (54,3 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2016, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar avskaffades 1 februari 2016. Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort. 18 Prognos över sjukfallsbeståndet Antalet startade sjukfall har minskat under perioden januari juli 2017, jämfört med motsvarande period föregående år. Detta, i kombination med de senaste månadernas utveckling av ersatta nettodagar i korta fallängder, är ett tydligt tecken på att den historiskt stabila utveckling som antalet startade sjukfall uppvisat sedan hösten 2015 är bruten. Antalet startade sjukfall beräknas ha 18 Försäkringskassan, Fler individer fast i långa sjukskrivningar, Korta analyser 2017:2 42

minskat med knappt 7 procent under 2017 jämfört med 2016, minskningen beräknas fortsätta i ungefär samma takt under 2018. Därefter antas antalet startade sjukfall utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procents ökning årligen). Varaktigheten för sjukfall som är kortare än 1 år har minskat under det senaste åren, med en särskilt tydlig effekt i anknytning till rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Under 2018 prognostiseras varaktigheten, för pågående sjukfall i upp till 2 års fallängd, stabiliseras på 2017-års nivå och därefter vara konstant under resterande del av prognosperioden. Mot bakgrund av de senaste månadernas utfall har dock den förväntade varaktigheten för sjukfall som är längre än 2 år justerats ner marginellt. Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet en minskning av antalet pågående sjukfall för samtliga fallängder. Sjukfall i fallängder längre än 2 år förväntas dock att öka under innevarande år för att sedan börja minska, se diagram nedan. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd Glidande 12-månadersmedelvärden, tusental Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Osäkerhetsanalys Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid, vilket framgår av diagrammet ovan. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och 43

sjukfallens varaktighet. Båda variablerna tenderar att samvariera positivt, när antalet startade sjukfall ökar så ökar även varaktigheten, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i antalet startade sjukfall och deras varaktighet; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 19 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 20 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Nedan visas en genomgång av den historiska träffsäkerheten i Försäkringskassans prognoser. Storleken på sjukfallsbeståndet beror på hur många sjukfall som startas, samt hur långa sjukfallen blir. Därför utgår Försäkringskassans prognosmetod ifrån att prognostisera antalet startade sjukfall och deras varaktighet, i syfte att simulera det framtida beståndet av pågående sjukfall. Därefter omvandlas de pågående sjukfallen till nettodagar och produkten av de aggregerade nettodagarna och medelersättningen blir själva utgiftsprognosen. Utfallsmåttet som används i analysen nedan är de sammanlagda nettodagarna ersatta med sjuk- och rehabiliteringspenning. Själva utgiftsprognosen för respektive förmån är utöver detta beroende av prognosen för medelersättningen samt den förväntade andelen av samtliga sjukfall som får rehabiliteringspenning, men analysen avgränsas till de sammanlagda nettodagarna. Prognosfelen är uträknade enligt: e t+h t = y t+h ŷ t+h t y t+h där e t+h t är prognosfelet för prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader, ŷ t+h t är prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader och y t+h är det helårsvisa utfallet. I diagrammet nedan visas prognosfelen för prognoser på 12 till 36 månaders sikt. Diagrammet visar tydligt att prognoser på längre sikt är betydligt osäkrare än på kortare sikt: prognosfelens spridning är klart större på långa prognoshorisonter. I diagrammet syns inte heller några tydliga tecken på systematisk över- eller underskattning av prognoserna levererade under tidsperioden. Däremot har prognoserna överlag underskattat styrkan och/eller uthålligheten i den rådande trenden. Under nedgångsfasen 2005 2010 överskattade prognoserna generellt utvecklingen, vilket i diagrammet illustreras med överlag negativa prognosfel för den perioden. Det omvända gällde initialt under 2011 2016 års uppgångsfas. 19 Försäkringskassan, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid, Socialförsäkringsrapport 2014:17 20 Inspektionen för Socialförsäkringen, Stabilitet i sjukfrånvaron, 2012:15 44

Under 2016 trappades ökningstakten av betydligt, för att sedan börjat minska under 2017. Detta har medfört att prognoserna återigen varit för höga. Procentuellt prognosfel per prognoshorisont Alternativscenario baserat på fler övergångar till sjukersättning Försäkringskassan har i tidigare analyser visat att antalet långa sjukskrivningar ökar i snabb takt. En kraftig ökning av långa sjukfall är ett återkommande mönster i svensk sjukfrånvaro; perioder av ett ökande antal startade sjukfall har sammanfallit med att sjukfallen blivit längre, vilket med viss fördröjning medfört en accelererande ökning av antalet långa sjukfall. Det finns även fler faktorer som har bidragit till denna utveckling under de senaste åren, bland annat borttagandet av den bortre tidsgränsen, en ökad andel psykiatriska diagnoser i sjukfallsbeståndet samt ett minskande nybeviljande av sjukersättning. 21 Försäkringskassan lämnade i november 2017 en skrivelse till regeringen med ett tvådelat förslag på hur reglerna för nybeviljandet av sjukersättning kan förändras. 22 I den första delen av förslaget föreslår Försäkringskassan att arbetsmarknadsbegreppet vid prövning om rätten till sjukersättning ändras till att överensstämma med det begrepp som gäller för rätt till sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. I dagsläget bedöms rätten till sjukersättning mot ett bredare arbetsmarknadsbegrepp, vilket bedöms vara en bidragande orsak till att individer stannar kvar i långa sjukskrivningar. I den andra delen av förslaget föreslås att det ska bli möjligt att ta hänsyn till att det kan finnas särskilda skäl att beakta individuella omständigheter för den som har få arbetsår kvar till 21 Se bl.a. Försäkringskassan, Fler individer fast i långa sjukskrivningar, Korta analyser 2017:2 22 Försäkringskassan, Framställning om ändring i socialförsäkringsbalken, Dnr: 47906 2017 45

ålderspensionering och vill att sådana skäl beaktas. I skrivelsen beräknas förslaget medföra att antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning ökar samt att antalet nybeviljanden om sjukersättning av ansökan utifrån 23 ökar. I detta avsnitt presenteras en uppdaterad beräkning av förslagets effekter på sjukpenningen, där fokus läggs på en jämförelse med föreliggande prognos (för effekter på sjukersättning se avsnittet Sjuk- och aktivitetsersättning). Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är prognososäkerheten stor, framför allt på längre sikt. En regelförändring i sig innebär dessutom en ytterligare osäkerhetskälla varför beräkningarna bör tolkas med försiktighet. Vid beräkningen antas regelförändringen träda i kraft den 1 januari 2019. Ett potentiellt uppdämt behov förväntas innebära att knappt 8 000 extra sjukfall övergår till sjukersättning under det första året. Därefter beräknas antalet övergångar öka något långsammare, med knappt 3 000 respektive 2 700 ytterligare övergångar under 2020 och 2021, jämfört med föreliggande prognos. Under januari april 2019 antas antalet övergångar vara dubbelt så många jämfört med de resterande åtta månaderna samma år. Vidare antas att de sjukfall som är aktuella för övergång till sjukersättning har pågått i minst 1,5 år samt skulle ha fått sjukpenning under hela prognosperioden om de inte varit aktuella för övergång. I tabellen, och figuren, nedan redovisas de effekter ett ökat antal övergångar från sjukpenning till sjukersättning får på sjukpenningutgifterna, sjukpenningtalet och ohälsotalet. Ett ökat nybeviljade i sjukersättning medför gradvis större effekter på utgifterna i sjukpenning då individer som avslutar sin sjukskrivning under 2019 bidrar till minskade utgifter under hela prognosperioden. Ett ökat nybeviljande medför även en sänkande effekt på sjukpenningtalet jämfört med föreliggande prognos. Ohälsotalet, som är ett mått på den sammanlagda sjukfrånvaron, ökar dock svagt då förslaget omfattar fler individer än de som övergår från sjukpenning. Alternativscenario om fler övergångar till sjukersättning 2019 2020 2021 Huvudscenario Utgifter 29 898 978 29 743 271 29 883 661 (föreliggande prognos) Sjukpenningtalet 8,7 8,4 8,2 Ohälsotalet 22,9 21,8 20,8 Beräknade effekter vid fler Utgifter -829 027-1 611 921-2 106 580 övergångar till sjukersättning Sjukpenningtalet -0,6-0,8-0,9 Ohälsotalet +0,1 +0,3 +0,5 Samtidigt innebär förslaget högre utgifter för sjukersättning. De sammanlagda utgifterna för sjukpenning och sjukersättning beräknas bli något lägre under 2019. 23 Ansökan utifrån är ansökningar från personer som när de blir beviljande sjukersättning inte har sjukpenning. 46

Därefter förväntas förslaget leda till marginellt högre utgifter, se avsnittet om Aktivitets och sjukersättningar för mer information. Ohälsotalet med delkomponenter Huvudscenario och alternativscenario I september 2015 aviserade regeringen ett mål för sjukfrånvaron, sjukpenningtalet ska maximalt uppgå till 9,0 nettodagar i december 2020. Målet sattes med ett bivillkor om att antalet nybeviljade sjukersättningar inte ska överstiga 18 000 per år i genomsnitt under åren 2016 2020. Det är klart högre än föreliggande prognos för nybeviljandets storlek och även klart högre än det förhöjda nybeviljande som Försäkringskassans förslag om regelförändring beräknas medföra. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Sedan februari 2017 har sjukfrånvaron minskat i en månadsvis accelererande takt och i december 2017 uppgick sjukpenningtalet till 10,1 nettodagar. Utvecklingen under 2017 bedöms främst vara ett resultat av att en allt större andel sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret samt att antalet startade sjukfall börjat minska. I föreliggande prognos bedöms sjukpenningtalet fortsätta minska som ett resultat av att antalet startade sjukfall beräknas minska under innevarande år, i kombination med en stabilisering av varaktigheterna kring 2017-års nivå. Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 beräknas uppnås i början av 2019. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är emellertid prognososäkerheten stor, särskilt på lång sikt. 47

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 32 316 022 30 191 084 29 654 753 29 500 198 29 632 442 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 080 +237 258 +244 225 +243 073 +251 219 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 32 313 942 30 428 342 29 898 978 29 743 271 29 883 661 Differens i 1000-tal kronor -2 080 +237 258 +244 225 +243 073 +251 219 Differens i procent 0,0 +0,8 +0,8 +0,8 +0,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för sjukpenningutgifterna 2017 revideras ner marginellt jämfört med prognosen i januari. 24 I föreliggande prognos bedöms antalet startade sjukfall bli något fler än vid föregående prognos. Vidare beräknas varaktigheten för sjukfall under det första sjukskrivningsåret vara konstanta 2018 jämfört med 2017, till skillnad från prognosen i januari när varaktigheten antogs minska svagt. Dessutom sänks varaktigheten för sjukfall längre än 2 år marginellt. Revideringarna är var för sig små, sammantaget innebär de att prognosen höjs med knappt 1 procent per år under hela prognosperioden. 24 Revideringen för 2017 kommer av att december månads sjukpenningutgifter var preliminära vid den prognos som lämnades i januari. Dessa utgifter är nu slutgiltiga vilket skapar en liten differens. 48

1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-18 450-37 836 Anslag³ 1 685 000 1 124 000 954 000³ 948 000³ 948 000³ Tilldelade medel 1 685 000 1 124 000 954 000 929 550 910 164 Utfall/Prognos 959 719 989 667 972 450 967 386 971 952 Avvikelse från anslag 725 281 134 333-18 450-19 386-23 952 Avvikelse från tilldelade medel 725 281 134 333-18 450-37 836-61 788 Högsta anslagskredit 84 250 56 200 47 700³ 47 400³ 47 400³ Tillgängliga medel 1 769 250 1 180 200 1 001 700 976 950 957 564 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0-14 388 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 990 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 972 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Antaganden Det som driver prognosen för rehabiliteringspenning är antalet startade sjukfall, dels nystartade sjukfall och dels sjukfall relaterade till återflöde, sjukfallens varaktighet samt medelersättning. De externa antaganden som används i prognosen är Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och arbetskraftens storlek. 49

Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt samma utveckling som för sjukpenning. Detta samband bröts dock under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Under 2017 har utgifterna för rehabiliteringspenning fortsatt att minska, en nedgång på drygt 25 procent jämfört med 2016. Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under en längre tid, en utveckling som har förstärkts under 2016 och 2017. Sannolikt har den förändring av tillämpningen som infördes under hösten 2016 bidragit till att förstärka utvecklingen. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat under 2017 jämfört med 2016. För 2017 var den genomsnittliga andelen 3,3 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 2,9 procent. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månad. De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att öka under 2018 för att därefter minska marginellt mellan 2018 och 2019. Rehabiliteringspenningens andel av den sammanlagda anslagsbelastningen (sjukpenning och rehabiliteringspenning) beräknas vara konstant på 3,2 procent från 2018 2021, vilket är en svag ökning från 2017 då andelen var 2,9 procent. Denna ökning har sin grund i att antalet långa sjukfall ökar. Rehabiliteringspenning har länge varit en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. 50

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 959 516 981 951 964 507 959 480 963 781 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +203 +7 716 +7 943 +7 906 +8 171 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 959 719 989 667 972 450 967 386 971 952 Differens i 1000-tal kronor +203 +7 716 +7 943 +7 906 +8 171 Differens i procent 0,0 +0,8 +0,8 +0,8 +0,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Se avsnittet om sjukpenningen. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-2 189 0 0 Anslag³ 185 000 176 000 187 000³ 189 000³ 191 000³ Tilldelade medel 185 000 176 000 184 811 189 000 191 000 Utfall/Prognos 174 064 178 189 180 363 182 492 184 706 Avvikelse från anslag 10 936-2 189 6 637 6 508 6 294 Avvikelse från tilldelade medel 10 936-2 189 4 448 6 508 6 294 Högsta anslagskredit 9 250 8 800 9 350³ 9 450³ 9 550³ Tillgängliga medel 194 250 184 800 194 161 198 450 200 550 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. 51

Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 178 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 180 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 4 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Antalet ersättningsdagar är högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Närståendepenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningsnivån för närståendepenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet, men kommer att höjas till 8 prisbasbelopp från och med 1 juli 2018. Analys Utgifterna för närståendepenning blev 174 miljoner kronor för 2017 vilket är en ökning med 7 procent från 2016. Under 2017 vårdades 14 676 personer vilket är en ökning med 10 procent från 2016. Däremot ökade antal nettodagar bara med 5 procent eftersom det betalades ut färre nettodagar per sjuk person än under 2016. Medelersättningen var marginellt högre 2017 än 2016. Antal sjuka och antal vårdare År Antal sjuka Antal vårdare Nettodagar Nettodagar per sjuk 2009 8 699 10 599 112 559 14,1 2010 9 513 11 282 132 153 13,9 2011 11 150 13 251 155 803 14,0 2012 11 764 14 021 157 334 13,4 2013 12 574 15 028 172 841 13,7 2014 13 273 15 620 181 338 13,7 2015 13 527 15 670 180 501 13,3 2016 13 319 15 429 176 716 13,3 2017 14 676 17 243 186 247 12,7 Utgifterna för närståendepenning beräknas fortsätta öka under prognosperioden, från 178 miljoner kronor 2018 till 185 miljoner kronor år 2021. Jämställdheten inom närståendepenning Under 2017 var 72 procent av vårdarna kvinnor. Denna andel har varit relativt konstant över tid. Efter regeländringen och informationskampanjen 2010 har 52

antalet män och kvinnor som har använt förmånen ökat. År 2017 var den största ökning i antal vårdare sedan 2011. Antal vårdare uppdelad efter kön Tusental Vilken relation har den som vårdas till vårdaren? De flesta som fick en utbetalning från närståendepenning 2017 vårdade sin förälder. Fler kvinnor än män fick närståendepenning för att vårda en förälder. Minst könsskillnad var bland de som vårdade sin partner där 68 procent var kvinnor 2017. 53

Antal vårdare under 2017 uppdelat efter den sjuka personens relation till vårdaren Tusental Känslighetsanalys 2010 utökades det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar. Från 2009 till och med 2011 ökade antalet nettodagar med drygt 50 procent. Ökningen förklaras av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen fortfarande är förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande ökning av antal nettodagar. 54

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 175 788 184 982 187 239 189 449 191 748 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 724-6 793-6 876-6 957-7 042 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 174 064 178 189 180 363 182 492 184 706 Differens i 1000-tal kronor -1 724-6 793-6 876-6 957-7 042 Differens i procent -1,0-3,7-3,7-3,7-3,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner på grund av utfallet 2017. 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-302 0-327 -690 Anslag³ 98 331 112 034 149 245³ 166 779³ 182 072³ Tilldelade medel 98 331 111 732 149 245 166 452 181 382 Utfall/Prognos 98 633 127 622 149 572 167 142 182 125 Avvikelse från anslag -302-15 588-327 -363-53 Avvikelse från tilldelade medel -302-15 890-327 -690-743 Högsta anslagskredit 3 617 5 601 7 462³ 8 338³ 9 103³ Tillgängliga medel 101 948 117 333 156 707 174 790 190 485 Överskridande av anslagskredit 0-10 289 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. 55

Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 128 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 10 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära utökad anslagskredit om 16 miljoner kronor. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 150 miljoner kronor, vilket är 0,3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall kan man få om man inte får aktivitetsersättning på grund av att man har fyllt 30 år eller om man har fått tidsbegränsad sjukersättning i maximal tid. Ett villkor är att man inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller att den är mindre än 80 300 kronor per år. Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall är högst 160 kr per dag. Analys Utgifterna 2017 blev 99 miljoner kronor, vilken är en drygt 30 procentig ökning jämfört med 2016, då utgifterna var 74 miljoner. Utgifterna förväntas att öka under hela prognosperioden, men med en avtagande takt. Ökningen på sikt förklaras främst av att allt fler personer prognostiseras få ersättningen samt att medelersättningen förväntas utvecklas stabilt. Numer utgörs inflödet till sjukpenning i särskilda fall enbart av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren. Det medför en ökning i inflödet och därmed utgifterna. Dock har inflödet från denna grupp ökat i en snabbare takt än beräknat. Det minskade inflödet till sjukersättning (se mer under Aktivitets- och sjukersättningar m.m.) kan vara en orsak till detta. Personer som lämnar aktivitetsersättning enbart för att de uppnått maximal ålder har sannolikt i stor utsträckning fortsatt nedsatt arbetsförmåga. Om dessa människor i lägre grad blir beviljade sjukersättning är det tänkbart att de istället får sjukpenning i särskilda fall. Osäkerhetsanalys I vilken utsträckning personer med aktivitetsersättning som fyller 30 år kommer att få sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall utgör fortfarande en osäkerhetskälla. Tabellen nedan visar tre scenarion på utvecklingen av inflödet. 56

Utgifter för olika scenarion för inflödet Tusental kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Huvudscenario 98 633 127 622 149 572 167 142 182 125 Scenario 1: Utvecklingen av inflödet följer antalet som fyller 30 i aktivitetsersättning. 98 633 126 060 145 463 161 028 174 476 Scenario 2: Inflödet ökar med samma takt som 2017 (15 % per år) 98 633 130 388 160 827 192 838 227 625 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 98 564 127 454 149 245 166 779 182 072 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +69 +168 +327 +363 +53 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 98 633 127 622 149 572 167 142 182 125 Differens i 1000-tal kronor +69 +168 +327 +363 +53 Differens i procent +0,1 +0,1 +0,2 +0,2 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för inflödet till förmånen har justerats upp något på grund av utfallet. 57

1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -3 009-473 0-5 095-11 243 Anslag³ 129 623 123 695 161 954³ 173 547³ 184 186³ Tilldelade medel 126 614 123 222 161 954 168 452 172 943 Utfall/Prognos 127 087 150 582 167 049 179 695 191 168 Avvikelse från anslag 2 536-26 887-5 095-6 148-6 982 Avvikelse från tilldelade medel -473-27 360-5 095-11 243-18 225 Högsta anslagskredit 5 081 6 184 8 097³ 8 677³ 9 209³ Tillgängliga medel 131 695 129 406 170 051 177 129 182 152 Överskridande av anslagskredit 0-21 176 0-2 566-9 016 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09 Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 151 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 21 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära utökad anslagskredit om 27 miljoner kronor. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 167 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Utgifterna 2017 blev 127 miljoner och beräknas öka till 151 miljoner kronor 2018. Utgifterna beräknas fortsätta öka under prognosperioden till 191 miljoner kronor 2021. Utgiftsökningen drivs av antal personer med boendetillägg och medelersättningen. Antalet personer som får boendetillägg beräknas öka från 58

drygt 2 100 i december 2017 till 2 900 i december 2021. Medelersättning beräknas öka från 5 500 i december 2017 till 5 800 i december 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 126 817 147 604 161 954 173 547 184 186 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +270 +2 978 +5 095 +6 148 +6 982 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 127 087 150 582 167 049 179 695 191 168 Differens i 1000-tal kronor +270 +2 978 +5 095 +6 148 +6 982 Differens i procent +0,2 +2,0 +3,1 +3,5 +3,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgiften för boendetillägg blev något högre för 2017 jämfört med föregående prognos. Prognoshöjningen i sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall leder till en höjning av prognosen för boendetillägg för den resterande prognosperioden. 59

1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 255 200 168 200 163 100³ 167 100³ 171 100³ Tilldelade medel 255 200 168 200 163 100 167 100 171 100 Utfall/Prognos 165 846 155 100 159 100 163 100 167 100 Avvikelse från anslag 89 354 13 100 4 000 4 000 4 000 Avvikelse från tilldelade medel 89 354 13 100 4 000 4 000 4 000 Högsta anslagskredit 8 460 8 410 8 155³ 8 355³ 8 555³ Tillgängliga medel 263 660 176 610 171 255 175 455 179 655 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 155 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 159 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta att arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Analys Under 2017 minskade utgifterna för försäkringsmedicinska utredningar (FMU). Försäkringsmedicinska utredningar är från och med 2014 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Utgifterna minskade under 2015 uppgå till endast 49 000 kronor. Under 2016 ökade utgifterna, se tabellen nedan. 60

Fördelning av utgifter 2014 2017 Tusen kronor 2014 2015 2016 2017 FMU/SLU 82 49 161 42 Bidrag till arbetshjälpmedel 56 767 60 365 73 371 83 312 Övrigt (inkl. resor) 103 785 97 019 92 789 82 492 Totalt 160 634 157 433 166 320 165 846 Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen för år 2016 Post- och Telestyrelsen fattade beslut 1 juli 2016 om att frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel ska ändras från och med 1 januari 2017. Beslutet innebar att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte skulle vara tillåtna att använda från och med 1 januari 2017. Men den 31 oktober 2016 fattade Post- och Telestyrelsen ett nytt beslut som innebar att de hjälpmedel det rör sig om fick användas till 31 december 2017. Effekten av besluten var att utgifterna för delposten Bidrag till arbetshjälpmedel ökade under 2017. Posten Övrigt som inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas istället för sjukpenning) utgör den största andelen av utgifterna för åren 2014 2016 men för 2017 är andelen något mindre jämfört med den för Bidrag till arbetshjälpmedel. Mellan 2013 och 2014 skedde en större ökning. En orsak till den är att i posten ingår från 2014 även kostnader som rör avstämningsmöten med läkare. Tidigare bokfördes de kostnaderna mot förvaltningsanslaget. Mellan 2014 och 2015 minskade utgifterna. En förklaring till minskningen är att kostnaderna som rör avstämningsmöten minskade med ungefär 6 miljoner kronor. Minskningen av delposten fortsatte under 2016 och 2017 och som kan förklaras av att kostnaderna som rör avstämningsmöten fortsatt att minska, men också att kostnader som rör resor också har minskat. Fördelning av utgifter 2018 2021 Tusen kronor 2018 2019 2020 2021 FMU 100 100 100 100 Bidrag till arbetshjälpmedel 71 000 74 000 77 000 80 000 Övrigt (inkl. resor) 84 000 85 000 86 000 87 000 Totalt 155 100 159 100 163 100 167 100 61

Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen 2017. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För 2018 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel minskar till 71 miljoner kronor och sedan ökar något igen till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att man använder mer avancerade hjälpmedel. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget bedöms utgifterna öka från 155 miljoner kronor 2018 till 167 miljoner kronor 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 177 100 159 100 163 100 167 100 171 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -11 254-4 000-4 000-4 000-4 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 165 846 155 100 159 100 163 100 167 100 Differens i 1000-tal kronor -11 254-4 000-4 000-4 000-4 000 Differens i procent -6,4-2,5-2,5-2,4-2,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 blev ungefär 11 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. För Övrigt sänks prognosen med 4 miljoner kronor årligen för hela prognosperioden på grund av att utfallet för Övrigt för 2017 blev lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. 62

1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 47 688 492 46 084 233 44 568 467 43 177 425 42 004 799 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 35 832 898 34 766 073 33 842 874 32 767 920 31 989 285 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 6 876 000 6 176 000 5 642 142 5 424 921 5 142 499 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 948 897 5 112 589 5 054 009 4 956 689 4 846 622 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 30 697 29 571 29 442 27 895 26 393 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-21 874-99 794 Anslag³ 36 680 000 35 467 000 33 821 000³ 32 690 000³ 31 935 000³ Tilldelade medel 36 680 000 35 467 000 33 821 000 32 668 126 31 835 206 Utfall/Prognos 35 832 898 34 766 073 33 842 874 32 767 920 31 989 285 Avvikelse från anslag 847 102 700 927-21 874-77 920-54 285 Avvikelse från tilldelade medel 847 102 700 927-21 874-99 794-154 079 Högsta anslagskredit 2 567 880 1 773 350 1 691 050³ 1 634 500³ 1 596 750³ Tillgängliga medel 39 247 880 37 240 350 35 512 050 34 302 626 33 431 956 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. 63

Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 34 766 miljoner kronor, vilket är 701 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 33 843 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med 1 mars 2017 kan även 19 29 åringar ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels bestå av personer som har beslut enligt de regler som gällde före 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya regelverket som gäller från och med 1 juli 2008. De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2018 höjs garantiersättningen ytterligare med 0,08 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. 64

Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan mitten av 2005 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Under 2017 minskade antalet personer med sjukersättning med cirka 16 000 och uppgick i december 2017 till strax över 276 000. I december 2018 förväntas de vara cirka 262 000 personer, för att sedan fortsätta minska till 223 000 i december 2021. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att det låga nybeviljandet av sjukersättning förväntas fortsätta. Antal personer med sjukersättning Tusental Från 2011, då cirka 7 500 personer nybeviljades sjukersättning, ökade antalet personer till cirka 13 000 under 2014. De senaste åren har nybeviljandet minskat betydligt och under 2017 nybeviljades omkring 5 700 personer sjukersättning. Framöver förväntas antalet stabiliseras runt en nivå strax under 5 000 personer om året, se diagram nedan 25. 25 Nybeviljandet delas upp i två kategorier. Övergång sjukpenning är ärenden där antingen Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Ansökan utifrån är ansökningar från personer som när de blir beviljande sjukersättning inte har sjukpenning. 65

Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental En förklaring till de tre senaste årens minskning av antalet nybeviljanden inom sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då avslagsandelarna ökat från strax över 50 procent under 2015 till cirka 80 procent under 2017, utan lagändringar eller förändrad rättspraxis, bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvalitén inom sjukersättningsärenden. 26 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvalitén skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. Ytterligare en bidragande orsak till den höjda kvalitén är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning inom Försäkringskassan. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en rapport 27 från 2017 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de 26 Försäkringskassan, Rättslig uppföljning 2015:4, Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden 27 Försäkringskassan, PM 2017:3, Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning 66

handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under 2014. Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förmodligen främst förklaras av en högre kvalitét i handläggningen, vilket i sig sannolikt beror både av de åtgärder som vidtagits efter granskningen och av den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som har bidragit till det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. Borttagandet ledde därmed till att övergångarna från sjukpenning till sjukersättning minskade ytterligare då många istället kvarstod inom sjukpenning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan ytterligare en granskning av den rättsliga kvalitén i beslut om sjukersättning. 28 Den här gången granskades beslut tagna under juni september 2016. Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september 2014. Den senare granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning bedömde granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 29 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning bedömdes bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Andelen avslag har sedan den senare granskningen hittills inte ökat i samma omfattning 30, vilket delvis kan förklaras av att andelen i utgångläget låg på en högre nivå. Det är dock sannolikt att den fortsatta nedgången i nybeviljanden till viss del beror av det arbete för fortsatta kvalitetshöjningar som bedrivits till följd av granskningen. Mot bakgrund av detta 28 Försäkringskassan, Rättslig uppföljning 2017:3, Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning 29 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta 30 Under perioden juli dec 2016 var avslagsandelarna i genomsnitt 72,7 %, motsvarande period och andel under 2017 var 79,9 % 67

bedöms det även sannolikt att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas (exempelvis utbildningsinsatser) till följd av den senare granskningen har en sänkande effekt på nybeviljandet inom sjukersättning. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för 2018 31 föreslår att garantiersättningen ska höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. Då höjningen sker i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. Alternativscenario ökat nybeviljande av sjukersättningar Som beskrivits ovan har den mer korrekta tillämpningen av regelverket lett till att färre personer beviljas sjukersättning. Då rätten till sjukpenning efter dag 180 i dagsläget bedöms mot ett mildare arbetsmarknadsbegrepp än sjukersättning har skillnaderna i kriterierna för rätten till sjukpenning och sjukersättning i och med den korrekta tillämpningen blivit tydligare. En sannolik konsekvens är att det kvarstår fler personer i långvariga sjukskrivningar trots att arbetsförmågan kan vara stadigvarande nedsatt i förhållande till normalt förekommande arbeten och att rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda. I en skrivelse till regeringen framställde Försäkringskassan i slutet av november 2017 ett tvådelat förslag för att bryta denna utveckling. 32 Alternativscenariot utgår ifrån detta förslag och i beräkningen antas att beslut tagna från och med 1 januari 2019 berörs av de föreslagna regelförändringarna. Det ökade nybeviljandet förväntas vara större de fyra första månaderna för att sedan vara en konstant andel av respektive års nybeviljande. I den första delen av förslaget föreslår Försäkringskassan att bedömningen av arbetsförmågan ska beakta personens förmåga att arbeta med ett normalt förekommande eller annat lämpligt tillgängligt arbete där hänsyn kan tas till aktivitetsbegränsningen. Förslaget är att begreppet arbetsmarknaden ändras till att överensstämma med det begrepp som gäller för rätt till sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Kortfattat innebär detta att om personens aktivitetsbegränsning innebär att arbetsförmågan bedöms vara varaktigt nedsatt i normalt förekommande arbeten och det inte är möjligt att inom en rimlig framtid ordna ett subventionerat eller skyddat arbete ska istället sjukersättning beviljas. Detta förväntas leda till att personer i långvariga sjukskrivningar i större utsträckning beviljas sjukersättning, vilket därmed ökar nybeviljandet. 31 Prop. 2017/18:1 32 Försäkringskassan, Framställning om ändring i socialförsäkringsbalken (dnr: 47906-2017) 68

För att estimera det ökade antalet övergångar från sjukpenning i och med det föreslagna arbetsmarknadsbegreppet har antalet sjukfall längre än 1,5 år 33 multiplicerats med kvoten mellan nybeviljandet och långa sjukfall från perioden 2004 2008 34. Antalet har sedan korrigerats med den förbättrade tillämpningen som beskrivits tidigare. Under det första året antas fler utbyten ske på grund av att antalet långa sjukfall ökat kraftigt sedan 2013 och många av dessa uppfyller kriterierna för sjukersättning vid en regelförändring. Detta innebär ett ökat antal övergångar med omkring 5 000 personer under 2019, givet nivån på antalet pågående sjukfall samma år. Därefter sjunker det ökade antalet övergångarna till en nivå runt 2 000 per år. I den andra delen av förslaget föreslås att om det finns särskilda skäl för personer i åldrarna 61 år och äldre ska individuella omständigheter kunna beaktas vid bedömning av arbetsförmågan. För att estimera den största möjliga effekten har en uppskattning av det maximala antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning för personer i åldrarna 61 år och äldre gjorts. Kalkylen baseras på att alla sjukfall i den aktuella åldersgruppen som pågått längre än 3 år eller passerar 3 års sjukskrivning under året övergår till sjukersättning, exklusive de som nybeviljas till följd av det förändrade arbetsmarknadsbegreppet. Sedan adderas även hälften av de sjukfall i den aktuella åldersgruppen som avslutas då sjukfallet är mellan 2 3 år, exklusive nybeviljandet till följd av det förändrade arbetsmarknadsbegreppet. Motivet till detta är att övergångar från sjukpenning till förtida uttag av ålderspension troligen skulle försvinna om reglerna för sjukersättning skulle förändras. Detta leder sammantaget till att max 3 750 personer nybeviljas sjukersättning med stöd av särskilda skäl under 2019, se tabell nedan. Därefter rör det sig om strax över 2 000 personer per år. Andelen av nybeviljandet som utgjorts av ansökningar utifrån har historiskt varit relativt stabil. I alternativscenariot antas denna andel fortsätta att följa samma mönster som tidigare. Som tabellen nedan visar resulterar det i en ökning av nybeviljandet med cirka 1 700 1 400 per år under perioden 2019 2021. Sammantaget förväntas förslaget leda till ytterligare 10 400 nybeviljanden under 2019, 6 000 under 2020 och strax över 5 000 under 2021 jämfört med huvudscenariot. 33 Det prognostiserade antalet sjukfall längre än 1,5 år för respektive år under perioden 2019 2021 34 Då ett liknande arbetsmarknadsbegrepp som de föreslagna tillämpades 69

Alternativscenario ökat nybeviljande av sjukersättningar Antal 2019 2020 2021 Ökning från sjukfall > 1,5 år 4 969 2 210 1 729 Ökning genom särskilda skäl (61 64 år) 3 750 2 267 2 200 Ökning från ansökan utifrån 1 688 1 579 1 417 Total förändring +10 406 +6 056 +5 346 Alternativscenariots totala nybeviljande under 2019 är 15 200 personer, därefter sjunker nivån till 10 700 under 2020 och 9 900 under 2021. Förändringen i nybeviljandet förväntas leda till cirka 717 miljoner kronor högre utgifter under 2019. Utgifterna ökar sedan med cirka 1,6 miljarder under 2020 och 2,2 miljarder under 2021. 35 Alternativscenariot medför att utgifterna utvecklas i en stabilare takt på sikt jämfört med huvudscenariot, se tabell nedan. Jämförelse mellan huvud och alternativscenariots utgifter Tusen kronor 2019 2020 2021 Huvudscenario 33 842 874 32 767 920 31 989 285 Ökning från sjukfall > 1,5 år +377 353 +820 155 +1 068 529 Ökning genom särskilda skäl (61 64 år) +261 409 +598 301 +850 738 Ökning från ansökan utifrån +78 364 +203 612 +324 841 Alternativscenario 34 560 000 34 389 988 34 233 393 Differens i 1000-tal kronor +717 126 +1 622 068 +2 244 108 Differens i procent +2,1 +5,0 +7,0 Samtidigt innebär förslaget lägre utgifter för sjukpenning. De sammanlagda utgifterna för sjukpenning och sjukersättning beräknas bli något lägre under 2019. Därefter förväntas förslaget leda till marginellt högre utgifter, se tabell nedan. 35 Vid kostnadsberäkningen har medelersättningen från 2016 använts 70

Sammanställning av utgiftsförändring på sjukpenning och sjukersättning Tusen kronor 2019 2020 2021 Sjukpenning -829 027-1 611 921-2 106 580 Sjukersättning +717 126 +1 622 068 +2 244 108 Nettoförändring -111 901 +10 147 +137 528 Aktivitetsersättning I konstrast till sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Under 2017 har det dock skett ett trendbrott då antalet personer minskat med drygt 2 000 personer mellan december 2016 och december 2017. Antalet personer som får ersättningen förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden, men med en långsammare takt från 2019. Det är främst två orsaker till det minskande antalet: att hel sjukersättning numer kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år samt att nybeviljandet minskat kraftigt. Från den 1 mars 2017 infördes möjligheten att få hel sjukersättning från 19 års ålder. Därför förväntas ungefär 3 000 personer, under 30 år, med aktivitetsersättning under en treårsperiod istället söka och bli beviljade sjukersättning. Under 2017 har strax under 1 000 överflyttningar av detta slag genomförts, så denna uppskattning kan fortfarande anses vara rimlig. Dessa överflyttningar förväntas ske när en försäkringsperiod löper ut, vilket det för flertalet gör i juli. Dessa överflyttningar påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna då ersättningen är lika stor oavsett vilken av förmånerna individen får. Dock ska osäkerheten i hur många överflyttningar denna regeländring faktiskt kommer resultera i betonas då det inte är exakt kartlagt vilka som är aktuella för en övergång. Den andra anledningen till det minskande antalet personer med aktivitetsersättning är det låga nybeviljandet. Under 2017 nybeviljades knappt 6 500 personer aktivitetsersättning, vilket är en minskning med drygt 17 procent jämfört med 2016 då drygt 8 000 personer nybeviljades aktivitetsersättning. Det låga nybeviljandet skulle kunna förklaras av den rättsliga kvalitetsuppföljningen som gjordes i slutet av 2016. 36 I uppföljningen återfanns betydande brister i handläggningen, både i utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. De ökande avslagsandelarna och därigenom sjunkande nybeviljandet inom aktivitetsersättning kan vara ett resultat av de kvalitetshöjande åtgärder som hitintills genomförts. Flera åtgärder planeras att genomföras under 2018 vilket gör det rimligt att anta att avslagsandelarna kommer fortsätta att öka. I prognosen antas därför att nybeviljandet för nedsatt arbetsförmåga fortsätter att sjunka under 2018, för att därefter följa utvecklingen inom befolkningen i åldern 19 29 år. 36 Rättslig uppföljning 2016:6, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 71

Det sammanlagda nybeviljandet av aktivitetsersättning förväntas fortsätta minska under 2018, främst på grund av minskat nybeviljande för nedsatt arbetsförmåga. Nybeviljande för förlängd skolgång förväntas också att minska något under prognosperioden, se diagram nedan. Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Sammanfattningsvis beräknas nybeviljandet minska till knappt 5 500 personer under 2018, för att sedan stabiliseras kring 5 200 till 5 300 personer de efterföljande åren. Det råder dock stor osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen av nybeviljandet framöver, se alternativscenariot nedan för vidare resonemang. Sammantaget prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till 33 000 i december 2018, en minskning på knappt 3 500 personer jämfört med december 2017. På lång sikt förväntas alla personer som får aktivitetsersättning men som egentligen har rätt till sjukersättning ha bytt förmån, varpå antalet personer då beräknas minska i en långsammare takt. I december 2021 prognostiseras 27 500 personer få aktivitetsersättning, se diagram nedan. 72

Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning bedöms öka något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för 2018 föreslår att garantiersättningen ska höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. 37 Då höjningen sker i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. Alternativscenario konstanta avslagsandelar aktivitetsersättning I huvudscenariot antas, som tidigare nämnts, nybeviljandet av aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga följa sin nuvarande, kraftigt nedåtgående, trend under 2018. Försäkringskassan gör ingen prognos för avslagsandelar, men prognosen för nybeviljandet implicerar dock att avslagsandelarna fortsätter att öka under 2018. Då det råder stor osäkerhet kring nybeviljandets utveckling är det inte otänkbart att avslagsandelarna stabiliseras på 2017 års nivå och att den minskande trenden därigenom bryts. Det skulle kunna vara så att de effektivaste åtgärderna för att höja kvalitén implementerades först och effekten av efterföljande åtgärder då kan komma att utebli. För nedsatt arbetsförmåga skulle detta alternativscenario innebära avslagsandelar på ungefär 60 procent. Vidare antas också att ansökningar om nybeviljande kommer utvecklas i samma takt 2018 som 2017 (en ökning på ungefär 8 procent jämfört med året innan). Detta skulle innebära ett nybeviljande i alternativscenariot på betydligt högre nivåer än i huvudscenariot. Trots det visar 37 Prop. 2017/18:1 73

även alternativscenariot att totala antalet personer med aktivitetsersättning kommer minska under prognosperioden, se diagram nedan. Alternativscenario antal personer 2017 2021 Tusental Scenariot beräknas leda till 53 miljoner kronor högre utgifter för 2018 och 818 miljoner kronor totalt för 2019 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 35 843 032 34 788 819 33 893 684 32 828 572 32 066 218 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -10 134-22 746-50 810-60 652-76 933 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 35 832 898 34 766 073 33 842 874 32 767 920 31 989 285 Differens i 1000-tal kronor -10 134-22 746-50 810-60 652-76 933 Differens i procent 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 74

Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna i december 2017 med cirka 10 miljoner kronor (0,3 procent). Att utgiftsprognosen var för hög beror på att nybeviljandet för sjukersättning överskattades. I och med detta har prognosen för nybeviljandet av sjukersättning sänkts något. Nybeviljande för aktivitetsersättning blev samtidigt något högre än vad som prognostiserats, vilket leder till en liten höjning av nybeviljandet av aktivitetsersättning. Sammantaget innebär revideringarna att prognosen sänks marginellt för hela prognosperioden. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -13 486 0 0 0 0 Anslag³ 5 118 000 5 234 000 5 071 000³ 4 999 000³ 4 922 000³ Tilldelade medel 5 104 514 5 234 000 5 071 000 4 999 000 4 922 000 Utfall/Prognos 4 948 897 5 112 589 5 054 009 4 956 689 4 846 622 Avvikelse från anslag 169 103 121 411 16 991 42 311 75 378 Avvikelse från tilldelade medel 155 617 121 411 16 991 42 311 75 378 Högsta anslagskredit 255 900 261 700 253 550³ 249 950³ 246 100³ Tillgängliga medel 5 360 414 5 495 700 5 324 550 5 248 950 5 168 100 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 5 113 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 5 054 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen till 96 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Samtidigt höjs taket till 5 600 kronor per månad för den som är ogift och 2 800 kronor för den som är gift, med 70 procent ersättning för den del överstigande 5 000 respektive 2 500 kronor. 75

Analys En majoritet av de som har bostadstillägg har det i kombination med sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg har minskat något från 105 000 i december 2016 till knappt 103 000 i december 2017. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg beräknas minska under hela prognosperioden, då det totala antalet personer med sjukersättning prognostiseras att minska. Även om antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg har minskat så har andelen personer med sjukersättning som också får bostadstillägg ökat. Andelen har ökat med ungefär 1,5 procentenheter mellan december 2016 och december 2017. Detta är också den takt som andelen förväntas öka med under prognosperioden. Att andelen med sjukersättning och bostadstillägg ökar när antalet minskar kan bero på att de personer som lämnar sjukersättningen för ålderspension i högre utsträckning har inkomstbaserad ersättning jämfört med de som blir nybeviljade. Detta borde öka sannolikheten för att de som kvarstår inom sjukersättning har rätt till bostadstillägg. Under 2017 har även antalet personer med bostadstillägg och aktivitetsersättning minskat från 22 000 till strax över 20 000. Antalet personer med bostadstillägg och aktivitetsersättning beräknas också att fortsätta minska under hela prognosperioden, på grund av ett lägre antal personer med aktivitetsersättning. Andelen personer med aktivitetsersättning och som får bostadstillägg förväntas öka under 2018 för att sedan minska under resterande del av prognosperioden. Under 2017 ökade andelen med 1 procentenhet. Dock minskade andelen betydligt under sommaren då många övergick från aktivitetsersättning till sjukersättning. I takt med att de personer som har möjlighet att övergå till sjukersättning från aktivitetsersättning också gör det, beräknas trenden med ökande andel brytas för att vända till en minskning. Det är rimligt att många inom denna grupp enbart har garantiersättning, vilket ökar sannolikheten för att även få bostadstillägg. Från 1 januari 2018 höjdes ersättningen från 95 till 96 procent av bostadskostnaderna för den del som inte överstiger 5 000 kronor. Samtidigt introducerades också 70 procents ersättning för bostadskostnader från 5 000 och upp till 5 600 kronor. Tillsammans med de regeländringar 38 som träder i kraft den 1 juli 2018 beräknades kostnaderna för dessa reformer uppgå till 292 miljoner kronor 2018 och 345 miljoner 2019 i oktoberprognosen. En uppdaterad beräkning skattar kostnaderna till ungefär samma belopp i denna prognos. Bedömningen från oktoberprognosen var i linje med regeringens, som räknade med 355 miljoner på helåret. Dock var det oklart hur dessa reformer kommer att påverka antalet 38 Fribeloppet i inkomstprövningen för bostadstillägg höjs i samband med den föreslagna ökningen av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning i motsvarande grad (0,08 prisbasbelopp). Förändringen höjer bostadstillägget för de individerna med en inkomst över fribeloppet. Denna förändring träder i kraft 1 juli 2018 och höjer prognosen för utgifterna 2018 och än mer från 2019 när den får full effekt. Dock verkar den effekten av den generella höjningen av bostadstillägg dominera de övriga förändringarna. 76

personer med bostadstillägg. Enligt det preliminära utfall som finns för januari verkar inte antalet personer med bostadstillägg ha påverkats. Men antalet personer som också uppbär särskilt bostadstillägg har minskat från 6 500 i december 2017 till 3 500 i januari 2018. 39 Emellertid har utgifterna för särskilt bostadstillägg endast minskat med 10 procent. Särskilt bostadstillägg utgör cirka 5 miljoner kronor per månad av drygt 420 miljoner per månad totalt i utbetalt bostadstillägg, varför minskningen inte bedöms få någon större påverkan för de samlade utgifterna. De reformer som introducerats har hittills resulterat i att medelbeloppet har ökat, då både ersättningsgrad och tak för boendekostnader har höjts. Även förväntade ökningar för boendekostnader driver upp utgifterna på sikt. Dock kommer detta under prognosperioden att motverkas av att prisbasbeloppet förväntas öka. Eftersom aktivitets- och sjukersättningar indexeras mot prisbasbelopp innebär det i regel lägre bostadstillägg. 40 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 4 952 711 5 133 366 5 076 351 4 978 831 4 870 558 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 814-20 777-22 342-22 142-23 936 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 4 948 897 5 112 589 5 054 009 4 956 689 4 846 622 Differens i 1000-tal kronor -3 814-20 777-22 342-22 142-23 936 Differens i procent -0,1-0,4-0,4-0,4-0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 39 Vidare föreligger tre förändringar som också trädde i kraft 1 januari 2018 vilka påverkar det särskilda bostadstillägget. Dels höjningar av den skäliga levnadsnivån och skäliga bostadskostnaden vid beräkning av särskilt bostadstillägg. Dessa två åtgärder höjer utgifterna. Det skatteavdraget som också har införts för personer med aktivitets- och sjukersättning har en sänkande effekt på det särskilda bostadstillägget. 40 Fribeloppet för beräkning av bostadstillägg indexeras också mot prisbasbeloppet. Det medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat bostadstillägg medan de försäkrade med inkomstrelaterad ersättning får minskat bostadstillägg. 77

Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för december 2017 med knappt 4 miljoner kronor (0,9 procent). Prognosen har av den anledningen sänkts för hela prognosperioden. 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 32 606 32 313 31 035³ 30 511³ 30 087³ Tilldelade medel 32 606 32 313 31 035 30 511 30 087 Utfall/Prognos 30 697 29 571 29 442 27 895 26 393 Avvikelse från anslag 1 909 2 742 1 593 2 616 3 694 Avvikelse från tilldelade medel 1 909 2 742 1 593 2 616 3 694 Högsta anslagskredit 1 430 1 615 1 551³ 1 525³ 1 504³ Tillgängliga medel 34 036 33 928 32 586 32 036 31 591 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 29,6 miljoner kronor, vilket är 2,7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 29,4 miljoner kronor, vilket är 1,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Utgifterna har uppgått till omkring 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Mellan 2016 och 2017 sjönk utgifterna med ungefär 1,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 4 procent. Anslagsposten består av två delar, ersättning som betalas ut till Samhall AB och ersättning som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag. Varav utbetalningar till Samhall AB är den största av de två. 78

Utgifterna förväntas att minska marginellt under 2018 eftersom både antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning samt personer med kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar prognostiseras att minska. Utgifterna förväntas fortsätta att minska marginellt under prognosperioden till följd av ett fortsatt lågt nybeviljande. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 32 589 31 731 31 035 30 511 30 087 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 892-2 160-1 593-2 616-3 694 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 30 697 29 571 29 442 27 895 26 393 Differens i 1000-tal kronor -1 389-2 160-1 593-2 616-3 694 Differens i procent -4,3-6,8-5,1-8,6-12,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen är sänkt på grund av att den tidigare prognosen överskattade utgifterna i slutet av 2017. Från och med 2020 skrivs prognosen fram med förändringstakten i det totala beståndet för sjukersättning. Då sjukersättningsbeståndet förväntas minska på sikt leder detta till att prognossänkningen får större effekt från och med 2020. Förändring av prognosmodell Prognosmodellen är nu uppdelad i utbetalningar till Arbetsförmedlingen och utbetalningar till Samhall AB. Även metoden för att skriva fram medelersättning och bestånd har anpassats till denna uppdelning. Från och med 2020 skrivs utgifterna fram med hjälp av förändringstakten i det totala sjukersättningsbeståndet. 79

1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-3 000-9 000 Anslag³ 1 384 000 1 384 000 1 396 000³ 1 429 000³ 1 480 000³ Tilldelade medel 1 384 000 1 384 000 1 396 000 1 426 000 1 471 000 Utfall/Prognos 1 349 933 1 369 000 1 399 000 1 435 000 1 486 000 Avvikelse från anslag 34 067 15 000-3 000-6 000-6 000 Avvikelse från tilldelade medel 34 067 15 000-3 000-9 000-15 000 Högsta anslagskredit 69 200 69 200 69 800³ 71 450³ 74 000³ Tillgängliga medel 1 453 200 1 453 200 1 465 800 1 497 450 1 545 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 1 369 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 1 399 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter att de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I lagrådsremissen Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2018, men har inte lagts som proposition. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. 80

Analys Antal handikappersättningar Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till 2003. Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före 2003. Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och under 2017 minskade antalet mottagare något. Årlig procentuell förändring av antal mottagare av handikappersättning Både antalet kvinnor och män med handikappersättningar minskade under 2017. Procentuellt sett ökade antalet mest bland personer som är äldre än 65 år. 81

Mottagare av handikappersättning Antal samt förändring mellan åren fördelat på nivå, kön, åldersgrupp i december 2016 och 2017 Nivå 2016 2017 Antal Procent 36 % av prisbasbeloppet 40 497 40 512 +15 +0,0 53 % av prisbasbeloppet 10 804 10 673-131 -1,2 69 % av prisbasbeloppet 12 976 12 805-171 -1,3 Totalt 64 277 63 990-287 -0,4 Kvinnor 34 346 34 129-217 -0,6 Män 29 931 29 861-70 -0,2 19 39 år 14 109 13 967-142 -1,0 40 54 år 17 142 16 844-298 -1,7 55 64 år 14 060 14 048-12 -0,0 65 år 18 966 19 131 165 +1,0 Nybeviljade handikappersättningar Antalet nybeviljade handikappersättningar låg på omkring 3 000 under 2010 2012. Under 2013 steg de till nästan 3 900. De minskade något under 2014, men under 2015 var de tillbaka på nästan 3 900 igen. Under 2016 och 2017 minskade antalet till drygt 3 300 respektive 2 800. Den vanligaste diagnosgruppen för nybeviljade är psykiska sjukdomar och syndrom. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 2011 för de åtta vanligaste diagnosgrupperna. I gruppen övriga diagnoser ingår även de som saknar uppgift om diagnos. Antal nybeviljade handikappersättningar 2011 2017 fördelat på diagnosgrupp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Psykiska sjukdomar och syndrom 629 685 990 1 048 1 063 941 781 Sjukdomar i nervsystemet 371 371 461 429 483 393 331 Sjukdomar i ögat 98 118 120 128 126 114 78 Sjukdomar i örat 205 189 197 179 211 199 211 Cirkulationsorganens sjukdomar 149 139 177 139 155 137 112 Rörelseorganens sjukdomar 100 112 143 152 162 130 96 Medfödda missbildningar 133 140 176 169 174 117 116 Skador och förgiftningar 96 95 129 111 139 111 73 Övriga diagnoser 997 1 208 1 481 1 315 1 356 1 196 1 043 Totalt 2 778 3 057 3 874 3 670 3 869 3 338 2 841 Antalet personer som beviljats handikappersättning för psykiska sjukdomar och syndrom har varierat mellan 600 och 700 under åren 2011 till 2012. 2013 ökade 82

det kraftigt till 990, det vill säga med ungefär 45 procent. Ökningen har fortsatt under 2014 och 2015, men inte lika mycket som mellan 2012 och 2013. Under 2016 minskade antalet till ungefär 940. Och även under 2017 har antalet fortsatt att minska. Andelen personer bland nybeviljade som tillhör denna diagnosgrupp har legat mellan 22 och 29 procent över åren. Av diagrammet nedan framgår det att män står för majoriteten av antalet nybeviljade handikappersättningar inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom. Det vanligaste inom denna diagnosgrupp är att handikappersättning betalas ut med 36 procent av prisbasbeloppet. Totalt sett står män med psykiska sjukdomar och syndrom för 16 procent av alla nybeviljade handikappersättningar under 2017. Nybeviljade handikappersättningar till personer inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom 2017, fördelat på bidragets nivå samt kön Antalet handikappersättningar beräknas uppvisa en ökande trend under perioden 2018 2021, se tabell och diagram nedan. Störst är ökningen på den lägsta nivån. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2015 och 2017. 83

Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer December 2017 December 2021 Förändring i procent 36 % 40 512 42 113 +4,0 53 % 10 673 10 664-1,3 69 % 12 805 12 622-2,7 Totalt 63 990 65 419 +1,8 Anm. Handikappersättning har tre ersättningsnivåer. Se Bakgrundsfakta Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Osäkerhetsanalys En osäkerhet med prognosen är den lagrådsremiss som lagrådet yttrade sig den 6 december 2017. 41 I den förslås att handikappersättning och vårdbidrag avskaffas och ersätts av två nya förmåner, merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Merkostnadsersättning föreslås kunna lämnas på fem ersättningsnivåer och omvårdnadsbidrag föreslås kunna lämnas på fyra ersättningsnivåer. Merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag för ett barn med funktionsnedsättning ska kunna beviljas barnets båda föräldrar. Det föreslås också att redan fattade beslut om handikappersättning och vårdbidrag ska fortsätta att gälla enligt vad som föreskrivs i beslutet dock längst till de skulle ha upphört eller skulle ha omprövats om de äldre bestämmelserna varit tillämpliga. Men det föreslås också att om beslut om handikappersättning upphör inom 30 månader efter ikraftträdandet av den nya lagen ska de äldre bestämmelserna fortsätta gälla så att 41 Lagrådsremiss Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet 84

ett nytt beslut om handikappersättning ska kunna fattas för ytterligare högst 18 månader. Om lagen kommer att träda i kraft från 1 november 2018 får det effekt på utgifterna för handikappersättningar. De kommer att, med förslaget, minska då ingen kan bli nybeviljad. Men i vilken takt de minskar är osäkert. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 1 351 000 1 369 000 1 399 000 1 435 000 1 486 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 067 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 1 349 933 1 369 000 1 399 000 1 435 000 1 486 000 Differens i 1000-tal kronor -1 067 0 0 0 0 Differens i procent -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 blev ungefär 1 miljon kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 85

1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 3 007 499 2 878 883 2 805 472 2 710 112 2 634 597 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 2 781 499 2 665 883 2 585 080 2 495 592 2 427 241 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 226 000 213 000 220 392 214 520 207 356 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -63 223-57 222-60 105-93 185-129 777 Anslag³ 2 787 500 2 663 000 2 552 000³ 2 459 000³ 2 388 000³ Tilldelade medel 2 724 277 2 605 778 2 491 895 2 365 815 2 258 223 Utfall/Prognos 2 781 499 2 665 883 2 585 080 2 495 592 2 427 241 Avvikelse från anslag 6 001-2 883-33 080-36 592-39 241 Avvikelse från tilldelade medel -57 222-60 105-93 185-129 777-169 018 Högsta anslagskredit 278 900 266 300 127 600³ 122 950³ 119 400³ Tillgängliga medel 3 003 177 2 872 078 2 619 495 2 488 765 2 377 623 Överskridande av anslagskredit 0 0 0-6 827-49 618 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 2 666 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 60 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 86

Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 2 585 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 93 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. Ersättningar enligt äldre lagstiftningar ingår också i anslagsposten. En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av både KPI och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare stod för dessa kostnader. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en arbetsgivaravgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Analys Utgiften för anslagsposten arbetsskadelivränta har minskat över tid och beräknas att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2017 var utgiften 2,8 miljarder kronor, vilket är en minskning med 107 miljoner kronor (4 procent) jämfört med 2016. Utgiften beräknas minska från 2,7 miljarder kronor 2018 till 2,4 miljarder kronor 2021, se diagrammet nedan. 87

Utgifter för arbetsskadelivränta Miljoner kronor Utgifterna för egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, utgör den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar omkring 85 procent av de totala utgifterna. Under 2017 minskade utgifterna för dessa livräntor med 79 miljoner kronor (3 procent) till knappt 2,4 miljarder kronor. Antalet livräntor har minskat under lång tid till följd av att antalet tillkomna ärenden varit betydligt lägre än antalet upphörda ärenden. Under perioden 2012 2017 minskade antalet arbetsskadelivräntor från cirka 50 000 till 33 000. Minskningstakten har avtagit något under de senaste åren och antalet livräntor minskade med 7 procent mellan 2016 och 2017. Medelbeloppet ökade under motsvarande period med 5 procent, från cirka 66 000 till 70 000 kronor. Av de som beviljats egenlivränta enligt Yrkesskadeförsäkringen (YFL) är nästan samtliga idag över 64 år. Eftersom det tillkommer ytterst få nya livräntor varje år är minskningen av antalet yrkesskadelivräntor stabil över tid. Under 2017 minskade antalet livräntor med 7 procent, till 24 000, vilket är i linje med tidigare år. Yrkesskadelivräntor kan betalas livet ut och värdesäkras gentemot prisbasbeloppet. Medelbeloppets utvecklingen påverkas därför i stor grad av prisbasbeloppets utveckling. Under 2017 var medeloppet för egenlivräntor enligt YFL knappt 14 000 kronor, vilket är en ökning med cirka 1 procent jämfört med 2016. Bland de övriga utgifterna inom anslaget beviljas ersättning för tandvård, arbetshjälpmedel, efterlevandelivränta m.m. enligt både gällande och äldre lagar. Sammantaget uppgick dessa ersättningar under 2017 till 4 procent av de totala utgifterna, 118 miljoner kronor. 88

Under 2018 beräknas utgiften för anslaget att minska till 2,7 miljarder kronor, vilket är 116 miljoner kronor lägre (4 procent) än under 2017. För resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna forsätta att minska, men med en avtagande minskningstakt. Den avtagande takten förklaras främst av att minskningen av antalet livräntor till personer under 67 år förväntas avta på sikt. I kombination med ett stigande medelbelopp beräknas detta ha en dämpande effekt på minskningstakten. Utgifterna för egenlivräntor enligt YFL förväntas fortsätta att minska med 7 procent under 2018 till 6 procent 2021. På sikt förväntas utgifterna för de övriga ersättningarna att stabiliseras omkring 110 miljoner kronor. Alternativscenario Utgifterna för utgiftsposten beräknas till 2,6 miljarder kronor 2019. De antaganden som främst påverkar beräkningen på sikt är antagandena om prisbasbeloppets och inkomstindexets utveckling. För personer som är under 67 år och har en arbetsskadelivränta indexeras livräntan årligen med ett särskilt indexeringstal. I slutbetänkandet av SOU 2017:25 Samlad kunskap stärkt handläggning som lämnades till regeringen i april 2017 föreslås att arbetsskadelivräntan istället räknas om med förändringen i inkomstindex. I tabellen nedan görs en jämförelse mellan innevarande prognos och alternativscenariot där arbetsskadelivräntan istället indexeras med enbart inkomstindex för åren 2018 2021. Alternativscenario för utgiftsprognosen för Arbetsskadelivränta Miljoner kronor 2018 2019 2020 2021 Prognos 2 278 2 217 2 145 2 091 Alternativscenario 2 278 2 233 2 170 2 117 Differens i procent 0,0 0,6 1,0 1,1 Det särskilda indextalet för 2018 är fastställt och ovanstående beräkningar förändrar således inte utgiftsnivån för detta år. Enligt alternativscenariot skulle de ändrade indexeringsreglerna för arbetsskadelivräntor höja innevarande prognos för 2019 med 0,6 procent. Det skulle också innebära högre utgifter för 2020-2021 med omkring 1 procent. 89

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 2 781 387 2 660 252 2 561 524 2 469 689 2 398 821 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +112 +5 631 +23 556 +25 903 +28 420 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 2 781 499 2 665 883 2 585 080 2 495 592 2 427 241 Differens i 1000-tal kronor +112 +5 631 +23 556 +25 903 +28 420 Differens i procent 0,0 +0,2 +0,9 +1,0 +1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december var marginellt högre än den prognos som lämnades i januari och har utfallsjusterats för 2017. Medelersättningen för arbetsskadelivräntor beräknas bli något högre än tidigare prognostiserat, vilket får en höjande effekt på prognosen med omkring 1 procent över prognosperioden. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 37 341 37 590 36 468 35 314 33 984 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 512 36 695 35 159 33 693 32 294 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 829 895 1 309 1 621 1 690 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 90

Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-3 244 0-206 -409 Anslag³ 32 448 32 173 34 953³ 33 491³ 32 096³ Tilldelade medel 32 448 28 929 34 953 33 285 31 687 Utfall/Prognos 36 512 36 695 35 159 33 693 32 294 Avvikelse från anslag -4 064-4 522-206 -202-198 Avvikelse från tilldelade medel -4 064-7 766-206 -409-606 Högsta anslagskredit 3 244 1 608 1 747³ 1 674³ 1 604³ Tillgängliga medel 35 692 30 537 36 700 34 959 33 291 Överskridande av anslagskredit -820-6 158 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 37 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 8 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 6 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära utökat tilläggsanslag om 8 miljoner kronor. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 206 000 kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) dem som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) dem som medverkar i räddningstjänst samt (iii) dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. 91

Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet betalas denna istället ut enligt det statliga personskadeskyddet. Utgiften för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Analys Utgiften för ersättning inom det statliga personskadeskyddet har minskat stadigt över tid. Under 2017 ökade emellertid utbetalningarna med 2 miljoner kronor (5,8 procent) jämfört med 2016. För helåret 2017 uppgick utgiften för anslagsposten till knappt 37 miljoner. Utgiftsökningen beror på att det i juni 2017 genomfördes en omregistrering av ett antal livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Omregistreringen av livräntetagare bidrog till att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk ökade med 25,6 procent, från maj till juni. Motsvarande period 2016 minskade utgifterna med 2,5 procent. Under helåret 2017 ökade utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk med knappt 3 miljoner kronor (27 procent) jämfört med 2016. Utgifterna för äldre skador utgör den största kostnadsposten inom anslaget och var under 2017 drygt 22 miljoner, vilket innebär en minskning med knappt 1 miljon kronor (3 procent) jämfört med 2016. Utgifterna för skadeståndslivräntor minskade med 7 procent och uppgick under helåret 2017 till cirka 1 miljon kronor. Under 2018 prognostiseras en marginell ökning av utgiften för anslagsposten med 0,5 procent. Ökningen förklaras av att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk beräknas blir högre under 2018 jämfört med 2017 till följd av ett totalt högre antal livräntetagare. Under 2018 beräknas utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk att öka med knappt 2 miljoner kronor (12 procent), till 15 miljoner kronor. Under resterande del av prognosperioden förväntas emellertid en återgång till en långsiktigt nedåtgående trend, vilket leder till en minskning av dessa utgifter med omkring 2,8 procent årligen under perioden 2019 2022. Utgiften för äldre skador beräknas att fortsätta minska till 21 miljoner kronor under 2018 och därefter med omkring 5 procent årligen. Sammantaget beräknas utgiften för anslaget till knappt 37 miljoner kronor under 2018. Under resterande del av prognosperioden prognostiseras utgiften att minska med 4 procent årligen. 92

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 36 422 36 485 34 953 33 491 32 096 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +90 +210 +206 +202 +198 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 36 512 36 695 35 159 33 693 32 294 Differens i 1000-tal kronor +90 +210 +206 +202 +198 Differens i procent +0,2 +0,6 +0,6 +0,6 +0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december var något högre än den prognos som lämnades i januari. Prognosen för 2017 har utfallsjusterats, vilket också medför en marginell höjning av utgifterna för resterande del av prognosperioden. 93

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 2 711 594 2 895 252 2 897 000 2 894 500 2 894 500 Därav 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Medicinsk service 52 923 55 000 55 000 55 000 55 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000 1:6.9 Försäkringsmedicinsk a utredningar 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 1 320 950 1 442 252 1 426 000 1 423 500 1 423 500 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 339 000 339 000 339 000³ 339 000³ 339 000³ Tilldelade medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Utfall/Prognos 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 12 485 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 12 485 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 94

Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (FINSAM) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Utfallet för 2017 blev ungefär 327 miljoner kronor. Det är cirka 12 miljoner kronor lägre än anslaget. Ungefär 326 miljoner kronor det vill säga nästan hela anslagsbelastningen utgjordes av bidrag till samordningsförbunden. Ungefär 10 miljoner kronor har inte kunnat betalas ut till samordningsförbunden då de inte kunnat matcha beloppet. 42 Några orsaker som också bidrog till att utgifterna blev lägre var att ett samordningsförbund inte startade som planerat under 2017 och att de tilldelade medel som rör administrativa kostnader inte kunnat förbrukas. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2018 2021. Känslighetsanalys Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning är möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla, eller en stor del, av medlen kommer att förbrukas. 42 En beskrivning om fördelningsmodellen för statens medelstilldelning till samordningsförbunden finns på http://www.finsam.se/nationellaradet/nationella_finsaminsatser/medelstilldelning Försäkringskassan beslutar om hur mycket som ska betalas ut till samordningsförbunden. 95

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 329 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 485 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000 Differens i 1000-tal kronor -2 485 0 0 0 0 Differens i procent -0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 blev ungefär 2,5 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 55 000 55 000 55 000³ 55 000³ 55 000³ Tilldelade medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Utfall/Prognos 52 923 55 000 55 000 55 000 55 000 Avvikelse från anslag 2 077 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 2 077 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. 96

Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen efter förslag i Prop. 2016/17. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Utfallet för 2017 blev ungefär 53 miljoner kronor. Det är 2 miljoner kronor mindre än anslaget. Största delen av anslagsbelastningen utgörs av utbetalningar till anordnare av företagshälsovård inom sektorn företag och organisationer, som fick cirka 49 miljoner kronor. Resten, det vill säga ungefär 4 miljoner kronor betalades ut till anordnare inom statliga myndigheter, landsting och kommuner och kommunala bolag. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2018 2021. Känslighetsanalys Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning är möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i januari 2018. 97

1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 709 000 691 000 709 000³ 709 000³ 709 000³ Tilldelade medel 709 000 691 000 709 000 709 000 709 000 Utfall/Prognos 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 11 685 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 11 685 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 709 000 691 000 709 000 709 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 691 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Anslagsbelastningen för 2017 blev ungefär 697 miljoner kronor, vilket är ungefär 12 miljoner kronor lägre än anslaget. En orsak till den lägre anslagsbelastningen är att Arbetsförmedlingen rekvirerat ungefär 12 miljoner kronor mindre än sin tilldelning för 2017. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har som tidigare år, delat upp de avsatta medlen på tre huvudområden: förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete, förvaltningskostnader för kartläggning samt 98

programkostnader under tid hos Arbetsförmedlingen. Nedan redogörs anslagsbelastningen för år 2014 2017 uppdelat i de tre huvudområdena. Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utgifter fördelat på huvudområden för åren 2014 2017 Tusen kronor Aktiva insatser i samarbete (förvaltningskostnader) Kartläggning (förvaltningskostnader) 2014 2015 2016 2017 207 594 204 176 192 997 198 180 366 396 366 218 340 067 347 188 Programkostnader 161 260 151 630 114 664 151 947 Totalt 735 251 722 024 647 727 697 315 Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen för 2014 och 2016 med summan i tabellen. Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet för åren 2018 2021. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 709 000 691 000 709 000 709 000 709 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -11 685 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000 Differens i 1000-tal kronor -11 685 0 0 0 0 Differens i procent -1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 99

Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 blev ungefär 12 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 100 000 118 000 118 000³ 118 000³ 118 000³ Tilldelade medel 100 000 118 000 118 000 118 000 118 000 Utfall/Prognos 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000 Avvikelse från anslag 32 410 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 32 410 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 100 000 118 000 118 000 118 000 118 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 118 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 118 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare för halva det belopp som denne betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med högst 7 000 kronor för varje sådan insats. 100

I Ds 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete finns förslag att det arbetsplatsnära stödet bör utvidgas och även omfatta planering, genomförande och uppföljning. Det finns också förslag att stödinsatsen ska benämnas Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Även i budgetpropositionen för 2018 finns dessa förslag. I budgetpropositionen finns också förslaget om att medel förs över från anslaget Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har i prognosen för åren 2018 2021 tagit hänsyn till förslaget. Analys Utfallet för 2017 blev ungefär 68 miljoner kronor. Det är ungefär 32 miljoner kronor lägre än anslaget. Jämfört med 2016 är det en ökning med 20 miljoner kronor. En förklaring till att utfallet är lägre än anslaget är att arbetsgivares kännedom om ersättningen inte varit stor. Ersättningen introducerades 2014 och utgifterna har ökat varje år. Arbetsplatsnära stöd Utgifter 2014 2017 Tusen kronor 2014 2015 2016 2017 Företag och organisationer 3 537 7 248 18 236 24 820 Statliga myndigheter 278 1 062 1 870 7 081 Landsting 1 987 5 924 4 808 6 578 Kommuner och kommunala bolag 6 134 15 602 22 689 29 111 Anslagsbelastningen totalt 12 283 29 836 47 602 67 590 Anm. För 2014 användes en del av anslaget till att sprida information om det arbetsplatsnära stödet. Det förklarar skillnaden mellan summan och anslagsbelastningen totalt. För 2016 skiljer summan och anslagsbelastningan på grund av avrundning. Den största delen av anslagsbelastningen utgörs av utbetalningar till arbetsgivare inom sektorn kommuner och kommunala bolag, som fick ungefär 29 miljoner kronor under 2017. En också betydande del av anslagsbelastningen utgörs av utbetalningar till arbetsgivare inom sektorn företag och organisationer, som fick ungefär 25 miljoner kronor under 2017. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2018 2021. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas. Eftersom anslagsposten introducerades 2014 är utgifterna behäftad med stor osäkerhet. 101

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 75 000 118 000 118 000 118 000 118 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -7 410 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000 Differens i 1000-tal kronor -7 410 0 0 0 0 Differens i procent -9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 blev drygt 7 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 290 000 250 000 250 000³ 250 000³ 250 000³ Tilldelade medel 290 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Utfall/Prognos 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 43 699 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 43 699 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 290 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. 102

Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta För en rättssäker prövning av ett sjukförsäkringsärenden behöver Försäkringskassans handläggare i vissa fall underlag i form av en fördjupad försäkringsmedicinsk utredning. Denna utredning beskriver sjukdomens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet och ligger till grund för bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga. För närvarande förekommer tre olika typer av utredningar, särskilt läkarutlåtande (SLU), teambaserade utredningar (TMU) och aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Under 2018 kommer SLU- och TMU-utredningarna att fasas ut och helt ersättas av AFU. I oktober 2016 slöts en överenskommelse för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 (föregående överenskommelse gällde fram till och med 31 oktober 2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december. Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från och med 1 november även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor 2016 och 250 miljoner kronor för 2017. 43 I december 2017 slöts en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018 och omfattar 250 miljoner kronor. 44 Analys Utfallet för 2017 blev ungefär 246 miljoner kronor. Det är ungefär 4 miljoner kronor lägre än anslaget, vilket är en liten ökning jämfört med 2016 då anslagsbelastningen var 241 miljoner kronor. Försäkringsmedicinska utredningar fick en egen anslagspost från och med 2014. Anslagsbelastningen har ökat varje år men ökningen är avtagande. 43 Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 https://skl.se/download/18.1f14fcc5157743b3522d892f/1476105465182/fmuoverenskommelse-2016-2017.pdf 44 Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2018 https://skl.se/download/18.7f0d592160465da1ca362ea/1513262607830/overenskommelse- FMU-2018.pdf 103

Försäkringsmedicinska utredningar, utgifter 2014 2017 Tusen kronor 2014 2015 2016 2017 TMU/SLU 86 900 193 557 188 451 224 277 AFU 6 969 32 194 52 481 21 146 Total utgift 93 869 226 255 240 932 246 301 Anm. För 2015 och 2017 blir inte summan av TMU/SLU och AFU samma som den totala utgiften. Det beror på att en del av anslaget användes för finansiera arbetet med administrativt stöd (2015) och utbildning (2017). Det framgår av tabellen ovan att TMU/SLU utgör en större del av anslagsbelastningen än vad AFU gör. Andelen av TMU/SLU av anslagsbelastningen har också ökat under 2017. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2018 2021. Osäkerhetsanalys Prognosen är osäker. Lagstiftningen gällande Försäkringsmedicinska utredningar ses för närvarande över och för 2018 och framåt är utvecklingen väldigt osäker. Anslagsbelastningen antas i brist på information ligga kvar på 2018 års nivå. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 246 131 250 000 250 000 250 000 250 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +170 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000 Differens i 1000-tal kronor +170 0 0 0 0 Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 blev ungefär 170 000 kronor högre jämfört med prognosen som lämnades i januari 2018. 104

1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 404 000 1 444 000 1 426 000³ 1 423 500³ 1 423 500³ Tilldelade medel 1 404 000 1 444 000 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Utfall/Prognos 1 320 950 1 442 252 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Avvikelse från anslag 83 050 1 748 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 83 050 1 748 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 1 404 000 1 444 000 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 1 442 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 1 426 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2015 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för verksamhetsåret 2016. Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avses i avtalet finansierades av anslagsposterna Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren 2017 2018 med utbetalningar under åren 2017 2019. Analys Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till landstingen under 2017 enligt avtalet för verksamhetsåret 2016. 45 45 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 för redogörelse av avtalet. http://skl.se/download/18.37b886bd15180686650567d7/1450361550304/overenskommelsekvalitetssaker-och-effektiv-sjukskrivnings-och-rehabiliteringsprocess-2016.pdf 105

Utfall för villkoren 1 5 under 2016 (med utbetalning till landstingen 2017) Tusen kronor Villkor Anslag Slutlig Utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process 30 000 30 000 100 Villkor 2: Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Funktion för koordinering 150 000 146 190 97,5 360 000 357 159 99,2 Grundnivå 30 000 30 000 100 Utökad nivå 315 000 315 000 100 Särskild stimulans 15 000 12 159 81,1 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte 50 000 10 695 21,4 100 000 100 000 100 Totalt 690 000 644 044 93,3 För några villkor blev den slutliga utbetalningen lägre än anslaget för villkoret. För villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin var det ett landsting som inte uppfyllde villkoret och för villkor 3 var det ett landsting som inte uppfyllde delvillkoret särskild stimulans. Den slutliga utbetalningen avseende villkor 4: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta blev lägre än anslaget för villkoret. Det beror på att få landsting hade ansökt om medel och utfört de kontakter som krävs för att få ersättning. Utöver utbetalningarna till landstingen som rör verksamhetsåret 2016 har 500 miljoner kronor med avseende på verksamhetsåret 2017 betalats ut. 46 Utbetalningar har även gjorts till Sveriges Kommuner och landsting (SKL), vilket redovisas nedan. 46 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2017-2018 för en närmare redogörelse av avtalet. https://skl.se/download/18.1e9e054d159029c422f4b7e/1481874824519/overenskommelsekvalitetssaker-effektiv-sjukskrivnings-rehabiliteringsprocess-2017-2018.pdf 106

Utbetalningar till SKL Tusen kronor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte 96 000 81 000 84,3 Kvalitetsregister 2 000 2 000 100 Teknisk plattform för stöd och behandling 20 000 20 000 100 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 5 000 5 000 100 Samordning och stöd 5 000 5 000 100 Totalt 128 000 113 000 88,3 Under villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte blev den slutliga utbetalningen till SKL lägre än anslaget. Under samma villkor har hela det reserverade beloppet på 14 miljoner kronor betalats ut till Socialstyrelsen. 61 miljoner kronor var reserverade för Försäkringskassan avseende villkor 5 men ungefär hälften förbrukades, 34 miljoner kronor. 40 miljoner kronor var reserverade för forskning och av dessa har ungefär 10 miljoner kronor betalas ut till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). En ytterligare utbetalning på 2,5 miljoner till Forte har gjorts och rör uppdraget Nyttiggörandet av forskningssatsningar inom företagshälsovård. Två utbetalningar på sammanlagt 4 miljoner kronor till Socialstyrelsen har gjorts varav 1 miljon kronor rör uppdraget Det försäkringsmedicinska beslutsstödet och 3 miljoner kronor för uppdraget om sjukskrivningspraxis. Utbetalningarna till Forte och Socialstyrelsen belastade den del i avtalet som rör uppföljning och utvärdering. 12 miljoner kronor var avsatta för uppföljning och utvärdering. Nedan redogörs fördelningen inom ramen av överenskommelsen för verksamhetsåren 2017 och 2018. 107

Fördelning inom ramen av överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017 2018 med utbetalningar under 2017 2019 Tusen kronor Villkor 1: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 2017 2018 150 000 150 000 Villkor 2: Funktion för koordinering 420 000 430 000 Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte 550 000 550 000 251 200 241 400 Landstingen 100 000 100 000 SKL 88 000 88 000 Försäkringskassan 45 700 37 400 Socialstyrelsen 17 500 16 000 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 21 700 13 300 Utvecklingsinsatser: 18 000 25 000 SKL 9 000 15 000 Försäkringskassan 9 000 10 000 Samordning och stöd (SKL): 8 500 9 300 Forskning: 15 000 15 000 Uppföljning och utvärdering: 9 600 10 000 Totalt 1 444 000 1 444 000 Försäkringskassan har hittills under 2018 betalat ut 1 170 miljoner kronor till landstingen varav 500 miljoner kronor avser verksamhetsåret 2018 (Villkor 3). Resterande belopp på 670 miljoner kronor rör verksamhetsåret 2017 (Villkor 1, 2 och 4). Till SKL har sammanlagt 127,2 miljoner kronor betalats ut (Villkoren 4 och 5, utvecklingsinsatser och samordning och stöd). Försäkringskassan har förbrukat ungefär 7 miljoner kronor av de 9 miljoner kronor som var reserverade för utvecklingsinsatser. Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas utgifterna. 108

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 1 333 648 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -12 698-1 748-18 000-20 500-20 500 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 1 320 950 1 442 252 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Differens i 1000-tal kronor -12 698-1 748-18 000-20 500-20 500 Differens i procent -1,0-0,1-1,2-1,4-1,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 var ungefär 13 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. Prognosen för 2018 justeras ned med ungefär 2 miljoner kronor då Försäkringskassan förbrukat cirka 7 miljoner kronor av de 9 miljoner kronor som var reserverade för utvecklingsinsatser. För åren 2019 2021 sänks prognosen så att det blir samma som anslaget för respektive år. 109

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 901 000 901 000 901 000³ 901 000³ 901 000³ Tilldelade medel 901 000 901 000 901 000 901 000 901 000 Utfall/Prognos 889 829 901 000 901 000 901 000 901 000 Avvikelse från anslag 11 171 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 11 171 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 40 500 45 050 45 050³ 45 050³ 45 050³ Tillgängliga medel 941 500 946 050 946 050 946 050 946 050 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 901 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 901 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari 2015. Anslagsposten ersatte Högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redogörelse ges i budgetpropositionen för 2013. Analys Anslaget har funnits sedan 1 januari 2015, men utgifterna för anslaget finns redovisat i bokföringssystemet från och med 2016. Utfallet för 2017 blev ungefär 890 miljoner kronor. Det är 11 miljoner kronor lägre än anslaget men ungefär 90 miljoner kronor högre än anslagsbelastningen för 2016. En förklaring till att 110

utfallet för 2017 är lägre än anslaget är återkraven. Återkraven är betalningar från arbetsgivare till Försäkringskassan och de gör att anslagsbelastningen minskar. Totalt utgjorde de ungefär 15 miljoner kronor. Jämfört med 2016 är återkraven något lägre(ungefär 3 miljoner kronor). Försäkringskassan lämnade svar på ett regeringsuppdrag 28 november 2017. 47 I uppdraget ingick bland annat att göra en kvalitetsuppföljning av besluten för 2016. I svaret uppskattas att det felaktigt utbetalats omkring 77 miljoner kronor i ersättning samt att det uppskattas att omkring 11 miljoner kronor felaktigt inte betalats ut. Försäkringskassan planerar en rad åtgärder med syfte att minska felaktiga utbetalningar. Dessa är dock inte beaktade i föreliggande prognos utan bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet. Osäkerhetsanalys En osäkerhet med prognosen är att vi bara har två årsutfall och det är därför svårt att veta hur utgifterna kommer att utvecklas framöver. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 901 000 901 000 901 000 901 000 901 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -11 171 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 889 829 901 000 901 000 901 000 901 000 Differens i 1000-tal kronor -11 171 0 0 0 0 Differens i procent -1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2017 blev ungefär 11 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari 2018. Prognosen lämnas oförändrad för resterande år. 47 Försäkringskassan, svar på regeringsuppdrag: Kvalitetsuppföljning av förmånen ersättning för höga sjuklönekostnader (Socialdepartementets dnr S2017/03474/SF). 111

2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 119 895 100 531-29 827-266 151-531 145 Anslag³ 8 424 404 8 732 772 8 910 087 9 030 898 9 096 105 Tilldelade medel 8 544 299 8 833 303 8 880 260 8 764 747 8 564 960 Utfall/Prognos 8 443 768 8 863 130 9 146 411 9 295 892 9 373 892 Avvikelse från anslag -19 364-130 358-236 324-264 994-277 787 Avvikelse från tilldelade medel 100 531-29 827-266 151-531 145-808 932 Högsta anslagskredit 251 862 261 983 267 302 270 926 272 883 Tillgängliga medel 8 796 161 9 095 286 9 147 562 9 035 673 8 837 843 Överskridande av anslagskredit -260 219-536 049 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:VP18:1. Hämtad 2018-02-09 Anslagsbelastningen för 2017 blev 8 444 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet 2017, men 100,5 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, vilket innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Med de anslagsnivåer som Försäkringskassan tilldelas för åren 2018 och framåt kan vi finansiera de reformer och tillkommande verksamheter som anges i budgetpropositionen för 2018. Ofinansierade tillkommande verksamheter, uppdrag och nya förmåner enligt nedan har myndigheten inte finansiering för. 112

Ofinansierade verksamhetskostnader: Prognospost i mnkr 2018 2019 2020 2021 Kommentar Införandet av de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning från den 1 november 2018 enligt lämnad särskild skrivelse. 68 182 162 157 Samma belopp som i prognos lämnad i januari. Skapa förutsättningar för samordnad och säker statlig IT-drift enligt dnr 046278-2017. 15,5 10,5 8,5 0 Samma belopp som i prognos lämnad i januari. Ökade volymer för att utreda försäkringstillhörighet med anledning av att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i våra register Ökade volymer inom flertalet av förmånerna inom familjeområdet på grund av att fler barn föds. Planering av det civila försvaret enligt regleringsbrev 2018. 19 19 19 19 Samma belopp som i prognos lämnad i januari. 10 10 10 10 Samma belopp som i prognos lämnad i januari. 25 20 20 20 Tillkommande behov av medel i denna prognos. Ofinansierade verksamheter, tillsammans med regeringens förslag om tilldelning av medel enligt budgetproposition för 2018, skulle innebära att myndigheten kommer att behöva utnyttja anslagskrediten med 30 miljoner kronor år 2018 och 266 miljoner kronor 2019. För åren därefter kommer anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel tilldelas. Myndigheten ser också behov av ytterligare medel än de i tabellen ovan. Detta med anledning av att Försäkringskassan har för avsikt att höja ambitionerna i kontrollverksamheten för att minska antalet felaktiga utbetalningar och att motverka brottsligt utnyttjande av socialförsäkringen. Vidare har vi fått nya uppdrag kopplade till Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Försäkringskassan avser inkomma med särskilda skrivelser under våren 2018 där finansieringsbehoven kommer att framgå. 113

Försäkringskassan svarar löpande på remisser som kan komma att ge framtida ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Dessa redogörs närmare för då regering eller riksdag har fattat beslut om införande av nya regler eller förmåner. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusentals kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 8 439 135 8 838 130 9 126 411 9 275 892 9 353 892 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt 4 633 25 000 20 000 20 000 20 000 Ny prognos 8 443 768 8 863 130 9 146 411 9 295 892 9 373 892 Differens i 1000-tal kronor 4 633 25 000 20 000 20 000 20 000 Differens i procent 0,05 % 0,28 % 0,22 % 0,22 % 0,21 % ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Övrigt Prognosen för 2017 har justerats med 4,6 miljoner kronor sedan förgående prognostillfälle vilket beror på att beloppet nu har justerats till faktiskt utfall för 2017. Enligt övriga uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev 2018 har myndigheten ett ansvar för planering av det civila försvaret. Detta innebär till exempel att vi, i såväl höjd beredskap, som i krig, ska kunna fortsätta utföra vårt uppdrag. Försäkringskassan uppskattar kostnaderna som belastar förvaltningsanslaget till 25 miljoner kronor under 2018 och 20 miljoner kronor årligen för åren 2019-2021 för att möta de krav som det civila försvaret ställer. Prognosen för år 2018-2021 har justerats med dessa belopp sedan förgående prognostillfälle. 114

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 27 287 327 31 658 047 32 973 440 33 520 112 34 072 612 Därav 01:01 Allmänt barnbidrag 23 647 782 27 911 738 29 156 121 29 637 773 30 125 941 01:02 Flerbarnstillägg 3 402 211 3 464 456 3 523 545 3 581 753 3 640 749 01:03 Förlängt barnbidrag 220 272 264 838 276 759 283 571 288 907 01:04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 17 062 17 015 17 015 17 015 17 015 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-41 529-43 081-44 659 Anslag³ 23 733 013 27 870 209 29 154 569³ 29 636 195³ 30 124 338³ Tilldelade medel 23 733 013 27 870 209 29 113 040 29 593 114 30 079 679 Utfall/Prognos 23 647 782 27 911 738 29 156 121 29 637 773 30 125 941 Avvikelse från anslag 85 231-41 529-1 552-1 578-1 603 Avvikelse från tilldelade medel 85 231-41 529-43 081-44 659-46 262 Högsta anslagskredit 1 367 351 1 393 510 1 457 728³ 1 481 809³ 1 506 216³ Tillgängliga medel 25 100 364 29 263 719 30 570 768 31 074 923 31 585 895 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 27 912 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 115

Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 29 156 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 43 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Fram till och med februari 2018 är det allmänna barnbidraget 1 050 kronor per barn och månad. I mars 2018 höjs barnbidraget med 200 kronor till 1 250 kronor. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgifterna för hela anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2017, vilket medför att utgifterna för det allmänna barnbidraget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för allmänt barnbidrag uppgick till 23,6 miljarder kronor under 2017, vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent jämfört med året innan. Utgiftsökningen har under 2017 varit något högre än SCB:s prognostiserade befolkningsökning på 2,1 procent. Under 2017 betalades det i snitt ut 1,9 miljoner barnbidrag varje månad. Antalet barn som berättigar till barnbidrag har under 2017 ökat med ungefär 41 600 barn jämfört med 2016. I mars 2018 höjs det allmänna barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad. Detta tillsammans med befolkningsökningen gör att utgifterna för barnbidraget beräknas öka med ungefär 18 procent i år och med 4,5 procent för 2019. På längre sikt ökar utgifterna i takt med antal barn i befolkningen. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till 27,9 miljarder kronor under 2018 och förväntas öka till 30,1 miljarder kronor år 2021. Känslighetsanalys Befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år har en stor betydelse för utgiftsutvecklingen för det allmänna barnbidraget. Under 2017 har utgifterna ökat i snabbare takt än SCB:s befolkningsprognos. Om skillnaden i utgiftsökning och SCB:s prognos kvarstår för 2018 beräknas utgifterna för 2018 att bli 100 miljoner kronor högre än föreliggande prognos och uppgå till 28 miljarder kronor. 116

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 23 646 523 27 909 060 29 154 569 29 636 195 30 124 338 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +1 259 +2 678 +1 552 +1 578 +1 603 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 23 647 782 27 911 738 29 156 121 29 637 773 30 125 941 Differens i 1000-tal kronor +1 259 +2 678 +1 552 +1 578 +1 603 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för det allmänna barnbidraget har under december 2017 varit något (1 miljon kronor) högre än det prognostiserade värdet. Prognosen höjs med ungefär 2,7 miljoner kronor för innevarande år och med ungefär 1,6 miljoner kronor på längre sikt. 117

1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-34 463-48 194-50 328-52 497 Anslag³ 3 367 748 3 450 725 3 521 411³ 3 579 584³ 3 638 544³ Tilldelade medel 3 367 748 3 416 262 3 473 217 3 529 256 3 586 047 Utfall/Prognos 3 402 211 3 464 456 3 523 545 3 581 753 3 640 749 Avvikelse från anslag -34 463-13 731-2 134-2 169-2 205 Avvikelse från tilldelade medel -34 463-48 194-50 328-52 497-54 702 Högsta anslagskredit 168 387 172 536 176 070³ 178 979³ 181 927³ Tillgängliga medel 3 536 135 3 588 798 3 649 287 3 708 235 3 767 974 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 3 464 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 48 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 3 524 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 50 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget höjdes från och med 1 januari 2017 med 126 kronor per månad för det tredje barnet. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet, 1 010 kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet lämnas 1 250 kronor för varje ytterligare barn. Analys Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2017, vilket medför att utgifterna för flerbarnstillägget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för flerbarnstillägget uppgick till 3,4 miljarder kronor under 2017, vilket motsvarar en ökning med nästan 400 miljoner kronor (13 procent) jämfört med året innan. Utgiftsökningen under 2017 beror framför allt på att 118

flerbarnstillägget höjdes från 454 till 580 kronor i månaden för det tredje barnet. Även antalet mottagare av flerbarnstillägget ökade från 858 000 år 2016 till 908 000 unika bidragsmottagare 2017 vilket bidrog till utgiftsökningen. Flerbarnstillägget prognostiseras till knappt 3,5 miljarder kronor 2018 och upp mot 3,6 miljarder kronor år 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 3 400 150 3 462 358 3 521 411 3 579 584 3 638 544 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +2 061 +2 098 +2 134 +2 169 +2 205 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 3 402 211 3 464 456 3 523 545 3 581 753 3 640 749 Differens i 1000-tal kronor +2 061 +2 098 +2 134 +2 169 +2 205 Differens i procent +0,1 +0,1 +0,1 +0,1 +0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för flerbarnstillägget har under december 2017 varit 2 miljoner kronor högre än det prognostiserade värdet. Prognosen höjs med drygt 2 miljoner kronor för hela prognosperioden. 119

1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 229 250 268 305 277 100³ 283 921³ 289 268³ Tilldelade medel 229 250 268 305 277 100 283 921 289 268 Utfall/Prognos 220 272 264 838 276 759 283 571 288 907 Avvikelse från anslag 8 978 3 467 341 350 361 Avvikelse från tilldelade medel 8 978 3 467 341 350 361 Högsta anslagskredit 11 462 13 415 13 855³ 14 196³ 14 463³ Tillgängliga medel 240 712 281 720 290 955 298 117 303 731 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 265 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 277 miljoner kronor, vilket är 0,3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med det kvartal barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget betalas ut till och med den månad barnet slutför grundskolan eller avbryter studierna. Förlängt barnbidrag betalas ut månadsvis och beloppet är detsamma som för allmänt barnbidrag, det vill säga 1 050 kronor per barn och månad. I mars 2018 höjs bidraget till 1 250 kronor per barn och månad. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första och största gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet varje år och som istället för allmänt barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan, majoriteten av dem är i åldrarna 17 21 år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer av barn som får förlängt 120

barnbidrag och beräknas följa utvecklingen i SCB:s befolkningsprognos för antalet barn mellan 16 och 20 år. Utgifterna för det förlängda barnbidraget har historiskt sett minskat sedan 2010. För 2017 har dock utgifterna inte minskat för anslagsposten utan tvärtom ökat något, med 500 000 kronor (0,2 procent) jämfört med året innan. Det beror bland annat på att det varit 1 000 fler bidragsmottagare under 2017 jämfört med 2016. Totalt fick 45 000 barn det förlängda barnbidraget under 2017. Från och med mars 2018 höjs det förlängda barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad. Detta tillsammans med befolkningsökningen gör att utgifterna beräknas öka för det förlängda barnbidraget med ungefär 20 procent i år och med drygt 4 procent för 2019. På längre sikt ökar utgifterna i takt med antal barn i befolkningen. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till knappt 265 miljoner kronor under 2018 och förväntas öka till 289 miljoner kronor år 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 220 605 265 174 277 100 283 921 289 268 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -333-336 -341-350 -361 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 220 272 264 838 276 759 283 571 288 907 Differens i 1000-tal kronor -333-336 -341-350 -361 Differens i procent -0,2-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för flerbarnstillägget har under december 2017 varit drygt 330 000 kronor lägre än det prognostiserade värdet. Prognosen sänks med ungefär 350 000 kronor för hela prognosperioden. 121

1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-62 0 0 0 Anslag³ 17 000 17 800 17 112³ 17 112³ 17 112³ Tilldelade medel 17 000 17 738 17 112 17 112 17 112 Utfall/Prognos 17 062 17 015 17 015 17 015 17 015 Avvikelse från anslag -62 785 97 97 97 Avvikelse från tilldelade medel -62 723 97 97 97 Högsta anslagskredit 850 890 855³ 855³ 855³ Tillgängliga medel 17 850 18 628 17 967 17 967 17 967 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 17 miljoner kronor, vilket är 0,8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 0,7 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 17 miljoner kronor, vilket är 97 000 kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, särskilt bidrag inom bostadsbidraget, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Förmånerna regleras i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009, socialförsäkringsbalken (SFB), studiestödslagen (1999:1395) och lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Analys Utgifterna för tilläggsbeloppet vid familjeförmån uppgick till 17 miljoner kronor under 2017, vilket motsvarar en minskning med drygt 200 000kronor (1 procent) jämfört med året innan. Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska variationer. Utgifterna för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner var under de första åtta månaderna 2 miljoner kronor (16 procent) lägre än motsvarande period 2016. Under 2017 års sista tertial gjordes dock en särskild insats gällande äldre ärenden i 122

verksamheten, vilket ledde till fler tilläggsutbetalningar. Utfallet för anslagsposten för helåret 2017 landade därmed på en nivå nära helårsutfallet för 2016. Prognosen för 2018 beräknas bli marginellt lägre än utfallet för 2017, som blev 17 miljoner kronor. På längre sikt är prognosen densamma som för 2018, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 17 112 17 112 17 112 17 112 17 112 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -50-97 -97-97 -97 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 17 062 17 015 17 015 17 015 17 015 Differens i 1000-tal kronor -50-97 -97-97 -97 Differens i procent -0,3-0,6-0,6-0,6-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner har under december varit 50 000 kronor (3 procent) lägre än prognosen. Prognosen justeras därför ner för samtliga år under prognosperioden. 123

1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 41 837 979 43 486 451 45 220 371 47 207 367 49 421 216 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 30 688 176 31 733 789 32 889 421 34 200 577 35 764 953 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 875 213 3 094 486 3 205 787 3 434 634 3 510 251 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 884 794 7 250 703 7 638 517 8 024 415 8 449 952 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 678 893 710 650 759 795 797 212 906 313 1:2.12 Graviditetspenning 617 734 633 290 661 263 690 381 720 719 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 66 537 63 533 65 588 60 148 69 028 1:2.1 Jämställdhetsbonus 26 632 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 124

1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-346 117-823 721-837 647-928 809 Anslag³ 30 342 059 31 256 185 32 875 495³ 34 109 415³ 35 547 083³ Tilldelade medel 30 342 059 30 910 068 32 051 774 33 271 768 34 618 274 Utfall/Prognos 30 688 176 31 733 789 32 889 421 34 200 577 35 764 953 Avvikelse från anslag -346 117-477 604-13 926-91 162-217 870 Avvikelse från tilldelade medel -346 117-823 721-837 647-928 809-1 146 679 Högsta anslagskredit 1 521 860 1 562 809 1 643 774³ 1 705 470³ 1 777 354³ Tillgängliga medel 31 863 919 32 472 877 33 695 548 34 977 238 36 395 628 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 31 734 miljoner kronor, vilket är 478 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 824 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 32 889 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 838 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. Från och med den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar på sjukpenningnivå som inte kan avstås. 125

Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund- och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Föräldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor får föräldrapenning på grundnivå som uppgår till 250 kronor per dag. Ersättning på sjukpenningnivån baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (prop. 2016/17:154). Förenklat innebär regeländringen att barn som bosätts i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätts efter sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar. Analys Utgifterna inom föräldrapenning drivs framför allt av antalet uttagna föräldrapenningdagar, antal barn, fördelningen av dagarna mellan föräldrarna och ersättningsnivån. De senaste fem åren har utgifterna för anslagsposten ökat med i snitt 3 procent per år. De totala utgifterna för 2017 uppgick till 30,7 miljarder kronor och har haft en ökningstakt på 5,1 procent (1,5 miljarder kronor), jämfört med året innan. Ökningstakten var högre än snittet på 3 procent och beror dels på att medelersättningen per dag varit högre under 2017 och dels på det högre antalet uttagna nettodagar av föräldrarna. Regeländringen som infördes den 1 januari 2014 har bidragit till det högre antalet uttagna nettodagar, läs mer under avsnittet Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag. Det totala antalet uttagna nettodagar under 2017 uppgick till 55,2 miljoner dagar. Detta var en ökning med 3,4 procent jämfört med 2016. Historiskt sett har nettodagarna årligen ökat med omkring 1,5 procent. Utgifterna för föräldrapenningen och det totala antalet uttagna dagar beräknas att fortsätta öka under hela prognosperioden. För 2018 beräknas utgifterna uppgå till 31,7 miljarder kronor och upp mot 35,8 miljarder kronor år 2021. Nettodagarna beräknas till 56,5 miljoner dagar år 2018 och upp mot 59,3 miljoner dagar år 2021. Ökningen i antalet dagar drivs framför allt av att antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas öka från 124 000 i år till drygt 131 000 år 2021. 126

Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag Den 1 januari 2014 infördes en ny regel i föräldraförsäkringen som innebar att föräldrar till barn födda 1 januari 2014 eller senare maximalt får spara 96 föräldrapenningdagar efter det att barnet fyllt fyra år. 48 Det innebär att föräldrar med barn i det tredje levnadsåret bör ta ut merparten av dagarna innan barnet fyller fyra år för att inte gå miste om dessa. Den första barnkullen som omfattas av regeln fyllde tre år under 2017 och föräldrar till denna barnkull har under hela året tagit ut ett högre antal nettodagar än föregående år. Det högre antalet uttagna nettodagar blev särskilt tydlig under andra halvåret 2017. Antalet dagar dubblerades för barn i sitt tredje levnadsår från september till december jämfört med samma månader året innan, se hur dagarna tagits ut månadsvis under 2014 2017 i diagrammet nedan. 49 Sett till helåret 2017 har föräldrar till barn födda 2014 tagit ut totalt 3,3 miljoner dagar, vilket är ungefär 1,3 miljoner dagar fler än föräldrar till barn födda 2013. Dessa 1,3 miljoner dagar har medfört högre utgifter om cirka 728 miljoner kronor. 50 Hade föräldrar till barn födda 2014 inte ökat sitt uttag av nettodagar hade de totala utgifterna för 2017 ökat med cirka 2,5 procent istället för 5,4 procent, vilket hade varit i linje med den historiska ökningstakten. För andra barnkullar följer nettodagsuttaget det historiska mönstret, det vill säga ökar eller minskar i stort sett med SCB:s befolkningsprognos för respektive åldersgrupper. 48 Proposition 2013/14:4. Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen 49 Föräldrar till barn födda 2014 (uttagsår 2017) jämfört med barn födda 2013 (uttagsår 2016) eller tidigare. 50 Här används en medelersättning på 558 kronor per dag (utfall för 2017) utan hänsyn tagen till ersättningsnivåer eller kön 127

Antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt tredje levnadsår fördelat på årets månader Tusental, uppdelat på uttagsår Föräldrapenningdagar (nettodagar) Utgifterna inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna nettodagar. Utvecklingen i antal nettodagar drivs i sin tur av antal barn i befolkningen. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos väntas antalet barn mellan 0 3 år att årligen öka mellan 1,4 till 2 procent under 2018 2021. Barn äldre än 3 år beräknas öka i lägre takt, omkring 1 procent per år under samma jämförelseperiod. Ersättningsnivåerna för nettodagarna är uppdelad på lägsta-, grund, och sjukpenningnivå (SGI). Majoriteten av dagarna tas ut på SGI och för 2017 uppgick dessa till drygt 37 av 55 miljoner dagar. Av dessa 37 miljoner dagar har knappt 6,7 miljoner dagar betalats ut på högsta nivån. SGI-dagarna beräknas öka till 38 miljoner år 2021. Ökningen beror framför allt på att föräldrarnas inkomster ökar vilket medför att föräldrarna berättigas till ersättning på SGI. Lägsta- och grundnivådagarna uppgick till 8,4 respektive 9,5 miljoner nettodagar och beräknas öka till 10 respektive 11 miljoner dagar år 2021. Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas även av hur dagarna fördelas mellan könen. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor. Under 2017 tog männen ut 28 procent av totala antalet nettodagar, en ökning med 1 procentenhet jämfört med året innan. Det innebär att männen successivt tar ut fler föräldrapenningdagar. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som det har gjort de senaste åren beräknas männen ta ut 32 procent av nettodagarna år 2021. I diagrammet nedan illustreras hur nettodagarna fördelade på ersättningsnivåer har sett ut historiskt samt hur de förväntas utveckla för män respektive kvinnor. Det totala antalet nettodagar beräknas vara på en stabil nivå för kvinnor 2018 2021, 128

samtidigt som dagarna förväntas öka för män. När det gäller ersättningsnivån för nettodagar finns det dock en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Männen tar i större utsträckning ut föräldrapenning på SGI, närmare 77 procent av alla nettodagar togs ut på denna nivå under 2017. För kvinnor var motsvarande andel 64 procent. Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljoner Medelersättning Under 2017 skiljde det ungefär 140 kronor per utbetald nettodag i ersättning mellan män och kvinnor. Detta beror på att män i genomsnitt har en högre inkomst vilket återspeglas i medelersättningen. För helåret 2017 var medelersättningen för en föräldrapenningdag för kvinnor 515 kronor och förväntas öka till 519 kronor 2018. För män var medelersättningen 666 kronor 2017 och förväntas öka till 672 kronor 2018. Som beskrivet under avsnittet Föräldrapenningdagar, se ovan, finns det olika ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag för samtliga föräldrar. På SGI varierar den beroende på föräldrarnas inkomster. Löneutvecklingen påverkar medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån och dagar med högstanivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. 129

Ersättning per dag för olika typer av föräldrapenningdagar Kronor Under 2017 var medelersättningen för kvinnor på SGI under högsta ersättningsnivån 647 kronor per dag, motsvarande siffra för män var 732 kronor. I år förväntas medelersättningen öka till 666 och 754 kronor per dag för kvinnor respektive män. Skillnaden i mäns och kvinnors medelersättning för dessa dagar var 85 kronor per föräldrapenningdag under 2017, vilket är mindre än totalen där skillnaden var 140 kronor. Förklaringen till det är framför allt att kvinnor tar ut fler dagar på lägsta- och grundnivå som har en lägre dagersättning. En utbetald nettodag på SGI med högsta ersättningsnivån blir 967 kronor i år. Se diagrammet ovan för historisk och framtida utveckling av dagersättningen på de olika ersättningsnivåerna. Alternativscenario Den 1 januari 2016 infördes tre reserverade månader på SGI för båda föräldrarna, som inte går att överlåta till den andra föräldern. 51 Män tar ut färre dagar än kvinnor vilket innebär att regeländringen troligen kommer att påverka pappors uttag i form av ökat nettodagsuttag. Eftersom föräldrar till barn som är födda efter 1 januari 2016 även omfattas av regeln om att endast kunna spara 96 föräldrapenningdagar efter att barnet fyllt fyra år, kommer förmodligen pappors uttag att öka ännu mer fram till barnets fyraårsdag. 52 Barnen som är födda under 2016 omfattas således av två regelförändringar som troligen kommer att förändra det historiska uttagsmönstret. 51 Proposition 2014/15:124. En mer jämställd föräldrapenning 52 Proposition 2013/14:4. Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen 130

I detta avsnitt visas hur en möjlig förändring i pappors uttag av föräldrapenningdagar påverkar utgifterna. Detta begränsas till endast dagar på SGI. Den första barnkullen som omfattas av den tredje reserverade månaden fyller två år under 2018, tre år under 2019 och fyra år under 2020. I scenariot antas att pappor till barnen i snitt tar ut tre dagar fler per år från barnets andra levnadsår fram till att barnet fyller fyra. Detta mönster följer därefter med för barnen som föds efterföljande år. Antalet nettodagar på sjukpenningnivå (SGI) Miljoner dagar Diagrammet ovan illustrerar hur många fler SGI-dagar som tas ut totalt om pappor potentiellt ökar sitt uttag med i snitt tre dagar per barn från barnets andra levnadsår. För 2018 ökar antalet föräldrapenningdagar med 365 600, vilket innebär att utgifterna för anslagsposten i så fall skulle öka med ungefär 299 miljoner kronor. 53 Utgifterna för 2018 beräknas då hypotetiskt bli drygt 32 miljarder kronor istället för cirka 31,7 miljarder kronor. På längre sikt antas att papporna i snitt tar ut nio dagar fler per barn innan barnet fyller fyra år, jämfört med papporna till barn födda före de två regeländringarna som infördes 2014 och 2016. Givet detta ökar nettodagarna med upp till 1,2 miljoner dagar år 2021, en ökning med ungefär 1 088 miljoner kronor för anslagsposten. 54 53 Här används den medelersättning för män på SGI under maxersättning samt SGI på maxersättning som gäller i föreliggande prognos för 2018. 54 Här används den medelersättning för män på SGI under maxersättning samt SGI på maxersättning som gäller i föreliggande prognos för 2021. 131

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 30 695 885 31 737 433 32 893 870 34 205 064 35 768 568 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -7 709-3 644-4 449-4 487-3 615 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 30 688 176 31 733 789 32 889 421 34 200 577 35 764 953 Differens i 1000-tal kronor -7 709-3 644-4 449-4 487-3 615 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utbetalningarna i december med 8 miljoner kronor (0,3 procent). Prognosen för antalet nettodagar har justerats ner marginellt, vilket medför en något sänkt prognos för utgifterna under hela prognosperioden. 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -6 349-4 022-79 568-195 004-338 414 Anslag³ 6 887 121 7 175 157 7 523 081³ 7 881 005³ 8 262 691³ Tilldelade medel 6 880 772 7 171 135 7 443 513 7 686 001 7 924 277 Utfall/Prognos 6 884 794 7 250 703 7 638 517 8 024 415 8 449 952 Avvikelse från anslag 2 327-75 546-115 436-143 410-187 261 Avvikelse från tilldelade medel -4 022-79 568-195 004-338 414-525 675 Högsta anslagskredit 344 356 358 757 376 154³ 394 050³ 413 134³ Tillgängliga medel 7 225 128 7 529 892 7 819 667 8 080 051 8 337 411 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0-112 541 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. 132

Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 7 251 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 80 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 7 639 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 195 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn under 12 år (i vissa fall 16 år) har rätt till tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också ges när barnets ordinarie vårdare är sjuk. 55 Dessutom kan ersättning betalas ut vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och vid vårdbehov som uppstår när barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut 60 dagar per barn och år. När dessa dagar är förbrukade kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar, dock inte för dagar som avser ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn gäller för barn som inte fyllt 18 år. Föräldern kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad person som istället för föräldern avstår från sitt förvärvsarbete både i samband med sjukdom hos barnet och dess ordinarie vårdare. Föräldrar med barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall 23 år). Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Från och med 1 januari 2010 infördes en ny ersättning som ska förbättra ensamstående föräldrars situation, Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning. Förmånen innebär att Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete får ersättning för att istället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt 3 år. Det gäller när den ensamstående föräldern på grund av sin sjukdom inte kan vårda barnet och utges under maximalt 120 dagar per barn och år. 55 Ordinarie vårdare är den som brukar ta hand om barnet när föräldern arbetar. Det kan till exempel vara en annan förälder, dagbarnvårdare eller en släkting. 133

Från 1 januari 2011 infördes en ersättning inom tillfällig föräldrapenning för föräldrar vars barn dör. Ersättningen ska kunna betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Vid årsskiftet 2014 ändrades reglerna för uttag av förmånen. Regeländringen innebär att tidsperioden för att ta ut tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. 56 Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar, ersättningsnivån per dag och benägenheten av använda förmånen. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos, benägenheten skrivs fram med historiska utvecklingen och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Tillfällig föräldrapenning betalas ut i samband med: vård av barn (VAB), barns födelse eller adoption, kontaktdagar för barn som omfattas av LSS eller om ett barn har avlidit. Under 2017 betalades knappt 6 885 miljoner kronor ut för tillfällig föräldrapenning, vilket är knappt 315 miljoner kronor mer än året innan. Utgiftsökningen beror både på fler utbetalda dagar och en högre medelersättning. Antalet uttagna nettodagar i samband med VAB och kontaktdagar för barn som omfattas av LSS ökade med 4 respektive 3,5 procent under 2017 jämfört med 2016, medan antal antalet uttagna nettodagar i samband med barns födelse och avlidet barn har minskat marginellt. 56 Multiplicerad med omräkningsfaktorn 0,97 134

Antal uttagna nettodagar inom tillfällig föräldrapenningdagar för olika dagtyper Tusental 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Vård av barn (VAB) 4 611 5 044 4 959 5 718 5 920 6 069 6 301 6 551 Barns födelse eller adoption 810 808 804 807 861 849 869 864 Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS 12 13 13 13 13 14 15 15 Avlidet barn och allvarligt sjukt barn 4 6 7 7 8 7 7 Totalt 5 433 5 869 5 782 6 544 6 802 6 941 7 192 7 437 Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Under 2017 betalades tillfällig föräldrapenning ut för drygt 7,4 miljoner dagar, vilket är 3,4 procent fler än året innan. Ökningen i antal dagar med tillfällig föräldrapenning är främst en följd av att antalet barn 0 12 år har ökat samt att många drabbades av influensa under året. VAB-dagar används för barn i åldrarna 0-12 där antalet uttagna dagar bland barn mellan 2 och 3 år dominerar mest. Det genomsnittliga antalet uttagna VAB-dagar per barn har ökat från 7,7 dagar 2013 till 7,8 dagar 2017. Ökningen av antalet mottagare har samma mönster. Antalet utbetalda nettodagar i samband med VAB utgjorde drygt 88 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning under 2017. Antalet VAB-dagar under 2017 var drygt 250 000 fler än under 2016. Flera faktorer antas ha påverkat utvecklingen av nettodagarna i samband med vård av barn. Antalet barn ökar över tid och influensan är olika stark under olika år. Influensan kommer varje år till Sverige under vinterhalvåret och brukar vara som mest intensiv i januari och februari. Antalet utbetalda nettodagar i samband med barns födelse eller adoption utgjorde 12,1 procent av antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning under år 2017. Det betalades ut 864 000 nettodagar, vilket är en minskning med 0,6 procent jämfört med förra året. Anledningen till minskningen är att det föddes färre barn under 2017 än året innan. Antalet födda under 2017 var färre än vad SCB har prognostiserat. Enligt preliminär statistik fram till november 2017 har antalet födda varit 1 780 (1,6 procent) färre än 2016. Drygt 15 000 nettodagar betalades ut i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS. Det motsvarar 0,2 procent av nettodagarna inom tillfällig föräldrapenning. År 2017 betalades cirka 6 800 nettodagar ut i samband med att ett barn har avlidit, vilket motsvarar 0,1 procent av nettodagarna inom tillfällig föräldrapenning. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli 7,6 miljoner dagar i år och öka till knappt 7,8 miljoner dagar 2019. Sammantaget beräknas antalet öka med 135

drygt 5 procent från i år till 2021. Ökningen av antal nettodagar beror framför allt på SCB:s senaste befolkningsprognos, enligt vilken antalet födda barn förväntas öka från cirka 124 000 i år till 130 900 år 2021. Även antalet barn 0 12 år bedöms öka, från knappt 1,59 miljoner år 2018 till 1,66 miljoner barn år 2021. Antal nettodagar i samband med VAB beräknas utifrån ett antagande om att det kommer bli en normal influensa under år 2018. Det är svårt att prognostisera hur intensiv den årliga säsongsinfluensan kommer att bli. För åren 2019 och framåt antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antal barn mellan 0 12 år i befolkningen. Antalet VAB-dagar beräknas öka från 6,7 miljoner dagar i år till 7,1 miljoner dagar 2021. Ökningen förklaras av att det förväntas vara fler barn mellan 0 12 år i befolkningen. Antalet uttagna nettodagar varierar över tid och beror till stor del på hur kraftig influensan varit under enskilda år. Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn i befolkningen var 4,18 dagar under 2017 och beräknas öka till 4,24 för 2021, se diagram nedan. Genomsnittliga antal nettodagar per barn (0-12 år) i befolkningen, utfall t.o.m. 2017 Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption, som utgör 12,2 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, beräknas följa befolkningsutvecklingen över antal födda. Dessa dagar beräknas att öka från 877 000 dagar i år till 914 000 dagar år 2021. Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är en liten del av det totala antalet nettodagar. Antalet sådana dagar har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dessa dagar beräknas fortsätta öka från 16 000 dagar i år till 18 000 dagar år 2021. 136

Dagar som tas ut i samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0-18 år i befolkningen. Dessa beräknas till 7 000 dagar per år under prognosperioden. Totalt antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning Miljoner nettodagar, utfall och prognos fr.o.m. 2018 Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning har ökat över tid. Medelersättningen för kvinnor är generellt lägre än för män. Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Under 2017 tog kvinnor ut 54,6 procent av antalet nettodagar medan männens andel var 45,4 procent. Männen ökade sitt uttag med 0,2 procent jämfört med 2016. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dagarna togs av män som har en högre medelersättning än kvinnor. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2018 beräknas till 953 kronor. Därefter beräknas den att öka successivt till 1 058 kronor per dag år 2021. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar under perioden 2013 2021. 137

Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor Känslighetsanalys/Osäkerhetsanalys Utgifterna för anslagsposten beräknas bli 7 251 miljoner kronor 2018. De antaganden som påverkar beräkningen är antaganden om timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet vilka påverkar medelersättningen per dag samt att antal barn i åldern 0 12 år påverkar uttaget av antal nettodagar. En avvikelse med 100 000 VAB dagar i samband med hur stark influensa blir under året påverkar det anslagsbelastningen med 110 miljoner kronor. Utgifterna för nettodagar i samband med VAB drivs bland annat av antal barn som föds, antal barn i åldern 0 12 år och i hög grad av intensiteten i säsongsinfluensan. Influensaintensiteten och utvecklingen av luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antalet nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är andra källor till osäkerhet. Influensarapport för vecka 3, 2018 Flera övervakningssystem visade på en ökande influensaaktivitet under vecka 3 och sammantaget var aktiviteten medelhög i Sverige. Influensa B dominerade fortsatt spridningen (79 procent) och totalt rapporterades 694 fall varav 545 var influensa B och 149 var influensa A. En ökad spridning av influensa förväntas under de kommande veckorna och en topp kommer troligtvis att nås under februari, men tidpunkten för regionala toppar i influensaaktivitet kan variera. Det är ännu för tidigt att säga hur den kommande säsongen kommer att utvecklas och 138

vilken virustyp som kan tänkas dominera. 57 Därför har heller ingen viktning med hänsyn till influensans styrka gjorts i den här prognosen, utan prognosen baseras på antagandet om normal influensaintensitet. Webbsök ökade, främst i Svealand och Götaland, under vecka 3 och visade på en medelhög aktivitet av influensa. Även andelen samtal till 1177 angående feber bland barn ökade under vecka 3 och visade på en låg influensaaktivitet. 58 B/Yamagata är sedan tidigare känd för att främst drabba barn och unga vuxna när det cirkulerar i samhället men personer i dessa åldersgrupper klarar ofta av influensa hemma och behöver inte uppsöka sjukvård då risken för VAB är störst. Vårdnadshavare till små barn kan tänkas VAB:a när barnet är sjukt även om hen inte behöver uppsöka sjukvård. Incidens av influensa A per åldersgrupp och vecka, 2017-2018. Källa: Folkhälsomyndigheten. 57 https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsammasjukdomar/veckorapporter-influensa/2017-2018/influensarapport-2017-39.pdf 58 https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsammasjukdomar/veckorapporter-influensa/2017-2018/influensarapport-2018-03.pdf 139

Incidens av influensa B per åldersgrupp och vecka, 2017-2018 Källa: Folkhälsomyndigheten. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 6 890 126 7 218 960 7 564 436 7 944 375 8 365 747 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -5 332 +31 743 +74 081 +80 040 +84 205 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 6 884 794 7 250 703 7 638 517 8 024 415 8 449 952 Differens i 1000-tal kronor -5 332 +31 743 +74 081 +80 040 +84 205 Differens i procent -0,1 +0,4 +1,0 +1,0 +1,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antalet nettodagar har justerats upp marginellt jämfört med föregående prognos, vilket leder till en marginell höjning av utgifterna under hela prognosperioden. 140

1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 700 117 658 587 672 800³ 707 962³ 743 686³ Tilldelade medel 700 117 658 587 672 800 707 962 743 686 Utfall/Prognos 617 734 633 290 661 263 690 381 720 719 Avvikelse från anslag 82 383 25 297 11 537 17 581 22 967 Avvikelse från tilldelade medel 82 383 25 297 11 537 17 581 22 967 Högsta anslagskredit 35 006 32 929 33 640³ 35 398³ 37 184³ Tillgängliga medel 735 123 691 516 706 440 743 360 780 870 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 633 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 661 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen, men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de inte kan arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Inkomsttaket för graviditetspenning uppgår till 7,5 prisbasbelopp. 141

Analys Utgiften för graviditetspenning blev 618 miljoner kronor 2017. Detta är en minskning med 5 miljoner kronor (1 procent) jämfört med 2016. Den huvudsakliga förklaringen till utgiftsminskningen är att drygt 700 färre kvinnor (3 procent) har nyttjat förmånen. Antalet kvinnor och nettodagar antas att öka marginellt mellan 2017 och 2018 och därefter följa ökningstakten i Statistiska centralbyråns prognos över antal födda barn. Utgiften förväntas att bli 633 miljoner kronor för 2018 och successivt öka till 721 miljoner kronor år 2021. Prognos respektive alternativscenario Under de senaste åren har medelersättningen, uttryckt i ersättning per nettodag, ökat i långsammare takt än timlönen i nationalräkenskaperna. Kvoten mellan medelersättnings- och timlöneökningen för perioden 2010 2017 har varit 0,7. 59 Den har varierat mellan 52 och 98 procent. Under prognosperioden antas ökningen mellan åren vara 70 procent av Konjunkturinstitutets prognostiserade timlöneökningstakt. År 2017 blev kvoten 0,98, vilket innebär att medelersättningen ökade i nästan samma takt som timlönen. Ett alternativscenario är att medelersättningen fortsätter att öka i takt med Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen. Utfall och prognos respektive alternativscenario för medelersättningen visas i diagrammet nedan. Medelersättning i kronor per dag för graviditetspenning, utfall och prognos respektive alternativscenario Årsvärden 59 Timlöneökningstakten för 2017 har hämtats från Konjunkturinstitutets senaste prognos 142

Skillnaden i utgiften mellan alternativscenariot och prognosen ökar successivt från 6 till 29 miljoner kronor mellan 2018 och 2021 (se tabell nedan). Utgift om medelersättningen utvecklas enligt alternativscenario respektive prognos Tusental kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Alternativscenario (A) 617 734 638 801 673 337 710 454 750 048 Prognos (B) 617 734 633 290 661 263 690 381 720 719 Skillnad (A-B) 0 5 511 12 074 20 073 29 329 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 618 042 633 204 660 717 689 277 718 974 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -308 +86 +546 +1 104 +1 745 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 617 734 633 290 661 263 690 381 720 719 Differens i 1000-tal kronor -308 +86 +546 +1 104 +1 745 Differens i procent 0,0 0,0 +0,1 +0,2 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Medelersättningen var något lägre än väntat under december 2017. Detta har medfört en marginell nedjustering av prognosen för hela prognosperioden. Beräkningen av kvoten mellan medelersättnings- och timlöneökningen har uppdaterats och görs nu på åren 2010 2017, istället för 2010 2016. Kvoten har höjts marginellt. Under prognosperioden antas ökningen mellan åren vara 70 procent av Konjunkturinstitutets prognostiserade timlöneökningstakt. Höjningen av kvoten innebär en marginell uppjustering av prognosen för hela perioden. Den sammantagna effekten är en nedjustering för 2017 och en uppjustering för resterande år. 143

1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -62 985 0 0-8 504 0 Anslag³ 2 690 000 2 861 850 2 864 100³ 2 782 666³ 2 606 668³ Tilldelade medel 2 627 015 2 861 850 2 864 100 2 774 162 2 606 668 Utfall/Prognos 2 520 561 2 774 954 2 872 604 2 759 511 2 677 906 Avvikelse från anslag 169 439 86 896-8 504 23 155-71 238 Avvikelse från tilldelade medel 106 454 86 896-8 504 14 651-71 238 Högsta anslagskredit 134 500 143 092 143 205³ 139 133³ 130 333³ Tillgängliga medel 2 761 515 3 004 942 3 007 305 2 913 295 2 737 001 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 2 775 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 2 873 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. 144

Om barnet eller ungdomen har inkomster över 48 000 kronor per år till och med december 2017 och 60 000 från och med januari 2018 per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på 100 000 kronor till och med december 2017 och 120 000 kronor från och med januari 2018 görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Från och med januari 2017 ska underhållsstöd lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 15 år och med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år. Underhållsstödet lämnas med 2 073 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre från och med september 2018 och 1 723 kronor per månad för barn som är 11 14 år från och med den 1 februari 2019. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag och underhållsstöd vid växelvist boende ska utgå från samma belopp. Från med mars 2018 sänks underhållsstödet vid växelvist boende med 200 kronor per månad och barn för respektive år under en fyraårsperiod för att sedan avskaffas helt. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige, men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Underhållsstöd finansieras delvis genom statsbudgeten, via detta anslag, delvis via inbetalningar från bidragsskyldiga. Analys Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antal barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan. Dessa inbetalningar kommer dels direkt från de bidragsskyldiga och dels från Kronofogden. 145

Antal barn med underhållsstöd Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Mellan 2016 och 2017 sjönk antalet barn med underhållsstöd med 4,6 procent. Antalet barn med utfyllnadsbidrag och växelvist boende ökade emellertid under 2017 jämfört med 2016. Den kraftiga ökningen av antalet utfyllnadsbidrag kan bero på att höjningen av underhållstödet inneburit att fler bidragsskyldiga inte längre har tillräckligt stark ekonomi för att betala hela underhållsstödet. Antal barn i genomsnitt per år med underhållsstöd Utfyllnadsbidrag Växelvist boende Fullt underhållsstöd Totalt 1 2010 4 551 19 979 223 023 247 774 2011 3 817 17 541 217 281 238 809 2012 3 220 15 791 212 557 231 699 2013 3 008 15 042 208 662 226 868 2014 2 701 14 375 207 045 224 272 2015 2 377 14 372 204 851 223 029 2016 2 972 16 550 202 087 221 733 2017 6 036 17 567 187 640 211 465 1 Inklusive antal barn med förlängt underhållsstöd. Utbetalningar och inbetalningar Under 2017 betalades 3 704 miljoner kronor ut i underhållsstöd (se tabellen nedan). Utbetalningarna minskade med knappt 232 miljoner kronor jämfört med 2016, vilket förklaras av färre barn med underhållsstöd under 2017, samt något lägre utbetalt belopp per barn och månad. Utbetalt belopp per barn och månad har ökat successivt sedan 2008. Den 1 september 2015 höjdes underhållsstödet med 300 kronor (från 1 273 kronor till 1 573 kronor) per barn och månad för underhållsstöd som avsåg tid efter den 30 september 2015. 146

Utbetalda och inbetalda belopp för underhållsstöd Miljoner kronor Utbetalt Inbetalt direkt till Försäkringskassan Inbetalt via Utbetalt belopp i snitt per Kronofogden Totalt inbetalt barn och månad i kronor 2010 3 550 1 067 432 1 499 1 194 2011 3 415 996 387 1 384 1 192 2012 3 329 935 330 1 266 1 197 2013 3 283 917 314 1 231 1 206 2014 3 258 890 308 1 198 1 211 2015 3 492 933 302 1 236 1 305 2016 3 936 1 018 275 60 1 293 1 479 2017 3 704 860 323 1 184 1 460 Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen Totalt inbetalt med summan i tabellen. Minskningen av direkt inbetalning till Försäkringskassan mellan 2016 och 2017 är en effekt av att fler gör upp om underhållsbidrag själva. Inbetalningarna från Kronofogden utgörs av de fordringar som går vidare till Kronofogden. Det kan alltså röra sig om gamla skulder som betalas i efterhand och där själva skulden (debiteringen) härstammar från tidigare år. Debiterat belopp och inbetalningsbelopp från bidragsskyldiga samt inbetalningsgrad Miljoner kronor, inbetalningsgrad i procent Debiterat inbetalningsbelopp Debiterat underhållsbidrag Totalt debiterat belopp Inbetalt belopp Inbetalningsgrad 1 2010 1 450 82 1 532 1 067 69,67 2011 1 320 78 1 399 996 71,22 2012 1 253 59 1 331 935 70,27 2013 1 235 78 1 313 917 69,87 2014 1 213 80 1 292 890 68,85 2015 1 244 80 1 325 933 70,46 2016 1 385 81 1 466 1 018 69,44 2017 1 246 87 1 331 860 64,59 1 Inbetalningsgraden baseras på inbetalt belopp i förhållande till debiterat belopp. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen samt inbetalningsgraden. Antal barn med underhållsstöd har minskat kontinuerligt sedan 1999. I prognosen beräknas antalet barn med underhållsstöd att minska med omkring 0,4 procent per år under prognosperioden. Det totala antalet barn med underhållsstöd förväntas bli cirka 210 400 i år och minska till knappt 207 900 år 2021. Minskningen antas 60 Det avser januari till och november 2016. Inbetalningarna från december månad som är drygt 26,5 miljoner kronor bokförts för år 2017. 147

framför allt bero på att fler föräldrar kommer att sköta underhållsbidraget själva utan Försäkringskassans inblandning. Den 1 april 2016 genomfördes flera förändringar i förmånen. Försäkringskassan fick ett utökat uppdrag från regeringen att genom stöd och råd hjälpa föräldrar att själva komma överens om underhållsbidrag till sitt eller sina barn. Regeringen gjorde också en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte längre ska betala ut något underhållsstöd om en underhållsskyldig förälder har betalat in rätt belopp, i rätt tid, under minst sex månader. Meningen är att föräldrarna ska sköta underhållet själva om de inte kan visa på särskilda skäl. Om inte betalningarna fungerar som de ska kan den förälder som barnet bor hos återigen ansöka om underhållsstöd. Att antalet barn med underhållsstöd har minskat så kraftig under 2017 kan till stor del förklaras av regeländringarna. Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad har ökat trendmässigt sedan 2008. År 2016 ökade det kraftigt då beloppet höjdes från och med september 2015. Utbetalningsbeloppet per barn och månad förväntas fortsätta att öka, vilket beror på att ersättningsnivån höjs i omgångar och blir åldersdifferentierad. Övergången från underhållsstöd till bostadsbidrag vid växelvis boende dämpar ökningstakten av utbetalningsbeloppet. Det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga beräknas minska från 1 331 miljoner kronor år 2017 till 1 279 miljoner kronor år 2021. Minskningen av det debiterade beloppet förklaras av att grundavdraget för den bidragsskyldige höjs från 100 000 kronor till 120 000 från och med januari 2018. Andra faktorer som påverkar det debiterade beloppet är utvecklingen av de bidragsskyldigas årsinkomst och hur många barn den bidragsskyldiga har. Utvecklingen av inkomsten påverkar det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga och därmed också inbetalningens storlek. I prognosen beräknas inbetalningsgraden av det debiterade beloppet från bidragsskyldiga bli 65,5 procent över hela prognosperioden. Bidragsskyldigas inbetalning av skulder till Kronofogden beräknas öka från 324 miljoner kronor år 2017 till 365 miljoner kronor år 2021. Detta baseras på den historiska utvecklingen av detta belopp. Sammantaget beräknas utgiften för underhållsstödet öka under åren 2018 2019 och sedan minska fram till 2021. Att utgifterna ökar under 2018 och 2019 beror på att utbetalningen per barn och månad höjs under dessa år. Minskningen av utgifterna under 2020 2021 beror främst på att utbetalningen för barn med växelvist boende enligt de nya reglerna avtar med 200 kronor per barn under en fyraårsperiod, för att sedan avskaffas från underhållssystemet och övergå helt till bostadsbidraget. 148

Regelförändringar under 2018 2019 och osäkerhetsanalys Underhållsstödet höjs med 150 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre. Underhållsstödet ska därmed vara 1 573 kronor i månaden till och med den månad då barnet fyller 15 år och sedan öka till 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter att barnet har fyllt 15 år. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag vid växelvist boende ska utgå från samma belopp. Även det belopp som den bidragsskyldige får förbehålla sig för egna levnadskostnader (grundavdraget) höjs från 100 000 till 120 000 kronor och det inkomstbelopp för barns inkomster som inte påverkar underhållsstödets storlek höjs från 48 000 kronor till 60 000 kronor per år. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2018 och betalningsskyldighet tillämpas från och med februari 2018. Inom bostadsbidraget införs ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. Samtidigt avskaffas underhållsstöd vid växelvist boende. För att mildra övergången av stöd från underhållsstödet till stöd från bostadsbidraget, för hushåll som har barn som bor växelvis, kommer en utfasning ske över en fyraårsperiod där underhållsstödet vid växelvist boende lämnas med 200 kronor mindre per månad och barn för respektive år under övergångsperioden. Underhållsstödet höjs med 350 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre från och med september 2018 och 150 kronor per månad för barn som är 11 14 år från och med den 1 februari 2019. Samtliga regeländringar är beaktade i prognosen vilket medför en viss osäkerhet i beräkningen av utgifterna. Antalet barn inom förmånen avtog relativt stabilt mellan 2015 2016, men minskningstakten under 2017 var kraftig jämfört med 2016. De nya reglernas inverkan på antalet barn i underhållsstödssystemet är svår att förutse. Antalet barn med utfyllnadsbidrag inom underhållsstödet förväntas att öka i snabbare takt framöver på grund av det höjda beloppet. Antalet barn med utfyllnadsbidrag har mer än fördubblats under 2017 jämfört med 2016. Ökningen kan bero på att bidragsskyldiga inte har råd att betala fullt underhållsbidrag efter höjningen av underhållstödet i september 2015. Under 2018 och 2019 sker flera höjningar av underhållsstödet och i vilken grad bidragsskyldiga kan betala hela beloppen eller en stor del av beloppen utgör en stor osäkerhet i prognosen. En annan osäkerhet i prognosen är att antalet barn inom förmånen sedan föregående prognos beräknas i tre ålderskategorier (0-10,11-14 och 15-21) för att anpassa prognosen till de nya reglerna. Hur utbetalt belopp, debiterat belopp och inbetalningsbelopp från bidragsskyldiga per barn och månad utvecklar sig är också en stor osäkerhet i prognosen. 149

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 2 523 703 2 778 507 2 875 611 2 762 506 2 680 889 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 142-3 553-3 007-2 995-2 983 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 2 520 561 2 774 954 2 872 604 2 759 511 2 677 906 Differens i 1000-tal kronor -3 142-3 553-3 007-2 995-2 983 Differens i procent -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föregående prognos överskattades utgifterna för 2017 med 0,1 procent. Prognosen för 2018 2021 har justerats ned till följd av en sänkning av antalet barn med underhållsstöd. 150

1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 32 284 23 284 23 284³ 23 284³ 23 284³ Tilldelade medel 32 284 23 284 23 284 23 284 23 284 Utfall/Prognos 15 580 19 395 19 500 19 500 19 500 Avvikelse från anslag 16 704 3 889 3 784 3 784 3 784 Avvikelse från tilldelade medel 16 704 3 889 3 784 3 784 3 784 Högsta anslagskredit 969 698 698³ 698³ 698³ Tillgängliga medel 33 253 23 982 23 982 23 982 23 982 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 19 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 20 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bidrag till kostnader för internationella adoptioner. Bidraget avser adoptioner av barn yngre än 10 år, som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. Internationella adoptioner regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Ansökan om bidrag ska göras inom ett år från den tidpunkt då adoptionen blev giltig i Sverige. Det är också först när adoptionen blivit gällande i Sverige som bidrag kan betalas ut. En höjning av bidraget från 40 000 kronor till 75 000 kronor per barn tillämpas för föräldrar som har fått barnet i sin vård den 1 januari 2017 eller senare. Analys Utgiften för bidrag till kostnader för internationella adoptioner blev 16 miljoner kronor 2017, vilket är en ökning med 5 miljoner kronor (41 procent) jämfört med 2016. Utgiftsökningen förklaras helt av att adoptionsbidraget höjts från 40 000 till 75 000 kr. Höjningen gäller bidrag för barn som kommit till Sverige från och med den 1 januari 2017. Under 2017 ökade andelen bidrag på 75 000 kronor successivt. 151

Under första halvåret 2017 betalades cirka 30 procent färre bidrag ut än under motsvarande period 2016. För andra halvåret var förhållandet det motsatta och det betalades ut cirka 30 procent fler bidrag 2017. Sammantaget innebar detta att det totala antalet utbetalda bidrag år 2017 var 260, vilket är 6 procent lägre än för 2016. De stora svängningarna i antal över året innebär att den framtida utvecklingen är osäker. Under prognosperioden förväntas det fortsätta att vara 260 per år. Utgiften beräknas att öka från 16 till 19 miljoner kronor mellan 2017 och 2018. Ansökan om bidrag kan lämnas in senast ett år efter att adoptionen blivit godkänd i Sverige, vilket innebär att något enstaka bidrag på 40 000 kronor även skulle kunna betalas ut under 2018. Till följd av detta förväntas det genomsnittliga bidragsbeloppet 2018 vara något lägre än 75 000 kronor. Under resten av prognosperioden antas det bara betalas ut bidrag på den höjda bidragsnivån och utgiften blir 20 miljoner kronor per år. Modernisering av regelverket för adoptioner Den 7 december 2017 beslutade regeringen en lagrådsremiss med förslag om att modernisera adoptionsreglerna. 61 I lagrådsremissen föreslås bland annat att sambor ska få adoptera på samma sätt som gifta par och att någon övre åldersgräns inte ska finnas, utan att åldern endast ska ingå i en samlad bedömning av sökandens lämplighet. Ett annat förslag är att medgivande att få påbörja en adoptionsprocess ska gälla i tre år i stället för två år. Utöver detta föreslås att fler utländska adoptionsbeslut ska erkännas i Sverige utan att en särskild prövning ska behöva göras här. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Om lagändringarna går igenom skulle de kunna innebära en förändring i antalet internationella adoptioner och tiden mellan att barn anländer och bidrag betalas ut. Eftersom förslagen ännu inte finns i någon proposition, har hänsyn inte tagits till dessa i prognosen. 61 Lagrådsremiss Modernare adoptionsregler, Stockholm, Justitiedepartementet 152

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 15 580 19 500 19 500 19 500 19 500 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - -105 - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 15 580 19 395 19 500 19 500 19 500 Differens i 1000-tal kronor 0-105 0 0 0 Differens i procent 0,0-0,5 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Det preliminära utfallet för januari 2018 tyder på att något enstaka bidrag på 40 000 kronor har betalats ut. Detta innebär en marginell nedjustering av det förväntade genomsnittliga bidragsbeloppet och därmed också prognosen för 2018. 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 3 938 766 4 169 028 4 500 490 4 812 969 5 207 244 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 575 866 3 782 358 4 086 995 4 390 765 4 745 511 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 362 900 386 670 413 495 422 204 461 733 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 153

Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -99 855 0 0-8 808-27 334 Anslag³ 3 707 000 3 877 840 4 078 187³ 4 372 239³ 4 726 062³ Tilldelade medel 3 607 145 3 877 840 4 078 187 4 363 431 4 698 728 Utfall/Prognos 3 575 866 3 782 358 4 086 995 4 390 765 4 745 511 Avvikelse från anslag 131 134 95 482-8 808-18 526-19 449 Avvikelse från tilldelade medel 31 279 95 482-8 808-27 334-46 783 Högsta anslagskredit 185 320 193 892 203 909³ 218 611³ 236 303³ Tillgängliga medel 3 792 465 4 071 732 4 282 096 4 582 042 4 935 031 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-02-09. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 3 782 miljoner kronor, vilket är 95 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 4 087 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längs till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. 154

Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättningen för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidrag kan även betalas ut högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidraget. I lagrådsremiss Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2018, men har inte lagts som proposition. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Antal vårdbidrag Antalet barn för vars föräldrar får vårdbidrag har ökat under många år. Denna utveckling fortsatte även under 2017, då det i december betalades ut vårdbidrag för knappt 65 000 barn jämfört med 63 000 samma månad 2016. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper, pojkar står totalt sett för ungefär två tredjedelar av alla vårdbidrag. I diagrammet nedan visas barn med vårdbidrag som andel av befolkningen i ettårs kohorter. Jämförelse sker mellan december 2017 och samma månad 2012. Bland pojkar har det blivit vanligare med vårdbidrag för i princip alla åldrar under denna period, medan det bland flickor har det blivit vanligare med vårdbidrag i åldrar över 9 år. 155

Andelen barn med vårdbidrag fördelade på ålder och kön Utfall i december För de kommande åren förväntas andelen barn med vårdbidrag att fortsätta öka, främst i åldrarna över 9 år. I kombination med fler barn i dessa åldrar förväntas antalet vårdbidrag att fortsätta öka. Dock antas ökningstakten de kommande åren att bli något lägre än vad den hittills varit, då andelen barn med vårdbidrag inte ökat i samma takt som prognostiserats. Därför har prognosen succesivt också reviderats ned under 2017. Sammantaget förväntas utgifterna öka de kommande åren, dels då antalet vårdbidrag beräknas bli fler men också då prisbasbeloppet förväntas att öka. Nybeviljande Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat stadigt under lång tid. Dock verkar denna trend vara bruten 2017, då det blev något färre nybeviljade vårdbidrag än året innan. Emellertid är nivån fortfarande hög historiskt sett. Under den senaste tioårsperioden har nybeviljandet för psykiatriska diagnoser fördubblats medan det för övriga diagnoser legat relativt konstant, se diagram nedan. 156

Antal nybeviljanden fördelat på psykiatriska och övriga diagnoser Helårsutfall, antal Det medför att andelen nybeviljanden som utgörs av psykiatriska diagnoser har ökat från omkring 54 procent 2008 till 70 procent 2017. Av psykiatriska diagnoser är hyperaktivisterstörningar, genomgripande utvecklingsstörningar och lindrig psykisk utvecklingsstörning de vanligaste diagnoskategorierna. Under 2017 utgjorde dessa diagnoskategorier 64 procent av det totala nybeviljandet. Andelen har ökat från år till år under lång tid, se diagram nedan. De tre vanligaste psykiatriska diagnoskategoriernas andel av nybeviljandet Helårsutfall, procent 157