Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB 367 90 36
Förmiddagens upplägg 8:30-8:45 Inledning och presentation 8:45-9:30 Föreläsning LaB s grunder och hur vi kan förstå uppkomsten av utmanande beteenden 9:30-9:50 Fika 9:50-10:50 Hur kan vi bemöta 10:50-11:20 Gruppdiskussion 11:20-11:45 Gemensam diskussion 11:45-12:00 Utvärdering och avslutning 2
Resan hit.. 3
Introduktion
Bakgrund Förespråkare Bo Hejlskov-Elvén Ross Greene Andrew McDonell Teorier Neuropsykologi Kognitionsforskning Affektteori Stressforskning Verksamheter LSS/omsorg Psykiatri HVB/ungdomsvård Missbruk/socialpsykiatri Kriminalvård Traumavård Förskola/Skola Föräldraskap Äldreomsorgen Reception/bibliotek/fritidspersonal 5
Incheckning i ämnet. Vad känner Ni till om lågaffektivt bemötande (LaB) Varför kan det vara viktigt att arbeta med metoder? 6
Varför? Minska risken för hot och/eller våld Konkreta verktyg för att möta personer med utmanande beteende i utmanande situationer Frustration och maktlöshet hos personalen minskar genom att fokusera på det vi kan påverka Minska belastningen för de vi möter genom att anpassa bemötande och miljö Öka möjligheten till samarbete med personer vi möter och möjliggöra mesta möjliga autonomi Utvecklar verksamheten genom fokus på lärdomar och handlingsplaner 7
Lågaffektivt bemötande innebär inte..ett gränslöst och regellöst arbetssätt? att bara att backa och låta gå? att personalen är konflikträdd? att allt är OK? att personen inte behöver ta ansvar för sitt liv och sitt beteende? att personalen bär skulden för situationens uppkomst? orättvisa bedömningar? 8
Utan LaB innebär ett. medvetet, aktivt & strukturerat arbetssätt kring utmanande situationer, som syftar till att minska belastningen hos de vi möter och hos oss själva. Fokus ligger på att vårt bemötande påverkar klienten och situationen Det innebär bl. a. att; - Vi strategiskt väljer NÄR, VEM och HUR vi ställer krav på våra brukare - Vi är medvetna om hur funktionsnivån & stress/belastning påverkar människors beteenden - Vi fokuserar på & tar ansvar för vad vi som personal kan påverka - Vi arbetar aktivt & medvetet kring affektsmittan - Vi lär oss & utvecklar verksamheten utifrån våra erfarenheter 9
Utmanande beteende Definition: Utmanande beteenden är alla typer av beteenden som skapar problem för personer i omgivningen Vilka beteenden upplevs utmanande i er verksamhet? 10
Exempel på utmanande beteenden. Hotfull/utagerande mot sig själv, personal eller andra Ljuger & manipulerar Rättshaveristiskt beteende -Ex. kontrollerar, kräver, sätter egna regler mm Lyssnar inte/tar inte in information Följer inte överenskommelser Undvikande- och flyktbeteenden Saknar självinsikt Hanteringsstrategier & Varningstecken = Sätt för den enskilda att lösa en svår situation Bristande affektreglerings-förmåga bidrar starkt Symtom på hög stress/belastning alternativt sviktande kognitiv förmåga 11
STRESS PRESS - BELASTNING Ett lågaffektivt arbetssätt Förståelse och tolkning; Kognition, stress/belastning & affektsmitta Hantera: Affektsmitta Lågaffektiva tekniker KAOS Förebygga: Kravanpassning Tydliggörande pedagogik Utvärdera: Händelseanalys Handlingsplan Grundstenar 12
Viktiga grundstenar inom LaB Utmanande beteende = Hantering/lösning Människor som kan uppföra sig gör det - Kan men Vill inte - Vill men Kan inte Ansvarsprincipen Rättviseprincipen Affekter smittar Kontrollprincipen 13
Förståelse -Om stress/belastning, kognition och affektsmitta
STRESS PRESS - BELASTNING Stress och belastningsmodellen med Affektregleringskurvan KAOS Belastnings faktorer 15
16 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Stresskonen och affektsmitta. 16
17 Röd Zon, exempel Grön zon, exempel Debatt & argumentation Utanförskap/ Ingen förstår Hot & våld Ångest & rädsla Oflexibel & Rigid Fientlighet & försvar Egna behov & önskningar i centrum Styrkefokus och skönmålning Dialog & samarbete Förtroende & tillit till andra Gott kommunikationsklimat Intresse & nyfikenhet på andra Flexibel och förändringsbenägen Kan se gråzoner Vänskap & förståelse, andra vill mig väl 17
18 Funktion vs. diagnos Diagnoser är symtombeskrivningar och färskvara Rätt behandling förutsätter rätt diagnos! Diagnoser = verktyg främst för sjukvården? Psykiatrisk diagnostik är en ganska grov sortering av psykiska besvär OBS! Vid svåra tillstånd liknar funktionsnedsättningarna varandra till stor del 18
Kognition Samlingstermen för de mentala processer som handlar om hur vi hanterar och bearbetar sinnesintryck, tankar och information. Process i vår hjärna som påverkar bl.a. meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. OBS! Färdigutvecklad normalt runt 25års ålder 19
Kognitiv svikt.. Stress/Press/Belastning/Höga krav Psykisk sjukdom/ Psykiska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: - T. ex Autism, Tourettes syndrom, OCD och ADHD Missbruk & Beroende Livskriser/Trauman/PTSD/Sorg Låg begåvning Förvärvad hjärnskada Smärta/somatiska symtom Sömnstörningar 20
Kognitionskunskap Exekutiva funktioner Central coherens Mentalisering Varseblivning/sinnesintryck 21
Konsekvenser Ett annorlunda sätt att tänka och uppfatta omgivningen och därmed ett annorlunda beteende Stora svårigheter att hantera sin vardag/ ADL (Aktiviteter i det dagliga livet) Svårt att följa överenskommelser/genomföra nödvändiga aktiviteter Stresstecken såsom; - Sömnstörningar - Uppmärksamhetsstörningar, fokuseringssvårigheter - Trötthet, håglöshet, depressivitet - Minnesstörningar - Undvikandebeteenden/utagerande KASAM (låg känsla av sammanhang) Ojämn profil 22
Affektsmitta 23
Hur fungerar affektsmitta? Fungerande socialt samspel Spegelneuroner När du ser en person utföra en viss handling, då får du aktivitet i din hjärna som om du utförde handlingen själv sammanfattar Bo Hejlskov Elvén affektsmitta. När vi ser en person uttrycka ilska får spegelneuronprocesser oss att själva uppleva ilskan. Affektregleringsförmåga=funktioner som gör att man inte påverkas, dras med.. T.ex att kunna särskilja VEMs känslan är! Lågaffektiva tekniker underlättar affektreglering i smittande situationer 24
Basala affekter (affektteori) 9 grundkänslor: - Intresse - Ledsnad, Vemod - Ilska - Avsky/avsmak - Leda - Förvåning - Glädje - Rädsla - Skam OBS! Alla affekter kan bidra till att utmanande beteenden uppkommer/stressen ökar. 25
Ett lågaffektivt arbetssätt -hur gör man då?!
STRESS PRESS - BELASTNING Ett lågaffektivt arbetssätt Förståelse och tolkning; Kognition, stress/belastning, affektsmitta Hantera: Affektsmitta Lågaffektiva tekniker KAOS Förebygga: Kravanpassning Tydliggörande pedagogik Utvärdera: Händelseanalys Handlingsplan Grundstenar 27
Kravanpassning & Tydliggörande pedagogik Att tänka på.. Inför aktivitet/samtal Under aktivitet/samtal Efter aktivitet/samtal *Anpassa utifrån kognitiv svikt *Funktion vs. relation? *Anpassa utifrån stressnivå/dagsform *Håll tider och överenskommelser *Undvik småprat *Kan inte vs. vill inte? *Affektsmitta *Viktigt att förstå varför *Dagordning/Förutsägbarhet -Vad, varför, hur länge, vilka, vad händer sedan? *Påminnelser *Nödutgångar/utvägar *Rumsliga förutsättningar *Erbjud val av tid/plats Verktyg: Stöd inför möten Stresskartläggning * Dokumentera för klienten *Sammanfatta/repetera *Att göra lista *Använd bilder/rita *En sak i taget *Bryt ner i små steg *Var lugn/ge tid *Stressavlastare (ex. boll, fidgetspinner) *Uppföljning *Lämna skriftlig info 28
Ett lågaffektivt bemötande 1. Undvika att smittas av klientens eller varandras känslor 2. Undvika att smitta klienten med egna starka känslor 3. Lugna situationen genom ditt agerande Vad har ni för strategier för att arbeta lågaffektivt utifrån dessa 3 utgångspunkter? 29
1. Kartlägga belastningsnivå i stunden 2. Kartlägga stressorer/belastningsfaktorer, hanteringsstrategier och varningstecken 3. Kartlägga vanliga trigger samt fungerande strategier i akuta lägen = skapa en HANDLINGSPLAN 30
Lågaffektiva tekniker i akutläge Målet i den akuta fasen är först och främst att få ner affektnivån, lugna situationen och undvika affekteskalering och att undvika att någon kommer till skada 31 31
32 Egna strategier Mål: Att behålla sin behärskning & sitt lugn över situationen och sig själv!! Medvetenhet om den egna känslonivå (stresskonen) Undvika pulsökande aktiviteter - T.ex. Göra fler saker samtidigt, skynda sig eller springa Egna nödutgångar Ta kort paus Förberedelser & samordning Djupa andetag 32
Verbala färdigheter Ge tid och ha tålamod!!!! - Prata en & en - Klarspråka - Kort och konkret - Lyssna & ge tid - Skapa förutsägbarhet - Ge val - Sänk röst och tempo - Vara ärlig 33
Avled Är ofta beroende av relation, kunskap om personen och tidigare historik Visa omsorg, ge styrkebaserad feedback, humor mm Konkret avledning (byta ämne, ny aktivitet, byta personal) Gör nåt oväntat, överraskande Använd prompter, t.ex. börja gå själv, flytta på andra personer 34
35 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Slappna av - avspegla lugn och trygghet *Slappna av *Sätt dig ner *Luta dig mot en dörrpost/vägg *Vid behov av fysisk intervention; Håll med mjuka muskler alt. följ med i rörelsen. Släpp snarast & om möjligt rörelse 35
36 Fysiskt utrymme- möjliggör självkontrollen!! Fysiskt & Mentalt - Respektera behovet av personligt utrymme, X antal meter. - Skapa fysisk distans, När du vill gå ett steg framåt ta då två steg tillbaka - Undvik intensiv ögonkontakt - Undvik fysisk kontakt i KAOS - Undvik trängsel/trånga utrymmen Ställ dig frågan Är det möjligt, BACKA?? 36
37 Placering i rummet * Vrid kroppen lätt åt sidan. - Sida vid sida upplevs mindre konfrontativt än Bröst mot bröst * Säkerställ fri flyktväg - Lämna fri väg ut, ställ dig så att personen kan ta sig förbi utan kroppskontakt * Använd andra personer i rummet; - Byt personal utan att ta över den pågående konflikten 37
Nedtrappningsfasen=utvärdering Händelseanalys=Vad hände? & Handlingsplan=Hur ska vi göra nästa gång? 38
Gruppdiskussion 1. Hur kan vi förstå och beskriva situationen utifrån ett lågaffektivt perspektiv? 2. Vilka triggers/stressorer kan ni identifiera? 3. Finns det någonting att göra som skulle kunnat förhindra alt mildra situationen? 4. Vad blir nästa steg? 39
Kontakt