160923 Region Skåne Kvalitetsförbättringsprojekt Utskrivningsinformation - En regionövergripande slutrapport januari 2015-juni 2016 VERSION 1.1 INKL. BILAGOR Sammanställt av Enheten för Läkemedelsstyrning utifrån erhållen information från respektive förvaltning. Inom respektive förvaltning finns det framtaget förvaltningsspecifika rapporter.
Sammanfattning Koncernrådet för patientsäkerhet har beslutat att genomföra ett kvalitetsförbättringsprojekt gällande utskrivningsinformation januari 2015-juni 2016. Resultatet av kvalitetsförbättringsprojektet redovisas i denna rapport. Slutenvård I början av 2015 planerades det för att 161 slutenvårdsavdelningar skulle delta i projektet och i juni 2016 var antalet aktuella avdelningar 156. Befintliga skriftliga rutiner har inkommit och kvalitetsgranskats för 71 % av avdelningarna (n=111) och 51 % (n= 80) har i nuläget rutiner som uppfyller den regionala standarden. För knappt hälften av avdelningarna saknas således rutiner som uppfyller den regionala standarden. Under januari 2015-juni 2016 var den generella trenden att andelen patienter, med fem eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation har genererats, succesivt ökar. Under januari 2015- juni 2016 var den genomsnittliga andelen 66 % och i juni 2016 var andelen 72 %. Andelen varierar stort både mellan och inom förvaltningarna. Utskrivningsinformationer har initialt granskats för 95 % (153 av 161) av verksamheterna, en första uppföljande granskning har genomförts för 95 % (149 av 157) av verksamheterna samt en andra uppföljande granskning har genomförts för 79 % (124 av 156) av verksamheterna. Totalt har 5362 utskrivningsinformationer granskats; 2211 vid den initiala, 2162 vid den första uppföljande utvärderingen och 989 vid den andra uppföljande utvärderingen. Den första uppföljande granskningen indikerade att kvaliteten ökade, medan den andra uppföljande granskningen indikerade ingen ytterligare ökning av kvaliteten. Resultaten ska dock tolkas med försiktighet då det endast är ett stickprov av genererade utskrivningsinformationer som granskats samt då en andra uppföljande granskning inte har genomförts på samtliga avdelningar. Generellt har verksamheterna visat ett stort intresse för kvalitetsförbättringsprojektet och projektet har även lett till att utskrivningsinformation i sig fått mycket uppmärksamhet. De förbättringsarbeten som initierats hittills har i stor utsträckning varit inriktat på att öka kunskapen om hur utskrivningsinformation skrivs i praktiken samt att utarbeta, revidera och implementera rutiner för utskrivningsinformation. Exempel från den egna verksamheten har varit ögonöppnare och framgångsfaktorer vid besöken ute i verksamheterna. Under projektets gång har även en regional fickfolder med praktiska tips för att skriva en bra utskrivningsinformation arbetats fram. 2
Primärvård En elektronisk enkät har skickats ut till samtliga vårdcentraler inom Hälsoval Skåne (n=151), varav 71 % (n=107) besvarade enkäten. Svaren från enkäten indikerar att primärvården upplever att de ofta får en utskrivningsinformation, men inte samma dag som patienten skrivs ut samt att utskrivningsinformationen är en stor hjälp för att följa upp patienters läkemedelsbehandling efter sjukhusvistelsen. En pilotgranskning av utskrivningsinformationers väg (n=115) indikerar dock att det finns mycket kvar att göra gällande överföringen av utskrivningsinformationer till primärvård samt gällande hur primärvården beaktar och dokumenterar denna information. Slutsats Sammanfattningsvis visar projektet, att fastän kvantiteten av utskrivningsinformationer har ökat, finns det fortfarande en stor förbättringspotential både när det gäller kvantiteten men framför allt kvaliteten på utskrivningsinformationerna i slutenvård. Vidare finns det stor förbättringspotential både gällande att utskrivningsinformationerna når primärvård samt hur utskrivningsinformationen tas emot och används i primärvård. Projektet får ses som ett startskott för ett mer långsiktigt kvalitetsförbättringsarbete. Målet bör vara att fler patienter ska få en utskrivningsinformation av god kvalitet vid utskrivning från sjukhuset, att nästa vårdform nås av samma information samt att informationen beaktas och dokumenteras på ett adekvat sätt av nästa vårdform. För att nå en bestående kvalitetsförbättring är ledningens långsiktiga engagemang i frågan, som alltid, central. Med tanke på omfattningen av identifierade kvalitetsbrister och tiden det tar att genomföra ett bestående förbättringsarbete finns det ett fortsatt behov av att fortsätta arbetet efter projektets avslutande. 3
Bakgrund Det är väl känt att misstag och missuppfattningar om läkemedelsanvändningen och annan information är särskilt vanliga i vårdens övergångar. Anledningen är ofta brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Detta innebär en stor patientsäkerhetsrisk och genererar stora kostnader. Studier från Region Skåne visar att om utskrivningsinformation skrivs, så halveras antalet läkemedelsfel [1] och antalet sjukvårdskontakter inom tre månader [2]. Utskrivningsinformationen syftar till att förebygga läkemedelsfel i samband med utskrivning från sjukhus och inkluderar bland annat en aktuell läkemedelslista samt en beskrivning av vilka läkemedelsförändringar som skett under vårdtiden, en så kallad läkemedelsberättelse. Denna information ger läkaren till patienten och går igenom den med patienten i samband med utskrivning från sjukhus. Utskrivningsinformationen skickas även till nästa vårdenhet, exempelvis vårdcentral och kommun, senast samma dag som patienten skrivs ut. Både den kvantitativa uppföljningen av utskrivningsinformation i Region Skåne liksom en tidigare genomförd kvalitativ pilotutvärdering har visat att det finns potential till förbättring. Andelen patienter med fem eller fler läkemedel där en utskrivningsinformation genererats under 2014 var 55 % i Region Skåne [3]; SUS 48 %, SUND 52 %, KRYH 64 % respektive Hälsostaden 84 %. Den kvalitativa pilotutvärderingen visade vidare att 65 % av granskade bedömdes vara korrekta (avseende angivna läkemedelsförändringar) och att 65 % av na bedömdes vara korrekta [4]. Koncernrådet för patientsäkerhet har med ovanstående som bakgrund beslutat genomföra ett kvalitetsförbättringsprojekt gällande utskrivningsinformation januari 2015-juni 2016. 4
Syfte och målsättning Det övergripande syftet med kvalitetförbättringsprojektet är att förebygga läkemedelsfel i samband med utskrivning från sjukhus, att involvera patienterna i sin vård och att säkerställa att korrekt information kommuniceras mellan patient och vårdgivare samt mellan de olika aktörerna i vården. Mer specifikt är målsättningen att skriftliga rutiner för utskrivningsinformation finns i slutenvård och att de är utformade i enlighet med regionens standard, att andelen patienter med fem eller fler läkemedel som får en utskrivningsinformation uppgår till minst 70 % samt att utskrivningsinformationers kvalitet ökar. Arbetsmetod Under januari 2015-juni 2016 har fokus i slutenvård legat på att kvalitetsgranska rutiner och utskrivningsinformationer samt initiera ett förbättringsarbete, medan fokus i primärvård har varit att undersöka hur överföringen av utskrivningsinformation fungerar i praktiken och hur den upplevs fungera, Figur 1. Figur 1. Årsöversikter över kvalitetsförbättringsprojektet 2015-2016 Slutenvård Kvalitetsförbättringsprojektet har initierats på de slutenvårdsavdelningar, som är aktuella för att skriva utskrivningsinformation och som har ett tillräckligt flöde av patienter. Inför starten av projektet hade totalt 150 slutenvårdsavdelningar i Skåne bedömts vara aktuella för att delta i projektet. Verksamhetschefen ansvarade för att leda och genomföra kvalitetsförbättringsarbetet på vårdenheten. Koordinerande apotekare har funnits tillgängliga för att facilitera arbetet. Apotekarna har bland annat bistått med att genomföra kvalitetsgranskningar på ett standardiserat sätt. Granskningen har avsett såväl rutiner för utskrivningsinformation som ett stickprov av skrivna utskrivningsinformationer, Figur 2. Utskrivningsinformationerna har framför allt granskats avseende 5
läkemedelsberättelse samt läkemedelslista. En viktig del i kvalitetsförbättringsarbetet har varit att sätta upp verksamhetsspecifika målsättningar avseende både utskrivningsinformationers kvantitet och kvalitet. * Figur 2. Övergripande beskrivning över kvalitetsförbättringsprojektet för utskrivningsinformation för slutenvård. * Hur långt enskilda verksamheter har kommit i kvalitetsförbättringsprojektet varierar, men i enlighet med framtagen projektplan bör verksamheterna i genomsnitt beslutat om en plan för det fortsatta arbetet. Primärvård I syfte att få reda på mer kring hur överföringen och utformningen av utskrivningsinformationer fungerar i praktiken och hur väl mottagandet av utskrivningsinformation sker i primärvården, har en elektronisk enkät skickats ut till samtliga vårdcentraler i Hälsoval Skåne under hösten 2015. Enkäten skickades ut med två påminnelser. Vidare har en pilotgranskning genomförts för ett stickprov av vårdtillfällen för att studera huruvida utskrivningsinformationer når primärvården, om läkemedelslistan i så fall uppdateras och huruvida ställningstagande till läkemedelsberättelsen tas i primärvård. För vårdtillfällen som avslutats under en specifik vecka på 28 slutenvårdsavdelningar mättes huruvida utskrivningsinformationerna nådde primärvården och hur de användes där. Resultat från slutenvård Av de 150 avdelningar som ursprungligen identifierades som aktuella för att ingå i kvalitetsförbättringsprojektet hade fem stängts, tre nya tillkommit och 13 var organisatoriskt uppdelade i två avdelningar. En initial granskning planerades därför att genomföras för 161 avdelningar. Under projektets gång har fem avdelningar stängts, sju avdelningar slagits samman till totalt tre avdelningar och fyra nya avdelningar öppnats. En första uppföljande granskning planerades därför att genomföras för 157 avdelningar och en andra uppföljande granskning för 156 avdelningar. 6
Skriftliga rutiner för utskrivningsinformation En regional riktlinje för utskrivningsinformation finns framtagen sedan tidigare liksom en standard för utformning av lokala rutiner. Kontakt har tagits med verksamheterna för samtliga deltagande avdelningar för att granska befintliga rutiner för utskrivningsinformation och för att ge stöd till revidering och utarbetande av rutiner som uppfyller den regionala standarden. Befintliga skriftliga rutiner har inkommit och kvalitetsgranskats för 72 % av avdelningarna (111 av 156) och 51 % (80 av 156) har rutiner som uppfyller den regionala standarden, Tabell 1. Arbetet med att utarbeta, revidera och implementera rutinen har för majoriteten av avdelningarna blivit en del av själva förbättringsarbetet och fortfarande pågår arbetet med att ta fram fungerade rutiner på ett flertal avdelningar. Tabell 1 Status avseende rutiner för utskrivningsinformation regionalt samt per förvaltning/privat sjukhus för inkluderade avdelningar i projektet. Avdelningar som inkommit med och vars rutiner är granskade Avdelningar med rutiner som uppfyller regional standard Region Skåne 71 % (111 av 156)* 51 % (80 av 156)* SUS 61 % (41 av 67)* 46 % (31 av 67)* SUND 88 % (44 av 50) 46 % (23 av 50) KRYH 75 % (24 av 32) 75 % (24 av 32) Hälsostaden 0 % (0 av 4) 0 % (0 av 4) Simrishamns närsjukhus 100 % (2 av 2) 100 % (2 av 2) *Regionala siffror inkluderar även en avdelning som övergått i privat regi under hösten 2015. Kvantitativ utvärdering av utskrivningsinformation Den generella trenden är att andelen patienter, med fem eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation har genererats, ökat i Region Skåne januari 2015-juni 2016, Diagram 1 (övergripande och per förvaltning/privat sjukhus) och Appendix 1 (per division inom respektive förvaltning). Under denna period har en utskrivningsinformation genererats för 66 % av patienterna med fem eller fler läkemedel (2014 55 %); SUS 64 %, SUND 62 %, KRYH 71 %, Hälsostaden 88 % respektive Simrishamns Närsjukhus 60 %, Tabell 2 (övergripande och per division) och Appendix 2 (per division). Motsvarande andel för läkemedelsbehandlade patienter ( 1 läkemedel) är 59 % regionalt. 7
Diagram 1. Andel patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats för inkluderade avdelningar januari 2015- juni 2016. För Aleris ortopedi, en avdelning som övergått i privatregi, saknas data från och med januari 2016 på grund av uteblivet svar. Hälsostaden uppnår uppsatt målnivå avseende andelen patienter med 5 eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation har genererats samtliga månader och KRYH uppnår uppsatt målnivå under projektperioden. För SUS och SUND, som båda hade en betydligt lägre andel patienter med utskrivningsinformation vid projektstart, ses en stor ökning och uppsatt målnivå nås juni 2016. Generellt har medicinska verksamhetsområden haft en hög andel patienter för vilka en utskrivningsinformation har genererats. En starkt positiv utveckling kan även ses på flera håll inom verksamhetsområden som t ex barn och ungdom, som tidigare haft en låg andel utskrivningsinformation. Inom verksamhetsområdet kirurgi och ortopedi varierar andelen både mellan och inom förvaltningarna men en markant ökning har kunnat ses på flera håll under projektets gång, Appendix 2. Verksamheterna har satt upp kvantitativa mål avseende andelen patienter med fem eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats. Generellt har verksamheter som redan ligger högt satt som mål att bibehålla en fortsatt hög nivå, medan verksamheter som ligger lägre satt som mål att öka andelen. Kvalitativ utvärdering av utskrivningsinformation Utskrivningsinformationer har initialt granskats för 95 % (153 av 161) av avdelningarna och resultaten från de granskningarna har återkopplats till verksamheterna. En första uppföljande granskning har genomförts för 95 % (149 av 157) av avdelningarna och en andra uppföljande granskning har genomförts för 79 % (124 av 156) av avdelningarna. 8
Totalt har 5362 utskrivningsinformationer granskats; 2211 vid den initiala granskningen, 2162 vid den första uppföljande utvärderingen och 989 vid den andra uppföljande utvärderingen. Av granskade utskrivningsinformationer hade 25 % (1323 av 5362) skrivits av specialistläkare, 39 % (2088 av 5362) av legitimerad läkare (t ex ST-läkare) respektive 36 % av icke legitimerad läkare (t ex AT- eller underläkare). Vid den initiala granskningen bedömdes i genomsnitt 51 % (1124 av 2211) av na respektive 57 % (1259 av 221) av na vara adekvata 1, Tabell 2 respektive Appendix 2. Vid den första uppföljande granskningen var motsvarande siffror 60 % (1298 av 2162) av na respektive 61 % (1310 av 2162) av na och vid den andra uppföljande granskningen var motsvarande siffror 60 % (598 av 989) av na respektive 57 % (559 av 989) av na. Utifrån kvalitetsgranskade utskrivningsinformationer kan konstateras att det generellt finns ett behov av en ökad kunskap kring hur man skriver en korrekt utskrivningsinformation hos samtliga läkare, oavsett utbildningsnivå. Den första uppföljande granskningen indikerade att kvaliteten ökade, medan den andra uppföljande granskningen indikerade ingen ytterligare ökning av kvaliteten. Resultaten ska dock tolkas med försiktighet då det endast är ett stickprov av genererade utskrivningsinformationer som granskats samt då en andra uppföljande granskning inte har genomförts på samtliga avdelningar. På vissa avdelningar har en stor rotation av läkare varit en utmaning, som även har påverkat utfallet av genomförda granskningar. En generell observation är att verksamheter som ligger högt kvantitativt inte nödvändigtvis ligger högt kvalitativt. En annan observation är att det sällan dokumenteras i Melior att utskrivningsinformation har givits till patienten och att den skickats till nästa vårdform. Ytterligare en observation är att vissa verksamheter i flera fall aldrig har skrivit ut utskrivningsinformationerna trots att de skapats i Melior. I andra fall har utskrivningsinformation skrivits ut först flera dagar efter avslutat vårdtillfälle. 1 Med adekvat läkemedelsberättelse avses att samtliga genomförda läkemedelsförändringar bedöms vara angivna. Med adekvat läkemedelslista avses att samtliga gällande ordinationer bedöms vara med och inga inaktuella läkemedel eller dubbletter finns på listan. 9
Tabell 2 Kvalitativ utvärdering av och kvantitativa data för utskrivningsinformation, regionalt och per förvaltning/privat sjukhus. Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning Andel patienter med UI* Region Skåne 51 % (1124/ 2211) 57 % (1259/ 2211) 60 % # (1298/ 2162) 61 % # (1310/ 2162) 60 % # (598/989) 57 % # (559/989) 66 %* (82924/ 126 280) SUS 50 % (475/945) 56 % (531/945) 56 % (533/952) 57 % (545/952) 56 % (274/487) 53 % (257/487) 64 % (34824/ 54797) SUND 49 % (347/711) 56 % (398/711) 70 % (468/667) 69 % (457/667) 77 % # (149/193) 61 % # (118/193) 62 % (22185/ 35750) KRYH 57 % (265/465) 61 % (285/465) 55 % (250/453) 57 % (257/453) 64 % (149/234) 62 % (145/234) 71 % (20587/ 28955) Hälsostaden 37 % (22/60) 55 % (33/60) 63 % (38/60) 70 % (42/60) 38 % (17/45) 60 % (27/45) 88 % (4318/ 4909) Simrishamns närsjukhus 50 % (15/30) 40 % (12/30) 30 % (9/30) 30 % (9/30) 30 % (9/30) 40 % (12/30) 60 % (1008/ 1679) * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats för inkluderade avdelningar under januari 2015- juni 2016. # En andra uppföljande granskning är ännu inte genomförd för Division Psykiatri inom SUND. Uppföljande granskningar har inte genomförts för den avdelning som övergick till privat regi under hösten 2015. Kvantitativa data saknas för denna avdelning från och med 1 januari 2016. Andelen adekvat angivna läkemedelsförändringar var högre vid den första uppföljande granskningen, (68 %, 4355 av 6415) och den andra uppföljande granskningen (66 %, 1926 av 2916) jämfört med den initiala granskningen, (60 %, 3 908 av 6 500). Fördelningen av olika typer av fel var dock mycket 10
likartad vid de tre granskningstillfällena, Diagram 2. Vid samtliga granskningstillfällen var den vanligaste typen av fel (94-95 % av felen) att läkemedelsförändringar som bedömdes genomförda under vårdtiden inte beskrevs i läkemedelsberättelsen. Vanligast var att läkemedelsbehandling som bedömdes ha påbörjats eller avslutats under vårdtiden inte beskrevs i läkemedelsberättelsen. Ett mindre vanligt fel var att läkemedelsförändringen beskrevs i läkemedelsberättelsen men bedömdes vara inkorrekt (5-6 % av felen). Exempelvis kunde läkemedlet beskrivas som nyinsatt i läkemedelsberättelsen, trots att ingen förändring bedömdes vara genomförd under vårdtiden. Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning Diagram 2 Fördelning av typer av fel i na vid den initiala granskningen(n=2600, den första uppföljande granskningen (n=2074) respektive den andra uppföljande granskningen* (n=990). Exempel på övriga avvikelser: ej dokumenterat byte av dosintervall, ej dokumenterat byte av beredningsform. *Totalt har 2211 utskrivningsinformationer granskats initialt, 2162 vid den första uppföljande granskningen respektive 989 vid den andra uppföljande granskningen. 11
I läkemedelslistan bedömdes 89 % (17 869 av 20 052) av läkemedlen ha angivits adekvat vid den initiala granskningen, 90 % (17085 av 19025) i den uppföljande granskningen samt 90 % (8268 av 9216) i den andra uppföljande granskningen. Den vanligaste förekommande avvikelsen, vid samtliga granskningstillfällen, var att inaktuella läkemedelsordinationer från ett tidigare vårdtillfälle fanns kvar i läkemedelslistan (orsakats av att aktuella ordinationer inte uppdaterats), Diagram 3. Andra vanliga avvikelser var att ordinationer saknades i läkemedelslistan och att läkemedel, som borde satts ut under aktuellt vårdtillfälle, inte hade avslutats korrekt i läkemedelsmodulen i Melior. Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning Diagram 3 Fördelning av typer av avvikelser i läkemedelslistan vid den initiala granskningen(n=2408), den första uppföljande granskningen (n=2043) respektive den andra uppföljande granskningen* (n=993). Exempel på övriga avvikelser: avsaknad av start/slutdatum för behandling, läkemedel ges vid annan tidpunkt. *Totalt har 2211 utskrivningsinformationer granskats initialt, 2162 vid den första uppföljande granskningen respektive 989 vid den andra uppföljande granskningen. 12
Utifrån genomförda initiala kvalitetsgranskningar har verksamheterna satt upp kvalitativa mål avseende utskrivningsinformationen. Exempel på uppsatta kvalitativa mål är att öka andelen adekvata och. Förbättringsarbetet Generellt har intresset för kvalitetsförbättringsprojektet varit stort. En trolig bidragande anledning till detta är att verksamheterna för första gången har fått samlad information avseende kvantitet och kvalitet för egenproducerade utskrivningsinformationer och att resultatet i många fall visar på stort utrymme för förbättring. En del verksamheter har valt att själva arbeta vidare med kvalitetsförbättringsarbetet, medan andra har valt att få mer stöd av koordinerande apotekare. Utifrån hitintills genomfört kvalitetsförbättringsarbete kan konstateras att: 1. Syftet med utskrivningsinformationen är inte allmänt känt ute i verksamheterna. 2. Framtagna regionala riktlinjer och metodstöd publicerade på Vårdgivare Skåne är inte alltid kända ute i verksamheterna. 3. Verksamheterna uttrycker ett behov av utbildning i hur utskrivningsinformation skrivs i praktiken, men även ett generellt behov av utbildning i läkemedelsmodulen. 4. Befintliga ordinationssystem (Melior och Pascal) upplevs som omständliga och tungarbetade. 5. Det finns brister i hur patienter med dosdispenserade läkemedel hanteras; under vårdtiden dokumenteras inte alltid att patienten har dosdispenserade läkemedel i journalen och vid vårdtidens slut ordineras inte alltid genomförda läkemedelsändringar i PASCAL. 6. Verksamheterna upplever svårigheter med att ta fram en aktuell läkemedelslista i samband med inskrivning på sjukhus. Om läkemedelslistan vid inskrivning inte blir korrekt finns det en stor risk att felen följer med i hela vårdkedjan. Många verksamheter har påbörjat framtagandet av skriftliga rutiner som en del i förbättringsarbetet. För att under projektets gång kontinuerligt stödja och påminna om vikten av utskrivningsinformation av hög kvalitet har koordinerande apotekare på SUS försett granskade verksamheter med uppdateringar av kvantitativa data samt kommit med generella tips på hur kvaliteten på utskrivningsinformationen kan höjas. Koordinerande apotekare på SUND har även levererat riktade månatliga återkopplingar, men endast till de avdelningar som önskat det eller som är i behov av extra stöd. Diskussioner kring återkoppling till verksamheterna förs som ett led i det fortsatta arbetet med att förbättra utskrivningsinformation i Region Skåne. De förbättringsarbeten som hitintills initierats är framförallt inriktade mot att ge ökad kunskap om hur utskrivningsinformation skrivs i praktiken. Presentation av avdelningens egna exempel på skrivna utskrivningsinformationer, båda bra och dåliga, har varit mycket uppskattade och i många fall fungerat som ögonöppnare för både förskrivare och ledning. Kontakter har även förmedlats angående utbildning i läkemedelsmodulen i Melior, och utbildning kring utskrivningsinformation har även genomförts för t ex ST-/AT-läkare på SUS. Beslut har vidare tagits att utbildning i Melior, inkluderande utbildning om Utskrivningsinformation, kommer att vara obligatorisk för nyanställda. 13
Några verksamheter har påbörjat ett arbete med att ta fram egna lokalt anpassade lathundar för utskrivningsinformation att placera vid varje förskrivares arbetsplats medan andra valt att uppmärksamma och synliggöra den lathund som redan finns tillgänglig. Under projektets gång har även en regional fickfolder med praktiska tips för att skriva en bra utskrivningsinformation arbetats fram. Fickfoldern, som också har efterfrågats av klinikerna, kommer att färdigställas under 2016 för vidare spridning till berörda avdelningar. Parallellt med detta förbättringsprojekt har en förstudie avseende en ny teknisk lösning för utskrivningsinformationen genomförts. Förhoppningen är att en framtida ny teknisk lösning förenklar och förbättrar utskrivningsinformationen i Melior. Flera avdelningar kan lyftas som goda exempel framför allt när det gäller en ökad andel utskrivningsinformationer. Det finns även exempel på avdelningar som förbättrat kvaliteten på sina utskrivningsinformationer markant. Generellt kännetecknas avdelningar som gjort en positiv resa under projektet av engagerade verksamhetschefer som drivit på och stöttat i detta arbete samt att avdelningen har tagit hjälp i arbetet av koordinerande apotekare. Under projektets gång har till exempel ortopeden i Helsingborg gått från att vid förbättringsprojektets start att inte ha skrivit en enda utskrivningsinformation till att över 70 % av målpopulationen nu får en utskrivningsinformation. Kvaliteten i skrivna utskrivningsinformationer är dessutom högre än genomsnittet för inkluderade avdelningar. Önskemål om fortsatt hjälp med granskning av utskrivningsinformationer och hjälp med uppföljning av kvantitativa data har framkommit från verksamheterna. Resultat från primärvård Elektronisk enkät Totalt besvarades den elektroniska enkäten av 71 % (107 av 151) av de tillfrågade vårdcentralerna. Av de som besvarade enkäten uppgav 94 % (101 av 107) att de regionala riktlinjerna om utskrivningsinformation är kända eller delvis kända inom verksamheten. Vidare uppgav 60 % (64 av 107) att de gemensamt hade diskuterat igenom och kommit till konsensus hur utskrivningsinformation ska hanteras på vårdcentralen, men endast 29 % (31 av 107) uppgav att de hade utarbetat lokala instruktioner på enheten gällande hanteringen av mottagen utskrivningsinformation. Två tredjedelar av vårdcentralerna uppgav att de alltid eller ofta får utskrivningsinformation men inte samma dag som patienten skrivs ut, medan drygt en femtedel av vårdcentralerna uppgav att de oftast får utskrivningsinformationen samma dag som patienten skrivs ut. Nästan nio av tio vårdcentraler uppgav vidare att utskrivningsinformationen alltid eller ofta är till stor hjälp för att följa upp patientens läkemedelsbehandling efter sjukhusvistelsen. För ytterligare resultat från enkäten, Appendix 3. 14
Pilotgranskning av utskrivningsinformationers väg Inom ramen för genomförd pilot har det för 115 vårdtillfällen i slutenvård, där utskrivningsinformation skrivits, genomförts en granskning. För 41 % av vårdtillfällena (47 av 115) återfanns utskrivningsinformationerna i primärvårdens journalsystem och i 43 % (20 av 47) av dessa återfanns en läkemedelsrelaterad kommentar om utskrivningsinformationerna i journalsystemet. För de 25 fall där utskrivningsinformationerna återfanns i primärvårdens journalsystem och man säkert visste att förändringar i läkemedelsbehandlingen gjorts, uppdaterades läkemedelslistan i primärvård i 6 fall (24 %). Framöver Projektet får ses som ett startskott på ett långsiktigt kvalitetsförbättringsarbete. Målet bör vara att fler patienter ska få en utskrivningsinformation av god kvalitet vid utskrivning från sjukhuset, att nästa vårdform nås av samma information samt att informationen beaktas och dokumenteras på ett adekvat sätt av nästa vårdform. För att nå en bestående kvalitetsförbättring är ledningens långsiktiga engagemang i frågan, som alltid, central. Med tanke på omfattningen av identifierade kvalitetsbrister och tiden det tar att genomföra ett bestående förbättringsarbete finns det vidare ett behov av ett fortsatt arbete efter projektets avslutande. Kontakt Vid eventuella frågor avseende rapporten kan Åsa Bondesson, asa.bondesson@skane.se, alternativt Sara Andersson, sara.r.andersson@skane.se, kontaktas. Referenser 1. Midlov P, Holmdahl L, Eriksson T, Bergkvist A, Ljungberg B, Widner H, et al. Medication report reduces number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital. Pharm World Sci. 2008;30(1):92-8. 2. Midlov P, Deierborg E, Holmdahl L, Hoglund P, Eriksson T. Clinical outcomes from the use of Medication Report when elderly patients are discharged from hospital. Pharmacy World & Science. 2008;30(6):840-5 3. Hälso- och sjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014. 4. Lindén Å. Utskrivningsinformation- en pilotgranskning av kvaliteten. Lunds University, Faculty of Medicine Lund, Sweden, 2013. 15
Appendix 1 Andel patienter med fem eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats januari- december 2015, per förvaltning samt inom respektive division för inkluderade avdelningar. SUS Diagram 1. Andel patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats, för inkluderade avdelningar, januari 2015-juni 2016. Division 1: infektionssjukdomar; akutsjukvård och internmedicin; ortopedi Division 2: barnkirurgi och neonatal vård; barnmedicin; endokrin hud reproduktion ögon; kvinnosjukvård; specialiserad kirurgi Division 3: hjärt- och lungmedicin; neurokirurgi; neurologi och rehabiliteringsmedicin; njurmedicin och reumatologi; thorax och kärl Division 4: kirurgi och gastroenterologi; hematologi, onkologi och strålningsfysik; urologi Division 5: primärvård Malmö nordost SUND Diagram 1. Andel patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats, för inkluderade avdelningar, januari 2015-juni 2016. 16
KRYH Diagram 1. Andel patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats, för inkluderade avdelningar, januari 2015-juni 2016. Hälsostaden Diagram 1. Andel patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats, för inkluderade avdelningar, januari 2015-juni 2016. 17
Appendix 2 Tabell 1. Kvalitativ och kvantitativ utvärdering av utskrivningsinformationer för inkluderande avdelningar per förvaltning samt per division i respektive förvaltning. SUS Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning Andel patienter med UI* SUS totalt 50 % (475/945) 56 % (531/945) 56 % (533/952) 57 % (545/952) 56 % (274/487) 53 % (257/487) 64 % (34824/54797) Division 1 55 % (139/255) 51 % (131/255) 53 % (136/255) 56 % (144/255) 54 % (57/106) 50 % (53/106) 84 % (15622/18574) Division 2 53 % (77/146) 45 % (65/146) 58 % (83/142) 49 % (69/142) 57 % (62/109) 44 % (48/109) 33 % (2348/ 7138) Division 3 49 % (139/285) 65 % (185/285) 59 % (169/285) 60 % (172/285) 54 % (75/138) 58 % (80/138) 74 % (9672/ 13033) Division 4 46 % (113/244) 57 % (139/244) 52 % (133/255) 58 % (149/255) 57 % (59/104) 53 % (55/104) 42 % (6245/ 15036) Division 5 47 % (7/15) 73 % (11/15) 80 % (12/15) 73 % (11/15) 70 % (21/30) 70 % (21/30) 92 % (937/ 1016) * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats för inkluderande avdelningar under januari 2015- juni 2016. 18
SUND Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning läkemedel s-listor Andel patienter med UI* Skånevård Sund 49 % 347/711) 56 % (398/ 711) 70 % (468/667) 69 % (457/667) 77 % (149/193) 61 % (118/193) 62 % (22185/35750) Division Specialiserad närsjukvård 49 % (110/225) 56 % (127/22 5) 77 % (173/225) 77 % (173/225) 81 % (93/115) 64 % (74/115) 86 % (13159/15293) Division Kirurgi 47 % (41/87) 29 % (25/87) 64 % (64/100) 59 % (59/100) 72 % (56/78) 56 % (44/78) 35 % (4887/13828) Division Psykiatri 49 % (196/399) 62 % (246/39 9) 68 % (231/342) 66 % (225/342) Inte påbörjad # Inte 62 % påbörjad # (4139/6629) * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats för inkluderande avdelningar under januari 2015- juni 2016. 19
KRYH Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning Andel patienter med UI* Kryh 57 % (265/465) 61 % (285/465) 55 % (250/453) 57 % (257/453) 64 % (149/234) 62 % (145/234) 71 % (20587/ 28955) Division Specialiserad Närsjukvård 54 % (175/324) 60 % (196/324) 54 % (158/294) 64 % (187/294) 68 % (98/145) 60 % (87/145) 79 % (14049/17749) Division Kirurgi 64 % (90/141) 63 % (89/141) 58 % (92/159) 44 % (70/159) 57 % (51/89) 65 % (58/89) 58 % (6538/11206) * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats för inkluderande avdelningar under januari 2015- juni 2016 20
Hälsostaden Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning Andel patienter med UI* Hälsostaden 37 % (22/60) 55 % (33/60) 63 % (38/60) 70 % (42/60) 38 % (17/45) 60 % (27/45) 88 % (4318/ 4909) VO Medicin 33 % (15/45) 51 % (23/45) 67 % (30/45) 62 % (28/45) 27% (8/30) 47% (14/30) 87 % (3889/ 4453) VO Rehab- Stroke 47 % (7/15) 67 % (10/15) 53 % (8/15) 93 % (14/15) 60 % (9/15) 87 % (13/15) 94 % (429/456) * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats för inkluderade avdelningar under januari 2015- juni 2016. Simrishamns Närsjukhus Initial granskning Första uppföljande granskning Andra uppföljande granskning Andel patienter med UI* Simrishamns Närsjukhus 50 % (15/30) 40 % (12/30) 30 % (9/30) 30 % (9/30) 30 % (9/30) 40 % (12/30) 60 % (1008/ 1679) MAVA 60 % (9/15) 60 % (9/15) 47 % (7/15) 27 % (4/15) 47 % (7/15) 40 % (6/15) 67 % (618/924 Rehab 40 % (6/15) 20 % (3/15) 13 % (2/15) 33 % (5/15) 13 % (2/15) 40 % (6/15) 52 % (390/755) * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats för inkluderade avdelningar under januari 2015- juni 2016. 21
Appendix 3 Enkät utskrivningsinformation primärvård Primärvårdens upplevelse avseende överföring och utformning av utskrivningsinformation. Vi får utskrivningsinformation samma dag som patienten skrivs ut (n=107). Vi får utskrivningsinformation, men inte samma dag som patienten skrivs ut (n=107). 21% 3% 4% 30% 31% 49% 62% Vi får inte utskrivningsinformation, men läkemedelsberättelsen finns istället inkorporerad i den medicinska epikrisen (n=107). Informationen i utskrivningsinformationens läkemedelsberättelse är tydligt skriven (n=107). 9% 8% 23% 11% 37% 46% 66% 22
Informationen i utskrivningsinformationens läkemedelsberättelse är, i den mån jag kan bedöma det, tillförlitlig (n=107). Orsak till eventuell läkemedelsförändring anges i utskrivningsinformationens läkemedelsberättelse (n=107). 17% 10% 1% 9% 41% 73% 49% Informationen i läkemedelslistan är, i den mån jag kan bedöma det, tillförlitlig (n=107). Läkemedlens indikation/ användningsområde anges i läkemedelslistan (n=107). 21% 10% 21% 10% 69% 69% 23
Primärvårdens upplevelse avseende mottagande av utskrivningsinformation Ansvarig läkare kontrollerar läkemedelslistan och läkemedelsberättelsen, i samband med att utskrivningsinformationen kommer till vårdcentralen, för att snarast upptäcka eventuella oklarheter/felaktigheter (n=107). Om en oklarhet/felaktighet upptäcks följer ansvarig läkare upp detta t ex via telefonsamtal med sjukhuset, patient eller distriktssköterskan (n=107). 12% 13% 29% 43% 44% 59% Informationen i Läkemedelsordinationer och recept i PMO uppdateras och justeringar dokumenteras i journaltext i samband med när utskrivningsinformationen kommer (n=107). Informationen i Läkemedelsordinationer och recept i PMO uppdateras och justeringar dokumenteras i journaltext först i samband med patientens nästa planerade kontakt med vårdcentralen (n=107). 10% 16% 32% 19% 33% 41% 49% 24
Om läkemedelsordinationer har ändrats under sjukhusvistelsen följer ansvarig läkare på vårdcentralen upp behandlingen om det finns behov av det, t ex via telefonkontakt med patienten eller extra besök på vårdcentralen (n=107). Utskrivningsinformation är en stor hjälp för att följa upp patienters läkemedelsbehandling efter sjukhusvistelsen (n=107). 1% 1% 26% 27% 26% 27% 46% 46% 25