Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Relevanta dokument
Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Bilaga 5. Tabellsamling

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Regeringens proposition 1998/99:100

Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar

Ekonomirapporten. oktober 2012

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

BNP Kvartal. 28 februari 2018

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

BNP Kvartal. 13 september 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

BNP Kvartal. 29 november 2018

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

BNP Kvartal. 13 september 2018

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019

Penningpolitisk rapport september 2015

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Ekonomiska bedömningar

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

1 Finansplan. 1.1 Budgetpropositionen för 2019 har beslutats av en övergångsregering

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Sverige bedöms i stället bruttoskulden minska kraftigt, till under 30 procent av BNP 2020.

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Mdr kr

Inledning om penningpolitiken

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Svensk författningssamling

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Penningpolitisk rapport. April 2015

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Svensk ekonomi

BNP Kvartal. 28 juli 2017

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Inledning om penningpolitiken

Regeringens proposition 1997/98:1

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Pressmeddelande från SCB

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport februari 2017

Penningpolitisk rapport December 2016

Transkript:

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global och finansiell ekonomi... 7 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan... 8 Tabeller till avsnitt 5.3 Produktion... 11 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad och resursutnyttjande... 12 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och inflation... 14 Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 15 Tabeller till avsnitt 10 Den offentliga sektorns finanser... 16 3

Tabellförteckning Tabell 1 BNP-tillväxt... 7 Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs... 7 Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt... 7 Tabell 4 Försörjningsbalans... 8 Tabell 5 Bidrag till tillväxt... 8 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling... 8 Tabell 7 Bytesbalans... 9 Tabell 8 Bruttonationalinkomst (BNI)... 9 Tabell 9 Fasta bruttoinvesteringar... 9 Tabell 10 Hushållens ekonomi... 10 Tabell 11 Näringslivets produktion... 11 Tabell 12 Offentlig produktion... 11 Tabell 13 Arbetsmarknad... 12 Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet... 12 Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter... 13 Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler... 13 Tabell 17 Löneutveckling och inflation... 14 Tabell 18 Utgiftstak och budgeteringsmarginal... 15 Tabell 19 Utgifter per utgiftsområde 2009 2014... 15 Tabell 20 Offentliga sektorns finanser... 16 Tabell 21 Statens finanser... 17 Tabell 22 Ålderspensionssystemet... 17 5

Tabell 23 Kommunsektorns finanser...18 Tabell 24 Finansiellt sparande i offentlig sektor...18 6

Tabeller till avsnitt 5.1 Global och finansiell ekonomi Tabell 1 BNP-tillväxt Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. USA 3,1 2,7 1,9 0,0-2,6 2,6 2,4 3,0 2,9 2,6 Euroområdet 1,8 3,1 2,7 0,4-4,1 1,5 1,4 1,8 2,0 1,9 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Reporänta 1,50 3,00 4,00 2,00 0,25 1,25 2,25 3,25 3,50 3,75 6-månadersränta 1,93 3,06 4,12 1,58 0,19 1,50 2,50 3,40 3,65 3,90 5-årsränta 3,16 3,69 4,19 2,33 2,62 2,50 3,25 4,00 4,50 4,75 10-årsränta 3,38 3,64 4,32 2,67 3,29 2,90 3,75 4,50 4,75 5,00 10-årsdiff. SEK-DEM 0,02-0,15 0,07-0,41 0,06 0,20 0,25 0,50 0,50 0,25 6 mån. T-bill (EUR) 2,46 3,61 3,97 1,97 0,46 1,10 1,50 2,25 3,00 3,65 TCW-index 131,2 123,1 125,7 141,9 136,7 125,4 123,5 122,3 122,2 122,2 EUR/SEK 9,44 9,03 9,43 10,83 10,40 9,10 9,00 8,90 8,90 8,90 USD/SEK 7,95 6,84 6,48 8,00 7,14 7,11 7,03 7,01 7,01 7,01 EUR/USD 1,19 1,32 1,46 1,35 1,46 1,28 1,28 1,27 1,27 1,27 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. 6-månadersränta 1,75 2,45 3,59 3,81 0,38 0,63 2,04 2,99 3,54 3,79 5-årsränta 2,85 3,52 4,15 3,79 2,51 2,30 2,91 3,66 4,27 4,64 10-årsränta 3,38 3,70 4,18 3,90 3,25 2,87 3,36 4,16 4,64 4,89 10-årsdiff. SEK-DEM 0,00-0,08-0,06-0,10-0,01 0,08 0,23 0,39 0,50 0,36 6 mån. T-bill (EUR) 2,13 3,06 3,97 3,70 0,72 0,54 1,32 1,91 2,66 3,35 TCW-index 128,3 127,3 125,1 127,2 140,2 129,8 124,3 122,8 122,3 122,2 EUR/SEK 9,28 9,25 9,25 9,62 10,61 9,55 9,05 8,95 8,90 8,90 USD/SEK 7,47 7,37 6,75 6,59 7,64 7,32 7,07 7,02 7,01 7,01 EUR/USD 1,24 1,26 1,37 1,46 1,39 1,31 1,28 1,27 1,27 1,27 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 7

Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. 2009 1 Hushållens konsumtionsutgifter 1 516 2,8 2,7 3,7-0,1-0,8 3,3 3,6 3,4 3,0 2,5 Offentliga konsumtionsutgifter 864 0,2 1,7 0,7 1,3 1,7 1,2 0,7 0,3 0,5 0,5 Statliga 227-2,6 1,3-0,5-0,6 0,3 3,3 0,8 0,4 0,2 0,7 Kommunala 636 1,2 1,9 1,1 2,0 2,2 0,5 0,6 0,3 0,6 0,5 Fasta bruttoinvesteringar 555 8,1 9,2 8,9 1,7-16,0 5,3 8,1 7,1 6,2 5,1 Lagerinvesteringar 2-41 0,0 0,2 0,7-0,5-1,5 1,8-0,1 0,0 0,0 0,0 Export 1 507 6,6 9,0 5,7 1,4-12,4 10,7 7,5 6,5 6,6 6,3 Import 1 294 7,0 9,0 9,0 2,9-13,2 12,1 7,5 6,7 6,4 6,3 BNP 3 108 3,2 4,3 3,3-0,4-5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 BNP, kalenderkorrigerad 3,1 4,6 3,5-0,7-5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 1 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,3 1,7 0,0-0,4 1,6 1,7 1,7 1,4 1,2 Offentliga konsumtionsutgifter 0,0 0,4 0,2 0,3 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Statliga -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Kommunala 0,2 0,4 0,2 0,4 0,4 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 1,4 1,6 1,7 0,3-3,2 1,0 1,4 1,3 1,2 1,0 Lagerinvesteringar 0,0 0,2 0,7-0,5-1,5 1,8-0,1 0,0 0,0 0,0 Export 3,0 4,3 2,9 0,8-6,6 5,2 3,8 3,4 3,6 3,6 Import -2,6-3,7-3,9-1,3 6,1-5,0-3,3-3,1-3,0-3,1 BNP 3,2 4,3 3,3-0,4-5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. 2009 1 Export Varuexport 1 022 5,1 7,8 3,5 0,9-17,1 13,9 7,3 6,0 6,3 6,1 Bearbetade varor 2 816 4,7 8,3 4,4-0,6-19,5 15,0 8,2 6,5 6,6 6,4 Tjänsteexport 485 11,3 12,2 12,1 2,8-0,8 3,7 7,9 7,6 7,3 6,9 Total export 1 507 6,6 9,0 5,7 1,4-12,4 10,7 7,5 6,5 6,6 6,3 Exportpris 2,9 3,0 1,9 4,0 0,6-0,5 0,7 1,1 0,8 0,8 Import Varuimport 913 7,5 9,6 8,7 2,4-16,1 17,1 7,8 6,4 6,2 6,0 Bearbetade varor 2 659 8,9 11,7 10,7 1,0-18,3 20,4 9,1 7,3 6,8 6,7 Tjänsteimport 381 5,6 7,4 9,9 4,5-4,9 0,2 6,7 7,5 7,0 7,0 Total import 1 294 7,0 9,0 9,0 2,9-13,2 12,1 7,5 6,7 6,4 6,3 Importpris 4,6 3,3 0,6 4,4-0,1 0,2 0,3 1,6 1,2 1,1 1 Löpande priser. 2 Varugrupper enligt SNI. 8

Tabell 7 Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Handelsbalans 145 158 120 101 108 81 88 81 83 86 procent av BNP 5,2 5,4 3,8 3,2 3,5 2,5 2,5 2,3 2,2 2,2 Tjänstebalans 55 71 106 111 104 123 139 150 162 173 Faktorinkomster 21 55 74 112 58 53 63 69 59 58 Löpande transfereringar -34-37 -33-42 -37-35 -40-43 -46-47 Bytesbalans 186 247 267 282 233 221 249 257 258 270 procent av BNP 6,7 8,4 8,5 8,8 7,5 6,7 7,2 7,1 6,8 6,8 Kapitaltransfereringar 2-20 -3-5 -4-5 -5-6 -6-6 Finansiellt sparande 189 227 264 276 229 217 244 252 252 263 procent av BNP 6,8 7,7 8,4 8,6 7,4 6,6 7,1 7,0 6,7 6,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -1,6-0,3 1,4-0,3 0,6-0,6 0,4-0,5-0,4-0,3 Tabell 8 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. BNP 2 769 2 944 3 126 3 214 3 108 3 289 3 452 3 604 3 776 3 945 Primära inkomster netto 20 38 71 108 56 55 65 71 60 59 BNI 2 789 2 982 3 197 3 321 3 164 3 344 3 516 3 674 3 836 4 004 Tabell 9 Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. 2009 1 Näringslivet 2 362 8,4 8,3 10,3 4,9-19,0 4,2 12,3 9,2 8,7 7,0 Varuproducenter 162 14,4 5,1 11,6 4,6-18,2 5,5 17,7 11,1 9,3 7,9 Industri 81 13,9-2,8 13,6 2,7-22,3 3,6 18,4 9,3 7,6 7,2 Övriga varuproducenter 81 15,2 16,3 9,4 6,9-13,5 7,5 17,1 12,9 11,0 8,6 Tjänsteproducenter 2 200 4,3 10,8 9,3 5,1-19,7 3,2 7,8 7,5 8,2 6,1 Bostäder 91 11,9 15,5 8,0-9,5-23,4 15,5 6,9 4,7 1,7 1,2 Nybyggnationer 40 15,9 13,8 11,0-15,8-42,3 3,9 13,8 7,9 2,0 0,1 Ombyggnationer 51 6,2 18,0 3,6 0,9 3,3 24,7 2,4 2,4 1,5 2,1 Offentliga myndigheter 103 2,7 6,1 3,8 2,7 6,7 0,3-6,3 0,3-0,7 0,5 Staten 50-2,0 1,7-1,0 3,3 8,7 4,3-12,3-5,2-7,4-3,4 Kommuner 53 8,5 10,9 8,8 2,2 4,7-3,6-0,1 5,4 4,8 3,2 Totalt 555 8,1 9,2 8,9 1,7-16,0 5,3 8,1 7,1 6,2 5,1 1 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. 9

Tabell 10 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. 2009 1 Real disponibel inkomst 2 2,1 3,8 5,4 3,1 1,3 1,2 3,4 2,9 2,1 2,0 Prisindex 3 1304 1,1 1,2 1,4 2,8 1,8 1,3 0,3 1,0 1,8 2,2 Nominell disponibel inkomst 1 629 3,1 5,1 6,8 6,0 3,1 2,4 3,8 3,9 4,0 4,2 varav Lönesumma 4 1 304 3,6 5,4 6,9 5,3 0,2 2,8 3,5 4,6 4,9 4,9 Övriga faktorinkomster 196 5,0 6,7 10,1 3,0-5,1 1,4 3,0 4,0 4,6 4,7 Räntor och utdelningar, netto 5 62 0,3 0,9 0,4 0,2 0,0-0,2 1,0 0,6 0,2 0,2 Offentliga transfereringar 535 1,8 2,0-1,2 1,6 6,2 0,5-0,5 1,2 2,1 2,3 varav Pensioner 281 2,9 2,5 3,3 4,3 5,7-1,7-1,6 2,5 3,7 3,7 Sjukdom 110-5,2-1,4-4,6-6,0-5,0-3,1 5,6 3,3 0,8 1,2 Arbetsmarknad 33-0,3-9,0-32,5-20,7 53,5 15,7-6,7-14,9-10,3-11,5 Familjer och barn 56 2,8 8,7 1,9 2,0 2,1 3,9 4,2 3,8 2,3 2,4 Studier 13 2,9 5,3-10,0 4,9 9,0 7,3 0,1-6,0-0,3 0,3 Övrigt 41 4,0 6,2-0,8 3,8 1,8 3,7 1,4-0,5-0,6 0,0 Privata transfereringar 61 11,0 4,5 6,4 9,0 3,0 5,1 5,5 5,8 5,0 5,9 Skatter och avgifter 530 4,6 5,1 1,1-0,4-4,5 0,3 1,6 4,5 5,2 4,9 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 2009 1 Eget sparande 113-0,7 0,4 2,0 5,0 6,9 3,9 3,8 3,4 2,7 2,3 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 111 6,6 6,7 7,5 7,0 6,8 6,4 6,4 6,3 6,4 6,4 Total sparkvot 6 224 5,5 7,0 9,4 12,0 13,7 10,4 10,2 9,8 9,1 8,7 Finansiellt sparande 184 2,7 3,2 5,3 8,1 11,3 9,0 8,7 8,5 7,9 7,5 1 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 10

Tabeller till avsnitt 5.3 Produktion Tabell 11 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. 2009 1 Varuproducenter 727 3,6 4,5 4,6-2,0-12,8 10,5 4,9 4,1 4,4 3,9 varav: Industri 448 4,6 6,5 3,7-2,8-17,9 14,0 6,9 5,5 5,6 4,9 Byggverksamhet 146 2,7 5,4 6,0-1,5-4,9 5,4 3,8 2,2 2,6 2,7 Tjänsteproducenter 1 369 4,0 6,4 4,1 0,5-3,4 4,0 4,0 4,2 3,8 3,0 varav: Handel 324 4,8 4,1 4,6 1,0-4,4 6,7 6,1 5,3 4,8 3,9 Företagstjänster 308 5,3 11,9 7,8-0,7-6,4 5,9 6,0 5,1 4,6 3,9 Näringslivet totalt 2 096 3,8 5,7 4,3-0,5-6,9 6,2 4,3 4,2 4,0 3,4 1 Löpande priser. Tabell 12 Offentlig produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. 2009 1 Kommunal produktion 420 0,3-0,7 0,2 0,5 0,7-0,3 0,5 0,3 0,5 0,3 Statlig produktion 148-1,0 0,2-0,3 0,5-0,2 4,0 1,4 1,0 0,9 1,3 Total offentlig produktion 568-0,1-0,5 0,0 0,5 0,4 0,8 0,7 0,5 0,6 0,6 1 Löpande priser. 11

Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad och resursutnyttjande Tabell 13 Arbetsmarknad Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP 1 3,2 4,3 3,3-0,4-5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 Produktivitet 2 2,8 3,0-0,2-1,8-2,5 2,5 2,5 2,8 1,8 1,8 Produktivitet i näringslivet 3,2 4,3-0,5-2,8-3,5 2,5 2,8 3,0 1,9 1,9 Arbetade timmar 0,2 1,3 3,5 1,6-2,9 2,4 1,1 0,6 1,5 1,0 Medelarbetstid 3-0,1-0,5 1,0 0,4-0,8 1,5-0,1-0,6 0,1-0,2 Kalenderkorrigerat 4 BNP 1 3,1 4,6 3,4-0,7-5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 Produktivitet 2 2,8 2,7-0,3-1,5-2,6 2,8 2,5 2,3 1,8 1,6 Produktivitet i näringslivet 3,3 4,0-0,7-2,6-3,6 2,8 2,8 2,6 1,9 1,8 Arbetade timmar 0,2 1,9 3,8 1,0-2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Medelarbetstid 3-0,2 0,0 1,3-0,1-0,6 0,9 0,0 0,2 0,1 0,1 Sysselsatta, 15 74 år 0,4 1,8 2,5 1,2-2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetskraften, 15-74 år 5 0,5 1,1 1,5 1,2 0,2 1,1 0,7 0,5 0,5 0,4 Arbetslöshet, 15 74 år 6, 7 7,7 7,1 6,1 6,2 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 Programdeltagare 8 2,6 2,9 1,8 1,7 2,6 3,8 3,3 2,7 2,4 2,1 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta 40 56 37 16 9 11 12 15 13 12 I utbildning 83 82 52 69 118 179 155 119 107 97 Totalt 123 139 89 85 127 189 167 133 120 108 Anm.: Statistiska centralbyrån (SCB) har publicerat länkade dataserier för att överbrygga tidsseriebrottet i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) mellan första och andra kvartalet 2005. De av SCB publicerade helårsmedeltalen för 2005 är dock inte konsistenta med en sammanvägning av de länkade siffrorna för första kvartalet och siffror för övriga tre kvartal enligt nuvarande AKU. AKU-data avseende år 2005 motsvaras i denna publikation av siffror från sammanvägningen. 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Avser arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna dividerat med antal sysselsatta i åldersgruppen 15 74 år enligt AKU. 4 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 5 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen). 6 I procent av arbetskraften. 7 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet. 8 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften 15 74 år. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet Procentuell förändring. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Varuproducenter -0,5 0,8 3,0 0,8-6,7 1,7 1,0-0,2 0,0 0,0 varav: Industri -1,0-0,7 2,1-0,5-9,9 0,5 0,9 0,0 0,1-0,3 Byggverksamhet 3,2 6,4 7,6 5,1-1,2 4,4 1,8 0,0 0,5 1,1 Tjänsteproducenter 1,2 2,6 4,0 2,9 0,6 2,1 1,8 2,4 2,7 2,2 varav: Handel 0,8 0,9 1,0 1,4-2,0 0,9 2,2 2,4 1,6 1,4 Företagstjänster 2,4 3,7 8,4 5,4 2,1 1,8 2,2 3,6 3,3 2,9 Näringslivet totalt 0,6 1,9 3,7 2,1-2,1 1,9 1,5 1,5 1,8 1,5 Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och egna beräkningar. 12

Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Kommunala myndigheter -0,1 1,3 0,2-1,6-2,4-1,9 0,1 1,0 0,9 0,8 Staten -1,4 0,4 1,8-1,9-1,6 2,2-0,1-0,5-1,6-1,2 Total offentliga myndigheter -0,3 1,1 0,5-1,7-2,2-1,2 0,1 0,7 0,4 0,4 Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och egna beräkningar. Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap -0,4 1,4 2,8 0,6-5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 Produktivitetsgap 1,1 2,8 1,7-0,2-3,0-1,2-0,1 0,5 0,4 0,0 Produktivitetsgap i näringslivet 1,4 3,6 2,2-0,3-3,9-1,5-0,2 0,7 0,5 0,0 Timgap -1,5-1,4 1,1 0,8-2,8-2,1-2,4-2,2-1,5-0,5 Sysselsättningsgap -1,2-1,0 0,4 0,3-2,6-2,3-2,2-2,0-1,4-0,4 Potentiella variabler Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Potentiell BNP 1 3,2 2,8 2,0 1,6 1,3 1,9 2,9 2,8 2,8 2,3 Potentiell produktivitet 2,6 1,1 0,7 0,4 0,2 0,9 1,4 1,6 2,0 2,0 Potentiell produktivitet i näringslivet 3,0 1,8 0,6-0,1 0,0 0,3 1,4 1,7 2,1 2,2 Potentiellt antal arbetade timmar 0,4 1,7 1,3 1,3 1,0 1,1 1,4 1,2 0,8 0,3 Potentiell sysselsättning, 16 64 år 0,6 1,6 1,0 0,9 0,7 0,7 1,0 1,0 0,7 0,2 1 Potentiell BNP till marknadspris. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 13

Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och inflation Tabell 17 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Nominell löneutveckling Industri 3,1 3,2 3,7 4,4 3,0 2,1 2,7 3,3 3,5 3,5 Byggindustri 3,1 3,4 2,6 4,5 3,5 1,9 2,6 3,3 3,5 3,5 Näringslivets tjänstesektorer 3,3 3,1 3,4 3,8 3,2 2,3 2,6 3,1 3,2 3,4 Statliga myndigheter 3,3 3,4 3,8 3,9 3,9 3,9 2,2 2,8 3,2 3,3 Kommunala myndigheter 2,8 2,8 3,0 5,0 3,9 3,0 2,6 2,9 3,4 3,4 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,1 3,1 3,3 4,3 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4 Totalt, nationalräkenskaperna 3,5 3,3 3,0 3,9 3,0 0,9 2,4 3,1 3,4 3,6 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 0,9 1,6 3,5 0,9 0,9 1,6 1,3 2,2 2,4 2,6 KPI, årsgenomsnitt 0,5 1,4 2,2 3,4-0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 KPIX, dec dec 1 1,2 1,2 2,0 1,4 2,4 1,3 0,5 1,2 1,8 1,9 KPIX, årsgenomsnitt 0,8 1,2 1,2 2,5 1,5 1,8 0,6 0,9 1,6 1,9 KPIF, dec dec 2 1,6 1,2 2,4 1,6 2,7 1,6 0,8 1,5 2,1 2,2 KPIF, årsgenomsnitt 1,1 1,4 1,5 2,7 1,9 2,0 0,9 1,2 1,9 2,2 HIKP, dec dec 1,3 1,4 2,5 2,1 2,8 1,3 0,5 1,2 1,8 1,9 HIKP, årsgenomsnitt 0,8 1,5 1,7 3,3 1,9 1,8 0,5 0,9 1,6 1,9 NPI, dec dec 0,2 1,9 3,8-0,2 0,6 1,9 0,5 1,2 1,8 1,9 NPI, årsgenomsnitt 0,1 1,1 2,7 2,7-0,8 1,6 0,8 0,9 1,6 1,9 Prisbasbelopp, tusen kronor 39,4 39,7 40,3 41,0 42,8 42,4 42,8 43,5 44,3 45,4 1 Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 14

Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 18 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Utgiftstak 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 083 1 093 1 103 Takbegränsade utgifter 864 895 910 943 965 989 1 006 1 009 1 022 1 043 Budgeteringsmarginal 6 12 28 14 24 35 57 74 71 60 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,6 5,7 7,3 6,9 5,8 Anm. Utgiftstak för åren 2010, 2011 och 2012 är regeringens förslag till utgiftstak med anledning av tekniska justeringar i denna proposition. Utgiftstak för åren 2013 och 2014 är regeringens förslag till utgiftstak i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Tabell 19 Utgifter per utgiftsområde 2009 2014 Miljarder kronor 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 Utgiftsområde Utfall 1 Anslag 2 Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse 12 152 12 252 11 782 11 633 11 669 11 829 12 065 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 006 12 234 12 266 12 998 12 915 13 247 13 664 3 Skatt, tull och exekution 9 434 9 960 9 529 10 009 10 147 10 292 10 531 4 Rättsväsendet 33 645 35 857 35 275 36 758 37 469 37 901 38 665 5 Internationell samverkan 1 815 2 058 2 051 2 002 2 007 2 011 2 015 6 Försvar och samhällets krisberedskap 42 106 45 502 43 862 45 306 45 980 46 866 48 268 7 Internationellt bistånd 29 600 26 499 27 063 30 513 31 936 33 465 35 030 8 Migration 6 521 6 925 6 849 7 157 6 372 5 931 5 780 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 53 065 58 741 57 753 60 067 62 388 63 838 65 533 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 109 969 101 979 100 296 93 841 90 039 86 852 84 730 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 304 41 641 41 197 40 624 39 743 38 516 37 565 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68 080 70 738 70 335 73 092 75 686 77 510 79 599 13 Integration och jämställdhet 5 332 5 293 5 428 6 028 6 263 5 936 5 956 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 60 620 88 483 71 108 69 632 64 055 59 862 57 122 15 Studiestöd 21 430 24 368 23 151 23 472 22 168 22 511 24 058 16 Utbildning och universitetsforskning 48 855 53 892 52 969 54 532 53 581 54 194 54 543 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 269 11 363 11 300 12 195 12 309 12 433 12 607 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1 906 1 591 1 613 1 282 1 124 1 114 1 127 19 Regional tillväxt 3 204 3 420 3 360 3 510 3 380 3 165 2 965 20 Allmän miljö- och naturvård 5 161 5 248 5 261 5 129 5 198 4 755 4 827 21 Energi 3 045 3 157 2 581 2 870 2 768 2 016 2 043 22 Kommunikationer 40 573 40 579 40 828 40 125 38 479 40 207 40 434 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16 369 19 137 17 792 17 867 17 027 16 009 16 058 24 Näringsliv 6 565 8 651 8 501 5 474 5 491 5 460 5 536 25 Allmänna bidrag till kommuner 81 589 75 689 75 691 88 025 84 444 84 499 84 284 26 Statsskuldsräntor m.m. 36 463 23 170 18 540 25 970 23 870 27 970 30 670 27 Avgiften till Europeiska unionen 19 192 29 680 28 142 30 637 32 602 33 428 33 888 Minskning av anslagsbehållningar -1 508-577 -1 861-1 424 Summa utgiftsområden 3 781 270 818 108 784 524 809 238 798 530 799 957 808 139 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor 4 744 807 794 938 765 984 783 301 774 720 772 047 777 504 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 219 802 222 785 222 223 234 505 250 332 265 478 Takbegränsade utgifter 964 609 988 769 1 005 524 1 009 225 1 022 379 1 042 982 Budgeteringsmarginal 24 391 35 231 57 476 73 775 70 621 60 018 Utgiftstak för staten 989 000 1 024 000 1 063 000 1 083 000 1 093 000 1 103 000 1 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2011. 2 Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårtilläggs budget för 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348), propositionen Nyemission i SAS AB (publ) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) samt förslagen i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 15

Tabeller till avsnitt 10 Den offentliga sektorns finanser Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Inkomster 1 490 1 560 1 642 1 661 1 607 1 651 1 704 1 788 1 874 1 960 Procent av BNP 53,8 53,0 52,5 51,7 51,7 50,2 49,4 49,6 49,6 49,7 Skatter och avgifter 1 344 1 413 1 472 1 480 1 435 1 488 1 531 1 607 1 686 1 764 Procent av BNP 48,5 48,0 47,1 46,1 46,2 45,2 44,4 44,6 44,7 44,7 Kapitalinkomster 62 61 72 79 63 57 63 68 72 76 Övriga inkomster 84 87 97 102 109 106 111 113 116 120 Utgifter 1 436 1 495 1 531 1 590 1 643 1 692 1 718 1 750 1 798 1 845 Procent av BNP 51,8 50,8 49,0 49,5 52,9 51,4 49,8 48,6 47,6 46,8 Transfereringar och subventioner 583 595 589 605 636 650 660 669 684 698 Hushåll 490 499 494 501 533 535 533 539 551 563 Näringslivet 52 51 52 54 54 66 71 71 73 73 Utlandet 41 45 43 49 49 49 55 58 60 62 Konsumtion 725 765 797 837 864 893 915 935 962 991 Investeringar m.m. 76 84 90 95 108 109 104 107 106 108 Ränteutgifter 52 51 55 53 36 39 39 40 45 47 Finansiellt sparande 54 65 110 71-37 -41-14 38 77 115 Procent av BNP 1,9 2,2 3,5 2,2-1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Staten 15 31 74 44-30 -51-19 37 82 119 Pensionssystemet 27 30 33 31 5 5 13 8 2 0 Kommunsektorn 12 4 3-5 -11 5-7 -8-7 -4 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 1 396 1 324 1 250 1 227 1 295 1 288 1 280 1 244 1 157 1 033 Procent av BNP 50,4 45,0 40,0 38,2 41,7 39,1 37,1 34,5 30,7 26,2 Nettoskuld -55-410 -536-380 -487-456 -458-495 -571-684 Procent av BNP -2,0-13,9-17,1-11,8-15,7-13,9-13,3-13,7-15,1-17,3 16

Tabell 21 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Inkomster 841 879 916 885 830 859 895 946 995 1 040 Skatter och avgifter 758 799 824 786 732 767 797 843 887 929 Överföring från AP-fonden 32 28 32 35 32 30 31 35 37 38 Övriga inkomster 51 51 60 63 66 63 67 68 70 73 Utgifter 826 848 843 840 861 911 914 909 913 921 Transfereringar till privat sektor 372 375 357 355 368 378 385 382 382 380 Bidrag till kommunsektorn 142 150 159 153 160 183 184 180 180 182 Ålderspensionsavgifter 27 27 24 24 24 23 21 20 19 21 Konsumtion 195 206 210 217 226 237 242 245 250 256 Investeringar m.m. 42 44 45 45 51 54 48 46 43 42 Ränteutgifter 47 46 49 45 32 36 35 36 39 40 Finansiellt sparande 15 31 74 44-30 -51-19 37 82 119 Procent av BNP 0,5 1,1 2,4 1,4-1,0-1,6-0,6 1,0 2,2 3,0 Budgetsaldo 14 18 103 135-176 -27 6 47 103 139 Procent av BNP 0,5 0,6 3,3 4,2-5,7-0,8 0,2 1,3 2,7 3,5 Statsskuld 1 262 1 220 1 115 1 062 1 149 1 139 1 119 1 071 970 834 Procent av BNP 45,6 41,4 35,7 33,0 37,0 34,6 32,4 29,7 25,7 21,1 Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Inkomster 200 210 223 233 225 228 235 243 253 265 Socialförsäkringsavgifter 151 160 169 178 179 184 191 199 209 219 Statliga ålderspensionsavgifter 27 27 24 24 24 23 21 20 19 21 Räntor, utdelningar m.m. 22 24 30 31 22 20 23 24 24 26 Utgifter 173 180 189 202 220 223 222 235 250 265 Pensioner 169 176 186 199 217 220 219 232 247 262 Övriga utgifter 3 4 3 3 3 3 3 3 3 3 Finansiellt sparande 27 30 33 31 5 5 13 8 2 0 Procent av BNP 1,0 1,0 1,1 1,0 0,2 0,1 0,4 0,2 0,1 0,0 17

Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Inkomster 628 656 695 728 744 778 787 808 835 866 Skatter 436 454 479 503 511 523 528 550 574 600 Kommunal fastighetsavgift 12 14 15 15 15 16 16 Statsbidrag 1 108 114 120 111 115 138 138 133 132 132 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,6 19,3 19,6 19,5 20,5 20,8 20,0 19,6 19,3 19,1 Kapitalinkomster 10 11 13 14 10 8 9 10 12 14 Övriga inkomster 74 77 82 88 94 94 96 99 102 104 Utgifter 616 653 691 733 755 772 794 816 843 870 Transfereringar till hushåll 27 28 29 31 31 31 33 34 33 34 Övriga transfereringar 21 21 23 26 26 28 29 29 29 29 Konsumtion 528 557 585 617 636 654 671 687 710 733 Investeringar 35 40 45 50 57 56 57 60 63 66 Ränteutgifter 6 7 8 10 5 4 5 5 7 9 Finansiellt sparande 12 4 3-5 -11 5-7 -8-7 -4 Procent av BNP 0,4 0,1 0,1-0,2-0,4 0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Resultat före extraordinära poster 13 15 14 8 13 17 5 5 6 9 1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. Kompensation för mervärdesskatten ingår i övriga inkomster. Tabell 24 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2005 2009, prognos för 2010 2014. Finansiellt sparande, miljarder kronor 53,9 65,2 110,5 70,7-36,8-41,3-13,8 37,5 76,8 114,5 Finansiellt sparande 1,9 2,2 3,5 2,2-1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Justering för konjunkturläge 0,2-0,7-1,5-0,3 3,3 1,8 1,4 0,9 0,6 0,3 Justering för engångseffekter 1-0,5 0,0 0,0-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,2-0,5-0,8 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande 1,5 1,0 1,3 1,7 2,1 0,6 1,0 2,0 2,7 3,2 BNP-gap, procent -0,4 1,4 2,8 0,6-5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 1 Engångseffekterna 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. 18