Information om projekt fotvård och akupunktur

2013-02-25 1 (8) Information om projekt fotvård och akupunktur 2012-2013 Bakgrund Stadsbyggnads- och miljönämnden ska i sitt tillsynsarbete ägna särskild uppmärksamhet åt anmälningspliktiga verksamheter där allmänheten erbjuds hygienisk behandling. Dessa verksamheter använder stickande eller skärande redskap såsom akupunkturnålar, skalpeller, skärblad eller piercing- och tatueringsverktyg. Verksamheterna kan innebära risker för människors hälsa där blodsmitta är den allvarligaste. Andra risker kan vara olika slags infektioner, svampsjukdomar och allergier. Kemikalier som används kan också medföra belastning på miljön. För att minimera hälsoriskerna är det avgörande att ha goda hygienrutiner, en lämpligt utformad lokal samt systematiskt planera och kontrollera verksamheten. Enligt stadsbyggnads- och miljönämndens tillsynsplan ska stickande eller skärande verksamheter besökas minst en gång vart tredje år. Under 2012 har tidigare sex tatueringsverksamheter i kommunen besökts i samband med Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt och inom ramen för den offentliga kontrollen. Tillsyn av fotvårds- och akupunkturverksamheter har skett under perioden den 15 november 2012 till den 10 januari 2013. Syfte och mål Projektets syfte var att få en uppdaterad bild av hur kommunens lokaler för fotvård och akupunktur ser ut och sköts. Vidare var syftet att informera och kontrollera att gällande lagstiftning efterlevs avseende bl a hygien, rengöring, desinficering och sterilisering av redskap, kontroll av instrument, rengöring och underhåll av lokaler, ventilation, omhändertagande av risk- och farligt avfall samt rutiner för egenkontroll. Målet var att få eventuella brister åtgärdade och öka kunskapen om verksamhetsutövarens skyldighet att bedriva egenkontroll av sin verksamhet. Omfattning Projektet har omfattat tillsyn av 17 verksamheter, varav 14 verksamheter med fotvård och tre verksamheter med akupunktur, se bilaga 1. En ny fotvårdsverksamhet har startat i januari och en har lagts ner. Sex av fotvårdarna har även ambulerande verksamhet. Sex av fotvårdarna har även annan hygienisk behandling i sina lokaler såsom hudvård på samtliga, manikyr på tre och hårvård på två. Lagstiftning Enligt miljöbalken (1998: 808) 26 kap 1 ska ansvarig kommunal nämnd kontrollera hur miljöbalken och dess förordningar följs. Nämnden ska också underlätta efterlevnaden genom att ge råd och information. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) anger i 45 att nämnden ska ägna särskild uppmärksamhet i tillsynen åt bl.a. verksamheter med hygienisk Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 stadsbyggnadsochmiljonamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

2013-02-25 2 (8) behandling. Enligt 38 ska en lokal för hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta anmälas till nämnden sex veckor innan den tas i bruk. Utebliven anmälan medför att verksamheten får betala en miljösanktionsavgift på 3 000 kr till staten, enligt förordningen om miljösanktionsavgifter (SFS 2012:259). Nämnden har också rätt att ta ut en avgift för anmälan och tillsyn av verksamheten, vilken fastställs av kommunfullmäktige i respektive kommun. Socialstyrelsen fastställde i januari 2006 nya allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4), vilka är vägledande för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Socialstyrelsen har också under 2006 gett ut en handbok kopplat till dessa råd. Alla som driver en anmälningspliktig verksamhet för hygienisk behandling enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) är skyldiga att upprätta ett egenkontrollprogram, enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Utformningen av egenkontrollen beror på hur omfattande verksamheten är och hur den kan påverka människors hälsa och miljön. Egenkontrollen ska vara dokumenterad och uppdateras regelbundet. Enligt miljöbalken är det den som driver en verksamhet som ska kunna visa att de följer gällande lagar och regler, det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan. Genomförande och metod För att informera om projektet och boka samtliga besök kontaktades ansvariga verksamhetsutövare i mitten av november per telefon. Efter rundringningen skickades information ut som tagits fram av miljösamverkan i Stockholms län om krav på lokaler för hygienisk behandling, egenkontroll samt checklista för kontroll av lokaler för hygienisk behandling med stickande eller skärande verksamheter. Vid besöken inspekterades lokalernas inredning, utrustning och hygienförhållanden samtidigt som verksamheternas rutiner och dokumentationer i egenkontrollen gicks igenom. De brister som påtalats har meddelats muntligen vid besöken och skriftligen i form av ifylld checklista/kontrollrapport som skickats ut efter besöken. Anmärkningar som påtalats håller på att följas upp. Huvudsakligen genom telefonsamtal och att skriftliga rutiner som behöver kompletteras eller som saknats i egenkontrollen har begärts in. Egenkontroll för lokaler med hygienisk behandling Det är alltid verksamhetsutövaren som utför sin egenkontroll som är ansvarig för den. Nämnden/tillsynsmyndigheten ska bedöma egenkontrollprogrammet och om egenkontrollen är tillräcklig utifrån den verksamhet som bedrivs, lokalens utformning och utrustning och verksamhetsutövarens kompetens.

2013-02-25 3 (8) Enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll ska en verksamhetsutövare: Ha en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret. Upprätta rutiner för fortlöpande kontroll. Göra regelbundna undersökningar och riskbedömningar utifrån hälso- och miljösynpunkt. Resultaten ska dokumenteras. Ha en förteckning över verksamhetens använda kemiska produkter som kan innebära en risk ur hälso- och miljösynpunkt. Resultat Ansvarsfördelning Fördelningen av ansvaret mellan olika verksamhetsutövare i samma lokal och hur ansvaret är fördelat inom personalen bör vara tydligt angivet. Ansvarsfördelningen ska vara dokumenterad. Samtliga verksamheter saknar en dokumenterad och fastställd ansvarsfördelning. Fyra av verksamheterna med fler än en personal har uppmanats att ta fram en sådan. Kunskap Kunskap ska finnas inom verksamheten om vilka risker för infektioner och andra skador som kan uppkomma och hur man förebygger dessa. Den som är ansvarig för verksamheten ska ha kunskap om den utrustning som används och hur den ska användas, rengöras och underhållas. Det är lämpligt att alla i verksamheten har någon form av hygienutbildning. Det behövs rutiner för kompetensutveckling för att kunna upprätthålla en god kompetens. Samtliga verksamheter har någon form av hygienutbildning, men saknar rutiner för omvärldsbevakning och fortbildning. Detta håller på att tas fram och har begärts in. Målsättning är att verksamheterna genom kunskap ska ha en fungerande egenkontroll som regelbundet utvärderas och förbättras för att säkerställa att besökare inte utsätts för hälsorisker. Egenkontroll och dokumentation Egenkontrollen är en viktig kvalitetssäkring gentemot kunderna och ska vara en levande, kvalitetshöjande arbetsmetod där man genomför rutiner, följer upp, utvärderar och förbättrar rutinerna. Samtliga verksamheter kunde muntligen redogöra för sina rutiner när det gäller städning, rengöring och hygienrutiner, men saknade skriftliga rutiner i stor utsträckning. 11 av verksamheterna är enmansföretag och har sina rutiner i huvudet. Viss dokumentation fanns, men behövde också kompletteras. Samtliga hade dock kundregister med dokumentation och uppgifter om sjukdomar, läkemedel mm. Skriftliga rutiner för verksamheternas egenkontroll har begärts in av samtliga.

2013-02-25 4 (8) Lokalernas utformning och inredning Lokalen och dess inredning ska vara lätt att rengöra. Rutiner ska även finnas för löpande underhåll av lokaler, inredning och utrustning. För brister i befintliga lokaler krävs i första hand ändrade eller förstärkta hygienrutiner. Samtliga verksamheter i kommunen har bra utformade lokaler för sin verksamhet. När flera olika behandlingar utförs i lokalen så sker fotvård i separat utrymme, vilket är bra då slipdamm kan innehålla svamp- och virussmitta. Två av verksamheterna behövde iordningställa sina omklädningsutrymmen så att dessa kan användas för avsett ändamål. Två av verksamheterna hade viss golvförvaring i sina förråd, vilket försvårar framkomlighet och rengöring. Tre av verksamheterna i äldre lokaler fick viss anmärkning på underhåll av golv, tak och inredning. Ventilation För att minska infektionsrisken är det viktigt att ventilationen ger tillräcklig luftväxling och att temperaturen i lokalen är tillfredsställande. 15 av verksamhetsutövarna visste inte vilken typ av ventilationssystem som lokalen har eller om ventilationskontroll genomförts. Dessa har uppmanats att ta kontakt med fastighetsägarna för att höra vilken typ av ventilation som lokalen har samt redovisa OVK (obligatorisk ventilationskontroll). Ventilationskontroll ska göras regelbundet, intervallet beror på vilken typ av ventilationssystem lokalen har. Två av verksamheterna kunde uppvisa giltiga och godkända OVK -protokoll. Två av verksamheterna fick anmärkning på rengöring av ventilationsdon. Handtvätt För att hålla en god handhygien vid behandling ska det finnas handtvättmöjlighet i anslutning till behandlingen utrustat med flytande tvål och engångshanddukar. Handsprit och engångshandskar ska också finnas tillgängligt. Samtliga verksamheter uppfyllde detta. Städutrymmen och utslagsvaskar Separat städutrymme med utslagsvask samt tillgång till varmt och kallt vatten ska finnas. Utrymmet bör vara väl ventilerat, tillräckligt stort och utrustat med upphängningskrokar och hyllor för städutrustning. Det är viktigt att fuktig utrustning kan förvaras så att den snabbt torkar. I undantagsfall kan utslagsvasken placeras i nära anslutning till städutrymmet. I fotvårdslokaler ska en särskild utslagsvask för fotbadsvatten finnas samt möjlighet till påfyllning av rent vatten. Samtliga verksamheter har ändamålsenliga städutrymmen. Fem av fotvårdarna i äldre lokaler saknar utslagsvask för städ- och fotbadsvatten, då det tekniskt inte varit möjligt att installera sådana till rimlig kostnad. Den vanligaste lösningen är att dessa tar vatten från en handdusch och häller ut städ- och fotbadsvatten i en toalettstol alternativt en golvbrunn.

2013-02-25 5 (8) Tvätt Tvättning av t ex handdukar godtas i lokalen om det finns avskilt utrymme för tvätt och torkning. Tvättning ska ske i minst +60 C, för att avdöda bakterier och virus. Många av verksamheterna tog hem och tvättade handdukar som använts i verksamheten i sin privata tvättmaskin. Andra verksamheter använde fastighetens tvättstuga eller hade utrustat verksamheten med tvättmaskin och torktumlare. Rengöring, desinficering och sterilisering av redskap/instrument Det ska finnas en separat plats som är avsedd för rengöring, desinficering och sterilisering av redskap och där det finns tillräckligt med ytor, vatten och avlopp. För fotvård räcker det med att de redskap/instrument som används är höggradigt rena, i bra skick samt förvaras och skyddas från fukt och damm. För att uppnå höggradigt rena instrument krävs två steg i rengöringen. Först mekanisk rengöring och sedan desinficering med kemiska rengöringsmedel eller kokning under lock i 5 minuter. Det rekommenderas dock att rengöringen sker i tre steg med slutlig sterilisering, vilket är en mer tillförlitlig metod, men är inget krav. Samtliga fotvårdsverksamheter har separat plats för smittrening och bra metoder och utrustning, även om skriftliga rutiner saknades och kommer att tas fram. Akupunkturverksamheterna använder sig bara av sterila engångsnålar, varför inget krav finns på separat plats för smittrening. 12 av fotvårdarna steriliserar sina redskap/instrument och använder en torrsterilisator (sterilisering genom upphettning i ugn). Funktionskontroll av steriliseringsapparaten För att säkerställa sterilisatorns funktion ska sporprover utföras regelbundet, minst två gånger per år. En bristande funktion hos sterilisatorn innebär risk för smittspridning. Provresultat ska sparas och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten. Fyra fotvårdare hade inte tagit ut några sporprover på sina torrsterilisatorer, varför analysprotokoll har begärts in från dessa verksamheter. Inköp Rutiner ska finnas för att redan vid inköp kontrollera bland annat att den utrustning som ska vara steril verkligen är det och att kemikalier inte innehåller några farliga ämnen. Rutiner bör även finnas för val och hantering av kemikalier, t.ex. rengörings- och desinfektionsmedel av olika slag, och för kontroll av bäst före datum. Förteckning över kemikalier som kan innerbära risker ur hälso- eller miljösynpunkt ska finnas. Samtliga verksamheter har miljö- och hälsofarliga kemikalier och uppmanades att skaffa säkerhetsdatablad från sina leverantörer. Enligt produktvalsprincipen bör en produkt som är mindre miljö- och hälsofarlig i första hand väljas. Två fotvårdsverksamheter hade osterila engångsförpackade skärblad, dock höggradigt rena, med bäst-före datum 2011-11-25 respektive 2012-02-02. De kommer att ta fram rutiner för inköp och köpa in sterila skärblad framöver

2013-02-25 6 (8) med uppgift om steriliseringsmetod samt kontrollera hållbarhet/bäst-före datum. Bäst-före datum ska även kontrolleras på olika desinfektionsmedel. Avfall Verksamhetens avfall ska källsorteras i de fraktioner som det finns sorteringssystem för. Farligt avfall och riskavfall (stickande/skärande) ska lämnas till en återvinningsanläggning som tar emot sådant avfall från verksamhetsutövare. Kvitto på inlämning ska sparas och kunna uppvisas. Samtliga verksamhetsutövare använder särskilda behållare för stickande/skärande avfall, vilka huvudsakligen lämnar in sitt riskavfall på apotek som tar emot detta. Några lämnade in sitt riskavfall på miljöstationer som tar emot detta. Information från och till kunder Rutiner för att inhämta information från kund före ingreppet ska finnas. Någon form av hälsodeklaration bör finnas för kunden att fylla i. Det ska även finnas information till kunden om eftervård/egenvård och skötsel så att infektioner kan undvikas. Informationen bör även omfatta när kunden bör söka läkarvård. Information om eftervård bör vara skriftlig. I samtliga verksamheter uttrycks att det är viktigt att lämna information till kunden, t.ex. om hälsorisker och eftervård/egenvård. Informationen sker i huvudsak muntligt. Skriftlig information före och efter behandling till kund håller på att tas fram i rutinerna och har begärts in. Skyddsåtgärder Rutiner ska finnas för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingarna. Dessa hygien- och skyddsrutiner ska alltid vara så omfattande att en kund med okänd antibiotikaresistens eller blodsmitta inte ska utgöra någon risk för smittspridning. Det fanns god kunskap hos verksamheterna om hygienrutiner rörande användning av arbetskläder, skyddskläder, handsprit, engångshandskar, hur man förbereder behandlingsplatsen före ingreppet samt för rengöring och desinfektion av kundens hud. Underlag som kommer i kontakt med kunden (främst vid hudkontakt) byts ut eller spritas av mellan varje kund. När det gått fel Rutiner bör finnas för när kunder tar kontakt vid problem i form av infektioner. Dessa kontakter och besök ska dokumenteras. Det bör också finnas rutiner om när kunden bör söka läkarvård samt oförutsedda händelser som t.ex. en större blödning i samband med behandlingen. Rutiner ska finnas för både kund och utförare om stick eller skärskador från använda verktyg eller blodstänk i ögon, mun eller öppna sår inträffar. Samtliga verksamheter har bra rutiner för detta, även om dessa inte är skriftliga. Vid inträffade händelser och återbesök finns dock dokumentationer i kundernas journaler.

2013-02-25 7 (8) Slutsats Alla verksamheter bedöms ha bra rutiner i praktiken för att förebygga smittspridning och lokalerna är i huvudsak lämpligt utformade. Samtliga verksamhetsutövare kunde muntligen redogöra för sina rutiner. Skriftliga rutiner och dokumentation saknas dock i många fall och kraven i egenkontrollförordningen var okända för många av verksamhetsutövarna. I det fortsatta arbetet bedöms förstärkta informationsinsatser vara av vikt för att öka verksamheternas insikt om kraven.

2013-02-25 8 (8) Inspekterade verksamheter i Sundbyberg Bilaga 1 Fotvård Acnespecialisten AB Landsvägen 67 Ambulerande medicinsk fotvård Skogsbacken 26 Ann-Sofies Fotvård Vattugatan 7 Carinas Fotvård Lötsjövägen 4 Fotfantasten Prästgårdsgatan 22 Från Kropp till Tå Sturegatan 45 Margarethas Fotvård Ekbacksgränd 6 A Mauds Hudvårdsklinik Tulegatan 27 Medicinsk Fotvård Ridvägen 15 Milda Matilda Medicinsk Fotvård Sturegatan 22 Salong Magnolia Tulegatan 6 Salong Vintergatan Vintergatan 28 Sundbybergs Fotvård Vegagatan 30 A Suzannas Fotvård Skogsbacken 26 Akupunktur Sundbybergs Hälsocenter AB Brunnsgatan 4 Sundbybergs Naprapat & Idrottsskademottagning Fredsgatan 3 Sundbybergs Rehab & Fysioterapi Center KB Prästgårdsgatan 30