KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 B2 C1 C1 C2 X C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs C2 = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget kan förbättras genom en högre sparnivån, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1 - R6 indikerar en investeringsrisk som kräver insatser. Dessutom finns en befolkningssvikt som tenderar tömma allmännyttan. Det finns även en ringa borgensrisk. De senare riskerna bör bevakas. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren 2002-2006 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 OK RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 OK KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 OK Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Dålig SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Svag SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Svag BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Dålig Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 OK KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Finspångs kommun

Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Finansiell elitlicens Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Finspång kommun Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Framtidens ekonomi redan idag Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade BenchMarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi år 2006 Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. Sidan 2 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9-10 11 12 13 14-18 19 20-25 26 27-31 32 33 34 35-37 38 39 39 40 40 Bokslutsprognosen för år 2007 baseras på en budgetuppföljning under 2007 och åren därefter på budget och planer. Finspång ligger i Östergötlands län och tillhör kategorien 'Varuproducerande kommuner' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 115 i storlek av 290 kommuner. Finspång kommun är medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2006 var 20 812 invånare och minskningen var -76 personer under år 2006. Befolkningsförändringen var -8,3 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1997-2006. Den kommunala skattesatsen år 2006 är 21,30, vilket är 0,52 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket. År 2006 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 9,4 % och deras kassaflöde 37,6 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Aktuellt budgetår År 2006 2007 2008 2009 En kronas skattehöjning ger i Mkr 32,5 33,6 35,5 37,3 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,0 3,3 3,4 3,4 % En procent av totala intäkter i Mkr 10,7 10,1 10,5 10,8 Mkr Uppgifter lämnade 26 augusti 2007 inför konferens den 21 september 2007 i Finspångs kommun.

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna 33-38 bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen 12-17 Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Finspångs kommuns totala gap är på nivån 42 Mkr för år 2008. Det beror på finansiell hälsa (31 Mkr) och finansiell riskhantering (10 Mkr). Sannolikt finns även ett visionsgap (1 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms, enligt en ekonomisk kalkyl, som så goda att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,25 kr per år under 10 år eller med 9 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 51 Mkr. Det föreslås finansieras med nedpressade kostnader på 41 Mkr och höjda avgifter på 10 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 B2 C1 C1 C2 X C2 D1 D1 D2 D2 Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Finspångs kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens upplåning inräknad uppskattas till 25 973 kr per invånare. Det understiger med en god marginal 35 700 kr per inv och betyget sätts till A1, jämför sidorna 7-10 och speciellt S1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall B1 Finspångs finansiella hälsa avhandlas på sidorna 11-18. Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) ligger på för låg nivå fram till år 2003. Från och med år 2004 ligger sparandets femårssnitt just över näst högsta kritiska nivå, vilket krävs för delbetyget B1. Efter en lätt svacka år 2007 är utvecklingen osäker varför delbetyget sätts till B1 jämför typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall C2 Finansiella risker avhandlas på sidorna 19-25. Det finns en finansiell risk, som kräver ledningens uppmärksamhet och åtgärder. En investeringspuckel inom planeringsperioden bör hanteras med största försiktighet. Möjligtvis skulle en krympande befolkning kunna resultera i en växande andel tomma lägenheter i allmännyttan. Borgen till bostadsrättsföreningar bör kunna avvecklas. Delbetyget sätts till C2. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom effektivare avgiftsuttag och nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A1. Det sammanvägda finansiella betyget - C2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Finspångs kommun C2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens under villkor (se sid 34) Ett betyg lägst A2 innebär att kommunen uppfyller kravet för att få inneha en Finansiell Elitlicens. Det torde ta uppskattningsvis fem år för Finspångs kommun att nå denna betygsnivå. Sidan 4

Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A Under meritering Nivån för Finansiell Elitlicens B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 35 700 kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 35 700 kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 45 700 kr/inv, grundnivån +10 000 kr). God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under 45 700 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 60 700 kr/inv, grundnivån + 15 000 kr). Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under 60 700 kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 60 700 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 60 700 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

Nummer 2005:1 l7 6 l7 6 Framtidens ekonomi redan idag Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens - Bakgrunden När Sveriges kommunala författningar tog form under 1800-talet så föreställde man sig att tre generationer verkar i en kommun: den tidigare, den nu levande och den framtida. Ur detta förhållande härleddes två centrala uppgifter: - På lång sikt bygga den kommun, som kommande generationer, dvs våra barn skall finna det attraktivt att leva och verka i. - På kort sikt förvalta den kommun, som tidigare generationer skapat och som nu ger god service till kommunens invånare. Tecknet på att en kommun förmår hantera målkonflikten mellan dessa två uppgifter är innehavet av en Finansiell Elitlicens. Det går nämligen att formulera sådana finansiella kriterier för en kommun att kommande generationer (våra barn om 15 á 25 år) kan klara verksamheten med bibehållen standard och inriktning samtidigt som lån amorteras, avtalspensioner betalas ut, ett gott företagsklimat behålles, villaägare upplever en trygg värdetillväxt, etc. En kommun som redan idag uppfyller dessa framtida villkor för god ekonomisk hushållning i ett generationsperspektiv sägs ha uthålliga finanser och är meriterad för att inneha en Elitlicens. Detta kan objektivt mätas av fristående och oberoende kommunanalytiker. Tesen är att inneha en Finansiell Elitlicens Enligt lag skall en kommun ha långsiktiga finansiella mål. Det finns kommuner som har som mål att inneha en Finansiell Elitlicens varje år in i framtiden. Det har visat sig vara mycket effektivt att bara ha ett enda mål, ty då måste alla i kommunen ta ansvar för det. Har man många mål så når man som regel ett utan ansträngning och det tycker de flesta räcker. Så försvagas ekonomin. Fredag, varje jämn vecka, publiceras de kommuner som innehar en Finansiell Elitlicens i Dagens Industri. Det gör en kommuns långsiktiga finansiella mål trovärdiga. Alla kan se och förstå allvaret och det stärker förtroendet för kommunen och dess politiker och anställda. Vinna val med god ekonomi Sannolikt är god och uthållig ekonomi inga argument för att vinna val. Men dålig ekonomi eller bara ovisshet om det ekonomiska läget är tillräckligt för att förlora val. Det finns förmodligen en ekonomiskt medveten och kritisk stor marginalväljargrupp i de flesta kommuner. Debatten om ekonomin vinns snabbt och kan föras från dagordningen med innehavet av en Finansiell Elitlicens. Uthållig finanser för uthållig verksamhet Så länge kommunen har en Finansiell Elitlicens har invånarna en framtid, ty den verksamhet kommunen bedriver är uthålligt finansierad. Det skall således inte kunna hända att dålig ekonomi kräver anpassningar och raserar kvaliteten inom kommunens olika verksamheter. Det är syftet med att ha uthålliga finanser för uthållig välfärd. Attributen som befäster den Finansiella Elitlicensen som mål g Tierps Kommun den 17 juni 2005 1995-2007 Uppsala den 14 oktober 2005 Hans Jensevik, VD Intyg l7 6 05 l7 6 06 X kommun söker K...direktör...... 05 Logo 06 Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter X X A1 A1 A2 A2 X B1 B1 X B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs B1. = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Annons i Dagens Industri 26 ggr per år Sidan 6

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 35 700 A1-A2 Lågt 35 700-45 700 B1-B2 Lite högt 45 700-60 700 C1-C2 Mycket högt över 60 700 D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90% av basbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget 10 000 kr ger nästa nivå 45 700 kr och ytterligare 15 000 kr resulterar i 60 700 kr. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under 35 700 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 35 700 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under 35 700 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 35 700 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 35 700 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp ( se sidan 4). Sidan 7

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp år 2006 Antal invånare år 2006 Bruttoförpliktelsebelopp 62 827 kr / inv 20 812 st 1 308 Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 767 Mkr 36 854 kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* De kommunala företagen redovisade vinster år 2006. På dessa förutsättningar och strategiska bedömningar, bak- och framåt, har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid nedanstående värden erhållits. Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: 25 973 kr/inv Vallonbygben AB påförs med hänsyn till redovisad vinst och förväntad vinstutveckling försiktigtvis* värdet: Skulle bolaget övergå till en köpare kan en borgen till kommunen lyftas av på: 100 Mkr 303 Mkr Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir: Detta motsvarar: 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv Finspång Tekniska verk AB påförs med hänsyn till redovisad vinst och förväntad vinstutveckling försiktigtvis* värdet: Skulle bolaget övergå till en köpare kan en borgen till kommunen lyftas av på: Finspång Stadsnät Finet AB påförs med hänsyn till redovisad vinst och förväntad vinstutveckling försiktigtvis* värdet: Skulle bolaget övergå till en köpare kan en borgen till kommunen lyftas av på: Övriga bolag värderas ej: Nyupplåning åren 2007-2008 Skuldökning år 2007 Skuldökning år 2008 Övriga tillgångar värderas ej: 115 Mkr 382 Mkr 10 Mkr 16 Mkr 0 Mkr -140 Mkr -60 Mkr 0 Mkr Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar i 10 år: Vilket är med marginal under miniminivån : 25 973 kr / inv 35 700 kr / inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med marginal under 35 700 (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1. Sannolikt finns inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel, etc? Sidan 8

Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Finspång kommun Viktigaste skuldnyckeltal Indikerar ett högt FörpliktelseBelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån, dvs lån som finansierat driftsunderskott? 140 000 120 000 Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan 9 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 50 100 150 200 250 Kritisk nivå 1, 35 700 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 700 kr/inv Kritisk nivå 3, 60 700 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 35 700 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 45 700 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 60 700 kr / inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än 35 700 kr per inv. --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 2004 2005 2006 Bruttoförpliktelsebelopp 58 900 60 043 62 827 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 36 854 Nettoförpliktelsebelopp för Finspång kommun 25 973 Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Nej 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Nej 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja Kommuner i fallande rangordning 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 10 000 kr och för nivå 3 ytterligare 15 000 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder 2 att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna ' får en kompensation 1 300 000 Kr / inv 1 100 000 900 000 700 000 500 000 300 000 100 000 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 4 8 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 280 000 260 000 240 000 220 000 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 Beskattningsbara inkomster 2005 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 50 100 150 200 250 Beskattningsbar förmögenheter 2005. De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Antal i fallande ordning 97 117 137 157 177 197 217 237 257 277 Antal i fallande ordning 12 22 32 42 52 62 72 82 92 Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Finspång kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Långa skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 25 20 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. Sidan 10 15 10 5 0-5 1,8 Krav: Under kritiska nivåer 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå Kritisk nivå 2: 12 år Finspång kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Finspång kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2003 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Potentialkrav för år 2006 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kommunens förvaltningar 1,56 2,45 0,00 0,00 0,00 5,19 4,47 4,05 Medelvärde alla kommuner 7,06 7,19 6,54 4,93 4,21 Boksl progn Budget Budget Sparnivån är 120 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2005. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2005 (jmf M1, M2 och M3).

Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 13). Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ----------> Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12 fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer skall finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så sker då generations-

Figur 2 Modellen Figur 3 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav egoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva till att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs således en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras således utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2008 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2006 Krav på kostnadspress 2007 Krav på kostnadspress 2008 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt Hälso-Gap (sid 33) 4 Mkr 0 Mkr 16 Mkr 11 Mkr 31 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet God finansiell hälsa (jmf sid 5) och delbetyget sätts till B1. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 31 Mkr år 2008 (se Finansiellt hälso-gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)? Sidan 12

Sidan 13 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2006 Index i proc 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Mkr Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Bokslut 2006 Uppföljn. 2007 Förslag 2008 Förslag 2009 Förslag 2010 Skatteintäkter 625,7 637,4 658,2 692,1 716,0 757,0 794,0 831,0 Generella statsbidrag 109,5 112,9 131,1 136,4 136,0 131,0 124,0 119,0 Specialdestinerade statsbidrag 40,2 41,3 30,0 39,8 15,0 14,0 14,0 14,0 Avgifter mm 204,4 215,8 195,2 198,3 129,0 132,0 135,0 137,0 Totala intäkter 979,8 1 007,4 1 014,5 1 066,5 996,0 1 034,0 1 067,0 1 101,0 Förändring i procent Skatteintäkter 1,9 3,3 5,2 3,5 5,7 4,9 4,7 Generella statsbidrag 3,1 16,1 4,0-0,3-3,7-5,3-4,0 Specialdestinerade statsbidrag 2,7-27,4 32,5-62,3-6,7 0,0 0,0 Avgifter mm 5,6-9,6 1,6-34,9 2,3 2,3 1,5 Totala intäkter 2,8 0,7 5,1-6,6 3,8 3,2 3,2 Verksamhetens kostnader 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 i Mkr 956,7 959,7 978,6 1 009,2 977,0 993,0 1 019,0 1 046,0 i förändring i procent 0,3 2,0 3,1-3,2 1,6 2,6 2,6 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Intäktindex (dec) 91,9 94,5 95,1 100,0 93,4 97,0 100,0 103,2 Kostnadsindex (dec) 94,8 95,1 97,0 100,0 96,8 98,4 101,0 103,6 År per dec Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2005 dec Bokslut för år 2006 2006 dec Verksamhetens Kostnader: 979 Mkr 3,1 % 30,6 Mkr 1 009 Mkr 1 009 Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 60,9 % 596 Mkr 4,1 % 24,6 Mkr 621 Mkr Övrigt 39,1 % 383 Mkr 1,6 % 6,0 Mkr 389 Mkr Summa: 979 Mkr 1 009 Mkr Till ny verksamhet år 2006 fanns: 1 Mkr 2006 dec Genomförandeår 2007 2007 dec Verksamhetens Kostnader: 1 009** 933 Mkr 4,7 % 44,1 Mkr 977 Mkr 977 Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 60,9 % 568 Mkr 4,0 % 22,7 Mkr 591 Mkr Övrigt 39,1 % 365 Mkr 2,0 % 7,3 Mkr 372 Mkr Summa: 933 Mkr 963 Mkr Till ny verksamhet år 2007 finns: 14 Mkr 2007 dec Budgetår 2008 2008 dec Verksamhetens Kostnader: 977 Mkr 1,6 % 15,2 Mkr 993 Mkr 993 Mkr Kostnader: Personalandel: 61 % Personal 60,9 % 595 Mkr 4,0 % 23,8 Mkr 619 Mkr Övrigt 39,1 % 382 Mkr 2,0 % 7,6 Mkr 390 Mkr Summa: 977 Mkr 1 009 Mkr Krav på kostnadspress år 2008 är: -16 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2008 Styrglapp 2006 (avvikelse till budget*): -4,1 ==> 4,0 Mkr Till ny verksamhet år 2007 finns: 14,0 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2008 är: -16,0 ==> 16,0 Mkr Över balanskravet i H1 med: 10,1 ==> 0,0 Mkr Över hushållningskravet (KL kap 8) med: -10,9 ==> 11,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 31,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse bruttokostnader enl bokslut ** Kostnadsläget justeras ned motsvarande beställarförbundets avveckling Intäkts- och kostnadsbedömningar

Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Finspång kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 7% Omsättning 60% justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent =Balanskravet Krav: poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. =Hushållningskravet Över pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska 50% skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. 6% överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från amorteringar och investeringar. 40% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och 5% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 30% KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 20% 4% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 10% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för 3% pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 2 0% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2 02 03 04 05 06 innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående 2% Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader 1% (Balans- och hushållningskrav) 4,0 % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst Information 3,0 % 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 0% 2,0 % finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 1,0 % innebär att uppgifter saknas. Information Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" 0,0 % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Finspång kommun -1,0 % kfinns i lför f år f 2002-2006 l i för de d flesta k åkommuner. d b l Obefintlig k Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -2,0 % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Finspång kommun Balanskravet med ing.nivån 4,25 % 00 01 02 03 04 05 06 07 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 4,75* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,75* %: - Finansiell hälsa År 2002 2003 2004 2005 2006 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - OK Skattehöjningskrav 0,65 0,84 0,00 0,26 0,00 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. 0,7% 0,0% -0,1% 1,9% 3,3% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 2,0% 2,2% 5,0% 2,1% 2,4% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Finspång kommun 2,73% 2,23% 4,83% 3,95% 5,71% 2,17% 3,71% 3,97% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 3,58% 3,83% 3,93% 5,32% 6,10% Boksl progn Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet Sparnivån är 120 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL år 2006. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Finspång kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån, dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter? Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Krav: Under kritiska nivåer 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Finspång kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 2 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 140% Växande trend -1,12 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 2003 2004 2005 2006 Korta skulder 140 150 150 170 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 350 330 340 340 Skuldflödesgrad 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Pensionsförpliktelser 400 410 420 460 Finspång kommun 4 % 5 % 0 % 0 % 0 % 11 % 17 % 16 % Summa skulder 890 900 910 970 Medelvärde alla kommuner 25 % 28 % 26 % 26 % 26 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån 300 340 360 370 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 02 03 04 05 06 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Sidan 16 Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Finspång kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån, dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar)? Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Finspång kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Krav: Under kritiska nivåer 110% 100% 90% 80% 70% 2,15 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar 02 03 04 05 06 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 77,5 % av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - OK Mkr 2002 2003 2004 2005 2006 Växande trend -1,17 % per år: - Omsättning 975 1 057 1 100 1 111 1 177 Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) 51 54 95 72 102 Förändring eget kapital 11 3 19 16 41 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 133 1 264 1 248 1 293 1 348 Skuldbalansgrad 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Skulder 752 880 845 875 890 Finspång kommun 23% 23% 18% 18% 19% 27% 30% 30% Eget kapital 381 384 403 418 458 Medelvärde alla kommuner 44% 45% 45% 45% 44% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 387 396 397 432 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

Sidan 17 Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Finspång kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i Rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar? Förvaltningarna 10% 5% 0% -5% -10% -15% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Trend för Finspång kommun Finspång kommun Medelvärde alla kommuner Krav: Ej fallande trend -4 000 1,99 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-0,68 % ): Ja OK Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 2002 2003 2004 2005 2006 -------------------------Mätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Finspång kommun -0,5 % 0,8 % 6,1 % -0,3 % -4,3 % -4,6 % -2,1 % -2,1 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Finspång kommun 2,1 % 1,2 % 0,4 % -0,5 % -1,4 % 2002 2003 2004 2005 2006 Medelvärde alla kommuner -3,8 % -4,3 % -6,4 % -6,6 % -5,7 % Boksl progn Budget Budget 1 279 1 909 1 827 1 849 1 867 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2006 var 2,93 milj kr ( 0,28 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-6 000-8 000 98 00 02 04 06 08 10 12 Finspång Maxvärde (Lidköping) Minvärde (Vaxholm) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Nyckeltal H4 - Rörelsekapital

Sidan 18 Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Finspång kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 1998-2006 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 18% 17% 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,88% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Finspång kommun Medelvärde alla kommuner Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Sparnivån 98-06 i genomsnitt Uthållig investeringsnivå Investeringsnivå 98-06 i genomsnitt 3,81% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparnivån - OK -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sparandet åren 1998-2006 var 3,81% per år och Finspång kommun 6,5 % 2,3 % 0,9 % 1,4 % 9,1 % 17,0 % 7,6 % 4,6 % investeringssnittet 3,88% (Lånebehovet per år var alltså 0,06%). Medelvärde alla kommuner 5,4 % 5,1 % 4,8 % 5,3 % 5,6 % Boksl progn Budget Budget 2 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). Nyckeltal H5 - Kapitalbildning

Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen R1-R6. R1 Investeringsrisk R2 Skattebasrisk - skattekraft R3 Skattebasrisk - befolkning R4 Skattebasrisk - sysselsättning R5 Förpliktelserisk - tomma lägenheter R6 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 2 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. Nyckeltalen R1 - R6 Ingen krisutlösande risk indikeras. Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Men i den mån risker kan hanteras bör de inte ärvas av kommande generationer. Riskaversion - attityden till risk Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Det beror dels på vilka personliga attityder vi har till risk och dels på vår ansvarskänsla för förvaltning av andras medel. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering medför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Intern risk R1 Investeringsrisk R2 Skattekraftsrisk R3 Befolkningsrisk R4 Sysselsättningsrisk R5 Tomma lägenhetsrisk R6 Borgensrisk Risk-Gap (sid 33) 2 Mkr 5 Mkr 0 Mkr 1 Mkr 0 Mkr 1 Mkr 1 Mkr 10 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet.. klar indikation... en risk... och... andra framväxande/avtagande... risker... (jmf sid 5) och delbetyget sätts till C2. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 10 Mkr år 2007 (se Risk-Gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Anser du att nu levande generation skall ta på sig att hantera risker? Sidan 19

Sidan 20 Nyckeltal R1: Investeringar för Finspång kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 18% 17% 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Finspång kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Trend för Finspång kommun Uthållig investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år)... Ja 0 Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal => Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... - 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Dålig Växande (> 5% på 10 år)... - 2 Kompensationer -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Finspång kommun 6,5 % 2,3 % 0,9 % 1,4 % 9,1 % 17,0 % 7,6 % 4,6 % Medelvärde alla kommuner 5,4 % 5,1 % 4,8 % 5,3 % 5,6 % Boksl progn Budget Budget 2 Krav: Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Fr o m år 2006 ingår inte försäljningsintäkter av anläggningstillgångar då SCB inte längre samlar in den uppgiften (vilket för genomsnuttskommunen motsvarar 1 % högre nyckeltalsstapel år 2006 jämfört tidigare år). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 10-årsperioden). 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt 1992-2006 är 2,24 % Befolkningsförändringen sista 10 åren var -8,3 proc. Nyckeltal R1 - Investeringsrisk