Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 5 juli 2017

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 5 juli 2017 Deltagare: Jordbruksverket: Jackis Lannek, Ann-Charlotte (Lotta) Franzén, Ida Elgåsen LRF: Mattias Gotting LRF/NR: Magdalena Åkerfeldt (anteckningar) KRAV: Paula Quintana Fernández Kiwa: Anna Hultgren Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros Ekologiska Lantbrukarna: Marianne Schönning Tullverket: Jana Garmas, Karl Gustav Jansson ProSanitas: Lotta Davidsson Intertek: Anna Linse Löfgren Smak: Agneta den Braver 1. Kommande möten Referensgruppsmöte 10.30 12.00 COP / kalibreringsmöte / efter behov 31 augusti (kl. 10-11.30) Extra möte om tillåtetbedömning av insatsvaror 21 september Inför COP 28-20 september 22 november Inför COP 29-30 november Att göra inför nästa möte Formulera överenskommet förslag till tillämpning av utrymmeskrav på max 1600 m 2 yta till slaktkycklingar. Till det extra mötet den 31 augusti med fokus på insatsvaror: Förse referensgruppen med färdigt förslag till arbetsprocess och checklista för tillåtetbedömning av insatsvaror, samt tydliga frågeställningar för referensgruppen att ta ställning till. Kolla upp gällande definitioner för vuxna nötkreatur, hondjur och handjur. Ansvarig person Jackis Lannek Arbetsgruppen insatsvaror Lotta Franzén Arbeta fram ett mer konkret förslag till hur en tillämpning av gemensamhetsanläggning och ev. nytt begrepp kan formuleras. SMAK 2. Minnesanteckningar från referensgruppsmötet 9 maj 2017 Minnesanteckningarna fastställdes och publiceras på lrf.se/nationellariktlinjer. 3. Återkoppling föregående möte. Tillämpning av artikel 17 i 889/2008. På referensgruppsmötet den 9 maj 2017 antog referensgruppen att alla de ersättningar som hade sitt ursprung i artikel 36 i 1698/2005 eller artikel 22 i 1257/1999 och som vi har kvar i liknande form med stöd av förordning 1305/2013 ska vara giltiga vid tillämpning av artikel 17 i kommissionens

förordning (EG) nr 889/2008. De delar av artiklarna 28, 30, 31 och 33 i förordning 1305/2013 som motsvarar artikel 36 a (i den upphävda förordningen) bör vara giltiga. Det betyder: Åtgärder för ett hållbart utnyttjande av jordbruksmark, via i) stöd för naturbetingade svårigheter, för jordbrukare i bergsområden ii) Natura 2000-stöd och stöd som är kopplat till direktiv 2000/60/EG iii) Stöd för miljövänligt jordbruk iv) Stöd för djurens välbefinnande v) Stöd för icke-produktiva investeringar Nationella riktlinjer får hjälp av Jordbruksverket hur en aktuell lista med de ersättningar som är aktuella ska bli namngivna så att det matchar regelverken och skickar förslag till förändring i tillämpning till Jordbruksverket för granskning. Jordbruksverket har efter det funnit att punkt i ovan inte är aktuellt eftersom det inte fanns med i artikel 36a från början. Punkt ii har vi inte i Sverige. Punkt v har inte någon koppling till hur företaget sköts (det kan gälla byggnader), så det är också irrelevant. Jordbruksverkets slutsats är därför att artikel 17 omfattar följande ersättningar: Miljöersättningar för Betesmarker och slåtterängar Fäbodar Restaurering av betesmarker och slåtterängar Vallodling Skötsel av våtmarker och dammar Minskat kväveläckage Skyddszoner Hotade husdjursraser Ersättningar för djurens välbefinnande Extra djuromsorg för får Extra djuromsorg för suggor Utökad klövhälsovård för mjölkkor Däremot gäller artikel 17 inte för: Kompensationsstöd Miljöinvesteringar Slutsats: Förslaget antogs av referensgruppen och skickas in av NR till myndigheter i nästa revision av NR som skickas in för granskning under hösten -17. Definition av proteinfoder En arbetsgrupp för ändamålet har skapats och består f.n. av Åsa Odelros (Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion), Maud Fahlbeck (KRAV) och Jackis Lannek (Jordbruksverket). Arbetsgruppen har redan fått in några förslag till definition av proteinfoder, men har p.g.a. semestrar etc. ännu inte hunnit haft möte. De återkommer när de hunnit arbeta med frågan. Förslag till tillämning av gemensamhetsanläggning Inget underlag. Frågan flyttas fram. Arbetsgrupp insatsvaror status Magdalena berättade att den lista med tillåtetbedömda insatsvaror som finns publicerad på lrf.se/nationellariktlinjer idag omfattar gödsel- och jordförbättringsmedel, men att ambitionen är att

listan även ska omfatta andra insatsvaror. Listan hänvisningar också till information om var man kan hitta information om vad som tillsvidare gäller för växtskyddsmedel och mikronäringsämnen. Arbetsgruppen har arbetat fram ett konkret förslag till en arbetsprocess för tillåtetbedömning av insatsvaror och den mall för bedömning som kontrollorganen kan ha som stöd när tillåtetbedömningar av insatsvaror ska göras. Det vill arbetsgruppen få referensgruppens synpunkter på och därför behövs ett extra möte för fördjupad information och diskussion kring detta. Slutsats: Förslag till möte 31 augusti, kallelse skickas ut. Arbetsgruppen ser till att underlag delges referensgruppen i god tid innan mötet. Rötrester från biogasanläggningar som innehåller animaliska biprodukter Frågan handlade om hur man kan/får räkna fram 5 % eko-substrat och hur verksamhetsavfall ska/kan hanteras (rest, avfall från livsmedelsbutik), men eftersom underlag kom in väldigt sent flyttas frågan fram till nästa ordinarie möte i september. 4. COP 13 juli Mötet den 13 juli kommer att ta upp: Diverse fall av avvikelser, både inom EU och för importerade produkter. För avvikelser inom EU kan Sverige vara drabbad. Det handlar om bedrägerier i produkter av vete, majs, soja och solrosfrö och det kan få konsekvenser för användare i Sverige. Jackis Lannek kollar upp detta och informerar status om det är så att Sverige är drabbad av handel med dessa produkter. För avvikelser för importerade produkter är Sverige troligen inte drabbad. Riktlinjer för den förstärkta importkontroll som gjorts för importerade produkter från Ukraina, där det varit mycket avvikelser. Här handlar det inte nödvändigtvis alltid om bedrägerier utan kan röra dig om slarv, misstag etc. Man ska nu göra en halvårsutvärdering av den extra kontrollen har fungerat. Tullverket informerade om en hel del importerade produkter från Ryssland men inte från Ukraina och Kazakstan. Värt att notera att det varit en ökad import av produkter och varor från Turkiet, vilket i sak kan betyda att de rent fysiskt ändå kommer från Ukraina, då varorna på pappret går via Turkiet till EU. Intertek informerade om att man har en omgång soja som är spärrad för den avsedda användningen. Det handlar i flesta fall om att produkter innehåller GMO, och det är inte så vanligt att de spärras p.g.a. bekämpningsmedelsrester. Import regimen. Kommissionen ger en lägesrapport och överblick av läget vad gäller avtal med tredje länder. De ska ge en rapport efter ett besök som gjorts i Taiwan. Information om det nya elektroniska verktyget Traces electronic certificate of inspection for imports of organic products, som har börjat användas. Efter 18 oktober 2017 sker kontroll vid import endast elektroniskt. Man vill nu få importörerna att lägga in sina uppgifter i det elektroniska systemet. Tullverket, Intertek och ProSanitas informerade om hur de har kommit igång med att använda systemet. Viktigt att kontrollorgan i tredje länder också ska börja registrera. Livsmedelsverket och Tullverket har i samarbete tagit fram en lathund till hur systemet fungerar och med rutiner för kontrollorgan som finns publicerad på deras hemsidor. EGTOP. Inga dokument har skickats ut. Sverige har skickat in en dossier om strukturkalkning. Paula Quintana Fernandéz undrar om man fått någon information om nya ledamöter i EGTOP. Jackis tror att information kommer på mötet. Marianne

Schönning betonar vikten av att ledamöter i EGTOP borde finansieras av Kommissionen. Det är inte rimligt att de ska finansiera sin insats i expertgruppen själva. Det är också viktigt med en transparens och information om hur ledamöter väljs ut, vilka kriterier man grundar sina val på etc. Jackis tar upp frågan till Kommissionen. Kontroll info om läget för rapporteringskraven enligt art 35 (b) i 834/2007 och art 94.1 (b) i 889/2008. Eventuellt kommer Kommissionen med information om undantagen för användning av konventionella unghöns och konventionella proteinråvaror till enkelmagade djur. Viktigt att referensgruppen får återkoppling på detta på referensgruppsmötet i september. 5. Förslag tillämpning 1600 kvm yta till slaktkycklingar Referensgruppen kom på mötet den 9 maj fram till att nuvarande stall (dvs. befintliga byggnader och producenter som redan påbörjat byggnadsprocess innan ett datum som ska fastslås) som bygger bort den yta som överskrider 1600 m 2 med flyttbara skivor tillsvidare kan fortsätta, och att Jordbruksverket skulle cirkulera ett förslag till ny, uppdaterad kalibrering och förslag till tillämpning. Detta har gjorts och referensgruppen har getts möjlighet att ge synpunkter på förslaget till tillämpning. Jordbruksverket har efter detta formulerat ett nytt förslag till tillämpning, med beaktande av de inkomna synpunkterna. Förslaget (bilaga 1 till dessa minnesanteckningar) diskuterades och referensgruppen kom fram till att förslaget i stora drag kan accepteras men att det behöver formuleras om ytterligare för att bli tydligare. Det måste bli tydligare att det inte ska vara tillåtet att bygga större än 1600 kvm. Utrymmet ska räknas på den area som stallet är förprövat för och som det finns en möjlighet att hålla kycklingar på. Det ska inte vara tillåtet att rotera djur mellan de olika utrymmena. De företag som idag har större ytor än 1600 kvm (eller som är under omställning till eko eller skickat in förprövning för större yta under första halvåret 2017), får bygga bort den överskridande ytan permanent eller på ett sätt som tillåter att den tillfälligt kan plockas bort (t.ex. vid rengöring). Om kommande förordning har kvar kravet på 1600 kvm (vilket det kan komma att vara) ska producenter anpassa sina byggnader. De ska då få två år på sig att bygga om sina stallar på ett permanent sätt. Slutsats: Jackis formulerar om förslaget och skickar till referensgruppen för att kontrolläsa. Information ska även gå ut till berörda besättningar när så är lägligt. 6. Information och förtydligande om beräkning på antal moderdjur + vuxna handjur i föreskriften SJVFS 2017:10 Bakgrund: Det har visat sig att Jordbruksverket har räknat fel när de tidigare har räknat endast på antalet moderdjur i en besättning, som underlag för hur många icke-ekologiska djur som besättningen ska kunna utökas med. Alla vuxna djur ska ingå, dvs. även handjur. I de flesta fall innebär det inte något för besättningarna eftersom man i princip inte har några handjur. I det ekologiska regelverket finns ingen definition av vuxna nötkreatur. Referensgruppen behöver ta ställning till vad man anser är vuxna handjur. Ett förslag är att handjur ska räknas som vuxna vid 24 månader eftersom det definieras så enligt svensk djurskyddslagstiftning samt i reglerna kring att hålla tjurar på rastgård. Referensgruppen diskuterade även att definitionen för vuxna hondjur bör ses över så att tillämpningen blir lika i nationella riktlinjer och KRAV. I dagsläget är NR och KRAV:s

definition lika. D.v.s. dräktiga och djur som fått avkomma. Det är i föreskriften som alla kvigor kom med i definitionen vilket innebär alla hon-nötkreatur över 6 mån. Slutsats: Mötet bestämde att Lotta Franzén kollar upp gällande definitioner och vi tar upp punkten igen på nästa ordinarie referensgruppsmöte. 7. Tillsatsmedel i växtskyddsmedel (Fråga och underlag från Kiwa) Underlag hade inte kommit in till mötet. Punkten flyttas fram till nästa ordinarie referensgruppsmöte. 8. Strömängd till suggor (frågeställning och underlag från Kiwa) Frågeställning: hur mycket material ska EU-ekologiska suggan ha för att bygga bo inför grisning? Det finns ingen tydlig information om det i förordningen eller Nationella riktlinjer. I 889/2008 art 11.2 uttrycks bara att alla djur ska ha strö. Ingenting nämns i förordningen om bobyggande eller bobyggnadsbeteende. Enligt KRAVs regel 5.4.4.1 ska det vara rikligt med material. Enligt svensk lagstiftning, SJVFS Kap 3, 8 : Under veckan före grisning ska suggor o gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. Intern kalibrering på Kiwa tyder på att för KRAV-suggor ska det vara en rejäl bädd inför grisning, medan i konventionell produktion räcker det med en tuss halm eller lite spån för att utföra beteendet med. Vilken av dessa nivåer ska tillämpas i EU-ekologisk smågrisproduktion? Eftersom det inte verkar vara reglerat har Kiwa hittills accepterat konventionell nivå på strö till EU-suggor. Referensgruppen anser att krav på strö till EU-suggor bör ligga närmre KRAVs regler än de konventionella reglerna och det är även en viktig förtroendefråga i konsumentled. Stöd finns i 834/2007 artikel 14 b ii som säger att Djurhållningspraxis, inklusive djurtäthet, och utrymmena för förvar av djur skall garantera att djurens utvecklingsmässiga, fysiologiska och etologiska behov tillfredsställs. Detta innebär att man ska se till att mängden strömaterial till suggor inför grisning ska vara tillräcklig för att tillmötesgå suggans beteendebehov. I KRAVs regler är det tydligt att det ska vara riklig mängd strö. Det bör också tydliggöras i Nationella riktlinjer att det ska vara tillräckligt med strömaterial för bobygnadsbeteende. Slutsats: Magdalena formulerar texten och tar med detta till nästa revision av NR som skickas in för granskning under hösten -17. 9. Övrig informationspunkt: Växthusodling Det nya förordningsförslaget säger att nordiska länder kommer att kunna odla på avgränsade bäddar (alltså befintliga producenter, inga nya eller ingen expansion av befintliga) med en tidsfrist på 10 år. Inom COP har det gjorts en överenskommelse som innebär att man föreslår att alla producenter som före 1 juli 2017 är certifierade för växthusodling med avgränsade bäddar ska tillåtas fortsätta med det. Nya producenter som efter 1 juli 2017 vill certifiera sig ska däremot inte att kunna använda avgränsade bäddar. Frågan ska utredas av Kommissionen under tiden och under en tioårsperiod framöver ska det alltså utredas huruvida det ska anses ok med avgränsade bäddar eller inte. Sverige

har accepterat denna kompromiss, men har inte stöd av de andra nordiska länderna. Eftersom det ännu inte tagits något beslut i frågan, får vi se var det landar.

Bilaga 1 Uppföljning av kalibrering av hur vi hanterar utrymmeskravet på max 1600 m 2 yta till slaktkycklingar, nytt förslag till tillämpning för beslut av referensgruppen Punkt i förordning 834/2007 och/eller 889/2008: 889/2008 art 12.3.f: Den totala användbara ytan i byggnader avsedda för fjäderfä för köttproduktion får inte överstiga 1600 m 2 på någon enskild produktionsenhet. Förslag till tillämpning- att fastställa: Den som ska påbörja nybyggnation för ekologisk matfågelproduktion eller som ställer om befintliga konventionella fjäderfästallar måste följa den sedan år 1999 kända regeln att ha maximalt 1600m 2 per produktionsplats. Utrymmet ska räknas på den area som stallet är förprövat för och som det finns en möjlighet att hålla kycklingar på. Företag som trots att de inte uppfyller denna regel ändå har fått certifikat ska tilldelas en avvikelse. Kontrollorganen får acceptera att företagen bygger bort den yta som överskrider 1600 m 2 som ett sätt att släcka avvikelsen. Det är tillåtet att bygga bort utrymme så att det är möjligt att tillfälligt plocka bort konstruktionen i syfte att till exempel rengöra stallet. Detta sätt att hantera avvikelserna kan referensgruppen som längst acceptera fram till dess vi vet hur den nya förordningen över ekologisk produktion kommer att se ut, eller till dess att vi får besked om att det inte blir någon ny förordning om ekologisk produktion. Det ska även tillämpas på de företag som är under omställning till ekologisk produktion eller som skickade in sin förprövning under det första halvåret 2017. Företagen ska upplysas om att det är högst sannolikt att kravet på 1600 m 2 finns i kommande förordning och att de kan tvingas att antingen anpassa sina byggnader efter gällande regler, eller lämna certifieringen. Om kommande förordning har kvar kravet, eller om det inte blir en ny förordning om ekologisk produktion ska kontrollorganen acceptera att företagen får två år på sig att bygga om sina stallar på ett permanent sätt. Inkomna synpunkter (något förkortade) som ligger till grund till ovanstående förslag: HS anser att -att det behöver anges ett datum från när den nya tillämpningen ska börja gälla angående nybyggnation, som tar hänsyn till pågående byggprocesser. -att det kan vara möjligt att fortsätta tillåta att kycklingstall som byggts före t. ex. 1 september 2017, får användas med flyttbara skivor, även om regeln om max 1600 kvm finns kvar. Företagen med dessa stall får själva välja ombyggnation eller extra arbete med montering/rengöring av skivor. KRAV tycker att det fortfarande är otydligt i denna text om fler företag får bygga stort tills vi vet mer om vad EU beslutar eller om det inte är det från och med nu. Att det pratades om 1

juli på mötet var för att inte stjälpa producenter som redan är mitt i bygget för att när de är klara inte accepteras. Men det viktiga är att inte nya som inte startat ännu börjar bygga större. För att undvika detta är det viktigt att informationen blir klart, tydligt och samma till alla producenter. Kiwa instämmer i Jackis förslag om tillämpning. Vi skulle önska att det förtydligas att det inte bara omfattar nybyggnation, utan även om en ny producent vill använda redan befintliga konventionella stallar också. Det vi saknar i själva kalibreringssvaret är hur bortbyggandet kan ske, för de som redan är certifierade. D.v.s. kan man, eller kan man inte ta bort avgränsningen när ett annat av utrymmena samtidigt ändå står tomt? Det är på denna punkt vi kontrollorgan idag har olika tillämpning. Smak uppfattar det som att skillnaden mellan kontrollorgan är att några accepterat att man gör icke-användbart på ett icke-permanent sätt med flyttbara skivor vars placering kan ändras men andra kontrollorgan krävt att man gör icke-användbart på ett något mer permanent sätt, men ändå med flyttbara skivor, men det har krävts att dessa står på samma plats hela tiden. Formuleringen den som bygger nytt i förslaget till tillämpning behöver definieras. Det finns idag några stall som är byggda med tanke på ekologisk produktion men där djurhållaren av efterfrågeskäl inte fått börja sätta in kycklingar för ekologisk produktion ännu. Dessa bör få samma möjlighet som de som redan är i ekologisk drift. På mötet föreslogs att man t.ex. kunde använda sig av datum för inlämning till förprövning efter att tillämpningen offentliggjorts/meddelats aktörer i branschen som begränsning. Det kan också finnas stall som idag används för konventionell produktion som ansluts till certifiering av ekologisk produktion, det behöver framgå av beslutet hur de ska hanteras.