Agenda Aktuellt inom livsmedelskontrollen Lagstiftningsområden Nationellt RASFF Gemensamma mål Kontrollföreskrift (2005:21) nya paragrafer
Aktuellt inom livsmedelskontrollen
Förändringar i livsmedelskontrollen» Nationella föreskrifter om offentlig kontroll (1 januari 2017)» Operativa mål för livsmedelskontrollen (2017-2019)» Nya Lagstiftningsområden (1 januari 2018, rapportering 2019)» Nationellt RASFF-system (1 januari 2018)» Översyn av riskklassningssystemet (2017)» Avgiftsutredning (2017)» Ev. nya anläggningstyper (2017)» Ny kontrollförordning (EU) 2017/625 (tillämpas from 14 december 2019)
Sante F:s revisioner 2017 VÄXTSKYDD Hållbar användning av bekämpningsmedel (fact-finding) INTERNET- FÖRSÄLJNING av livsmedel (fact-finding) FODER Riskbaserad kontroll (fact-finding) AMR Antimikrobiell resistens återhållsam användning (fact-finding) REVISION Nationellt revisionssystem (882/2004 art 4.6) JUNI SEPT OKT NOV 12-16 juni 12-18 sept 19-28 sept 10-18 okt 13-17 nov
Livsmedelskontrollen under luppen
Lagstiftningsområden Ersätter Kontrollområden fr.o.m 2018
Bakgrund till förändringen Inte all lagstiftning Inte tillräckligt bra analys FVO/Sante F Styrande
Vad är lagstiftningsområden? Kategorisering av lagstiftningen Undantag för länsstyrelsernas kontroll och gränskontrollen, samt enskilda rättsakter. Paket av rättsakter i fyra kategorier Hygien, Information, Handel eller Administrativa krav Totalt ca 115 rapporteringspunkter Systematik - användas vid rapportering av utförd kontroll kan även i viss mån stötta kontrollmyndighetens planering. Varje kategori eller område är inte tillämpligt på alla delar i livsmedelskedjan. Kontrollen ska alltid utföras enligt kontrollplan och mot gällande lagstiftning Utformat för att kunna revideras (vid behov). Punkter kan tillkomma eller försvinna.
Vad är lagstiftningsområdena inte? Ett sätt att prioritera kontrollen Prioriteringar finns i NKP, operativa mål, riskklassningen samt i den egna kontrollplanen. Rubriker i kontrollrapporter eller sanktionsbeslut En checklista Rubriceringen är endast avsedd, och anpassad, för myndighetens rapportering till Livsmedelsverket. Alla områden kontrolleras inte vid varje kontrolltillfälle En vägledning Vägledning för kontroll inom respektive område återfinns i de flesta fall i kontrollwiki.
Vilka är lagstiftningsområdena? Information Hygien Adm Handel A. Administrativa krav B. Allmän livsmedelsinformation C. Särskild märkning och information D. Skyddade beteckningar E. Sektor- eller produktspecifika handelsnormer F. Varustandarder G. Livsmedel för särskilda grupper H. Spårbarhet I. Särskilda ingredienser och processhjälpmedel J. Grundförutsättningar, hygien K. HACCP-baserade förfaranden L. Specifika hygienkrav på egenkontroller M. Handel inom EU, import och export N. Särskilda regler för dricksvattenanläggningar O. Övrigt
Hur ser tidsplanen ut? 2016 2017 2018 2019 Systemet utvecklas Beslutas 31/3 2017 Systemet börjar användas 1 januari 2018 Beslut av LG 20/12 2016 Anvisningar tas fram Information på länsmöten, livstecknet mm Första rapportering enligt nya systemet i början av 2019 avseende 2018 års kontroll Anläggningstyper ses över (ev justeras) Systemleverantörerna informeras och förbereds Systemleverantörerna genomför nödvändiga justeringar
Nationellt RASFF Obligatorium - alla ska använda systemet Bevakning Gemensamma kriterier Systemet ska vara snabbt Användarvänligt
Gemensamma mål
Nationella mål för alla myndigheter i hela kedjan Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerande och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk. Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap.
Hela livsmedelskedjan Foder Djurhälsa/ djurskydd Växtskydd Livsmedel
Fokusområden Säkert dricksvatten Mikrobiologiska risker Kemiska risker Information i livsmedelskedjan
Sikte på kontroll av livsmedel som: är baslivsmedel konsumeras av känsliga grupper som barn och äldre är förknippade med kända säkerhets- eller redlighetsproblem
Effektmål säkert dricksvatten För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvattnet minska. Fokus på beredning och råvatten. Operativa mål: Säkerhetsbarriärer Faroanalys kemiska faror Hygienrutiner vid reparationer
Tillräckliga säkerhetsbarriärer Minska antalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott (syfte) Alla större dricksvattenanläggningar, > 1000 m 3 /dygn (var?) Alla kontrollmyndigheter (vem?) HACCP-revision (hur?) Senast 31 december 2019 (när?)
Effektmål mikrobiologiska risker Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobacter, listeria, ehec och norovirus Operativa mål: Listeria i fiskprodukter Ehec i malet kött Norovirus och personalhygien
Norovirus och personalhygien Hantera faran norovirus (syfte) 1500 anläggningar som tillverkar tårtor, bakelser, smörgåstårtor, smörgåsar och sallader (var?) Alla kontrollmyndigheter (vem?) Revision och inspektion (hur?) Senast 31 december 2019 (när?)
Effektmål kemiska risker Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (dioxin, PCB), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan Operativa mål: Tungmetaller och mykotoxiner i spannmål Mykotoxiner i russin och pistaschmandlar Tungmetaller och mykotoxiner i barnmat Kvicksilver och miljögifter i kosttillskott Distribution av östersjölax Mykotoxin vid spannmålstorkning
Tungmetaller och mykotoxiner i spannmål Företagarna ska säkerställa att halterna av kadmium, arsenik och ochratoxin A understiger gränsvärden (syfte) Alla kvarnar (var?) Alla berörda kontrollmyndigheter (vem?) HACCP-revision (hur?) Senast 31 december 2019 (när?)
Effektmål säkerställa information i livsmedelskedjan Information om livsmedel kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan. Operativa mål: Uppgifter om ingredienser Uppgifter om allergener Uppgifter om ursprung, ägg Uppgifter om ursprung Uppgifter om ekologiskt
Uppgifter om allergener Ingredienserna mjölk och hasselnöt ska anges korrekt i färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror(syfte) 200 anläggningar i tidigare led, tillverkare, importörer, mäklare, huvudkontor (var?) Alla kontrollmyndigheter (vem?) Revision, inspektion, spårbarhetskontroll (hur?) Senast 31 december 2019 (när?)
Myndighetsmål för operativa förutsättningar Plan för livsmedelskontroll Fokus på största hälsoriskerna och att konsumenter kan vilseledas Rätt kompetens Använda kontrollmetoder för att upptäcka avvikelser Följa upp att avvikelser åtgärdas
Måluppfyllnad Nationell nivå 20 % senast 31 december 2017 60 % senast 31 december 2018 100 % senast 31 december 2019
Fördelning mellan myndigheter Samtliga anläggningar Anläggningar av en viss storlek 2500 detaljhandelsanläggningar Fördelningsnyckel: Antal anläggningar inom myndighetens ansvar Andel som myndigheten ska kontrollera (%) 1-50 minst 75 51 - minst 65
Inrapportering Vilka åtgärder har ni hunnit vidta i målarbetet? Hur många anläggningar av det slag som anges i målet har er myndighet kontrollansvar för? Vid hur många av dessa anläggningar har ni sedan 2017-01-01 utfört offentlig kontroll av det slag som anges i målet? Vid hur många anläggningar har ni upptäckt avvikelser? Vilka åtgärder har ni vidtagit? Vid hur många anläggningar har avvikelserna åtgärdats av företagaren?
Arbetsrum
Börja nu!
Nationella kontrollföreskrifter
Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel LIVSFS 2005:21 Ändringar genom LIVSFS 2016:12
Krav på myndigheternas planering och uppföljning Flerårig plan för livsmedelskontrollen Regelbundet följa upp och utvärdera genomförd kontroll Upprätta en plan för kompetensförsörjning Beredskapsplan för krissituationer på livsmedelsområdet
Flerårig plan 3 e Kontrollmyndigheten ska årligen fastställa en plan för myndighetens kontroll. Planen ska avse en period om minst tre år och omfatta samtliga områden som myndigheten ansvarar för Av planen ska framgå
1. En bedömning i enlighet med vad som anges i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 882/2004 respektive 3 c dessa föreskrifter av behovet av livsmedelskontroll inom myndighetens ansvarsområde, 2. myndighetens prioriteringar för varje år vad gäller kontroll av anläggningar, anläggningstyper, varor, varuslag eller områden för kontroll, 3. hur kontrollmyndigheten avser att använda olika kontrollmetoder, särskilt provtagning och analys,
4. de personella, ekonomiska och andra resurser som myndigheten behöver för att kunna fullgöra sina kontrolluppgifter, 5. Hur inriktning, mål och prioriteringar i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan har beaktats, och 6. Hur myndighetens utvärderingar av genomförd kontroll har beaktats. Planen ska uppdateras vid behov
Följa upp och utvärdera 3 f Kontrollmyndigheten ska regelbundet följa upp och utvärdera genomförd kontroll. Vid utvärderingar ska myndigheten särskilt beakta resultaten av kontrollen i förhållande till den tidigare planeringen.
Kompetensförsörjning 3 g Bestämmelser om kontrollmyndigheters kompetensförsörjning finns i artikel 6 i förordning (EG) nr 882/2004. Kontrollmyndigheter ska upprätta en plan för kompetensförsörjning (kompetensförsörjningsplan). Av kompetensförsörjningsplanen ska framgå
1. Den kompetens som myndigheten behöver för att fullgöra sina kontrolluppgifter, 2. Den kompetens som finns hos myndighetens personal samt andra personer som bedriver kontrollverksamhet för myndigheten, 3. Behovet av kompetensutveckling hos personalen, och 4. Hur myndigheten avser att uppfylla kraven på kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsplanen ska hållas uppdaterad.
Beredskapsplan 3 h Bestämmelser om kontrollmyndigheters beredskapsplan finns i artikel 4.2 f i förordning (EG) 882/2004 samt i 3 d dessa föreskrifter. Av myndighetens beredskapsplan för nödsituationer på livsmedelsområdet ska framgå
1. I vilka nödsituationer beredskapsplanen är tillämplig, 2. Organisation och ansvarsfördelning när beredskapsplanen är tillämplig, 3. Rutiner för handläggning och annat arbete i nödsituationer, 4. Hur myndigheten säkerställer tillgång till den personalstyrka och den kompetens som myndigheten behöver i nödsituationer, 5. Vilka funktioner inom myndigheten och andra organisationer som skakontaktas i nödsituationer samt deras aktuella kontaktuppgifter,
6. Hur myndigheten informerar och kan kontaktas av allmänheten när detta behövs av hälso- eller säkerhetsskäl, 7. Myndighetens rutiner för att säkerställa att uppgifterna i beredskapsplanen är aktuella, och 8. Hur myndigheten testar och utvärderar om beredskapsplanen är ändamålsenlig. Myndigheten ska regelbundet och vid behov uppdatera beredskapsplanen
1 januari 2017!
Vi bygger om kontrollen! Operativa Mål Lagstiftningsområden Anläggningstypning Riskklassning Avgiftssystem