Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17844 su/med 2018-09-26 6 Innehållsansvarig: Ann Björkdahl, 1:E arb.terapeut, Arbetsterapi och fysioterapi Högsbo (annbj15) Godkänd av: Gunilla Kjellby Wendt, Verksamhetschef, Verksamhet Arbetsterapi och fysioterapi (gunkj2) Denna rutin gäller för: Verksamhet Arbetsterapi och fysioterapi Revideringar i denna version Justering och uppdatering av innehållet i rutinen. Denna rutin gäller för Arbetsterapeut och fysioterapeut inom rehabiliteringsteamet för Parkinsons sjukdom, Rehabiliteringsmedicin, Neurosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Syfte Säkerställa att patienter med Parkinsons sjukdom eller liknande problematik inskrivna i Rehabiliteringsteamet för Parkinsons sjukdom, Rehabiliteringsmedicin, Neurosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, erhåller rehabilitering av god kvalitet samt bedöms och behandlas lika utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Arbetsbeskrivning för teamet Målsättning Det övergripande målet för rehabiliteringsteamet för Parkinsons sjukdom är att hjälpa personer med problematik på grund av Parkinsons sjukdom att uppnå balans mellan vardagens krav och fysisk och psykisk förmåga för att så långt det är möjligt kunna leva efter sina individuella behov och önskningar och för att kunna vara delaktiga i samhället. Åtgärder för att uppnå målet från teamets sida innebär: 1. Att erbjuda personer som söker/remitteras till Rehabiliteringsteamet för Parkinsons sjukdom en genomgång och utredning avseende symptomatologi samt effekter på dagligt liv och sociala förhållanden 2. Att erbjuda information, stöd och råd, hjälpmedelsförsörjning samt i vissa fall behandling utifrån behov Teamupplägg Rehabiliteringsteamet för Parkinsons sjukdom består av arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, kurator, neuropsykolog och undersköterska. Vid behov av logoped finns det möjlighet att ta kontakt utanför teamet. Alla personer som antagits till teamet genomgår två utredningsdagar där man får träffa samtliga teammedlemmar individuellt. Dessa två dagar avslutas med ett planeringsmöte där en rehabiliteringsplan upprättas för det kommande året. Rehabiliteringsplanen formuleras utifrån de behov som framkommit under utredningsdagarna, gemensamt av teamet, patienten och närstående (om närstående är med). Rehabiliteringsplanen innehåller delmål och förslag på åtgärder som känns prioriterade för patienten, hur dessa kan genomföras samt vem som är ansvarig för genomförandet. Exempel på åtgärder som kan vara aktuella i rehabiliteringsplanen är: självträning såsom promenader och stavgång, handledd träning hos extern aktör, en ökad medvetenhet om att ta med den afficierade sidan i aktivitet, att inhämta information om sjukdomen samt preventiva åtgärder. Det som teamet ansvarar för syftar till att ge ökad kunskap och medvetenhet om sjukdomen och dess konsekvenser. Detta för att ge patienten förutsättningar för att aktivt förebygga och hantera svårigheter i vardagen. Samtliga personer kallas till teamet för ettårsuppföljning. Teamutredning sker då på samma sätt som vid utredningsdagarna för ett år sedan och den rehabiliteringsplan som då upprättades utvärderas. Vid ett-årsuppföljningen avslutas patienten i teamet och får därefter återkomma på eget initiativ när nya behov uppstår. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 5)
Målgrupp Inklusionskriterier: Personer med Parkinsons sjukdom/parkinsonism i arbetsför ålder Förmåga att kunna tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatser Exklusionskriterier: Andra problem som överväger Parkinsons sjukdom Pågående utredning på annan klinik Tillstånd där främst omvårdnadsbehov överväger Problemområden Problem som ofta framkommer vid undersökningen De vanligaste problemen som begränsar vardagsaktiviteter kan vara motoriska, t.ex. att röra sig p.g.a. stelhet och igångsättningssvårigheter, skakningar, nedsatt balans och gångförmåga och att hantera föremål. Detta kan ge sekundära problem med korta muskler, nedsatt kondition, förändrat gångmönster som får konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Det finns också icke motoriska problem, som ger begränsningar som att man inte orkar eller har svårt att få struktur på sin tillvaro. Ett vanligt problem som många beskriver är att komma igång och få saker gjorda. En av svårigheterna kan t.ex. vara att komma igång med eller vidmakthålla regelbunden fysisk träning, vilket är väsentligt för alla personer med Parkinsons sjukdom. Andra svårigheter kan vara att komma i tid, hålla sig till en uppgjord plan eller att snabbt kunna skapa sig en bild av vilka krav som ställs i en uppgift i relation till den egna förmågan och den situation man befinner sig i. Detta kan t.ex. uppstå när man föreslås en ny uppgift på arbetet. Förlångsammat tempo gör att allting i vardagen tar längre tid, det blir svårt att hinna med, att komma i tid etc. För att möjliggöra bästa resultat med rehabiliteringen är det väsentligt att patienten kommer i ett tidigt skede i sjukdomen och är så välmedicinerad som möjligt. I tidigt skede avses här att man nyligen har fått sin diagnos och är relativt välfungerande motorisk och kognitivt. Bedömning arbetsterapi och fysioterapi Båda yrkeskategorierna samverkar i att belysa patientens hela livssituation. Vi undersöker och riktar åtgärder både på funktions-, aktivitets- och delaktighetsnivå. Bedömning arbetsterapi Bedömningen inom arbetsterapi innebär att hela livssituationen ses över utifrån ett aktivitetsperspektiv. Bedömningen sker i första hand genom intervju. Eftersom patienterna är i arbetsför ålder görs en noggrann kartläggning av arbetssituationen: Motoriska och kognitiva hinder inom områdena personlig vård, boende, arbete och fritid kartläggs genom intervju. Formuläret GAP- i vardagens aktiviteter kan användas som struktur för intervjun Praktiskt utförande av vardagsaktiviteter kan i vissa fall bedömas genom AMPS (Assessment of Motor and Process Skills) Handstyrkan mäts med Grippit handkraftmätare Finmotoriskt tempo mäts med Purdue pegboard Handfunktionen, sådan som patienten upplever den i vardagsaktiviteter, bedöms med frågeformuläret Abilhand Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 5)
Bedömning fysioterapi Bedömningen inom fysioterapi innebär att livssituation värderas både utifrån ett motoriskt perspektiv och ett fysiskt aktivitetsperspektiv. Syftet är att fånga den aktuella situationen inklusive sociala och arbetsmässiga förhållanden. Bedömningen sker med hjälp av en mall med dels praktiska tester, dels intervju. Utefter aktuella problemområden kan man gå djupare in i bedömningen. Som stöd för bedömning och planering av vidare insatser kan följande områden belysas: Motorisk funktion: Testas med UPDRS.Del 3 Rörlighet och muskellängd screenas: Mäts med goniometer och Myrinmätare. Funktionella rörelser Styrka: Mäts med grov kraft och funktionella styrketest Balans: Mäts med Bergs Balansskala eller BDL-Balansskala. Balanstest i stående, Functional Reach, Timed up and go Gånghastighet: Mäts på 30 m i valfri och maxhastighet. Resultatet jämförs med referensmaterial Gånganalys: Beskrivs hur det ser ut Fysisk aktivitetsnivå: Samtal kring aktivitet och träning i vardagen. Dokumentation om Levnadsvanor Förflyttning: Kan testas praktiskt Ofrivilliga rörelser: Beskrivs vid förekomst Hållning: Beskrivs i sittande och stående Muskelkramper: Beskrivs vid förekomst Smärta: Beskrivs vid förekomst Yrsel: Beskrivs vid förekomst Intervention arbetsterapi och fysioterapi De åtgärder som diskuteras kan vara träning för att förbättra fysiska eller kognitiva funktioner, anpassning av arbetssättet eller miljön, samt användande av strategier och hjälpmedel. Arbetsterapi De vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna beskrivs nedan med utgångspunkt i olika problemområden. Långsamt tempo - Samtal om hur man ska lägga upp sin dag för att hinna med det man ska göra. Göra anpassningar som innebär att det man ska göra går fortare, t.ex. prata in ett meddelande istället för att skriva det Koncentration/uppmärksamhet - Det finns idag vissa belägg för nyttan av träning av koncentration och uppmärksamhet t.ex. med datorprogram. Andra åtgärder som kan hjälpa vid svårighet att hålla fokus kan vara att anpassa miljön så att man inte blir störd eller genom att välja vilken tid på dagen en aktivitet utförs Organisation, planering, initiativ - Olika strategier och hjälpmedel kan användas. Strategin kan vara att använda en teknik som förhindrar att problemet uppstår, t.ex. att göra upp en plan och hålla sig till den eller att skriva en checklista för sådant som ska göras. Hjälpmedel, såsom mobiltelefon med kalenderfunktion och tidur eller att-göra-listor och papperslappar, kan också underlätta för vissa Trötthet - Vid trötthet kan man behöva tänka över sina aktiviteter så att man får en balans mellan aktivitet och vila. Ökad kunskap om hur man fördelar sin tid och vad som påverkar tröttheten positivt och negativt, kan leda till att man kan göra lämpliga anpassningar för att orka med. Det kan vara att hitta och planera in sådant som ger återhämtning. Vidare kan interventioner ges för att förbättra sömn och sömnkvalitet, såsom att prova bolltäcke eller dylikt Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 5)
Finmotorik - Skakningar och nedsatt finmotorisk funktion ger ofta svårigheter i påklädning, att knäppa knappar och spännen, att skriva för hand och på dator. På sikt kan det leda till kompensation med den ickeafficierade sidan vilket gör att den afficierade sidan glöms bort. Information kan ges som leder till ökad medvetenhet om vikten av att hålla igång handfunktionen i vardagen. Även information om enkla hjälpmedel som patienten måste bekosta själv och inköpsställen för dessa Stelhet - Ger ibland svårigheter att vända sig i sängen med störd sömn som följd. Hjälpmedel som kan förskrivas är glidlakan. Även hygienhjälpmedel som duschpall/badbräda kan underlätta Något eller flera av ovanstående symptom och ibland i kombination med ökad stresskänslighet kan ge anledning till att se över arbetssituationen. I vissa fall kan gemensam diskussion föras med arbetsgivare för att hjälpa patienten att beskriva vilka behov som finns av förändring av arbetsplatsen eller innehållet i en arbetsvecka. Det kan gälla att hitta lämpliga arbetsuppgifter eller att fördela arbetstiden annorlunda. Fysioterapi Fysioterapeutiska insatser syftar till att öka/bibehålla patientens självständighet och livskvalitet genom fysisk aktivitet, träning och/eller behandling. De fysioterapeutiska målen vid Parkinsons sjukdom varierar bland annat beroende på i vilken fas av sjukdomen som patienten befinner sig i: I de tidiga faserna (Hoehn och Yahr 1-2): är målsättningen att motverka inaktivitet, bibehålla och/eller förbättra fysisk kapacitet såsom kondition, muskelstyrka, rörelseomfång/smidighet. Att skapa en träningsvana och rutin till en aktiv vardag samt förmedla information om betydelsen av fysisk aktivitet och träning. De specifika insatser som görs tar hänsyn till patientens fysiska förmåga, individuella förutsättningar och förväntningar samt motivation. I sjukdomens medelfas (Hoehn och Yahr 2-4) är målsättningen att bibehålla eller förbättra aktivitetsförmågan genom träning av förflyttningar, gång, balans, hållning, rörelseomfång och arm- och handfunktion. Träningen kan skötas hemma inom friskvård eller fysioterapeutisk öppenvård. Vi finns också tillgängliga med information, råd och stöd kring patientgruppen, för kollegor utanför sjukhuset. Det är av stort värde för patienten med konkret planering. Detta utformas i samråd och kan vara: Ansvar Individuellt utformade råd och tips Motiverande samtal Utskrivning av FaR-recept (Fysisk aktivitet/träning på recept) med en plan för uppföljning Information för att öka kunskapen om effekter av fysisk träning respektive inaktivitet Praktisk hjälp att finna lämplig träningsaktivitet såsom stavgång, träning på gym eller i bassäng Planering görs för hur uppföljning skall ske. Vid behov ges patienten stöd att finna lämplig kontakt inom Närhälsan och friskvård Planerade samtalsuppföljningar över tid där patienten stöds i att uppnå och upprätthålla regelbunden fysisk träning. Där målsättningen är att ha en god rutin vad gäller fysisk träning Olika rörelsestrategier (cueing) lärs ut Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för att rutinen finns, att den är känd samt efterlevs. Arbetsterapeut och fysioterapeut inom rehabiliteringsteamet för Parkinsons sjukdom, Rehabiliteringsmedicin, Neurosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ansvarar för att arbetet bedrivs utefter avsedd rutin i den enskilda behandlingen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 5)
Uppföljning, utvärdering och revision Innehållsansvarig/arbetsgrupp ansvarar för uppföljning/revision av innehållet i rutinen. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i patientens journal. Relaterad information Rutin för arbetsterapi: Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Bilaga 1: Sjukdomsstadier (enligt Hoehn & Yahr) Stadie 0 Inga tecken på sjukdom Stadie 1 Unilateralt engagemang, vanligtvis med ingen eller minimal funktionsnedsättning Stadie 2 Bilateral- eller bålengagemang, utan balansstörning Stadie 3 Lätt till måttlig bilateral sjukdom; viss postural instabilitet; fysiskt oberoende Stadie 4 Personen kan fortfarande stå och gå utan hjälp men är tydligt begränsad i sina aktiviteter Stadie 5 Begränsad till rullstol eller säng om personen inte får hjälp Granskare/arbetsgrupp Sofi Andersson, fysioterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi Högsbo Ann Björkdahl, arbetsterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi Högsbo Ullacarin Karlsson, fysioterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi Högsbo Annika Khalif, arbetsterapeut, Arbetsterapi Östra Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 5)