Strategisk plan 2014-2016 Kommunfullmäk ge Antagen 2013-06-19 Reviderad 2013-11-25
3 (46) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL EU 2020 STRATEGIN är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi för ökad välfärd. s vision utgår från EU 2020-strategin. KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas - är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för planperioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för nämnderna och de mål som fullmäktige vill att kommunen skall uppnå de kommande tre åren. Arbetet med att ta fram den strategiska planen påbörjas med att kommunstyrelsens budgetberedning har planeringsmöten med nämnderna i kommunen. Då görs genomgångar av de planeringsunderlag som nämnderna tagit fram. Fullmäktige fattar därefter beslut om den strategiska planen i juni. I VERKSAMHETSPLANERNA beskriver sedan nämnderna hur den egna verksamheten ska bidra till att uppfylla målen i den strategiska planen. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån FYRA PERSPEKTIV: Hållbart samhälle Medborgare Medarbetare Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller nämndspecifika. Ofta krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge nämnderna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER är angivna i nämndernas respektive verksamhetsplaner. Nämnderna skall även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder nämnden planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen.
4 (46) BOKSLUTET REDOVISAR ÅRLIGEN en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. Där görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts.
5 (46) INNEHÅLL SALA KOMMUNS BUDGET 2014 I KORTHET... 7 BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 8 EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN 2014-2016... 10 Vårpropositionen... 10 Ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting (april 2013)... 10 Resultatutveckling... 10 Nettokostnader, skatteintäkter, bidrag och utjämning... 11 Driftbudget/plan... 11 Investeringsbudget/plan... 12 Fyra år i sammandrag... 12 Känslighetsanalys... 12 BEFOLKNING, DEMOGRAFI... 13 BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016... 15 Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning... 15 Bildnings- och lärandenämnden... 19 Vård- och omsorgsnämnden... 21 Överförmyndaren... 22 Revisionen... 23 Investeringsbudget/plan per objekt... 24 VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN... 26 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE... 27 Mål: Ett växande Sala... 27 Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling... 29 Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling... 30 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE... 32 Mål: Nöjda medborgare och brukare... 32 Mål: God service av hög kvalitet... 33 Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare... 34 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE... 35 Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö... 35 Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna... 36 Mål: Tydligt och bra ledarskap... 36 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI... 38 Mål: Hållbar ekonomisk utveckling... 38 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 39 Resultatbudget/plan... 39 Finansieringsbudget/plan... 40 Balansbudget/Plan... 41 Driftbudget/plan... 42 Investeringsbudget/plan... 44 Noter... 45
6 (46) TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Nyckeltal, årlig procentuell förändring... 10 Tabell 2 Skatter, bidrag, utjämning, mkr... 11 Tabell 3 Fyra år i sammandrag... 12 Tabell 4 Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser... 13 Tabell 5 Ramberäkning Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens förvaltning... 15 Tabell 6 Ramberäkning Bildnings- och lärandenämnden... 19 Tabell 7 Ramberäkning Vård- och omsorgsnämnden... 21 Tabell 8 Ramberäkning Överförmyndaren... 23 Tabell 9 Ramberäkning Revisionen... 23 Tabell 10 Investeringsbudgetens nettoanslag (2013) och investeringsplan (2014 och 2015)... 24 Tabell 11 Indikatorer för målet: Ett växande Sala... 29 Tabell 12 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling... 30 Tabell 13 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling... 31 Tabell 14 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare... 33 Tabell 15 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet... 34 Tabell 16 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare... 34 Tabell 17 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö... 36 Tabell 18 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande... 36 Tabell 19 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap... 37 Tabell 20 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling... 38 Tabell 21 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser... 39 Tabell 22 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser)... 40 Tabell 23 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser... 41 Tabell 24 Driftbudget 2014 och plan 2015-2016 i 2014 års prisnivå, tkr... 42 Tabell 25 Investeringsbudget 2013 och plan 2014-2015 i 2013 års prisnivå, tkr... 44 Tabell 26 Noter (1 6)... 45
7 (46) SALA KOMMUNS BUDGET 2014 I KORTHET KOMMUNALSKATTEN i Sala kommun blir 2014 oförändrad och uppgår till 22,31. INVÅNARANTALET är beräknat till 21 600 invånare. RESULTATET för 2014 budgeteras till ett positivt resultat på 5,6 mnkr vilket motsvarar 0,5 % av skatter och statsbidrag. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR: KOMMUNSTYRELSENS RAM minskas med 5,3mnkr. BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDENS RAM utökas med 5 mnkr till följd av ökat barnantal i de lägre årsklasserna och för att ge utrymme till en långsammare minskning av lärartätheten i grundskolan. En utökning med 1,6 mnkr ska användas till en matematiksatsning och införande av en musikprofil i grundskolan. Kulturskolans ram utökas med 0,7 mnkr. VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS RAM utökas med 18 mnkr för att behålla en trygg och säker bemanning inom äldreomsorgen. Ett ökat antal 65-79 åringar bedöms behöva hemtjänst och det nya äldreboendet medför ökade kostnader. Inom LSS området behövs omgrupperingar och förstärkningar. Omstrukturering av lokaler och en omfattande flytt i samband med att det nya äldreboendet tas i bruk ger en ramhöjning på 4,4 mnkr för 2014. NÄMNDERNAS RAMAR har räknats upp med KPI 1,1 % för löneökningar, övriga kostnader oförändrade. Ramarna är även justerade med förändringarna i kapitaltjänstkostnaderna. Nämnd Nettoram, mnkr Kommunstyrelsen, inklusive Överförmyndare och Revision 213,2 Bildnings- och lärandenämnden 463,5 Vård- och omsorgsnämnden 424,0 INVESTERINGARNA uppgår till 112 Mnkr, varav 15 mnkr avser det nya äldreboendet. För Vision Lärkan har avsatts 15,9 mnkr och till en klimatanläggning på Aguélimuseet 8,0 mnkr. Tillagningskök till skolor uppgår till 10 mnkr och medfinansiering resecentrum till 6,3 mnkr. Resterande investeringar återfinns till största delen på den tekniska sidan, VA-verksamheten står för 16 mnkr och övriga lokaler för 16 mnkr. SALA KOMMUNS BUDGET 2014 I KORTHET
8 (46) BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖ- RANDE I december 2012 antog kommunfullmäktige Strategisk Plan för 2013-2015. Budgeten för 2013 präglades av en stark oro för en tilltagande dämpad internationell konjunktur, en underliggande statsfinansiell skuldproblematik inom euroområdet och en försvagad tillväxt i USA och Kina. BNP-tillväxten förväntades bli 1,8 %. Under våren och hösten har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt, en gradvis förbättring spås av SKL ske under senare delen av året. BNP beräknas växa något starkare 2014. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Skatteunderlagets tillväxt begränsas även av sänkta pensioner. När antalet arbetade timmar minskar får det direkt effekt på kommunernas skatteunderlag och ekonomiska utrymme för reformer. En ljusning i skatteunderlaget kan skönjas först under 2015-2016. En positiv faktor för Sala är införande av ett nytt system för utjämningsbidrag som för 2014 ger preliminärt ca 9 mnkr i förstärkta statsbidrag. Delårsrapporten visar att Sala kommun har en stabil ekonomi och en ekonomi i balans. Både delårsresultatet och helårsprognosen uppfyller balanskravet. För 2013 pekar resultatet mot ett överskott på +34,5 mnkr efter justering av prognostiserade realisationsvinster på +4,5 mnkr. AFA-pengar kommer att återbetalas under 2013 avseende perioden 2005-2006. Summan är för Sala kommuns del ca 20 mnkr. En tidig återbetalning under 2013 ger möjlighet till riktade engångssatsningar under andra halvan av 2013, t ex till kompetensutbildningar eller till finansiering av vissa mindre investeringsobjekt. Under hösten 2012 slöts ett nytt läraravtal med de fackliga organisationerna. Avtalet löper över 2 år och det garanterade utfallet för 2012 är minst 4,2 procent och för 2013 en garanti om minst 2 %. 2014-2015 finns ingen garanti men rätt att säga upp avtalet. De kommunalekonomiska konsekvenserna är en kostnadsökning för 2013 med sammanlagt 6 mkr. Det nya kollektivavtalet med Kommunal gäller från 1 april 2013 till 30 april 2016. Det sammanlagda avtalsvärdet beräknas till 6,8 procent under hela avtalsperioden. Sala kommun, liksom många andra kommuner i Sverige, står inför stora utmaningar och vägval. Globalisering, demografi, ny teknik, BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
9 (46) värderings- och klimatförändringar är bara några av de drivkrafter som obönhörligen påverkar utvecklingen. Åldrande befolkning och generationsskiften ställer stora krav på skola, vård och omsorg samt tillgänglighet och kompetens på arbetsmarknaden. Sala kommun behöver omställa i närtid men också ta fram kommunövergripande och långsiktiga planer för äldreomsorgen, skolan, näringsliv och arbetsmarknad samt infrastrukturutbyggnad (kommunikationer, bostäder mm). Glädjande har Sala kommuns folkmängd ökat med 170 personer under de tre första kvartalen 2013. Sala kommun behöver ta höjd för en stark ekonomi för att klara framtida välfärdsåtaganden. Den ekonomiska situationen för 2014 är dock ytterst ansträngd med flera års uppdämda behov inom inte minst vård och omsorg. Prognoserna för 2015 och 2016 ser betydligt ljusare ut men lärdomen de senaste åren är att det ekonomiska landskapet snabbt kan ändras. Föreliggande budgetförslag är balanserat men ger ett begränsat överskott på 5,6 mnkr. Det läggs mot bakgrunden av flera osäkra parametrar. Bland de viktigare hör utvecklingen av arbetsmarknadsläget och inflationen samt mängden och nivån på framtida statliga stimulansåtgärder. En annan osäkerhetsfaktor har undanröjts i regeringens budgetproposition för år 2014. De effektiviseringsvinster som förutsattes i riksdagsbeslutet om GY11 år 2009, där statsbidragen till kommunerna skulle minska med nästan 2 miljarder när reformen var fullt införd år 2015, har inte kunnat räknas hem. Därför dras besparingarna i gymnasieskolan tillbaka för åren 2014-2015 men kvarstår med totalt 470 miljoner år 2016. Nu behövs förståelse, strategier och metoder för att möta och hantera de övergripande drivkrafter och trender som påverkar det kommunala uppdraget framöver. Framförallt behövs en trovärdig och balanserad ekonomi samt en genomtänkt långsiktig strategi för nödvändiga investeringar och upprätthållande av god kommunal service. Vi är övertygade om att nya vägar måste prövas för att klara de utmaningar välfärdsuppdraget ger samt för att kunna nå visionen om att år 2024 har Sala passerat 25000 invånare och är ett långsiktigt hållbart samhälle med livskraft och god livskvalitet i hela kommunen. Kommunstyrelsens ordförande Per-Olov Rapp BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
10 (46) EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN 2014-2016 Vårpropositionen Normalt presenteras inga nya reformer i den ekonomiska vårpropositionen utan budgetarbetet koncentreras till höstens budgetproposition. 2013 gjordes ett undantag för att motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast och satsningar aviserades inom arbetsmarknadsområdet. Ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting (april 2013) Den svenska ekonomin beräknas växa måttligt med 1,5 % 2013 och med 2,5 % 2014. Bedömningen av konjunkturutvecklingen är positiv för de kommande åren. Arbetslösheten dröjer sig kvar runt 8 % under 2013. Det är först en bit in på nästa år som läget sakta börjar förbättras. Skatteunderlaget begränsas 2014 av sänkta pensioner och beräknas uppgå till 0,8 %. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Tabell 1 Nyckeltal, årlig procentuell förändring Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 Arbetslöshet 8,1 8,0 7,3 6,6 Antal arbetade timmar 0,3 0,5 1,2 1,2 Konsumentpriser (KPI) 0,3 1,3 2,1 2,5 Skatteunderlag 1,5 0,8 1,7 1,6 Resultatutveckling Resultatutvecklingen är positiv för hela planperioden. Sala kommun kommer med de budgeterade resultaten klara det lagstadgade balanskravet. Kommunens målsättning för en hållbar ekonomisk utveckling är bland annat att resultatet långsiktigt ska uppgå till 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet för 2014 är 0,6 %. EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN 2014-2016
11 (46) Nettokostnader, skatteintäkter, bidrag och utjämning En annan viktig förutsättning för en hållbar ekonomisk utveckling i Sala är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkter, bidrag och utjämning. Intäktsökningen är större än nettokostnadsökningen alla tre åren i den strategiska planen. Intäkterna bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos i oktober, cirkulär 13:53. Beräkningen utgår från ett befolkningstal på 21 600 personer för hela planperioden. Beslut angående nytt utjämningssystem är beräknat att tas av regeringen i december och ingår i prognosen. Salas skatteintäkter har ökat med 20,5 mnkr jämfört med budget 2013. De generella statsbidragen och utjämningen har ökat med totalt 12,1 mnkr, i det ingår då vårt bidrag till LSS-utjämningen som har ökat med 4,4 mnkr. Tabell 2 Skatter, bidrag, utjämning, mkr Nyckeltal Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Skatteintäkter 855,7 895,1 945,2 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämningsbidrag/ avgift 210,9 209,2 210,1 Kostnadsutjämning 8,2 8,2 8,2 Regleringsbidrag/ avgift 4,8 2,8-3,8 Strukturbidrag 2,3 2,3 2,3 LSS utjämning -3,8-3,8-3,9 Intäkt fastighetsavgift 36,9 36,9 36,9 Driftbudget/plan En förutsättning vid upprättandet av den strategiska planen är bedömningen av pris- och löneutvecklingen i riket kopplat till en bedömning av kommunens ekonomiska förutsättningar. Beräkningarna av nämndernas/styrelsens driftbudgetar/planer utgår från justerad budget 2013 uppräknad med 1,1 procent för löner, allt till 2013 års prisnivå. Rationaliseringskravet som beslutades i strategisk plan 2013-2015 för Lokalförvaltarna på 3 % på bruttoram kvarstår under perioden 2014-2016 och är beaktade i ramutläggen. För kostenheten har rationaliseringskravet tagits bort 2014-2016. EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN 2014-2016
12 (46) Driftbudgetar/planer är redovisade i fast prisnivå för hela planperioden. Resultatbudget/plan redovisas i löpande priser. Resultatbudget/plan är uppräknad med ytterligare 1,1 procent för löner 2014 och 2015. Investeringsbudget/plan Ingen generell prisuppräkning har skett avseende investeringarna. Utgångsläget för investeringsbudgeten/planen har varit strategisk plan 2013-2015. Fyra år i sammandrag Tabell 3 Fyra år i sammandrag Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Årets resultat, mkr 9,9 5,6 39,7 83,7 Årets resultat som andel av skatteintäkter, 0,9 0,5 3,5 7,0 bidrag och utjämning, % Verksamhetens nettokostnader, 1 058,7 1 099,3 1 098,9 1 099,3 mkr förändring från föregående år, 3,7 3,8 0,0 0,0 % Skatteintäkter, bidrag, utjämning, 1 081,9 1 114,8 1 150,6 1 195,1 mkr förändring från föregående år, 3,6 3,0 3,2 3,9 % Finansnetto, mkr -13,3-10,0-12,0-12,1 Nettoinvesteringar, mkr 119,5 111,7 72,9 62,2 Utdebitering 22,31 22,31 22,31 22,31 Känslighetsanalys Det ekonomiska läget påverkas av ett antal yttre faktorer som vid små avvikelser från grundförutsättningarna ger stora ekonomiska effekter på resultatet. 10 öre i utdebitering ca 3,8 mkr 1 % ränteförändring, låneskulden ca 3,6 mkr 1 % medarbetarkostnad ca 7,9 mkr EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN 2014-2016
13 (46) BEFOLKNING, DEMOGRAFI Sala kommun har i samarbete med SCB (Statistiska Centralbyrån)tagit fram denna befolkningsprognos för Sala kommun. Prognosen är den samma som föregående år. Befolkningsprognosen bygger på kända förändringar under tidigare år och uppskattning av nuvarande utveckling inom kommunen. Prognosen visar en ökad folkmängd i kommunen varje år under perioden 2013-2016. Antalet födda och antalet avlidna per år ligger ganska stabilt men nettoinflyttning till kommunen bedöms ske varje år. I nedanstående tabell har en bedömning gjorts av utvecklingen i olika åldersklasser. Tabell 4 Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser Prognosår./ Ålder 2013 2014 2015 2016 Tendens Totalt Sala kommun 21 634 21 661 21 699 21 743 Ökad total folkmängd Förskolebarn, 0-5 år 1 395 1 411 1 414 1 392 Oförändrat Yngre skolbarn, 6-12 år 1 585 1 630 1 664 1 696 Ökar Högstadieelever, 13-15 år 688 654 647 678 Varierar Gymnasieelever, 16-19 år 1 026 976 937 932 Minskar Befolkning i arbetsför ålder, 20-11 904 11 832 11 759 11 661 Minskar 64 år Pensionärer, 65-79 år 3 652 3 777 3 898 4 001 Ökar mycket Äldre personer, 80+ år 1 385 1 381 1 380 1 383 Oförändrat BEFOLKNING, DEMOGRAFI
14 (46) Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser 4500 4000 Förskolebarn, 0-5 år 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2013 2014 2015 2016 Yngre skolbarn, 6-12 år Högstadieelever, 13-15 år Gymnasieelever, 16-19 år Pensionärer, Ålder 65-79 år Äldre personer, 80+ år BEFOLKNING, DEMOGRAFI
15 (46) BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning RAMBERÄKNING Tabell 5 Ramberäkning Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens förvaltning TKR, Drift 2014 2015 2016 Ingående nettobudget 2013 209 737 209 737 209 737 Justering kapitaltjänstkostnader/övrig justering 605 1 952 3 067 Indexuppräkning 1 773 1 773 1 773 Verksamhetsförändringar justerad strategisk plan 1 1 607-1 165-1 165 Från tidigare plan 2-8 625-3 150-3 150 Reviderad strategisk plan 3 4 112 832 832 NETTORAM 209 209 209 979 211 094 TKR, Investeringar 2014 2015 2016 Nettoinvesteringar 102 110 67 581 56 858 1VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR, DRIFT (BESLUT FM 2013-06-19) TKR, Drift 2014 2015 2016 Besparingskrav -5 300-5 300-5 300 Utökad skogsavverkning -4 200 Nytt telefonisystem -600-600 -600 Kontaktcenterfunktion 1 050 1 050 1 050 Resursperson Kaplanen 150 600 600 Hyra av Kaplanens bottenvåning 275 1100 1100 Summa -8 625-3 150-3 150 Besparingskrav 2013 har kommunstyrelsen ett besparingskrav på ca 12-14 mnkr. Vi bedömer att det finns ytterligare rationaliseringsvinster att göra. Tidigare förslag om extra medel för nytt ärendehanteringssystem och ytterligare resurser till VKL hanteras inom ram. Utökad skogsavverkning Under de senaste fem åren har tillväxten i skogen varit betydligt högre än planerat. Bedömningen är att det finns utrymme göra ett BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
16 (46) högre uttag under ett enstaka år som 2014. Idag är netto 2,8 mnkr men de senaste åren har tagits ut ca 3,5 mnkr i genomsnitt. Skogsavverkningen fördubblas nu så att netto ökas till 7 mnkr. Nytt telefonisystem Ett nytt telefonisystem togs i bruk i mars 2013 och innebär sänkta kostnader för Sala kommun. Vård- och omsorgsnämndens, Bildningsoch Lärandenämndens och kommunstyrelsens ram justeras utifrån detta. Kontaktcenterfunktion Ramen för kommunstyrelsen justeras avseende kontaktcenterfunktionen med 1,1 mnkr. Kaplanen Kaplanen, som ägs av Salabostäder AB, används idag för serviceboende (52 lägenheter, där lägenhetsinnehavaren har eget kontrakt) samt gemensamma utrymmen på bottenvåningen som hyrs av Vårdoch omsorgsförvaltningen. Kontraktet går ut 2014-09-30. De boende kommer att erbjudas plats på det nya vård- och omsorgsboendet när detta står klart 2014. En process pågår därför på begäran av Salabostäder AB för att ta fram en ny detaljplan med förändrad användning av Kaplanen. Kommunstyrelsen föreslår att Kaplanen från den 1/10 2014 används som ett Trygghetsboende där de boende har egna kontrakt men där en resursperson finns tillgänglig till stöd och service i huset. Trygghetsboende är för äldre som är för friska för vård- och omsorgsboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Det krävs inget biståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Du hyr eller köper din bostad på eget initiativ. Krav på trygghetsboende är att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Ev ytterligare behov av stödinsatser hanteras via hemtjänsten. Kommunstyrelsen föreslår vidare att bottenvåningen används till Föreningarnas hus, som idag har sin verksamhet på Bergmästaren med ett kontrakt som går ut 2014-12-31, samt till gemensamma utrymmen. Köksdelen föreslås läggas ut på entreprenad. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
17 (46) 2FRÅN TIDIGARE PLAN TKR 2014 2015 2016 Allmänna val 2014 700 EU val 2014 700 Cykelbanor -285-1 285-1 285 Elektroniska surfplattor 470 120 120 Mälarens vattenvårdsförbund 1 22 Summa 1 607-1 165-1 165 1 Enligt beslut i kommunstyrelsen 2013-01-10. 3REVIDERAD STRATEGISK PLAN (BESLUT FM 2013-11-25) TKR 2014 2015 2016 Elektroniska surfplattor -470 Kriscentrum män 77 77 77 Arkiv Västmanland 25 25 25 Företagarcentrum 500 500 500 Centrumbiografen 100 Musikråd 200 200 200 Åtgärdsvalstudie järnvägen, Sala tätort 150 Cykelpumpar 30 30 30 Minskad skogsavverkning 3 500 Summa 4 112 832 832 Elektroniska surfplattor Samtliga ledamöter och ersättare ska ha erhållit surfplattor redan under år 2013. Kriscentrum män Kriscentrum för män i Västmanland bedrivs i ett samarbete mellan landstinget Västmanland och länets kommuner. Arkiv Västmanland Kommunerna i Västmanland bidrar till Arkiv Västmanland efter en fördelning av invånarantal. Företagarcentrum Budgeten förstärks för att kunna leva upp till och genomföra åtaganden enligt avtal. Nytt 3-årigt avtal tecknas för perioden 2014-2016. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
18 (46) Centrumbiografen Förbättring av den tekniska utrustningen. Musikråd De medel inom kulturskolan som använts för vuxenverksamhet överförs till kommunstyrelsen som får fördela detta anslag. Enskild vuxenundervisning bör på sikt kunna överföras till studieförbunden. Åtgärdsvalstudie järnvägen, Sala tätort Överenskommelse är tecknad mellan Trafikverket, Sala kommun och Länsstyrelsen. Cykelpumpar Enligt fullmäktigebeslut ska två cykelpumpar sättas upp på lämpliga ställen i kommunen. Minskad skogsavverkning I beslutet i juni utökades kravet på uttag i skogen till totalt 7,0 mnkr för 2014. Avverkningskravet sänks nu till 3,5 mnkr för 2014 för att sedan återgå till det ursprungliga 2,8 mnkr resten av planperioden. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
19 (46) Bildnings- och lärandenämnden RAMBERÄKNING Tabell 6 Ramberäkning Bildnings- och lärandenämnden TKR, Drift 2014 2015 2016 Ingående nettobudget 2013 457 105 457 105 457 105 Justering kapitaltjänstkostnader/övrig justering -3 280-5 575-5 545 Indexuppräkning 3 313 3 313 3 313 Verksamhetsförändringar justerad strategisk plan 1 5 000 5 000 5 000 Från tidigare plan 2-700 -700-700 Reviderad strategisk plan 3 2 100 2 100 2 100 NETTORAM 463 538 461 243 461 273 TKR, Investeringar 2014 2015 2016 Nettoinvesteringar 4 300 4 000 4 000 1VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR, DRIFT (BESLUT FM 2013-06-19) TKR 2014 2015 2016 Driftsbidrag personal 5 800 5 800 5 800 Nytt telefonisystem -800-800 -800 Summa 5 000 5 000 5 000 Driftsbidrag personal Medel behöver tillskjutas till följd av ökat barnantal i lågstadiet samt långsammare minskning av lärartätheten i grundskolan. Nytt telefonisystem Ett nytt telefonisystem togs i bruk i mars 2013 och innebär sänkta kostnader för Sala kommun. Vård- och omsorgsnämndens, Bildningsoch Lärandenämndens och kommunstyrelsens ram justeras utifrån detta. 2FRÅN TIDIGARE PLAN TKR 2014 2015 2016 Kulturgaranti -700-700 -700 Summa -700-700 -700 BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
20 (46) 3REVIDERAD PLAN (BESLUT FM 2013-11-25) TKR 2014 2015 2016 Matematiksatsning grundskolan 1 100 1 100 1 100 Kulturskolan 700 700 700 Musikråd, flytt till KSF -200-200 -200 Musikprofil i grundskolan 500 500 500 Summa 2 100 2 100 2 100 Matematiksatsning grundskolan Matematikundervisningen i grundskolan utökas med 120 timmar from höstterminen 2013. Kulturskolan Förstärkning av verksamheten. Musikråd, flytt till KSF De medel inom kulturskolan som använts för vuxenverksamhet överförs till kommunstyrelsen som får fördela detta anslag. Enskild vuxenundervisning bör på sikt kunna överföras till studieförbunden. Musikprofil i grundskolan Införande av musikprofil i årskurs 4-9 för att ge barn och ungdomar i Sala kommun större möjlighet att delta i musikundervisning i mellanoch högstadiet. Ramförstärkningen ska täcka kostnader för inköp av instrument och andra uppstartskostnader. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
21 (46) Vård- och omsorgsnämnden RAMBERÄKNING Tabell 7 Ramberäkning Vård- och omsorgsnämnden TKR, Drift 2014 2015 2016 Ingående nettobudget 2013 389 729 389 729 389 729 Justering kapitaltjänstkostnader/övrig justering 372 634 666 Indexuppräkning 3 350 3 350 3 350 Verksamhetsförändringar justerad strategisk plan 1 18 000 18 000 18 000 Från tidigare plan 2 8 000 8 000 8 000 Reviderad strategisk plan 3 4 587 507 507 NETTORAM 424 045 420 231 420 265 TKR, Investeringar 2014 2015 2016 Nettoinvesteringar 5 336 1 301 1 301 1VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR, DRIFT (BESLUT FM 2013-06-19) TKR 2014 2015 2016 Driftsbidrag personal 18 600 18 600 18 600 Nytt telefonisystem -600-600 -600 Summa 18 000 18 000 18 000 Driftsbidrag personal Socialstyrelsens föreskrifter om personalbemanning inom demensvården är omdiskuterad. Inte desto mindre behövs en trygg och säker bemanning och en uppgradering av personaltätheten. VON har ökade kostnader för nya äldreboendet samt bedömer att ett ökat antal 65-79åringar behöver hemtjänst i framtiden. Omgrupperingar och förstärkningar inom LSS-verksamheten är också påtvingad. Nytt telefonisystem Ett nytt telefonisystem togs i bruk i mars 2013 och innebär sänkta kostnader för Sala kommun. Vård- och omsorgsnämndens, Bildningsoch Lärandenämndens och kommunstyrelsens ram justeras utifrån detta. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
22 (46) 2FRÅN TIDIGARE PLAN TKR 2014 2015 2016 Nytt äldreboende 8 000 8 000 8 000 Summa 8 000 8 000 8 000 3REVIDERAD PLAN (BESLUT FM 2013-11-25) TKR 2014 2015 2016 Lokalflytt 4 400 Norra Västmanlands Samordningsförbund 77 77 77 Anhörigcenter 110 430 430 Summa 4 587 507 507 Lokalflytt Under 2014 uppstår engångskostnader om 4,4 mnkr med anledning av omstrukturering av lokaler och omfattande flyttverksamhet i och med att det nya vård- och omsorgsboendet tas i bruk. Norra Västmanlands Samordningsförbund Sala kommun är medlem i NVS som består av nio huvudmän. För 2014 ökar avgiften med 77 tkr. Anhörigcenter Anhörigcentrum erbjuder stöd till dem som är anhörig till eller tar hand om någon som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Här kan man få goda råd som underlättar vardagen, träffa andra människor i liknande situation och koppla av en stund. Stödet ska stärka den som är anhörig och leda till ökad livskvalitet, gemenskap, kunskap och aktivitet. Här finns specialutbildad personal som kan ge fördjupat anhörigstöd. Verksamheten beräknas kunna komma igång under senare delen av hösten 2014. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
23 (46) Överförmyndaren Tabell 8 Ramberäkning Överförmyndaren TKR 2014 2015 2016 Ingående nettobudget 2013 3 140 3 140 3 140 Indexuppräkning 33 33 33 NETTORAM 3 173 3 173 3 173 Revisionen Tabell 9 Ramberäkning Revisionen TKR 2014 2015 2016 Ingående nettobudget 2013 787 787 787 Indexuppräkning 3 3 3 NETTORAM 790 790 790 BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
24 (46) Investeringsbudget/plan per objekt Tabell 10 Investeringsbudgetens nettoanslag (2014) och investeringsplan (2015 och 2016) Kommunstyrelsens förvaltning 2014 2015 2016 Samhällsbyggnadskontor Inköp av mark 500 500 500 Försäljning av övrig mark -7 200-7 200-7 200 Summa Samhällsbyggnadskontor - 6 700-6 700-6 700 Medborgarkontor IT-investeringar 775 775 775 Bredbandsinvesteringar 2 000 2 000 2 000 Ärendehanteringssystem 750 Summa Medborgarkontor 3 525 2 775 2 775 Kultur- och fritidskontor Informationsdisk stadsbibliotek 100 0 0 Summa Kultur- och fritidskontor 100 0 0 Räddningstjänsten Övningsfält 80 80 80 Brandbilar 250 0 4 250 Brandslang 13 13 13 Larmkläder/brandhjälmar 0 104 0 Andningsskydd 86 86 86 Radio/telefoni 89 89 89 Motorspruta klass 1 46 0 46 Geografiskt inf.system 104 104 104 Träningsredskap 175 0 0 Räddningsverktyg 150 150 0 Summa Räddningstjänsten 993 626 4 668 Tekniska kontoret Administration 280 280 430 Kart/Mät 200 450 125 Teknisk service 5 165 5 100 8 610 Kommunala Gator och vägar 10 050 11 300 6 000 Parkverksamhet 4 050 7 950 6 350 Gruvans Vattensystem 2 797 4 000 0 BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
25 (46) Kommunstyrelsens förvaltning 2014 2015 2016 VA-verksamheten 15 950 21 500 25 300 Summa tekniskt kontor 38 492 50 580 46 815 Lokalförvaltarna Servicebyggnad Stadsparken 5 000 0 0 Skolgårdar/gårdar 2 000 2 000 2 000 Lås och larm 0 500 500 Storköksutrustning 500 500 500 Byte ventilation Ösby 2 000 1 000 0 Mindre justeringar av lokaler 1 500 1 500 1 500 Säkerhetsåtgärder 1 000 1 000 1 000 Tillgänglighetsanpassningar 1 500 1 500 1 500 Äldreboende 15 000 0 0 Rivning av fastigheter 1 500 1 500 1 500 Fastigheter med kulturhistoriskt värde 800 800 800 Tillagningskök Varmsätra/Ängshagen/Ransta 10 000 10 000 Ombyggnad Västerfärnebo skola 1 000 Klimatanläggning mm Aguélimuseet 8 000 Lärkans sportfält etapp 2 15 900 Summa lokalförvaltarna 65 700 20 300 9 300 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 102 110 67 581 56 858 Bildnings- och lärandenämnden Inventarier Ösby Naturbruksgymnasium 2 000 2 000 2 000 Inventarier Kungsängsgymnasiet 500 500 500 Inventarier grundskolan 1 800 1 500 1 500 SUMMA BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN 4 300 4 000 4 000 Vård- och omsorgsnämnden Utbyte/återanskaffning av arbetstekniska hjälpmedel mm 1 276 1 276 1 276 Inventarier nya äldreboendet 4 000 0 0 Inventarier anhörigcenter 60 25 25 SUMMA VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 5 336 1 301 1 301 TOTAL INVESTERINGSBUDGET 111 746 72 882 62 159 BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
26 (46) VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN År 2024 har Sala kommun passerat 25 000 invånare och är ett långsiktigt hållbart samhälle med livskraft och god livskvalitet i hela kommunen. VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN
27 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE VISION Sala en attraktiv kommun med livskraft i hela kommunen Mål Ett växande Sala En långsiktig socialt hållbar utveckling En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Indikatorer Mål: Ett växande Sala En positiv befolkningsutveckling har stor betydelse för kommunens framtid, såväl när det gäller kommunens framtida skatteintäkter som för att nya idéer, tankar och erfarenheter skall berika vår bygd. Sala har under en längre tid haft relativt stabil befolkningsutveckling. Vid utgången av 2012 uppgick antalet invånare till 21 596. Visionen är att Sala kommun år 2024 har passerat 25 000 invånare. Det innebär att kommunen måste kraftfullt verka för och stödja entreprenörsanda, företagsetableringar och företagsutveckling i syfte att skapa fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och inflyttning till kommunen. En förutsättning för ökad inflyttning och företagande är att fler bostäder byggs, att det råder hög kvalitet och tillgänglighet inom barnomsorg, skola och vård och omsorg samt ett Sala kommun blir ett hållbart samhälle med god livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
28 (46) Kommunens fysiska planering ska vara ett verktyg för att öka kommunens attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för attraktiva miljöer för boende, arbete och rekreation. Arbetet med Plan för Sala stad, den fördjupning av översiktsplanen som arbetats fram mellan 2008 och 2013, fortsätter efter antagandet. För att planen ska fungera som den är tänkt - som ett helhetsgrepp om vad som behöver göras nu och i framtiden -behöver den konkretiseras ytterligare och brytas ner i aktiviteter. Detta görs i en inspirationsbilaga/handlingsplan med fokus på Hur gör vi verklighet av planen?. Denna är tänkt att kopplas tydligt till kommunens verksamhet och uppdateras årligen. Arbetet med en ny översiktsplan för hela Sala kommun påbörjades 2010 med ortsanalyser för sju av kommunens mindre tätorter. Efter fördjupningen av översiktsplanen för Sala stad intensifieras arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan, som visar riktningen framåt och behandlar viktiga frågor för kommunen och kommunens utveckling. Den kan till exempel ta upp frågor som infrastruktur och landsbygdsutveckling, samt ha regional koppling. Tanken är att genom kontinuerligt arbete med översiktlig planering, lägga en bättre grund för både detaljplanearbetet och övriga av kommunens verksamheter, samt skapa en tydlighet utåt både i regionala frågor och gentemot privatpersoner och näringsliv. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
29 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: ETT VÄXANDE SALA Tabell 11 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Sala utvecklas när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Befolkningsutvecklingen är positiv +28 + 33 + 36 Antalet fastställda detaljplaner för bostadsbyggande och näringsverksamhet ökar Försäljningsvärdet på fastigheter ökar (medelvärde tkr) 9 st 3 st 9 st 1 361 1 212 1 237 Antalet lägenheter ökar +93 + 31 + 68 Sala förbättrar sin placering på Svenskt Näringslivs ranking med 20 % 230 257 231 -förändring 10,5 % -11 % 11 % Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där närhet och trygghet ger en bra livsmiljö. Brett utbud av arbetstillfällen, ett attraktivt boende, bra infrastruktur, goda kommunikationer och en aktiv kulturoch fritidsverksamhet är viktiga ingredienser i den attraktiva Kommunen. Boendemiljöer ska planeras så att de skapar förutsättningar för gemenskap och kontakt mellan olika generationer och människor med olika bakgrund. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
30 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: EN LÅNGSIKTIGT SOCIAL HÅLLBAR UTVECKL- ING Tabell 12 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Sala har en bra livs- och boendemiljö när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Medborgarna ger Sala i SCB:s medborgarundersökning minst betyget 65 (skala 0 100) som en bra plats att leva och bo på. Sala förbättrar sin placering på Fokus ranking av kommunerna som en bra plats att bo på. (Salas placering av 290 kommuner) 57-59 263 254 180 Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling De bärande idéerna och målen för energi- och klimatarbetet i Sala kommun, som de redovisas i den av kommunfullmäktige antagna klimatstrategin, ska ges genomslag i all kommunal verksamhet. De allmänna kommunikationerna och pendlingsmöjligheterna inom och till och från Sala kommun ska förbättras så att vi får tillgång till en större och flexiblare arbetsmarknad, bättre studiemöjligheter och ett bredare kultur- och fritidsutbud. De samhällsfinansierade resorna ska samordnas för att kunna utnyttjas mer flexibelt. De gröna näringarna, dvs. alla näringsverksamheter som har sitt ursprung från jordbruk, skogsbruk, trädgård och vatten, ska tas tillvara för en långsiktigt hållbar utveckling lokalt. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
31 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: EN LÅNGSIKTIG MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UT- VECKLING Tabell 13 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Sala har en långsiktigt miljömässig hållbar utveckling när: Uppvärmning av kommunens fastigheter har ersatts med förnyelsebara bränslen 2011. Indikatorn avser antal återstående anläggningar som drivs med olja Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 4 5 5 Antal resor med kollektivtrafik ökar 254 209 252 568 271 577 Den andel av kommunens hushållsavfall som återvinns ökar (%) - - - Kommunorganisationens andel miljöbilar av totala 33 33 20 antalet bilar ökar Andelen inköpta ekologiska livsmedel ökar 18 % 15 % 10 % KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
32 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE VISION Sala kommun - en kommun med bra service och hög kvalitet i sina tjänster Mål Nöjda medborgare och brukare God service av hög kvalitet Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Indikatorer Mål: Nöjda medborgare och brukare För att vara en attraktiv kommun måste medborgare och kunder/brukare vara nöjda med den kommunala service som ges och med kvaliteten på densamma. Det sammanlagda betygsindexet, nöjd medborgarindex, för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna ligger på genomsnittet för de av landets kommuner som deltog i SCB:s medborgarundersökning. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE
33 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: NÖJDA MEDBORGARE OCH BRUKARE Tabell 14 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Salas medborgare är nöjda med kvaliteten och service när: de i SCB:s medborgarundersökning ger verksamheten lägst betyget 55 (skala 0 100) Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 53-53 Mål: God service av hög kvalitet Kommunen ska tillhandahålla god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgarna. Alla medborgare skall i sina kontakter med kommunens alla verksamheter bemötas med respekt. I många fall kan kommunens och medborgarnas uppfattning om god service väntas sammanfalla med varandra. I några fall är det viktigt att kommunen på ett tydligt och sakligt sätt kommunicerar vilket uppdrag kommunen har och vilka begränsningar som finns. Detta kan beskrivas genom serviceförklaringar. Serviceförklaringarna är ett verktyg att klargöra för medborgarna vilken service/kvalitet på kommunens tjänster som de kan förvänta sig. Kommunen måste arbeta systematiskt och strukturerat med kvalitetsförbättringar, där en väl utarbetad och etablerad klagomålshantering, där avvikelser rapporteras och åtgärdas, kan vara ett viktigt inslag för att mäta måluppfyllelse och differens mellan kommunens beslutade serviceåtagande och medborgarnas förväntningar. Kvaliteten på kommunens tjänster kan i många fall mätas genom den officiella statistiken, exempelvis inom skolområdet, där betygspoäng och andel godkända elever är mått på vilken kvalitet som kommunen erbjuder sina medborgare. I andra fall är det kunden/brukaren som står för bedömningen av kvaliteten och ofta då utifrån sina egna subjektiva förväntningar. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE
34 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: GOD SERVICE AV HÖG KVALITET Tabell 15 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Sala har en bra kvalitet och service i verksamheten när: Brukarna får rätt insatser vid rätt tidpunkt av kompetent personal 1 Inom vård och omsorg får fler barn, ungdomar och vuxna sina individuella behov av stödinsatser tillgodosedda i sin hemmiljö 1 Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasieskola ökar Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt Uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt 94 % 94 % 88 % 1 Se verksamhetsplan för Vård och omsorg för indikatorsammanställning. Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Demokratin ska utvecklas. En viktig del är medborgarnas möjligheter till inflytande. Medborgarna ska få tillgång till information om vad som händer i kommunen och informationen ska bygga på kommunikation. Det ska vara enkelt att ta del av kommunens utbud av service och tjänster oavsett om medborgaren kontaktar kommunen via telefon, besök eller via Internet. För att underlätta för medborgarna ska kommunens utbud av e-tjänster öka. INDIKATORER FÖR MÅLET: PÅVERKAN OCH INFLYTANDE FÖR KOMMU- NENS MEDBORGARE Tabell 16 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Salas medborgare är med och påverkar och har inflytande när: de i SCB:s medborgarundersökning bedömer möjligheten till inflytande och påverkan till minst 45 (skala 0 100) Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 37-39 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE
35 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE VISION Sala kommun - en attraktiv arbetsgivare. Mål Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö. Delaktighet och inflytande för medarbetarna. Tydligt och bra ledarskap. Indikatorer Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Kommunens medarbetare ska erbjudas goda möjligheter till utveckling i ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. Medarbetarnas samlade motivation, erfarenhet och kompetens är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Nya moderna IT-lösningar, som ska bidra till effektiva arbetsprocesser, kommer att ställa krav på ny kunskap. God hälsa är en tillgång både för individen och för hela organisationen. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga delar i arbetet med att hålla sjukfrånvaron låg, minska, sjukdomsrelaterade kostnader och få en effektivare verksamhet. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE
36 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: SALA HAR EN TRYGG, SÄKER OCH UTVECK- LANDE ARBETSMILJÖ Tabell 17 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö när: Andelen skador/olycksfall/brott minskar till 50 % av totalt antal registreringar Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 69 % 65 % 63 % Sjukfrånvaron understiger 5 % 4,7 % 4,3 % 4,1 % Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. När medarbetarna får information och inflytande ökar förutsättningarna för delaktighet. Att kunna påverka och förbättra sin egen situation, gör dessutom arbetet roligare och mer produktivt. Ambitionen är att varje enskild arbetstagare ska känna sig sedd, hörd, bekräftad och delaktig i det som sker på den egna arbetsplatsen. INDIKATORER FÖR MÅLET: MEDARBETARNA HAR DELAKTIGHET OCH IN- FLYTANDE Tabell 18 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Medarbetarna har delaktighet och inflytande när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Resultatet i medarbetarundersökningen visar 3,5 eller högre Mål: Tydligt och bra ledarskap Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Enligt vår gemensamma värdegrund, bland annat uttryckt i kommunens ledarpolicy, ska ledarnas och medarbetarnas förhållningssätt kännetecknas av öppenhet, tillit, respekt och delaktighet. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE
37 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: SALA HAR ETT TYDLIGT OCH BRA LEDARSKAP Tabell 19 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Sala har ett tydligt och bra ledarskap när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Resultatet i medarbetarundersökningen visar 3,7 eller högre KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE
38 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI Mål: Hållbar ekonomisk utveckling Kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning skapas genom att kommunens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar. Varje generation bör bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppfyllelse i delårsrapporten och årsbokslutet. INDIKATORER FÖR MÅLET: HÅLLBAR EKONOMISK UTVECKLING Tabell 20 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Sala har en hållbar ekonomisk utveckling när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 årets resultat uppgår till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 3,7 % 1,2 % 8 % ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: skatteintäkter, statsbidrag, utjämning förändring från föregående år i % nettokostnadsökning förändring från föregående år i % 2,8 % 3,2 % 5,5 % 05, % 3,2 % 6,1 % nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag avvikelse driftredovisning, mkr 11,2 3,4 3,4 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI
39 (46) EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Resultatbudget/plan Tabell 21 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens intäkter Not 1 260 437 259 280 263 938 Verksamhetens kostnader Not 2-1 303 919-1 300 913-1 304 143 Avskrivningar -55 773-57 240-59 119 VERKSAMHETENS NETTO- KOSTNADER -1 099 255-1 098 873-1 099 324 Skatteintäkter 855 680 895 068 945 192 Generella statsbidrag och utjämning 259 160 255 531 249 908 Finansiella intäkter Not 3 4 178 4 438 4 438 Finansiella kostnader Not 4-14 174-16 458-16 520 RESULTAT FÖRE EXTRAOR- DINÄRA POSTER 5 589 39 705 83 694 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter ÅRETS RESULTAT 5 589 39 705 83 694 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
40 (46) Finansieringsbudget/plan Tabell 22 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 5 589 39 705 83 694 Justering för av- och nedskrivningar 55 773 57 240 59 119 Justering för gjorda avsättningar 284 628 749 Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 3 768 6 530 6 791 Justering av övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster 0 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 65 414 104 103 150 353 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0-2 424-2 276 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 5 278 4 954 Ökning/minskning förråd och varulager 0-73 -69 Kassaflöde från den löpande verksamheten 65 414 106 884 152 962 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar -119 746-81 933-71 995 Försäljning av materiella tillgångar 8 000 8 104 8 209 Investering i immateriella tillgångar Försäljning av immateriella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -111 746-73 829-63 786 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 81 200 Amortering av långfristiga skulder -19 611-19 611-19 611 Minskning av långfristiga fordringar 3 200 3 200 3 200 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 64 789-16 411-16 411 Långfristig skuld inklusive indexuppräkning Citybanan -3 768-6 530-6 791 Kassaflöde från bidrag till statlig infrastruktur -3 768-6 530-6 791 Årets kassaflöde 14 689 10 113 65 974 Likvida medel vid årets början 25 080 40 570 51 494 Likvida medel vid årets slut 39 770 49 883 115 858 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
41 (46) Balansbudget/Plan Tabell 23 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser Noter Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not 5 1 080 966 1 094 355 1 095 822 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 3 061 3 134 3 203 Fordringar 101 014 103 439 105 714 Kassa och bank 39 769 49 883 115 856 Summa omsättningstillgångar 143 844 156 456 224 774 SUMMA TILLGÅNGAR 1 224 811 1 250 811 1 320 596 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Not 6 551 377 556 966 596 670 Årets resultat 5 589 39 705 83 694 Summa eget kapital 556 966 596 672 680 364 Avsättningar Pensioner 30 724 31 352 32 101 Skulder Långfristiga skulder 417 211 397 600 377 990 Kortfristiga skulder 219 910 225 187 230 142 Summa skulder 637 121 622 787 608 131 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1 224 811 1 250 811 1 320 596 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
42 (46) Driftbudget/plan Tabell 24 Driftbudget 2014 och plan 2015-2016 i 2014 års prisnivå, tkr 2014 Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen Kommunchef 5 681-340 5 341 Medborgarkontor 38 449-6 474 31 975 Kultur- och fritidskontor 43 448-5 168 38 280 Personalkontor 9 812-200 9 612 Samhällsbyggnadskontor 68 463-12 657 55 806 Ekonomikontor 8 116-100 8 016 Tekniskt kontor 64 592-23 358 41 234 Räddningstjänsten 34 423-12 338 22 085 Intäktsfinansierad verksamhet: TK Lokalförvaltarna 150 850-153 990-3 140 Övrigt intäktsfinansierat 201 358-201 358 0 Summa Kommunstyrelsen 625 192-415 983 209 209 Revision 790 0 790 Överförmyndare 3 323-150 3 173 Bildnings- och lärandenämnd 538 907-75 369 463 538 Vård- och omsorgsnämnd 554 553-130 508 424 045 TOTALT KOSTNADER 1 722 765-622 010 1 100 755 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
43 (46) 2015 Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen Kommunchef 5 681-340 5 341 Medborgarkontor 36 491-6 474 30 017 Kultur- och fritidskontor 44 691-5 168 39 523 Personalkontor 9 812-200 9 612 Samhällsbyggnadskontor 68 363-12 657 55 706 Ekonomikontor 8 116-100 8 016 Tekniskt kontor 66 300-23 358 42 942 Räddningstjänsten 34 300-12 338 21 962 Intäktsfinansierad verksamhet: TK Lokalförvaltarna 155 275-158 415-3 140 Övrigt intäktsfinansierat 201 448-201 448 0 Summa Kommunstyrelsen 630 477-420 498 209 979 Revision 790 0 790 Överförmyndare 3 323-150 3 173 Bildnings- och lärandenämnd 536 612-75 369 461 243 Vård- och omsorgsnämnd 550 739-130 508 420 231 TOTALT KOSTNADER 1 721 941-626 525 1 095 416 2016 Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen Kommunchef 5 681-340 5 341 Medborgarkontor 36 865-6 474 30 391 Kultur- och fritidskontor 44 720-5 168 39 552 Personalkontor 9 812-200 9 612 Samhällsbyggnadskontor 68 361-12 657 55 704 Ekonomikontor 8 116-100 8 016 Tekniskt kontor 67 245-23 358 43 887 Räddningstjänsten 34 069-12 338 21 731 Intäktsfinansierad verksamhet: Lokalförvaltarna 155 345-158 485-3 140 Övrigt intäktsfinansierat 202 633-202 633 0 Summa Kommunstyrelsen 632 847-421 753 211 094 Revision 790 0 790 Överförmyndare 3 323-150 3 173 Bildnings- och lärandenämnd 536 642-75 369 461 273 Vård- och omsorgsnämnd 550 773-130 508 420 265 TOTALT KOSTNADER 1 724 375-627 780 1 096 595 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR