Klientens ställning och



Relevanta dokument
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter

Socialombudsmannens utredning 2014

Klientombudsmannens redogörelse år 2011

Klientombudsmannens redogörelse år 2008

ÄNDRINGAR I SPECIALOMSORGSLAGEN. Stärkt självbestämmanderätt. Nya bestämmelser om begränsningsåtgärder.

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

Språket inom social- och hälsovård

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

Klientombudsmannens redogörelse år 2013

Patientens rättigheter

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

LAGEN OM PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER I VÅRDEN CAROLA ARJATSALO PATIENTOMBUDSMAN

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess

Språkliga rättigheter

Patientens rättigheter

Insatsen vård- och omsorgsboende

lättläst klaga hos JO?

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

VALAS Luonnos Svenska

Klientombudsmannens redogörelse år 2012

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Helsingfors /2017 Uppdaterat

Dataskyddet tryggar dina rättigheter

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS

Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst

Infotillfälle ang. intressebevakning

Patienten i centrum. Konferens för sekreterare och assistenter Tammerfors Carola Arjatsalo Patientombudsman, HVM HNS, HUCS sjukvårdsområde

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

Har man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? tillräckligt för lite inte alls

Lagen om klienthandlingar inom socialvården

Socialombudsmannens redogörelse för år 2015 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

Förvaltningsklagomål gällande hanteringen av barnskydd

EOAK/1990/2017. Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen. Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja

och av vissa lagar som har samband med dem

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand

Lagstadgade tjänster inom

information och att hen förstår ingreppet som ska göras. En trygg omgivning och trygga människor underlättar även situationen. De

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

1 kap. Allmänna bestämmelser. Lagens syfte

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

Så här använder du erecept

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Kommunprogrammet Svar på medborgarnas frågor om servicesedlar

MODELL FÖR INFORMERING AV KLIENTER INOM SOCIALVÅRDEN

Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (6) Efternamn Tidigare efternamn

PERSONLIG ASSISTANS MED SERVICESEDLAR

Följande frågor gäller själva klienten. Om Du är en anhörig/närstående, svara på frågorna ur klientens synvinkel.

Namn Chef för social- och familjeservice Maria Andersson

Service inom förmyndarverksamheten

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Vad innebär socialoch

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Sjundeå kommun, småbarnspedagogiska tjänster Parkstigen 1, Sjundeå

och och socialtjänstens skyldigheter

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Rättigheter. Dina rättigheter:

Du ska kunna leva ditt liv som du vill!

Utredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ

Invandrarens inledande intervju och bedömning av servicebehovet i kommunen

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

RIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol

Nya lagen om småbarnspedagogik

Välkommen till Huddinge kommuns egenregi ditt trygga val

INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN

Juridik i eftermiddagsverksamhet

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Regler om barnskydd. World Vision Finland

LAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Transkript:

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller både socialvård som ordnas av myndigheter och socialvård som ordnas av privata. Lagen gäller inte Folkpensionsanstalten, alltså FPA. Enligt lagen skall man ta hänsyn till klienten då man fattar beslut som gäller honom eller henne. Då man ordnar stöd och service skall man utreda vilka behov, åsikter och erfarenheter klienten har. Klienten skall bemötas rättvist och jämlikt. Klienten har rätt till god service. Myndigheten skall följa de avtal som man gjort upp tillsammans med klienten. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst 3

När tillämpas lagen? Klientlagen tillämpas då klienten ansöker om eller använder service eller förmåner inom socialvården. Exempel på service och förmåner inom socialvården är barndagvård, barnskydd, hemvårdsservice, handikappservice och till exempel utkomststöd som betalas av kommunen. Klienten har rätt till gott bemötande och socialvård av god kvalitet Klienten har rätt att få god socialvård. Man skall respektera varje klients människovärde, övertygelse och rätt att bestämma över sig själv. Man skall beakta klientens önskemål och åsikt. Man skall också beakta klientens kulturella bakgrund och modersmål. Det här betyder att man i den service som ges till exempel romer, samer och invandrare skall beakta deras kultur och modersmål. 4 Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst

Man skall prata så att klienten förstår Man skall berätta för klienten vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har så att klienten förstår. Man skall också förklara för klienten vilka olika alternativ det finns. Man skall fästa extra uppmärksamhet vid de människors ställning och rättigheter som behöver mycket vård och omsorg, är äldre, utvecklingshämmade eller minderåriga. Service- och vårdplan En plan skall göras upp tillsammans med klienten. I planen kommer man överens om hur servicen, vården eller rehabiliteringen skall ordnas. Det är meningen att både klienten och personalen följer det som man kommit överens om i planen. Barn och unga Ett barns föräldrar eller andra vårdnadshavare har alltid ansvar för barnet i första hand. Barnet har rätt att säga sin åsikt och att påverka sin situation, om han eller hon är tillräckligt utvecklad för det. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst 5

Man skall beakta barnets egen åsikt och egna önskemål på det sätt som barnets ålder och utveckling förutsätter. Om barnets vårdnadshavare inte rättvist bevakar barnets intresse kan en domstol bestämma att barnet skall ha en intressebevakare. Om barnet av någon speciellt viktig orsak inte vill att hans eller hennes mor eller far skall få veta något speciellt om barnet, kan barnet förbjuda personalen att berätta det för dem. I allt som gäller ett barn skall man alltid i första hand beakta det som är bäst för barnet. Självbestämmanderätt Klienten har rätt att själv bestämma om sina egna ärenden så långt som det är möjligt. Klienten kan inte alltid själv berätta hurdan vård eller service han eller hon vill ha. Det här kan gälla till exempel utvecklingshämmade, personer som har rusmedelsproblem, personer med 6 Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst

psykiska problem eller äldre personer som lider av allvarliga minnesrubbningar. I sådana fall skall socialarbetaren ta reda på både klientens och hans eller hennes anhörigas eller lagliga företrädares åsikt. Rätt att få information och skyldighet att lämna uppgifter Klienten har rätt att få uppgifter om ärenden som gäller honom eller henne själv. Klienten måste också själv ge sådana uppgifter som behövs. Klienten har rätt att få veta varför de uppgifter som han eller hon ger behövs och till vad de används. Man skall också berätta för klienten var man förvarar de här uppgifterna. Socialvårdsmyndigheten kan få sådana uppgifter om klienten som skall hållas hemliga, om de nödvändigtvis behövs. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst 7

Klienten skall få bekanta sig med de uppgifter som man fått från annat håll. Klienten skall också få en möjlighet att ge mera information om de här uppgifterna om det behövs. Sekretess och tystnadsplikt De uppgifter inom socialvården som gäller klienten är hemliga. Man får ge ut hemliga uppgifter bara om klienten ger tillstånd till det. En person som arbetar inom socialvården, eller som har ett förtroendeuppdrag inom socialvården, har tystnadsplikt. Det betyder att de som ordnar service och de som arbetar eller har förtroendeuppgifter inom socialvården inte i allmänhet får ge uppgifter om klienten åt andra. Men om man för klientens bästa måste ge de här uppgifterna, får man ge dem också utan klientens tillstånd. Den som får de här uppgifterna har tystnadsplikt. 8 Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst

Tolkning Om personalen inte kan det språk som klienten talar skall man skaffa en tolk om det är möjligt. Om klienten av någon orsak inte kan göra sig förstådd, till exempel tal- och hörselskadade, har han eller hon också rätt att få en tolk. Anmärkning Klienten kan göra en anmärkning om klienten inte är nöjd med det sätt han eller hon blivit bemött på, alltså hur man uppträtt mot honom eller henne. Klienten skall inte behöva vänta för länge på ett svar på anmärkningen. Meningen med en anmärkning är att fästa uppmärksamhet vid att personalen inte uppträtt väl mot klienten. Med en anmärkning kan man alltså förbättra situationen. Om klienten behöver hjälp med att göra en anmärkning kan socialombudsmannen hjälpa med det. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst 9

Med en anmärkning kan man inte söka ändring i ett beslut. Förutom en anmärkning kan klienten också anföra en klagan eller söka ändring i ärendet. Rätt att söka ändring Klienten har alltid rätt att få ett skriftligt beslut av kommunen. Ett skriftligt beslut är viktigt eftersom det i beslutet finns motiveringar till varför man beslutat på ett visst sätt. I beslutet står det alltid hur man kan besvära sig över beslutet. Om klienten köper socialservice av någon privat, till exempel hemvård eller serviceboende, skall man alltid göra ett skriftligt avtal. 10 Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst

Socialombudsman I varje kommun finns en socialombudsman. Om klienten inte är nöjd med den service eller det bemötande han eller hon fått, kan klienten ta kontakt med socialombudsmannen. Socialombudsmannen ger råd och hjälper klienten. Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och följer med hur klienterna har det i kommunen. Från socialbyrån i din hemkommun får du uppgifter om hur du får kontakt med socialombudsmannen. Socialombudsmannen berättar för klienten hur man besvärar sig över ett beslut, men socialombudsmannen sköter inte besväret i stället för klienten. Mera uppgifter Mera uppgifter får du från socialbyrån i din hemkommun eller av socialombudsmannen. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lättläst 11

Den här texten finns på svenska och finska på Internet under adressen www.stm.fi Broschyren kan beställas från Social- och hälsovårdsministeriet / biblioteket PB 33, 00023 Statsrådet eller kirjasto@stm.vn.fi växel (09) 16001 Den här lättlästa broschyren har gjorts i samarbete med Centret för lättläst. Översättning: social- och hälsovårdsministeriet