Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se)
Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är på väg? Vad behöver jag hålla koll på?
Bara de senaste åren. Patientdatalagen (PDL) 2008 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 2009 Skollagen 2010 Patientsäkerhetslagen (PSL) 2011 Yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD) 2014 Patientlagen 2015?
Handböcker, vägledningar m.m. Socialstyrelsen: Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Barn som far illa eller riskerar att fara illa (+ våld i nära relationer?) Vägledning för barnhälsovården Socialstyrelsens meddelandeblad t.ex. Ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 år, nr 4/2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård, nr 7/2010 Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens, nr 10/2012 Egenvård, nr 6/2013 SKL: Cirkulär 2009:44 om hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Skolverket Egenvård i skolan, vårdplan diabetes under skoldagen
Vägledning för elevhälsan 2014 Socialstyrelsen + Skolverket = Stärka elevhälsans arbete och bidra till likvärdig elevhälsa i hela landet Kunskapsstöd vid planering, genomförande och uppföljning av elevhälsans uppgifter
Vägledningen innehåller: Utgångspunkter för elevhälsan Vad är elevhälsan? Uppdrag och arbetsuppgifter Styrning och ledning Vad innebär tillgång till elevhälsa? Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentation och journalhantering Sekretess Samverkan, samarbete och samordning Barn som far illa eller riskerar att fara illa Elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete Arbetsmiljö Hälsofrämjande och förebyggande arbete kring levnadsvanor Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa Skolfrånvaro Särskilt stöd, bedömningar och utredningar Elever med autismspektrumstillstånd eller adhd Hälsobesök Vaccinationer
Patientlag HSL Hälso- och sjukvårdslagen 1/1? 2015 Patientlagen Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Läs mer i prop. 2013/14:106 Beslut i riksdagen den 12 juni 2014
Patientlag - Varför? Stärka och tydliggöra patientens ställning och inflytande över hälso- och sjukvården Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Hur? Vård på patientens villkor patient/personcentrerad vård
Vad innehåller lagen? Bestämmelser om bl.a.: tillgänglighet information samtycke delaktighet fast vårdkontakt och individuell planering val av beh. alternativ och hjälpmedel ny medicinsk bedömning val av utförare
1 kap. 6 och 7 patientlagen Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
1 kap. 8 patientlagen När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Barnets inflytande över sin vård Utgångspunkt: FN:s konvention om barnets rättigheter vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Finns ingen definition på barnets bästa bedömningen ska alltid vara individuell Inga åldersgränser däremot kan det komma vägledning/riktlinjer för mognadsbedömning Vårdpersonalen måste beakta: Vetenskap och beprövad erfarenhet Barnets ålder och mognad Underlag från vårdnadshavare Vad barnet själv ger uttryck för
Vårdnadshavarens ansvar Vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 föräldrabalken). Det är också vårdnadshavarnas ansvar att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i de beslut som rör barnets personliga angelägenheter. För barnets trygghet är väsentligt att inte tvingas fatta beslut som han eller hon inte känner sig mogen för
3 kap. patientlagen - information Vad ska patienten få information om? hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, när man kan förvänta sig att få vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Mer om information i 3 kap. Patienters ska också få information om: möjlighet att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, vårdgarantin, och möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.
Ännu mer om information i 3 kap. Ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det
Barn och information När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information. Informationen får dock inte lämnas om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta. 12 kap. 3 OSL: Sekretess gäller gentemot vårdnadshavare, men inte i den utsträckning som vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Detta gäller dock inte om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Om barnet nått den ålder och mognad som krävs för att barnet ensam ska kunna förfoga över sekretessen ska vårdnadshavare inte informeras.
4 kap. patientlagen - samtycke Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information. Samtycket kan ges skriftligen, muntligen eller genom att patienten på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.
Barn och samtycke När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad Prop: För att en patient ska kunna ta ställning till frågan om vilken vård som ska ges, och eventuellt lämna samtycke till en vårdåtgärd, måste han eller hon ha förmåga att förstå den information som lämnas och överblicka konsekvenserna av sitt eget beslut (beslutskompetens).
5 kap. patientlagen - delaktighet Vården ska, så långt som möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten. En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.
Barn och delaktighet Prop: Även då en underårig patient är mogen nog att ensam fatta beslut om en insats bör hälso- och sjukvårdspersonalen i normala fall sträva efter att involvera vårdnadshavarna om inte patienten motsätter sig det.