Koncessioner och kommunikation tillståndshandläggare Länsstyrelsen i Kronoberg Länsstyrelsen i Blekinge län, f.k. @svk.se 2016-06-22 2016/692 FÖRFRÅGAN Förfrågan om tillståndsansökan enlig 7 kapitlet 27 och 28 miljöbalken avseende passage av Natura 2000-områden för planerad 400 kvluftledning Nybro Hemsjö Svenska kraftnät planerar en ny 400 kv-luftledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Utbyggnaden är mycket viktig för att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet. Inom Kronobergs län berörs det planerade Natura 2000-området Mieån, vilket här behandlas som ett natura 2000-område. Kraftledningen kommer även att behöva passera följande Natura 2000-områden i Blekinge län; Bräkneån Loberget Härnäs Mörrumsån SE0410168 SE0410167 SE0410164 SE0410128 En rapport per område är framtagen som underlag för länsstyrelsens ställningstagande till om åtgärderna kan antas påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. Rapporterna för Bräkneån, Loberget, Härnäs och Mörrumsån har sänds till Länsstyrelsen i Blekinge län. För naturreservatet Loberget utgör rapporten även underlag för samråd om kommande dispensansökan från reservatsföreskrifterna enligt 7 kap 7 miljöbalken. Övriga dispenser m.m. kommer att sökas vid ett senare tillfälle.
Underlag för det föreslagna Natura 2000-området Mieån 2/14
Innehåll 1 Inledning... 4 2 Förutsättningar... 4 2.1 Områdesskydd... 4 2.2 Beskrivning... 5 2.3 Föreslaget Natura 2000-område Mieån... 6 2.4 Planerade åtgärder... 7 2.4.1 Planerad 400 kv luftledning Nybro - Hemsjö... 7 2.4.2 Befintlig 400 kv luftledning... 7 2.4.3 Utformning av ny ledning... 7 2.4.4 Alternativutformning... 9 3 Skyddsåtgärder och konsekvenser... 10 3.1 Sammanställning skyddsåtgärder... 10 3.2 Konsekvenser... 11 3.2.1 Konsekvenser för miljön inom Natura 2000-området... 11 3.2.2 Konsekvenser för utpekade habitat och arter... 11 3.2.3 Sammanfattande bedömning av påverkan på miljön i det föreslagna Natura 2000-området (7 kap 28a miljöbalken). 13 3.2.4 Sammanfattande bedömning av påverkan på utpekade arter och habitat (7 kap 28b miljöbalken)... 13 4 Referenser... 13 3/14
2.2 Beskrivning Mieån är ett vattendrag beläget i Karlshamns och Tingsryds kommuner i Kronobergs och Blekinge län. Mieåns totala längd är 47,6 km och avrinningsområdet är 285 km 2 stort. Hela sträckan från sjön Mien till mynningen i havet ingår i föreslaget Natura 2000-område. Åns källområden är belägna i den sydsmåländska sjö- och slättbygden. Nedströms sjön Mien rinner ån i en markerad sprickdal genom ett kulligt platåområde som övergår till ett starkt kuperat dallandskap. I dessa områden finns många små sjöar. Närmare kusten övergår landskapet till en flackarare, sjöfattig terräng. Bergrunden utgörs till största delen av sura bergarter, främst gnejsgranit och granodioriter. Morän är den dominerande jordarten och utmed Mieåns dalgång finns även stråk av isälvssediment. I och utmed Mieån finns flera typer av naturvärden, trots att det i ån finns flera dammar, kvarnar och sträckor rensade på sten. I ån finns t.ex. värdefulla bestånd av både stationär och, i de nedre delarna, havslekande öring, samt de skyddsvärda arterna flodpärlmussla, sandkrypare, ål och utter. Utmed ån finns ett flertal ädellövskogar, varav många är utpekade som nyckelbiotoper. Stora delar av ån är även klassad som nationellt värdefull ur fiske- och naturvårdssynpunkt. På den plats där kraftledningen planeras passera rinner Mieån i en tydligt markerad sprickdal. Sprickdalens botten är ca 100 meter bred varav ån utgör ca 30 meter. Resterande del av dalbottnen utgörs av ett stenigt, flackt område som översvämmas vid hög vattenföring. Vattenytan ligger här ca 100 meter ö.h. och ravinens kant är ungefär 10 meter högre. En befintlig 400 kv-ledning passerar över ån i en ca 50 meter bred öppen kraftledningsgata (se figur 2). I maj 2016 genomfördes en naturvärdesinventering av den aktuella åsträckan där ledningen planeras passera. Vid den planerade passagen utgörs ån av ett sel som nedan passagen övergår i ett kvillområde. Ån bedömdes hysa högt naturvärde, naturvärdesklass 2, där ledningen planeras. Nedströms den befintliga ledningen, i kvillområdet, bedömdes naturvärdet till klass 1, högsta naturvärde. På västra sidan om ån utgörs den omgivande skogen av bokskog med högt naturvärde. På östra sidan finns en smal bård av lövskog utan högre naturvärden och en närliggande väg. 5/14
Figur 2. Befintlig 400 kv-ledning över Mieån. Den nya ledningen planeras till höger om den befintliga. 2.3 Föreslaget Natura 2000-område Mieån Förslaget till Mieåns Natura 2000-område utgörs av Mieåns vattendrag, mindre sidofåror och vissa mindre öar. Markerna omkring ingår inte. Under våren 2015 föreslog Länsstyrelsen i Kronobergs län att sträckan från sjön Mien fram till länsgränsen ska ingå i Natura 2000-nätverket. Länsstyrelsen i Blekinge län föreslog samtidigt att sträckan från länsgränsen till kusten ska ingå i Natura 2000-nätverket. Uppströms den planerade passagen av Mieån, på ca 130 meters avstånd, finns Natura 2000-området Gäddeviksås, som utgörs av ett 2,9 ha stort område med näringsfattig bokskog (9110). Nedströms den planerade passagen finns ytterligare fem Natura 2000-områden i anslutning till Mieån (Loberget, Ire, Grimsmåla, Långasjönäs och Strömma). Mieån föreslås ingå i Natura 2000 eftersom det i vattensystemet finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet, se tabell 1. Syftet med Na- 6/14
tura 2000-området föreslås vara att bevara åns vattenkvalitet och att öring, flodpärlmussla, utter och andra arter i vattendraget får fortsätta att leva och finnas i ån samt att naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) uppnår gynnsamt tillstånd. Tabell 1. Utpekade Natura 2000-arter och naturtyp i föreslaget Natura 2000-område Mieån. Kod Naturtyp/art 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 1355 Utter 1029 Flodpärlmussla 2.4 Planerade åtgärder 2.4.1 Planerad 400 kv luftledning Nybro - Hemsjö Mellan Nybro och Hemsjö planerar Svenska Kraftnät för en ny 400 kv-kraftledning. Den planerade ledningen beräknas bli ca 9 mil lång och den kommer att beröra Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Inom dessa län berörs Nybro, Emmaboda, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner. Mellan Nybro och Hemsjö stationer finns redan idag en 400 kv-ledning. Utmed sträckan finns även två 130 kvledningar varav den ena går mellan Nybro och Lessebo och den andra går mellan Hemsjö och Emmaboda. Den nya ledningen planeras till stora delar att löpa parallellt med befintliga ledningar. 2.4.2 Befintlig 400 kv luftledning Där den nya kraftledningen planeras passera Mieån finns redan idag en 400 kvkraftledning (se karta i figur 3). Den befintliga ledningen har ca 26-31 meter höga stolpar, placerade på var sin sida om ravinen. Kraftledningsgatan är ca 50 meter bred och helt fri från träd. Även nere i ravinen närmast ån hålls ledningsgatan fri från träd. 2.4.3 Utformning av ny ledning Svenska kraftnät avser att uppföra ledningen som en luftledning. Där den passerar Mieån kommer den att gå parallellt med befintlig 400-kV ledning på dess norra sida. Detta innebär att befintlig kraftledningsgata kommer att breddas ca 40 meter åt norr. Den nya kraftledningsgatan kommer, precis som befintlig, att hållas fri från träd som hamnar inom säkerhetsavståndet till faslinan, dvs. på 8 meters avstånd till faslinan. 7/14
Figur 4. Exempel på passage över vattendrag där den strandnära lövskogen sparats. Bilden är tagen vid Mörrumsån. 2.4.4 Alternativutformning Arbetet med att ta fram en lämplig sträckning för Nybro-Hemsjöledningen har pågått under flera år och i flera steg. Ett efter ett har utredningsalternativen avfärdats (se samrådsunderlag 1 och 2) och i detta skede återstår en 400 meter bred korridor inom vilken den nya ledningen föreslås förläggas. På några platser delas korridoren upp i två alternativa kortare korridoravsnitt, men på den aktuella platsen vid Mieån är endast en korridor kvar som alternativ. Det valda alternativet bedöms sammantaget, med alla faktorer inräknade, medföra minst påverkan på människor och miljö. Inget av de utredda alternativen undviker att korsa Mieån eftersom ån rinner tvärs igenom det landskapsavsnitt där ledningen ska dras. De alternativ som utretts och avförts vid passagen av Mieån är (se karta på s 46 i samrådsunderlag 2): 9/14
Alternativ 3 att följa den befintliga 40 kv ledningen belägen söder om befintlig 400 kv ledning, mellan Strängsmåla och Hemsjö. Denna sträckning avfördes eftersom bebyggelse skulle beröras i en högre grad utan att alternativet hade några uppenbara fördelar gentemot de andra alternativen vad gäller berörda naturvärden, kulturvärden och riksintressen. Alternativ H, i en båge söder om Lobergets och Ire Naturreservat och Natura 2000-områden. Alternativet går till största delen i ny ledningsgata och passerar känsliga kultur- och naturmiljöer samt bedömdes medföra stor visuell påverkan för boendemiljöer. Denna sträckning avfördes då den sammantagna bedömningen är att detta alternativ skulle medföra större miljöpåverkan än det valda alternativet. Alternativ J, parallellt med befintlig 130 kv-ledning norr om aktuellt alternativ. Alternativet avfördes eftersom det berör flera boendemiljöer längs den befintliga 130 kv-ledningen i Kullamåla. 3 Skyddsåtgärder och konsekvenser Avsikten är att passera Mieån utan att påverka det föreslagna Natura 2000-området. Inga stolpar kommer att placeras i vattnet eller i ravinen som ån rinner genom. Däremot kommer stolpar att placeras ovanför ravinen och träden ovanför ravinen samt i viss mån i övre delen av ravinen kommer att avverkas. Även höga träd i ravinens botten (över ca 12 meter) kommer att behöva gallras ut. 3.1 Sammanställning skyddsåtgärder Vid anläggande av den nya ledningen och de arbeten som är kopplade till detta kommer hänsyn tas så att påverkan på mark och vatten minimeras. Följande skyddsåtgärder föreslås: Ingen körning kommer att ske i vattendraget eller i strandkanten. Inga nya vägar kommer att byggas i ravinen i anslutning till Natura 2000- området, d.v.s. närmare än 70 meter på östra sidan av vattendraget och 140 meter på dess västra sida. 10/14
De låga träden i den strandnära lövridån avverkas inte. Höga träd, över ca 12 meter, bedöms riskera att hamna inom säkerhetsavståndet till faslinan och kommer att behöva gallras. Denna gallring kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved. Avverkning i närområdet kommer att ske vintertid och på tjälad mark så att skador på marken undviks. Detta gör även att de arbeten som sker närmast Mieån, d.v.s. avverkningen, sker under den period då vattenflödet är som lägst. Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under avverkning och byggnation för att minimera risken för grumling. Inga drivmedel eller oljor kommer att förvaras inom 50 meter från vattendraget. Vid eventuell olycka där risk för läckage av drivmedel, oljor eller andra miljöfarliga ämnen finns ska entreprenören ha beredskap för att säkerställa att dessa ämnen inte når vattendraget. Vid passagen av Mieån kommer jordningen att genomföras på ett sätt som inte innebär schaktning i ån eller i den strandnära skogen. Den lämpligaste metoden för jordningen kommer att fastställas i detaljprojekteringen. 3.2 Konsekvenser 3.2.1 Konsekvenser för miljön inom Natura 2000-området Ledningen kommer inte att med någon del beröra det föreslagna Natura 2000- området Mieån. Stolparna för den nya ledningen kommer att placeras på var sin sida om Mieåns dalgång, utanför Natura 2000-området. Avverkning kommer att ske ovanför ravinkanten, och eventuellt i viss mån i övre delen av ravinen, men inte nere i den låga, strandnära lövskogen. Jordning kommer att genomföras med en lämplig metod för att undvika påverkan på ån. Någon kontakt med vattendraget under byggnationen kommer alltså inte att ske. Miljön inom det föreslagna Natura 2000-området bedöms därmed inte påverkas. 3.2.2 Konsekvenser för utpekade habitat och arter Syftet med det föreslagna Natura 2000-området Mieån är att bidra till gynnsam bevarandestatus för habitatet vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 11/14
(3260) samt för arterna utter och flodpärlmussla. I förslaget anges att hoten mot naturtypen och de utpekade arterna är starkt kopplade till åtgärder som orsakar förändringar i vattenmiljön. Det kan t.ex. vara: avverkning i kantzonen mot ån, vilket kan leda till en försämrad vattenkvalitet utsläpp av föroreningar och miljögifter införandet av nya arter i vattnet som konkurrerar ut eller på annat sätt missgynnar de arter som lever där idag 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Den typ av arbete som kommer att utföras närmast ån är avverkning av träd. Avverkning kommer dock inte att ske i den låga, strandnära lövskogen vilket innebär att ett skyddsavstånd upprätthålls mot vattendraget. Vid en normal avverkning kommer denna lövskogsridå fungera som ett fullgott skydd mot grumling och läckage av närings- och humusämnen. Om en olycka ändå inträffar vid byggnation eller underhåll av ledningen, där det finns risk för läckage av miljöfarliga ämnen, kommer entreprenören ha beredskap för att dessa ämnen inte ska nå vattendraget. Om jordytor blottläggs och det kommer ett kraftigt regn finns risk för erosion. Även här kommer entreprenören ha beredskap för att se till att jordmassor inte transporteras med ytavrinningen ned i vattendraget och orsakar grumling. Om dessa skyddsåtgärder vidtas kommer ingen grumling eller läckage av ämnen som kan påverka vattenkvalitén negativt att ske vid anläggande eller underhåll av den nya kraftledningen. Då man öppnar upp naturmiljöerna vid avverkning kan en större solinstrålning komma att ske till vattendraget, vinden kan öka och luftfuktigheten kan minska. Denna effekt mildras dock av att den strandnära lövskogen sparas. Det är också en mycket kort sträcka som det handlar om, ca 50 meter av Mieåns totala ca 48 km. Bedömningen är att effekten av den nya kraftledningsgatan jämte den befintliga kommer att ge obetydlig påverkan genom solinstrålning och luftfuktighet vid Mieån. Den exploatering som kommer att ske genom anläggande av nya stolpar kommer att ske på ett sådant avstånd från vattenmiljön att den inte alls bedöms påverka Mieån. Det kommer inte att utföras några åtgärder som riskerar att påverka Mieåns hydrologiska förhållanden i form av flöden, vattenstånd och årstidsvariationer. Utter I länsstyrelsens information om det föreslagna Natura 2000-området anges att det finns utter i Mieån. På Artportalen finns det en observation av utter vid Mieån. Observationen gjordes 2008 i närheten den planerade passagen. Utsläpp av miljögifter utgör 12/14
ett av hoten mot förekomst av utter i vattendraget. Som nämnt i föregående stycke riskerar inga förorenande ämnen att läcka ut i vattendraget. Då den strandnära lövskogen sparas kommer utterns levnadsmiljö att bevaras intakt. Flodpärlmussla Flodpärlmusslan är helt beroende av blottade sand- och grusbottnar samt förekomst av öring. Flodpärlmussla är känd från ett antal lokaler i Mieån, men från 2003 och framåt visar inventeringar att antalet är lågt och att det enbart finns gamla, stora musslor (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2014). Detta indikerar att det inte förekommer någon föryngring i ån. Hoten mot arten anges vara försurning, å-rensning, vandringshinder för öring, grumling, ökade halter av humusämnen och påväxtalger. Den planerade kraftledningen över Mieån kommer inte på något sätt att förorsaka försämrade livsmiljöer för flodpärlmussla. All exploatering sker på säkert avstånd från vattenmiljön då den strandnära skogen inte avverkas. Åtgärder för att förhindra grumling från blottlagda jordytor vid stora regnmängder kommer att vidtas. 3.2.3 Sammanfattande bedömning av påverkan på miljön i det föreslagna Natura 2000-området (7 kap 28a miljöbalken) Om ovanstående skyddsåtgärder vidtas kommer den planerade kraftledningen över Mieån inte att påverka miljön i det föreslagna Natura 2000-området på ett betydande sätt. 3.2.4 Sammanfattande bedömning av påverkan på utpekade arter och habitat (7 kap 28b miljöbalken) Varken den ingående naturtypen eller de utpekade arterna kommer att påverkas. Bedömningen är därför att inget tillstånd enligt 7 kap 28-29 behöver sökas om Mieån beslutas bli ett Natura 2000-område. 4 Referenser Länsstyrelsen i Blekinge län, 2015-02-10. Mieån (mynning-länsgräns) Beskrivning av det föreslagna Natura 2000-området Mieån. Länsstyrelsen i Blekinge län, 2008. Stormusslor i Blekinge län 2008 Sammanställning och analys av inventeringar från 1958 till 2008. 13/14
Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2015-03-26. Beskrivning av nya områden som inte är naturreservat eller som bara delvis är naturreservat. Naturvårdsverket 2011. Mindre vattendrag. Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. 3260 Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11. http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/regionaltmiljoovervakningsprogram-/sotvatten-sjoarochvattendrag/pages/stormusslor.aspx (2016-05-25) http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/sitecollectiondocuments/sv/miljo-ochklimat/vatten-och-vattenanvandning/vattendirektivet/85_miean.pdf (2016-05-25) Samrådsunderlag 1 för planerad ledning mellan Nybro och Hemsjö. http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybrohemsjo/dokument/samrad-1/samradsunderlag-1-nybro-hemsjo med bilagor.pdf Samrådsunderlag 2 för planerad ledning mellan Nybro och Hemsjö. http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybrohemsjo/dokument/samrad-2/samrdsunderlag-samrad 2 nybrohemsjo 150126 med bilagor.pdf www.artportalen.se (utdrag 2016-05-25) 14/14