Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör
Bästa möjliga.
Att leda och styra för kvalité Kunskapsstyrning tillsammans! Patientens rätt till bästa möjliga vård (God vård) Verksamhet och profession ska ges bästa möjliga förutsättning att tillsammans med patienten bedriva en evidensbaserad praktik
God vård kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård patientfokuserad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig.. Kunskapsunderlag Nationella riktlinjer (Socialstyrelsen) HTA-rapporter (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering -SBU)
Nationella riktlinjer Arvid Widenlou Nordmark Tf enhetschef Nationella riktlinjer Björn Nilsson Enhetschef Indikatorbaserad utvärdering 2014-11-07
Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och omsorg Stöd vid prioriteringar Kunskapsbaserad vägledning Rekommendationer på gruppnivå 7
Nationella riktlinjer når olika mottagare Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning ~30 frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer. Vetenskapligt underlag ~100-140 frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag. Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden
Riktlinjernas fokus Avgränsas mot områden där det finns särskilda behov av kunskapsstyrning utifrån praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen
Hur riktlinjerna tas fram
Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Kostnadseffektivitet
Organisation av riktlinjearbetet Diabetes Cancer Stroke Hjärta Projektledningsgrupp Vetenskaplig faktagrupp Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Indikatorprojektgrupp
Riktlinjeprocessen (ex diabetes) HT 2012 2013 HT 2013 VT 2014 FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPSUNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer 2014-06-18 2015-02-17 VT 2015 2015 PRELIMINÄR VERSION - Nationellt seminarium Publicering SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP BEVAKNING & UPPDATERING
Riktlinjerna på webben 14
15 nationella riktlinjer Astma och KOL Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Diabetes Depression och ångestsyndrom Demens Hjärtsjukvård Lungcancer Missbruk och beroende MS och Parkinson Palliativ vård Psykosociala insatser och läkemedelsbehandling vid schizofreni Rörelseorganens sjukdomar Sjukdomsförebyggande metoder Stroke Tandvård Ca 2800 rekommendationer 15
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig.. Kunskapsunderlag Nationella riktlinjer (Socialstyrelsen) HTA-rapporter (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering -SBU)
SBU får regeringsuppdrag om förlossningsskador Regeringen kommer att ge SBU i uppdrag att kartlägga vilka metoder som är effektiva för att förhindra förlossningsskador. Det berättar Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, i SVT den 13 mars. Beslutet planeras att fattas den 19 mars. På SBU:s ser man fram emot uppdraget, enligt generaldirektör Olivia Wigzell. SBU ska undersöka och sprida kunskap om vilka metoder som har vetenskapligt stöd för att förhindra svåra förlossningsskador. Vi ska bland annat arbeta tillsammans med barnmorskor och förlossningsläkare och deras yrkesföreningar. Dessutom undersöker vi samverkan med kvinnor med förlossningsskador, säger Olivia Wigzell. I SBU:s uppdrag ingår också att kartlägga vita fläckar, det vill säga inom vilka områden det saknas forskning. SBU hoppas kunna följa och utvärdera effekten av den kommande rapporten med hjälp av ett nyligen startat kvalitetsregister för förlossningsskador, bristningsregistret.
Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Makro- Nationell nivå Landstingsgemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur
Kunskapsstyrning, ex på delar Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring MIKRO (Vårdteam) Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Utdata i realtid Kompetensstöd i förbättringsarbe te Tid och forum MESO (Landsting/regio n) Sakkunnigstrukturer HTA Sätta mål Fråga efter resultat Utvecklingsenhe ter Arenor för lärande MAKRO (Nationell nivå) Riktlinjer Nationella programråd Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer
Underlag för kunskapsstyrning Socialstyrelsen o Nationella riktlinjer och utvärderingar o Pilotprojekt Diabetes o Målnivåer Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) CAMTÖ SKL & Socialstyrelsen o Öppna jämförelser verksamhetsuppdrag - handlingsplaner
Exempel diabetes Region Örebro Län http://intra.orebroll.se/templates/start 2005.aspx
NDR över tid Från botten mot toppen!!
Underlag för kunskapsstyrning Socialstyrelsen o Nationella riktlinjer och utvärderingar o Pilotprojekt Diabetes o Målnivåer Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) CAMTÖ SKL & Socialstyrelsen o Öppna jämförelser verksamhetsuppdrag - handlingsplaner
Öppna jämförelser 2014 För 9:e gången 186 indikatorer Övergripande syfte/mål Förbättringsmål Öppenhetsmål Datakvalitetsmål
Öppna jämförelser 2014 Cancervård..positiv utveckling för nästan alla områden inom cancervården. Fler patienter bedöms i multidisciplinära konferenser Fler behandlas enligt rekommendationerna i nationella vårdprogram. Men väntetiderna är fortsatt långa regionala skillnaderna stora.
Öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar 26 indikatorer äldres läkemedelsanvändning, antibiotikaförskrivningen i öppenvården läkemedelsanvändning vid hjärt- och kärlsjukdom.
-om kvalitetsmätning, kunskap och förbättringsarbete
Ledning och styrning Fråga efter resultat och trender ofta Definiera mål Genomskinlighet Benchmarking
http://www.svnuppsalaorebro.se/ Upprättare svnuppsalaorebro.se
Underlag för kunskapsstyrning Socialstyrelsen o Nationella riktlinjer och utvärderingar o Pilotprojekt Diabetes o Målnivåer SVN Utvecklingsgruppen Kunskapsstyrningsgruppen Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) CAMTÖ Regional HTAenhet SKL & Socialstyrelsen o Öppna jämförelser Specialitetsråden, Regional samordnad analys
Kunskapsbaserad vård så att. Patienten får bästa möjliga vård med långsiktigt bra utfall och Medarbetarna får arbetsglädje genom utveckling och insikt om att bidra gemensamt till god vård
Kunskapsstyrning.. Samspel ledning och verksamhet Mitt ansvar och ditt ansvar Vårt ansvar tillsammans Tillsammans ska vi se patienten och vad som blir resultatet av vad vi gör eller inte gör