13 dagar gav 14 säckar

Relevanta dokument
Framgångsrik precisionssådd

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Bilaga 1. Åtgärder pargårdar

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Brukar fem gårdar Ägarförhållandena inom bolaget är lite snåriga.

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Strip till för täta radavstånd

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Hushållningssällskapets Fältrapport mars 2019

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Varmt väder har gett ökat upptag

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Fortsatt varierande kväveupptag

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tidig och sen växtreglering

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Lågt kväveupptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

Praktiska odlarförsök för förbättring

Normal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8

Liten mineralisering denna vecka

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna

Varmt väder ger snabb utveckling

Etablering och snigelförsök

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Jordbearbetningsstrategier

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

ETABLERING AV HÖSTRAPS I MELLANSVERIGE

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Vad är herbicidresistens?

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:

Oväntat högt kväveupptag

Jordbrukets tekniska utveckling.

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Slamspridning på åkermark

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Kväveupptaget har tagit fart

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Sådd direkt eller i skydd?

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök

Lägre upptag i nollrutorna igen

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

breddgrad Ibland kan det vara bra att lyfta Höstraps på samma

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Grävd bevattningsdamm med plastduk

RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Sista mätningen för den här säsongen

Transkript:

13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades en hybridsort på grannskiftet bortom den röda långtradaren på andra sidan vägen efter plöjning, 3 harvningar, sådd och vältning. Det innebar rekordsen sådd på gården och en chansning när klockan klämtade. Skillnaden i skörd blev 14 deciton: 4,6 ton/ha för sådd den 20 augusti och 3,2 ton/ha för chansningen den 2 september. Sådd i tid är ett säkrare kort. 6 Svensk Frötidning 7/09

Lyft blicken från luften Jordnära odlare vill hålla sig nära marken. Men ibland finns det något att lära av att lyfta blicken. Och att lyfta blicken från luften kan vara särskilt upplysande. En flygtur ovanför rapsgrödorna kan öppna ögonen och förklara fenomen som annars är gåtfulla. Eller så blir det som är självklart på backen så mycket tydligare några 100 meter upp i luften. Oberoende av vilket är nya perspektiv alltid bra. Det visar några foton tagna i april och maj 2009 på skånska rapsfält som etablerades hösten 2008. Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning» Svensk Frötidning 7/09 7

Spillkornet knäckte rapsen Det var spillkornet som till slut besegrade rapsen på fältet där bara 4 av 34 hektar blev kvar och resten kördes upp. En enda stubbearbetning föregick sådden den 22 augusti som strax följdes av drygt 20 mm regn dagen efter. Sedan räckte tiden inte till. När Butisan Top och Focus Ultra kom ut den 9 september gick körspåren inte längre att se. Spillkornet hade kuvat rapsen som hukade i halm- och bossträngarna efter tröskan som syns som ränder på fotot. Skörden blev 2-2,5 ton per hektar på dessa 4 hektar så underskatta aldrig en farlig fiende som spillkorn. 8 Svensk Frötidning 7/09

Späd raps är känslig för vind Lähäcken med planterade popplar hjälpte inte. När det började blåsa i mitten av september 2008 blästrade sandkornen rapsplantorna och pinade dem till döds. Trots försök att så i med gödningsspridare förblev fläckarna kala ända fram till skörd. Sekundmetrar visar ingen barmhärighet mot mjuka rapsblad. Dränering gör nytta Dikningen gör nytta trots att den är 100 år gammal. Det syns på ränderna på vänd tegarna där rapsen klarat vinterns påfrestningar just över gren ledningarna på var 14:e meter. Men mellan grenledningarna och där vattnet stod kvar fanns inga plantor kvar efter vinterns regnande. Bakom de kala vändtegarna ligger dessutom 5 harvningar med krokpinneharv och traktor utan dubbelmontage. rapsens rötter pallade inte trycket där. Men på fältet i övrigt växte rapsen bra och gav nästan 4 ton per hektar. Lär domen är att packat och fuktigt inte är någon bra kombination.» Svensk Frötidning 7/09 9

Vall är vass som förfrukt Samma plog och samma Carrier med BioDrill direkt på tiltan före sådd av samma Catalina med samma 4,3 kilo per hektar i utsädesmängd. Men förfrukt och sådatum är inte samma. De skiljer från varandra på de båda fälten på ömse sidor om gården. Grön och tät är höstrapsen som såddes efter en flerårig vall den 7 augusti. På andra sidan gården var förfrukten höstvete och sådden kunde tas upp den 1 september efter regn som förstörde jordens struktur. Efter vallen blev rapsrötterna grova och stack på djupet. Det gjorde susen på skörden som blev 5,2 ton per hektar, men minst 1 ton lägre efter höstvete sådd den 1 september. 10 Svensk Frötidning 7/09

17 april 2009 Allt blev rätt 6 ton/ha Taktiken var fastlagd sedan tidigare plog med tung tiltpackare vände och återpackade jorden och därefter rapid-sådd utan någon före gående bearbetning. Sorten var Catalina med 3,5 kilo per hektar och samtidigt 250 kilo kombisådd NPK 20-4-8. Skörden landade på 5,9 ton per hektar. Allt blev rätt, minns odlaren. Men framgång är sällan en tillfällighet. I strate gin för höstrapsen detta år och alla andra ligger omsorg om rapsroten och att pricka rätt dag för sådd. Den strategin är kristallklar. Man får inte ens trampa i rapsfält som ska sås. Allt hänger på rapsens rot och inget får hindra den. Etableringen avgör 60 70 procent av skörden. Det gäller att invänta precis rätt dag för sådd. 20 maj 2009» Svensk Frötidning 7/09 11

Väntade på halmpressen Halmen skulle bärgas, men halmpressen dröjde. Tiden gick och innan halmen var borta, fältet stubbearbetat ett par gånger och därefter såbäddsberett hade veckorna gått. Den 12 september såddes en hybridsort med viss tvekan och stor bävan. Sedan blev det torrt ett par veckor. Där bruket var vettigt grodde höstrapsen, men bland kokorna kom ingenting förrän det regnade. Dessa småplantor överlevde vintern mot alla odds, men frost - knäpparna i april blev dödsstöten. Skörden på skiftet blev 2,3 ton per hektar. Pressa halmpressaren att skynda sig tiden är dyrbar när höstrapsen ska i jorden.