RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Transkript

1 La ntbru ksögskol a n UPPSALA RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNNGSAVDELNNGEN Agricuiturai College of Sweden Uppsala 7 Reports from te Division of SoU- Management NR 5 FEBRUAR 1968 Lennart Henriksson: ORENTERANDE FÖRSÖK MED BEARBETNNG TLL HÖSTVETE.

2 Orienterande försök med bearbetning till östvete. Sommaren 1963 utlades två orienterande försök enligt plan R med olika bearbetningar till östvete. Vid bearbetningen ville vi se ur en del olika redskap arbetade samt ur många körningar som beövdes för att få en godtagbar såbädd. För att se ur grödan utvecklades efter olika såbäddsberedningar genomfördes arbetena i form av fältför SÖk som sedan skördades. 1. Kvarnbo gård Ekeby bruk. Försöket lades ut på en tvåårig vall. Före plöjningen gödslades fältet med 300 kg superfosfat per ar (19-20 % P205)' De olika leden beandlades enligt följande: a = plöjning + arvning (spadrullarv) + vältning + 2 arvningar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). c == b = plöjning med tillsatsredskap (spadrullarv) + vältning + 2 arvningar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). stubbearbetning 2 gånger med spadrullarv + plöjning + vältning + 2 arvning ar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). d = stubbearbetningar 1 gång med roterande arv (Alingsås) + plöjning + vältning + 2 arvningar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv) E = plöjning + vältning + 1 arvning med roterande arv (Alingsås) f ~ + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning (apadrullarv). plöjning + vältning + 1 fräsning (ackfräs) + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). g = fräsning (ackfräs 9 cm) + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning == (spadrullarv). fräsning (ackfräs 14 cm) + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv) Resultat oc erfarenpeter vid bearbetningep. j. () ~~tttbearbetningen utfördes dels med spadrullarv dels med direktdriven roterande arv. Med spadrullarven var två körningar nödvändiga. Knivarna bearbetar marken fläckvis oc man får inte en fullständig sönderdelning av vallen. Den roterande arven arbetade bra oc sönderdelade vallsvålen fullständigt. Plöjningen utfördes vid lämplig vattenalt i marken oc medförde inga problem. de stubbearbetade rutorna blev tiltläggningen bättre vilket framgår av de lägre råets talen i dessa rutor. En stubbearbetning underlättar också den efterföljande arvningen genom att mindre torv dras upp på ytan.

3 2. Te enbart frästa rutorna frästes en gång. Särskilt de grunt bearbetade rutorna blev torviga. Tå det regnade upprepade gånger mellan bearbetning oc sådd torkade aldrig dessa torvor utan fortsatte att växa. b-ledet var en spadrullarvstillsats monterad på plogen. Ten arbetade bra oc sönderdelade oc tilljämnade tiltan. A-ledet arvades med spadrullarv separat efter plöjningen. Sönderdelningen av tiltan blev kraftigare än i b-ledet. Samtliga plöjda led vältades efter plöjningen för att underlätta den efterföljande bearbetningen. Två led E oc f frästes efter plöjningen. E-ledet användes en roterande arv oc i f-ledet en ackfräs. Ten roterande arven drog upp en stor mängd torv. Torvförekomsten i f-ledet var mindre än i E-ledet men större än i övriga plöjda led. Vid såbäddsberedningen arvades a-d leden 2 gånger med tivearv medan E- leden arvades endast en gång. Harven arbetade bra. Slutligen arvades ela försöket en gång med spadrullarv. Spadrullarven bör köras fort ca 10 km/tim för att arbeta bra. Ten skar sönder torven oc gjorde även på lerjorden ett bra arbete. Vid bearbetningen för såbäddsberedningen var vattenalten ög. Mekanisk analys. Org. kol Sand Mo A mat j alv A matj A mat j alv Plöjningsdjup cm a b c d E f Mjäla Ler % Fräsningsdjup g Råetsmätning~r (största öjdskillnaden inom ett avstånd av 1 4 m) a b c d f 13 i a oc b är mätta efter spadrullarvning 2 Plantantal 1L4 m. övriga på plöjningen. a b c d E f g 24/ O /

4 Avkastnine; kg kärr~n/a ( 15 % vat-:;'?u). a b c d E f g differens '. Rel.tal 100: ') "... (9~ 1 00') medelfel kg - Skillnaden i skörd mellan de olika leden är ej statistiskt säker. Vid inspektion av försöket efter sådden konstaterades att bruket på a - d leden var likartat E oc f-leden var betydligt torvigare oc då i synneret E-ledet. De enbart frästa leden g oc var också torviga särskilt g-ledet. De upprepade regnen gjorde att torvorna ej torkade upp utan vallgrw'sen fortsatte att växa i dessa. de frästa leden fanns därför mera gräs än i övriga. Övervintringen var i stort sett bra men mindre fläckar med svag övervintring fanns i ela försöket. Försöket övergödslades på våren med 300 kg kalksalpeter' per ektar. Under våren oc sommaren kunde inga skillnader mellan försöksleden iakttagas. nga statistiskt säkra skillnader i skörden erölls. Det grunt frästa ledet g ar den lägsta skörden med låg avkastning i tre av upprepningarna me' ög i den fjärde. Den lägre skörden i detta led bör därför noteras medan övriga led kan sägas vara jäillnställda. 2. Kungsälle;ens gård. Försöksplan. a :::: b == c :::: d :::: plöjning + 1 arvning (spadrullarv) + vältning + 5 arvning ar (tivearv). plöjning med tillsatsredskap (spadrullarv) + vältning + 5 arvningar (tivearv). stubbearbetning (1 gång med spadrullarv) + plöjning + vältning + 5 arvning ar (tivearv). stubbearbetning (1 gång med roterande arv Alingsås) + plöjning + vältning + 5 arvning ar (tivearv). E :::: plöjning med rotorplog (Kombinus - Kreiselplog) + vältning + 5 f == g :::: :::: arvningar (tivearv). plöjning + vältning + fräsning (ackfräs) + 3 arvningar (tivearv) fräsning (ackfräs 9 cm) + 4 arvningar ( ti vearv). fräsning (ackfräs 15 cm) + 4 arvning ar ( ti vearv )

5 Resultat oc erfareneter vid bearbetningen. Försöket lades ut efter tidigt korn. Stubbearbetningen utfördes dels med spadrullarv dels med direktdriven roterande arv (Alingsås). Båda arvarna kördes endast en gång. Spadrullarven lämnade en stor del av markytan obearbetad medan den roterande arven bearbetade ela ytan effektivt. Stubbearbetningen genomfördes omedelbart före plöjningen. Den torde ej aft någon effekt på ogräsförekomsten. Den ade i detta försök inte eller någon inverkan på tiltläggningen eller på efterföljande bearbetningsbeov. Plöjningen av försöket erbjöd inga svårigeter. Plogen med tillsatsredskap arbetade bra men lämnade ganska stora kokor efter sig. En arvning med spadrullarv på tiltan gav ett finare bruk än tillsatsredskapet. Plöjningen med Kombinus - Kreiselplogen gick bra. En del lös jord kastades över föregående tilta så att ytan blev något jämnare än efter en vanlig plog men sammanållningen i tiltan var så stor att den endast obetydligt slogs sönder av rotorn. En körning med ackfräs var tillräckligt i g- oc -leden. Då vattenalten var ganska ög satte sig jorden fast i knivvalsen vilket vållade besvär vid bearbetningen. Bruket efter fräsningen blev bra. De plöjda leden vältades oc arvades en gång omedelbart efter plöjninger Vid bearbetningen för sådd frästes f-ledet. Det blev då mycket luckert. F-ledet arvades därefter två gånger medan övriga led arvades fyra gånger. Det finaste bruket erölls i g- oc -leden. f-ledet blev bruket grövre genom att fuktig jord förts upp till ytan. a-e-leden var bruket lika. Mekanisk analys Org. kol Sand Mo Mjäla Ler. % A 1 mat j alv A 2 mat j alv A 3 mat j alv

6 Vattenalten. vikt % 27/8-28/8 stubbearbetning plöjning O - 5 cm cm cm cm cm 298 Plöjningsdiup cm Fräsningsdjup a b c d E f g Råetsmätnin~ efter Elö~ning. c 203 d E f 204 x Mått efter spadrullarven Plantantal 1/4 2 m a b c d E f g 24/ / Avkastning kg kärna/a (15 % vattenalt). a b c d E f g differens Rel~tal \ 100' ~ 100 (99/ " ---/ medelfel + 80 kg :100 i på östen grodde en el del spillsäd i de enbart frästa leden men frös bort under vintern. Övervintringen var god på ela försöket. Försöket gödslades med 250 kg kalksalpeter/a på våren. Under våren oc sommaren kunde inga skillnader i beståndet iakttagas. De olika bearbetningarna gav inte eller uppov till några skillnader i skörd. den Kostnader för de olil~8. bearbetningsåtgärderna. Under de förållanden 9 som rått på de båda försöksplatserna ar de olika bearbetningsåtgärderna inte gett uppov till några skillnader i skörd. Kostnaderna för de olika bearbetningarna är därför en faktor som blir mycket betydelsefull för bedömningen av de olika alternativens värde. Tyvärr är det svårt att få fram avverkningssiffror oc timkostnader för de olika redskapen. nedanstående tabell ar dessa uppgifter

7 6. ämtats ur dataandboken för driftsplanering. Som timkostnad för traktor med förare oc redskap ar maskinstationstaxan använts. Spadrullarven (22 m) ar med änsyn till den ögre astigeten bedömts a samma avverkning som en 37 meters fjäderarv. Timkostnaden för den direktdrivna roterande arven ar satts lika med ackfräsens men avverkningen/tim ar ökats med änsyn till körastiget oc arbetsbredd. Timkostnaden för Kombinus - Kreiselplogen ar ökats med tio procent i förållande till vanlig plog med änsyn till ökad förslitning oc ögre inköpspris. Samtliga arbeten beräknas vara utförda med en kr traktor. Bearbetningskostnader kr/a. Kvarnbo. l Redskap iplog 2-skärig tidsåtigång tim/a i 1 5 i Kul turarv 37 m 1 1 Sp adrullarv 22 m Hackfras 13 m JRoterande arv :Vält 53 m ml16 i 06 Bearb.kostn. kr/tim i kr/a t Kostnader för bearbetningen Kronor j Antal bearbetningar la lb C i d El fl gl ' i i l J l i i 1 j ' ' l 1 ' l 1... l : 1 ii 1 1 1"1' i' ' i ' i ~ ~ a571149: 149 Bearbetningskostnader kr/a. Kungs ängen. RedSkap Plog 2-skärig Kulturarv 37 m jspadrullarv 22 m jhackfräs 13 m lroterande arv 24 m 16 Kombinus - Kreisellplog 2-skärig tidsåtgång tim/a Vält 53 m 06 Bearb. kostn \ l Kostnader för bearbetningen Kronor 1105 \ ~ Antal bearbetningar \1 \ : 1 1 :1 ii ; 1 1 '. " T 197 g Vid en jämförelse mellan de olika bearbetningsalternativen visar sig fräsning i stället för plöjning vara det billigaste alternativet. de frästa leden ar den efterföljande arvningen kunnat minskas9 vilket dragit ner kostnaderna. Två körningar med tallriksredskap torde kunna genomföras till ungefär samma kostnad som en fräsning. Då detta redskap är mindre känsligt för driftstörning i for.m av sönderkörningar oc

8 stoppar vid ög vattenalt vore tallriksredskapet fördelaktigare under praktiska förållanden. Dessa båda alternativ torde ge ett jämförbart bruk. Särskilt under torra eftersomrar oc östar tycks plöjning av östsådda fält med fördel kunna ersättas av en yt~ligarebearbetning. En större försöksserie med uteslutande av plöjningen bör genomföras innan man kan fastställa för oc nackdelar med en sådan bearbetning. Om det visar sig nödvändigt att i de flesta fall plöja före östsådden bör den efterföljande bearbetningen på olika sätt minskas. Detta kan ske med jälp av effektiva tillsatsredskap till plogen som sönderdelar tiltan redan vid plöjningen samt genom förbättrade såmaskinskonstruktioner som ej kräver så fint såbruk för en tillfredsställande sådd. en kommande försöksplan borde alltså följande försöksled ingå: 1. Konventionell bearbetning 2. Plöjning följd av flinimal bearbetning sådd med specialmaskin 3 Bearbetning med tallriksredskap eller fräs följd aven minimal bearbetning. Sammanfattning. Försöken ar inte givit några säkra skillnader i skörden för de olika bearbetningarna. Några allflänna slutsatser beträffande de olika brukningsaltcrnativens värde kan inte dras av två försök under ett enstaka år men försöken kan ge ledning vid utarbetande aven försöksplan för kommande försöksserier.