Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014

Text Therese Landerholm, Analysavdelningen

Sida: 3 av 50 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 5 Definitioner... 6 Sammanfattning... 7 Antalet sysselsatta ökar... 7 Arbetskraftsutveckling... 7 Lägst arbetslöshet i landet... 8 Utmaningar på arbetsmarknaden... 8 Sysselsättning och efterfrågan... 9 Lediga platser... 10 Kapacitetsutnyttjande... 11 Rekryteringsproblem... 12 Varsel... 12 Sysselsättningen i länet... 13 Näringsgrenar... 15 Brist och överskott på arbetskraft... 16 Jord- och skogsbruk... 16 Industri... 17 Byggverksamhet... 19 Privata tjänster... 22 Offentliga tjänster... 26 Utbudet av arbetskraft... 31 Stark befolkningsutveckling i Uppsala län... 31 Gynnsam åldersstruktur... 31 Störst nettoutpendling i landet... 32 Välutbildad arbetskraft... 33 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 34 Arbetslöshetens utveckling... 34 Arbetslösheten prognos... 36 Arbetslöshetens struktur... 36 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 38 Svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden... 38 Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper ökar... 39 Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning... 41 Arbetslösa med funktionsnedsättning... 42 Arbetslösa födda utanför Europa... 42

Sida: 4 av 50 Arbetslösa som är äldre (55-64 år)... 43 Länsspecifika frågor... 43 Om prognosen... 45 Tabell- och diagrambilaga... 46 Rekryteringsproblem... 48

Sida: 5 av 50 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Uppsala län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Sida: 6 av 50 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

Sida: 7 av 50 Sammanfattning Efterverkningarna av finanskrisen 2008-2009 kommer att påverka arbetsmarknaden en lång tid framöver. Trots positiva signaler i världsekonomin är återhämtningen fortfarande bräcklig, och skillnaderna mellan länderna blir mer och mer påtaglig. De största riskerna är kopplade till euroområdets stora problem. Det ekonomiska saneringsarbetet i dessa länder kommer att ta lång tid. Det råder inte enbart problem med sjunkande sysselsättning utan man ser också ökande problem som förlängda tider i arbetslöshet. Även om tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt, har den svenska ekonomin visat god motståndskraft mot krisen i euroområdet. Det är framför allt de positiva hushållen som agerar tillväxtmotor för ekonomin. Detta betyder att verksamhet som är inriktad mot hemmamarknaden gynnas och att tjänstesektorerna svarar för att driva upp sysselsättningen. För Uppsala län, som har en hög sysselsättningsgrad inom tjänstesektorn, är det såklart betydande för länets egna sysselsättningsutveckling och tillväxt. Jämfört med resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning i våras är bedömningarna om konjunkturläget och den närmaste framtiden inom länet mer optimistiska. Arbetsgivarna i länet tror på ökad efterfrågan på sina varor och tjänster, och har i större utsträckning ökat sitt kapacitetsutnyttjande. Dock är möjligheterna att utöka personalstyrkan fortfarande något begränsade inom flertalet näringsgrenar. Antalet sysselsatta ökar För Uppsala län är bedömningen att sysselsättningen kommer att öka med ca 1 100 personer år 2013 och med ytterligare 1 300 under 2014. Det är de privata tjänstenäringarna som väntas stå för ökningen, främst tack vare köpstarka hushåll som driver på tillväxten. Mest positiva inför framtiden är företagen inom handeln samt tjänster inom information och kommunikation. För industrin, som i större utsträckning är exportberoende och därmed påverkas av läget i eurozonen, och inom de offentliga tjänsterna är utvecklingen däremot svagare. Sysselsättningen bedöms vara oförändrad för dessa sektorer under prognosperioden. Inom byggsektorn råder också en svagare konjunktur i nuläget, men arbetsgivarna anar en förbättring och sysselsättningen inom branschen förväntas därmed vända upp under 2014. Sammantaget är prognosen att sysselsättningen i Uppsala län ökar med 0,8 procent för innevarande år och 0,9 procent för 2014. Motsvarande förändringstal för hela riket är 1,0 respektive 1,3 procent. Arbetskraftsutveckling Arbetskraften består av personer i arbetsför ålder som står till arbetsmarknadens förfogande, dvs. sysselsatta och arbetslösa. Storleken på arbetskraften påverkas huvudsakligen av befolkningsutvecklingen. I Uppsala län är befolkningen relativt ung och välutbildad, och man

Sida: 8 av 50 har en förhållandevis stor andel personer i yrkesverksamma åldrar. Länet har ett positivt inflyttningsnetto och födelseöverskott, vilket ger en stark befolkningstillväxt. Utpendlingen av arbetskraft är stor, till och med störst i landet, vilket framför allt förklaras av närheten till Stockholms län. Arbetskraften i länet bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Lägst arbetslöshet i landet Uppsala läns arbetsmarknad är relativt stabil på grund av en mångsidig arbetsmarknad med stor privat och offentlig tjänstesektor. Dessutom bidrar närheten till Stockholms arbetsmarknad till länets förhållandevis låga arbetslöshet, som fortsatt är lägst i landet. Arbetsförmedlingens månadsstatistik på inskrivna arbetslösa har uppvisat en svag ökning under stora delar av 2013, jämfört med före gående år. Det är först i slutet av oktober som den trenden tycks vara bruten och man istället ser ett sjunkande antal. Denna utveckling bedöms hålla i sig under de kommande månaderna och i kombination med att sysselsättningen väntas öka och att arbetskraften fortsätter växa, är bedömningen att den relativa arbetslösheten sjunker marginellt under 2013 och i något större utsträckning under 2014. Sammantaget bedöms inskrivna arbetslösa minska med ca 100 personer under 2013 och med 400 personer nästa år. Antalet inskrivna arbetslösa i länet bedöms därmed uppgå till strax under 10 000 personer i slutet av prognosperioden. Det motsvarar en relativ arbetslöshet på 5,8 procent. Utmaningar på arbetsmarknaden Antalet personer som tillhör de grupper som har svårast att få ett arbete fortsätter att öka. Det rör sig om personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, utrikes födda och äldre (55-64 år). Två av tre inskrivna arbetslösa i Uppsala län ingår i någon av dessa grupper, och bland dem är det framför allt antalet som har långa arbetslöshetstider som ökar. Gemensamt för de fyra utsatta grupperna är just den förhöjda risken för långtidsarbetslöshet. I övrigt skiljer sig de specifika utmaningarna som respektive grupp står inför. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen fortsätter med riktade insatser mot dem som har det svårast på arbetsmarknaden. En annan utmaning är att lyckas bättre i matchningen mellan arbetsgivare och sökanden, eftersom många arbetsgivare har upplevt brist på personal med rätt kompetens samtidigt som många är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Sida: 9 av 50 Sysselsättning och efterfrågan Under hösten 2012 sjönk fler konjunkturindikatorer liksom Arbetsförmedlingens intervjuundersökning till så pass låga nivåer att de snuddade på dem Sverige hade under senaste finanskrisen 2008-2009. Trots att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt så har den svenska ekonomin visat stark motståndskraft mot krisen i euroområdet. Sverige påverkas i hög utsträckning av omvärldens utveckling eftersom den svenska ekonomin är exportberoende. En minskad export slår hårdast mot regioner i Sverige med en stor industrisektor. Men den inhemska efterfrågan har till viss del stått emot den svaga efterfrågan från omvärlden. De svenska hushållen har blivit alltmer optimistiska, både vad gäller sin egen och den svenska ekonomin. Ökade inkomster och låg inflation har gett gynnsamma förutsättningar för att konsumera de senaste åren. Det betyder att den svenska återhämtningen drivs framåt av köpstarka hushåll och inhemsk efterfrågan. Framför allt är det verksamhet inriktad mot hemmamarknaden som kommer att gynnas. Storstadsregionerna väntas ha den starkaste tillväxten. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Uppsala län. Våren 2007 hösten 2013 Nettotal 80 Uppsala län Historiskt genomsnitt, Uppsala län Riket 60 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

Sida: 10 av 50 Förväntningarna inför framtiden i näringslivet har stigit, det visar Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Uppsala län som nu är uppe i nivå med det historiska genomsnittet för perioden våren 2007 fram till idag (se diagram 1). Nio av tio arbetsgivare tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka eller vara oförändrad under det närmaste halvåret, varav 40 procent bedömer att efterfrågan kommer att öka. Uppsala län har visat starkt moståndskraft mot konjunkturnedgången. Det beror på att länet har en differentierad arbetsmarknad med en stor tjänstesektor och en förhållandevis liten industrisektor. Den offentliga sektorn i länet är också stor och medverkar till att svängningarna på arbetsmarknaden inte går så fort. Även närheten till Stockholms stora arbetsmarknad är positiv för länet. Lediga platser Inflödet av nya lediga platser till Arbetsförmedlingen kan ses som en indikator på kommande efterfrågan på arbetskraft 1. I Uppsala län har inflödet legat på en relativt hög nivå under en längre tid, vilket är illustrerat i diagram 2. Men i mitten av 2012 började en avmattning av inflödet märkas, för att sedan sjunka något under 2013. Under perioden januari till oktober 2013 har i genomsnitt 1 500 lediga arbeten per månad anmälts till länets arbetsförmedlingar. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2013. Uppsala län. Antal 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Jämfört med föregående år har antalet lediga platser framför allt minskat inom handelsbranschen. De största ökningarna av platser har skett inom information och 1 Det är dock viktigt att poängtera att i denna utveckling speglas endast Arbetsförmedlingens platsstatistik. De eventuella lediga platser som inte anmäls till Arbetsförmedlingen ingår inte.

Sida: 11 av 50 kommunikation samt inom vård och omsorg. Totalt sett har det inkommit ca 15 000 nyanmälda platser sedan årsskiftet, vilket är ungefär 1 800 färre platser än i fjol. Kapacitetsutnyttjande Att titta på kapacitetsutnyttjandet är ytterligare ett sätt att bedöma kommande personalförändringar. Med kapacitetsutnyttjande menas här hur mycket företagen kan öka sin produktion innan det krävs nyrekryteringar. En ökad efterfrågan på arbetsgivarnas produkter och tjänster leder till ökad produktion, vilket i sin tur leder till nyrekryteringar om befintlig personal nyttjas i full utsträckning. Ett högt kapacitetsutnyttjande indikerar alltså att en del nyrekryteringar kan komma framöver. I höstens undersökning bedöms kapacitetsutnyttjandet ligga en bra bit över den normala nivån. Närmare tre av fyra företag i Uppsala län kan endast öka produktionen med upp till 10 procent innan de måste nyanställa. Enligt undersökningen är kapacitetsutnyttjandet för närvarande relativt högt inom samtliga näringsgrenar i näringslivet. Framför allt är det inom tillverknings- och byggindustrin som kapacitetsutnyttjandet har ökat sedan vårens undersökning. För dessa sektorer uppger fyra av fem företag att de kan öka produktionen med högst 10 procent innan de behöver rekrytera mer personal. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten 2013. Uppsala län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

Sida: 12 av 50 Rekryteringsproblem Brist på arbetskraft är något som skiftar med konjunkturläget. När efterfrågeläget är starkare ökar arbetsgivarna sina rekryteringar, vilket leder till tilltagande brist på arbetskraft. I det motsatta läget, som under en lågkonjunktur, kan istället bristen lätta. Rekryteringsproblem beror exempelvis också på svårigheter vid matchning mellan de sökande och arbetsgivare och på utbildningsväsendets förmåga att möta efterfrågad kompetens. Bristen på arbetskraft har ökat sedan våren 2013, det visar svaren från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning för Uppsala län. En av fyra arbetsgivare inom näringslivet uppger att de haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Störst brist rapporteras inom offentliga tjänster, tillverkningsindustrin, byggsektorn samt vissa näringsgrenar inom privata tjänster såsom hotell och restaurang samt information och kommunikation. Lägst var personalbristen inom handeln och jord-och skogsbruk, där endast ett fåtal arbetsgivare angett att de upplevt brist. Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten 2013. Uppsala län. Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Varsel Utvecklingen av varsel kan ses som en indikation på konjunkturläget och pågående strukturomvandling i en ekonomi. Antalet varsel speglar dock inte nödvändigtvis hur många personer som kommer att bli arbetslösa, eftersom en stor del av dem som varslas inte blir uppsagda och av dem som blir det går inte samtliga ut i arbetslöshet. I Uppsala län har antalet varsel ökat under årets första tio månader, jämfört med föregående år. Under perioden januari till oktober 2013 varslades totalt närmare 50 000 personer om

Sida: 13 av 50 uppsägning i hela landet. Under samma period ett år tidigare var antalet drygt 56 000. I Uppsala län var motsvarande antal omkring 1 400 personer 2013 och cirka 950 personer 2012. I länet var antalet varsel relativt lågt under 2011 och början på 2012 för att sedan stiga under höstmånaderna. Under 2013 har antalet varsel varierat men den största ökningen skedde i oktober månad. Genomsnittet för perioden januari-september ligger lägre än genomsnittet för motsvarande period sedan 2002 (1 040 respektive 1 100 personer). Nivån på antalet varsel förväntas sjunka tillbaka under kommande månader. Sammantaget är antalet varsel under januari-oktober 2013 något högre än genomsnittet för samma period under åren 2002-2012. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Uppsala län. År Antal varslade 2002 1611 2003 1652 2004 1363 2005 1543 2006 1024 2007 665 2008 1856 2009 2781 2010 1489 2011 960 2012 1187 2013 (t.o.m. okt) 1394 Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Nu talar det mesta för att sysselsättningen kommer att öka under 2013. Arbetsmarknaden i Uppsala län är på uppåtvändande, om än i en mer försiktig takt för vissa områden. Detta, tillsammans med att hushållen har blivit alltmer optimistiska och fått ökade realinkomster, talar för att den privata konsumtionen kommer att öka i tilltagande takt under de närmaste åren. Arbetsgivarnas framtidsförväntningar är också betydligt mer positiva under hösten 2013 än de var under våren 2013, enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Det är främst den privata tjänstesektorn som tros växa under den närmaste tiden. Den svaga Europakonjunkturen kommer att leda till en fortsatt svag utveckling av den svenska exporten. Detta hämmar industrins utveckling. Även byggnadsverksamheten väntas ha en dämpad utveckling under 2013. Däremot förutses en positiv vändning komma för byggsektorn under

Sida: 14 av 50 2014, medan sysselsättningen inom industrisektorn bedöms vara relativt oförändrad. Under 2014 bedöms den totala sysselsättningstillväxten bli något högre. Sammantaget görs bedömningen att antalet sysselsatta i åldrarna 16-64 år i Uppsala län kommer att öka med 1 100 under 2013 och 1 300 under 2014. Det motsvarar en tillväxt på 0,8 respektive 0,9 procent. Motsvarande bedömning för riket är 1,0 procent för innevarande år och 1,3 procent för 2014.

Sida: 15 av 50 Näringsgrenar I Uppsala län arbetade drygt 142 000 personer år 2011 2. Närmare två av tre arbetstillfällen finns i Uppsala kommun. Omkring 11 procent av länets sysselsatta arbetar i Enköpings kommun och 7 procent arbetar i Östhammars kommun. Under de senaste två decennierna har antalet sysselsatta inom tjänstesektorerna vuxit starkt i Uppsala län och utgör nu ca 40 procent av länets arbetstillfällen. Även sysselsättningen inom byggnadsverksamheten har ökat. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har minskat under en längre tid men ligger stilla på en i stort sett oförändrad nivå sedan några år tillbaka. Industrisysselsättningen i länet var ungefär densamma under större delen av 1990-talet och 2000-talet. Sysselsättningen sjönk dock under finanskrisen 2008-2009. Till följd av en ökad inhemsk efterfrågan och köpstarka hushåll väntas sysselsättningen öka bland de privata tjänsterna den närmaste tiden. Den offentliga sektorn utgör också en stor del av Uppsala läns arbetsmarknad, nämligen 40 procent. Här bedöms sysselsättningsutvecklingen vara i stort sett oförändrad under prognosperioden. Industrin, som utgör ungefär en tiondel av länets arbetstillfällen, börjar uppvisa positiva signaler men antal sysselsatta bedöms ändå ligga oförändrad under 2013-2014. Prognosen för byggverksamheten är att den tar fart igen efter ett stillastående 2013. Jord- och skogsbruk, som utgör en tämligen liten del av Uppsala läns arbetsmarknad, upplever ett svagt efterfrågeläge och sysselsättningsutvecklingen väntas ligga kvar på nuvarande nivå. Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Uppsala län. Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 1 100 1 300 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Pilarna kan anta fem lägen: = starkt ökande = ökande = i princip oförändrad = minskande = starkt minskande 2 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB

Sida: 16 av 50 Sammantaget bedöms sysselsättningen öka med 1 100 under sista kvartalet 2013, jämfört med föregående år, för att sedan öka med ytterligare 1 300 under samma kvartal nästa år. En mer detaljerad beskrivning för respektive näringsgren och bransch följer i kommande avsnitt. Brist och överskott på arbetskraft Bristen på arbetskraft i Uppsala län har ökat sedan våren 2013. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning råder störst brist inom offentliga tjänster, tillverkningsindustrin, byggsektorn samt vissa näringsgrenar inom privata tjänster såsom hotell och restaurang samt information och kommunikation. Personalbristen var istället betydligt lägre inom handeln och jord-och skogsbruk, där endast ett fåtal arbetsgivare angett att de upplevt brist. Tabell 3 visar ett urval av brist- och överskottsyrken i Uppsala län på ett års sikt. Yrkena som återges i tabellen är stora yrken sett till antalet anställda inom Uppsala län. Fler yrkesbedömningar presenteras i kommande avsnitt om näringsgrenar och branscher. Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Uppsala län under det närmaste året Bristyrken Överskottsyrken Bilmekaniker Administratörer och sekreterare Bussförare Barnskötare Civilingenjörer elektronik och teleteknik Bibliotekarier Förskollärare Elevassistenter Gymnasielärare i matematik Försäljare, dagligvaru- och fackhandel Kockar Lagerarbetare Läkare Receptionister Mjukvaru- och systemutvecklare Truckförare Revisorer Vaktmästare Sjuksköterskor Vårdbiträden Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014. Jord- och skogsbruk Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk är få i Uppsala län, liksom i flertalet andra regioner i Sverige. Totalt arbetade drygt 3 000 personer inom sektorn år 2011 3, vilket motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. I hela landet arbetar cirka 100 000 inom jordoch skogsbruk. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Sysselsättningsläget varierar mellan olika årstider, särskilt under sommarsäsongen är aktiviteten hög. Flertalet lantbrukare driver sin verksamhet som enskild firma, 85 procent i hela landet. Nästan var tionde lantbruk drivs som aktiebolag. Var tredje lantbruk i Uppsala län har 3 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB

Sida: 17 av 50 anställda. Över hälften har sin huvudsakliga inkomst från växtodling 4. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk är ganska jämnt fördelad mellan länets kommuner. I Uppsala, Älvkarleby och Håbo kommun är dock sysselsättningen liten inom sektorn. Tufft ekonomiskt för många jordbruk Många lantbrukare upplever att lönsamheten är dålig och uppger dessutom att den har försämrats. För den region som avser Stockholm, Uppsala och Västmanland län har lantbrukarna den minst optimistiska synen avseende lönsamheten framöver 5. De ekonomiska förutsättningarna är hårda för många. Majoriteten av jordbruksföretagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning i Uppsala län räknar med en oförändrad efterfrågan under det kommande året. Sysselsättningen bedöms bli i stort sett oförändrad under prognosperioden. Industri Antalet länsbor som arbetade inom industrin uppgick till närmare 17 000 år 2011 6. Industrin sysselsätter omkring 650 000 personer i hela landet. Till industrin räknas här även energiförsörjning och miljöverksamhet. Utpendlingen är stor bland industrisysselsatta, cirka 4 000 länsbor pendlar ut till ett industrijobb i ett annat län. Samtidigt pendlar nästan 2 000 personer in till länet för att jobba inom industrin. Nettoutpendlingen är därmed över 2 000 personer. Antalet industrijobb i länet är cirka 14 700. Det betyder att nästan 10 procent av länets arbetstillfällen finns inom industrin. I riket är motsvarande andel över 14 procent. Bland länets industriföretag är verkstadsbranschen den dominerande. De flesta industrijobb finns i Uppsala kommun samt i norra Uppland. I Uppsala kommun arbetade närmare 6 500 personer inom industrin 2011. Nästan lika många industrijobb fanns det sammanlagt i Östhammar, Tierp och Älvkarleby kommun. I dessa tre kommuner längs Östersjökusten utgör industrin en stor och viktig del av regionens arbetstillfällen. Svag industrikonjunktur i väntan på lyft Industrin är en exportberoende bransch och majoriteten av Sveriges export går till Europa. Utrikeshandeln för det tredje kvartalet 2013 visade på en fortsatt minskad handel med omvärlden, där det framför allt var varuhandeln som bidrog negativt 7. Den svaga Europakonjunkturen som råder i nuläget väntas leda till en fortsatt svag utveckling av exporten under det närmaste året. För industrin har ännu inte något riktigt lyft inträffat trots att vissa delar inom sektorn varit relativt positiva sedan början av året. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin ligger något över det historiska genomsnittet vilket indikerar att industrikonjunkturen är starkare än den varit tidigare. Orderingången från hemmamarknaden 4 Lantbruksbarometern 2011, Lantbrukarnas riksförbund 5 Lantbruksbarometern 2013, LRF Konsult 6 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB 7 Nationalräkenskaperna, SCB

Sida: 18 av 50 uppges ha stigit de senaste månaderna medan exportefterfrågan har minskat något. Produktionssiffrorna visar ömsom uppgångar och ömsom nedgångar så det finns inga tydliga tecken på en varaktig uppgång än så länge för industrin som helhet. Företagens produktionsprognoser i konjunkturbarometern i oktober var dock de starkaste sedan maj 2012. 8 Spirande optimism inför framtiden Sommarhalvåret har varit ganska dystert enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Närmare hälften av industriföretagen i Uppsala län uppger att efterfrågan har sjunkit under det senaste halvåret. Däremot är förväntningarna inför framtiden är mer optimistiska. Upp emot vart tredje industriföretag i länet räknar med en ökande efterfrågan under vintern samtidigt som endast ett fåtal tror att efterfrågan kommer att minska. Som diagram 5 visar är Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Uppsala län i nivå med det historiska genomsnittet. På ett års sikt stärks förväntningarna på en ökad efterfrågan ytterligare. Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Uppsala län. Våren 2007 hösten 2013 80 60 40 20 0-20 -40-60 Nettotal Uppsala län Historiskt genomsnitt, Uppsala län Riket -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har kapacitetsutnyttjandet blivit högre under hösten inom industrin. Fyra av fem industriföretag uppger att de kan öka produktionen med högst 10 procent innan de behöver rekrytera mer personal. Den sammantagna bedömningen är att antalet industrisysselsatta i Uppsala län kommer att vara oförändrat under prognosperioden. 8 Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer oktober 2013.

Sida: 19 av 50 Fortsatt brist på ingenjörer I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning under hösten uppger ett av tre industriföretag att de under det senaste halvåret upplevt en brist vid rekrytering av personal med rätt kompetens. Andelen företag som angett att de inte har haft behov av att rekrytera har minskat jämfört med tidigare och motsvarar nu ungefär hälften av företagen. I diagram 6 återges arbetssituationen inom ett urval av yrken i förhållande till yrkets storlek inom länet. Det uppges vara brist på såväl civilingenjörer som högskoleingenjörer. Bristen gäller alla typer av ingenjörer utom dem med inriktning mot kemi, där det istället råder visst överskott. Byggnads- och tunnplåtslagare, montörer för metall, gummi och plast samt maskinoperatörer inom livsmedelsindustri är exempel på andra yrken som det råder brist inom, även om dessa yrkesgrupper är mindre till antal personer räknat. Diagram 6. Antal anställda 2011 och efterfrågeläget för ett urval yrken i Uppsala län på ett års sikt INGENJÖRER TOTALT CIVILINGENJÖRER TOTALT PROCESSOPERATÖRER STÅL, METALLVERK MONTÖRER, METALL, GUMMI, PLAST PROCESSOP. TRÄ, PAPPER, MASSA SVETSARE MASKINOPERATÖRER, TRÄVARUINDUSTRI MONTÖRER, EL, TELEUTRUSTNING MASKINOPERATÖRER, LIVSMEDELSINDUSTRI GJUTARE SLAKTARE, STYCKARE 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Brist Balans Överskott Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer och Statistiska centralbyråns yrkesregister. Byggverksamhet Byggbranschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Byggnadsverksamheten i Uppsala län sysselsatte cirka 12 000 personer 2011 9. Byggföretagen svarar därmed för omkring 8 procent av länets arbetstillfällen. I hela riket arbetade nästan 315 000 personer inom byggnadsverksamheten 2011. Arbetspendlingen är stor bland byggnadsarbetare. Omkring 3 000 länsbor pendlar till ett byggjobb i ett annat län och drygt 1 000 byggarbetare pendlar in till Uppsala län. Nettoutpendlingen uppgår därmed till cirka 2 000 personer. 9 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB

Sida: 20 av 50 Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att närmare hälften av byggföretagen i Uppsala län uppger att efterfrågan har ökat under sommarhalvåret. Säsongsvariationerna är dock stora inom branschen och sommarhalvåret innebär normalt en högre efterfrågan. Förväntningarna inför vinterhalvåret är inte lika positiva, vilket är illustrerat i diagram 7. Närmare 60 procent av byggföretagen räknar med en oförändrad efterfrågan de närmaste sex månaderna, medan en fjärdedel tror på en ökad efterfrågan. Konjunkturindexet ligger därmed en bit under sitt historiska genomsnitt. På ett års sikt har andelen byggföretag som tror på en ökad efterfrågan ökat betydligt. Nästan 40 procent av företagen tror att efterfrågan kommer att öka. Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet i Uppsala län. Våren 2007 hösten 2013 80 Nettotal Uppsala län Historiskt genomsnitt, Uppsala län Riket 60 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer bekräftar den svaga byggkonjunkturen i nuläget. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg något i oktober men ligger fortfarande under det historiska genomsnittet. Såväl orderstock som byggproduktion och sysselsättning uppges ha minskat under de senaste månaderna. Orderstockar och produktionen väntas dock vända upp den närmaste tiden. 10 Denna framtidstro bekräftas även av Sveriges Byggindustrier, som anger att bostadsinvesteringarna i riket stiger under det kommande året till följd av ökat nybyggande. Anläggningssektorn bedöms få en svag utveckling medan lokalbyggandet ser ut att vända upp 10 Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer oktober 2013

Sida: 21 av 50 under 2014. Enligt Sveriges Byggindustriers prognos för bygginvesteringarna i Uppsala län minskar de med 6 procent för 2013 för att sedan öka med 7 procent under 2014 11. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att kapacitetsutnyttjandet har ökat något inom byggindustrin. Fyra av fem byggföretag uppger att de kan öka produktionen med högst 10 procent innan de behöver rekrytera mer personal. Trots framtidstro bland byggföretagen så råder det en viss oro i branschen. Det försvagade efterfrågeläget inom byggsektorn kan därmed komma att kvarstå en tid. Dessa faktorer sammantagna medför att sysselsättningen inom byggsektorn väntas vara oförändrad under 2013 för att sedan öka något under 2014. Vart tredje byggföretag har svårt att hitta personal Trots en svag byggkonjunktur kvarstår bristen på vissa yrkesgrupper. Mer än vart tredje byggföretag i länet uppgav i höstens undersökning att de har haft svårt att hitta personal med rätt kompetens. Det är fortfarande brist på flera yrkesgrupper, till exempel byggnadsingenjörer, civilingenjörer inom bygg- och anläggning, byggnadsplåtslagare och betongarbetare (se diagram 8). Diagram 8. Antal anställda 2011 och efterfrågeläget för ett urval yrken i Uppsala län på ett års sikt BYGGNADSINGENJÖRER, TEKNIKER VVS-MONTÖRER ANLÄGGNINGSARBETARE ANLÄGGNINGSMASKINFÖRARE MÅLARE MURARE OCH PLATTSÄTTARE BYGGNADSPLÅTSLAGARE BETONGARBETARE CIVILINGENJÖRER, BYGG, ANLÄGGNING GROVARBETARE BYGG, ANLÄGGNING GOLVLÄGGARE TAKMONTÖRER ISOLERINGSMONTÖRER KRANFÖRARE 0 200 400 600 800 1 000 Brist Balans Överskott Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer och Statistiska centralbyråns yrkesregister. 11 Sveriges byggindustrier

Sida: 22 av 50 Bland de arbetsgivare som har uppgett brist har det berott både på att sökanden saknar önskad utbildning och önskad yrkeserfarenhet. Det blir dessutom vanligare att arbetsgivare efterfrågar personal med dubbel kompetens, exempelvis arbetsledare inom bygg som dessutom kan ta kunder och har god erfarenhet från det eller kranförare i kombination med anläggningsmaskinförare. Eftersom företagen räknar med en ökad efterfrågan framöver väntas bristen på arbetskraft komma att utökas till fler yrkesgrupper. Privata tjänster Tjänstesektorn är stor i Uppsala län. Den privata tjänstesektorn i länet sysselsatte drygt 55 000 personer 2011 12. Fyra av tio arbetstillfällen i Uppsala län finns därmed inom den privata tjänstesektorn. De största delbranscherna är handel och företagstjänster som tillsammans sysselsätter över 30 000 personer. Utpendlingen av arbetskraft är stor till tjänstejobb i andra län, framför allt till Stockholms län. Totalt pendlade närmare 22 000 länsbor till ett tjänstejobb i ett annat län. Samtidigt pendlade nästan 7 000 personer in till ett arbete inom tjänstesektorn i Uppsala län. Nettoutpendlingen var därmed närmare 15 000 personer. Sammantaget arbetade cirka 70 000 länsbor inom den privata tjänstesektorn 2011. Privat tjänstesektor omfattar många olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här återfinns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster, där bemanningsföretagen ingår. Sektorn omfattar många olika yrken. En del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Privat tjänstesektor rymmer det mesta från avancerade konsultarbeten till lämpliga ingångsjobb för ungdomar. Den privata tjänstesektorn är numera den största huvudbranschen på arbetsmarknaden och fungerar som en stark sysselsättningsmotor under konjunkturellt starka år. Sektorn har vuxit mycket starkt under senare år med endast mindre avbrott under lågkonjunkturerna. Starkare efterfrågan under det närmaste året Det ljusnade lite avseende efterfrågan på tjänster under sommarhalvåret 2013, enligt svaren i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Två av fem företag i Uppsala län uppgav att efterfrågan på deras varor och tjänster ökat under de senaste sex månaderna. Det är framför allt handelsbranschen som har upplevt en större efterfrågan på sina tjänster. Förväntningarna är dessutom mer positiva inför det kommande året, se diagram 9. Vartannat tjänsteföretag i Uppsala räknar med en ökad efterfrågan, och det är endast kring en tiondel som tror på en minskad efterfrågan. Mest positiva är handeln, transportsektorn samt tjänster inom information- och kommunikation, men även övriga tjänstesektorer tror på en oförändrad eller ökad efterfrågan. Många arbetsgivare inom handeln uppger att deras verksamhet går bra nu, det tuffar på och fler bygger ut och förändrar sin verksamhet till följd av den ökade efterfrågan. Däremot är byggvaruhandeln fortfarande märkt av den nedgång som följer av byggbranschens utveckling. 12 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB

Sida: 23 av 50 Diagram 9. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster i Uppsala län. Våren 2007 hösten 2013 80 60 40 20 0-20 -40-60 Nettotal Uppsala län Historiskt genomsnitt, Uppsala län Riket -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att de privata tjänstenäringarna backade i oktober, men ligger ändå en bit över det historiska genomsnittet. Efterfrågan har stigit de senaste månaderna och tjänsteföretagen räknar med en betydande tillväxt under det fjärde kvartalet. Sysselsättningsplanerna väntas stiga en aning, även om det fortfarande är stora skillnader mellan de olika branscherna. De mest expansiva sysselsättningsplanerna återfinns bland uthyrningsfirmor, arkitekter och tekniska konsulter samt arbetsförmedlingar, personaluthyrnings- och rekryteringsföretag. 13 Även detaljhandeln upplever en ökad efterfrågan, och ligger nu en bit över det historiska genomsnittet. Indikatorerna för såväl livsmedelshandel som handel med motorfordon och specialiserad butikshandel har ökat. Indikatorn för specialiserad butikshandel ligger dock fortfarande klart under det historiska genomsnittet. Detaljhandeln är optimistisk inför fjärde kvartalet 2013 och räknar med en betydande ökning av försäljningen. 14 Optimistiska hushåll drivkraft för tjänstesektorn Hushållen har blivit alltmer positiva om såväl sin egen som den svenska ekonomin under de senaste månaderna. Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2013 visade tydligt att det är den inhemska efterfrågan som styr ekonomin i nuläget. Det var en bred uppgång för hushållskonsumtionen där boendekostnader, utgifter för fritid och underhållning samt 13 Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer oktober 2013 14 Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer oktober 2013

Sida: 24 av 50 personliga tjänster gav störst bidrag till utvecklingen. Andra delposter som ökade starkt var hotell- och restaurangtjänster samt möbler och heminredning. Enligt konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen ligger den en bit över sitt historiska medelvärde. Senast indikatorn översteg det historiska medelvärdet var i mitten av 2011 15. De privata tjänsterna påverkas främst av hushållens konsumtion och av industrins och byggnadsverksamhetens utveckling. Nu när konjunkturen är svagare inom industri och byggnadsverksamhet är efterfrågan på tjänster från dessa verksamheter dämpad. Hushållen är dock optimistiska, och detta tillsammans med att hushållens reala inkomster har utvecklats väl, talar för att den privata konsumtionen kommer att öka i tilltagande takt under de närmaste åren. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka något inom den privata tjänstesektorn under 2013, och under 2014 väntas tillväxten av antalet sysselsatta öka ytterligare. Vart fjärde tjänsteföretag har rekryteringsproblem En av fyra arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn uppger att de har haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Rekryteringsproblemen uppges vara störst inom hotell- och restaurangbranschen samt inom information- och kommunikationssektorn där över hälften av arbetsgivarna har haft svårt att rekrytera. Den bransch som har uppgett minst rekryteringsproblem är inom handel, där endast ett fåtal har uppgett svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. I diagram 10 och 11 är ett antal utvalda yrken inom privata tjänstenäringar illustrerade utifrån rådanade brist-, balans- eller överskottssituation på arbetsmarknaden i Uppsala län, i förhållande till yrkets storlek inom länet. Det råder brist på exempelvis kvalificerad IT-personal som mjukvaru- och systemutvecklare samt testare och testledare. Dessa yrken efterfrågas även i kombination med erfarenheter från projektledning. Vidare är det brist för revisorer, redovisningsekonomer och telefonförsäljare. Däremot är det visst överskott av sökande till exempelvis arbeten som försäljare inom dagligvaru- och fackhandeln, receptionister och bibliotekarier. 15 Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer oktober 2013

Sida: 25 av 50 Diagram 10. Antal anställda 2011 och efterfrågeläget för ett urval yrken i Uppsala län på ett års sikt FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR FÖRETAGSSÄLJARE ADMINISTRATÖRER, SEKRETERARE REVISORER RECEPTIONISTER FASTIGHETSMÄKLARE JURISTER BIBLIOTEKARIER TELEFONFÖRSÄLJARE INKÖPARE MILJÖ, HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR 0 1000 2000 3000 4000 Brist Balans Överskott Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer och Statistiska centralbyråns yrkesregister. Andra bristyrken är kockar och kokerskor samt duktiga servitörer, vilket är illustrerat i diagram 11. Här är det exempelvis extra viktigt med servicekänsla och specialistkunskaper inom bland annat data, engelska och viner. Arbetsgivare i länet upplever även brist på bussoch lastbilsförare där det är viktigt med adekvat körkortsbehörighet samt bil- och lastbilsmekaniker. Vidare råder det istället överskott på sökanden för lagerarbetare och vaktmästare.

Sida: 26 av 50 Diagram 11. Antal anställda 2011 och efterfrågeläget för ett urval yrken i Uppsala län på ett års sikt STÄDARE KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN LASTBILSFÖRARE FASTIGHETSSKÖTARE LAGERARBETARE KOCKAR BUSSFÖRARE BIL-, LASTBILSMEKANIKER TAXIFÖRARE SERVITÖRER, BARTENDRAR RENHÅLLNING, ÅTERVINNINGSARB VAKTMÄSTARE 0 500 1000 1500 2000 2500 Brist Balans Överskott Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer och Statistiska centralbyråns yrkesregister. Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. De bedömningar som görs avser all offentligt finansierad verksamhet, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. I Uppsala län arbetar många inom den offentliga tjänstesektorn, omkring 56 000 personer 2011 16. Det motsvarar nästan 40 procent av alla jobb i länet. Dessutom pendlar många länsbor till ett jobb inom offentliga tjänstesektorn i ett annat län, främst i Stockholms län. Nettoutpendlingen var närmare 3 000 personer år 2011. Diagram 12 visar hur de offentligt drivna offentliga tjänsteverksamheterna i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ser på sin verksamhetsutveckling för det kommande halvåret. Det beräknas som andelen verksamheter som tror på en ökning av tjänsteproduktionen minus andelen som bedömt en minskning. Förväntningarna ökar och ligger en bra bit över det historiska genomsnittet för Uppsala län, vilket även är starkare än rikets framtidsförväntningar. Närmare två av tre verksamheter har dock uppgett att de tror på en oförändrad utveckling. Samtidigt bör diagram 12 ses mot bakgrund av att vem som är utförare av de offentliga tjänsterna är kundstyrt och därmed inte alltid så lätt att förutspå. 16 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB

Sida: 27 av 50 Diagram 12. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster. Uppsala län. Våren 2007 hösten 2013 Nettotal Uppsala län Historiskt genomsnitt, Uppsala län Riket 30 20 10 0-10 -20-30 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning. För offentliga tjänster drivna i privat regi ligger förväntningarna inför framtiden på en regelmässigt högre nivå under samma period. I höstens intervjuundersökning uppger en av tre verksamheter för offentliga tjänster som drivs i privat regi att de tror på en ökad verksamhetsutveckling. Inom vård och omsorg är man mer positiva där fyra av fem verksamheter tror på en ökad utveckling, medan bland utförare för utbildning tror de flesta på en oförändrad situation. Utvecklingen mot allt fler privata aktörer väntas fortsätta. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare inom skola, vård och omsorg. De rekryteringsproblem som upplevs inom offentliga tjänster har visserligen minskat något sedan vårens intervjuundersökning, men ligger ändå på så pass höga nivåer att två av fem offentligt driva verksamheter har angett att de upplevt brist vid rekrytering av personal. Sammantaget bedöms antalet sysselsatta inom offentlig sektor vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Många sysselsatta inom utbildningsverksamheten Med utbildningsverksamhet menas här förskola, grund- och gymnasieskola, universitet och högskola, vuxenutbildning samt folkhögskola. I Uppsala län arbetar totalt cirka 19 500

Sida: 28 av 50 personer inom utbildningsverksamheten. Förskoleverksamheten samt grund- och gymnasieskolan sysselsätter många. Över 7 000 arbetar vid något av Uppsala läns två universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet är länets tredje största arbetsgivare, efter Uppsala kommun och landstinget, med drygt 5 000 anställda. Vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar över 2 000 personer. Barn- och ungdomskullarnas storlek är avgörande för efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten. Den sista stora barnkullen från babyboomen under början på 1990- talet lämnade gymnasieskolan förra året, det vill säga de som är födda 1993. Nu minskar elevkullarna i gymnasieskolan under några år. Även inom grundskolans senare år minskar elevunderlaget. I stället ökar antalet barn inom förskolan och inom grundskolans tidigare årskullar. Under prognosperioden väntas därför antalet sysselsatta minska något inom gymnasieskolan och öka inom förskolan och de lägre årskurserna i grundskolan. En utmaning för den offentliga sektorn är att antalet äldre som arbetar inom sektorn är relativt stort. I synnerhet är andelen äldre (55-64 år) inom grundskolan hög. Under de kommande åren kan vi därför förvänta oss en generationsväxling i grundskolan. En annan utmaning för skolväsendet är införandet av lärarlegitimationen 17. Det råder fortsatt stor personalbrist inom utbildningsverksamheten. Över hälften av kommunerna uppger att det har varit brist på arbetskraft vid rekrytering till barnomsorgen under det senaste halvåret. Över fyra av fem kommuner har upplevt brist vid rekrytering till grundskolan. Diagram 13. Antal anställda 2011 och efterfrågeläget för ett urval yrken i Uppsala län på ett års sikt UNIVERSITETS, HÖGSKOLELÄRARE BARNSKÖTARE/ELEVASSISTENTER FÖRSKOLLÄRARE, FRITIDSPEDAGOGER GRUNDSKOLLÄRARE GYMNASIELÄRARE ALLMÄNNA ÄMNEN LÄRARE ESTETISKA, PRAKTISKA ÄMNEN FRITIDSLEDARE GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN SPECIALPEDAGOGER 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Brist Balans Överskott Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer och Statistiska centralbyråns yrkesregister. 17 Införandet av lärarlegitimationen innebär bland annat att endast de lärare som är legitimerade kommer att få ansvara för undervisningen och sätta betyg.

Sida: 29 av 50 Bristen är störst bland förskollärare, specialpedagoger samt gymnasielärare i allmänna ämnen och yrkesämnen. Bristen på förskollärare beror dels på att andelen förskollärare ska öka inom barnomsorgen och dels på att intresset för att utbilda sig till detta yrke inte har varit tillräckligt stort. För barnskötare och elevassistenter råder det i stället överskott. Brist på arbetskraft inom sjukvård och omsorg Vård och omsorg inkluderar primär- och slutenvård, tandvård samt äldre- och handikappomsorg. Omkring 27 000 personer är sysselsatta i dessa verksamheter i Uppsala län. Både de kommunala och landstingsdrivna verksamheterna står inför stora utmaningar. Dels bedöms arbetsmarknaden fortsätta att utvecklas svagt vilket kan leda till en svagare tillväxt av skatteintäkter, dels kommer den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre i befolkningen ställa stora krav på vård- och omsorgsverksamheten. Även den pågående generationsväxlingen påverkar de offentliga verksamheterna, då en stor andel av de yrkesverksamma väntas gå i ålderspension under de kommande åren. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning indikerar att såväl kommunerna som landstinget kommer att vara återhållsamma med nyrekrytering under prognosperioden. Totalt bedöms antalet sysselsatta inom vård och omsorg vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Inom vård och omsorg är behovet av arbetskraft alltid stort. Det beror dels på ersättningsrekryteringar till följd av pensionsavgångar och annan naturlig personalomsättning och dels på en bristsituation på flera yrkesgrupper. Rekryteringssvårigheterna är fortsatt stora inom sjukhus- och primärvården men även inom äldreomsorgen. Störst är bristen på yrkesgrupper inom vården med långa högskoleutbildningar, framför allt läkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Men det är även brist på undersköterskor, vilket delvis beror på att körkortskrav är vanligt samt obekväma arbetstider. När arbetsgivarna inte lyckas rekrytera den personal de behöver så anlitas i stället bemanningspersonal och befintlig personal får arbeta mer. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden, personliga assistenter och skötare (se diagram 14 för olika yrkens arbetssituation i förhållande till dess storlek).