Kan stress påverka prestationsförmågan?

Kan stress påverka prestationsförmågan? Tabletter mot stress Av: Björk Sigmundsdottir 9c Handledare: Senait Bohlin 21/5 2010 1

Innehållsförteckning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Syfte/frågeställning...sid. 4 Metod...sid. 4 Hypotes...sid. 5 Resultat...sid. 5 Slutsatser...sid. 7 Felkällor...sid. 7 Avslutning...sid. 8 Källor...sid. 8 Bilaga 1...sid. 9 Bilaga 2...sid. 10 Bilaga 3...sid. 11 Bilaga 4...sid. 12 2

Inledning: Jag har valt att undersöka om stress påverkar prestationsförmågan. Detta har jag valt på grund av att jag har ett intresse för människokroppen och människors beteende i samhället både individuellt och i sociala sammanhang. Arbetet utfördes under en temavecka på Gunnesboskolan i vecka 20 VT 2010. Förarbete och pilotundersökning gjordes under vecka 19. Bakgrund: Stress har blivit allt vanligare i vardagen, man ska hinna med mycket och man ska göra det bra. Prestationskraven växer i samband med konkurrensen i det vardagliga livet, man ska numera se bra ut, vara kompetent och ha ett bra socialt liv. Man ska helt enkelt vara bra på så mycket som möjligt av det som ingår i livet. Vi har även mycket möjligheter att få kunskap, medel att förbättra utseendet och alla kommunikationsmedel som mobiltelefon har blivit mycket mer tillgängligare så att vi kan hålla oss uppdaterade om vad som händer i det sociala livet. I en undersökning gjord av Göteborgs-posten är 28% av tjejer och 13 % av killar i nian är stressade på grund av skolarbete. Ännu fler känner sig stressade flera dagar i veckan och endast 3 % av tjejerna och 8% av killarna känner sig inte stressade. Att tjejerna känner sig mer stressade tror jag kan bero på att även om jämställdheten har jämnat ut sig under åren är den inte helt jämn än. Kvinnor har länge haft ett lägre värde och fick inte röst rätt i Sverige förrän 1919 och det första valet som genomfördes där män och kvinnor hade samma rättigheter var inte förrän år 1924. De hade innan jobbat som hemmafruar eller haft ett deltids jobb med dålig lön. När jämställdheten blev lag och kvinnorna hade fått uppleva att jobba i t ex fabriker under andra världskriget ville de också ut i arbetslivet. De skulle numera inte bara vara bra på att laga mat, städa och helt enkelt ta hand om familjen, utan skulle också ha en bra utbildning och skulle leda till en bra karriär. Många tjejer har även dåligt självförtroende och självkänsla vilket också kan vara en faktor till att de själva inte tycker att de är färdiga förrän allt är perfekt. Kvinnornas arbete har inte alltid blivit lika mycket uppmärksammat som mäns arbete. Kroppen är byggd så att stress ska vara en sorts varningssignal. Förr i tiden var det en beredskap för att förbereda sig för antingen flykt eller kamp. Det som händer i kroppen vid en stressreaktion är att signaler går från hjärnan till ryggmärgen som fortsätter genom nerverna till våra organ. Nerverna i organen utlöser då stresshormon som adrenalin, noradrenalin och cortison. Du kanske själv har upplevt en adrenalinkick i en hotad situation. Stress kan vara bra under korta stunder, den kan nämligen bl.a. liva upp kreativiteten och även koncentrationen. Detta kan dock även leda till att om man har hög stressnivå under långa perioder kan det ge negativa konsekvenser. Symptomen kan inte bara visa sig kroppsligt utan även känslomässigt, beteendemässigt och mentalt. Hur stressad man blir är beroende på hur man uppfattar en händelse, vilka tidigare erfarenheter man haft men även vilka gener man fått. Alltså är stress väldigt individuellt. Om man inte tar varningssignaler som nervösa beteenden (skakande), illamående, sömnproblem, överkänslighet (litet tålamod) och irritation kan det leda till ännu större följder 3

som utmattningsdepression. Man blir helt orkeslös eftersom produktionsmängden av cortison minskar. Enligt www.ne.se (National Encyklopedin på nätet) är vissa människor som under längre tid varit utsatta för hög, daglig stress avtagande produktion av cortison. Stress blev inte ett begrepp förrän under 1940-talet, grundat på en studie gjord av fysikern Hans Selye. Alltså har problemet börjat öka, det gjorde det i samband med industrialiseringen. När industrialiseringen tog fart, minskade den fysiska ansträngningen, man jobbade i fabriker i dåliga förhållanden och under långa tidsscheman. Vissa av jobben i fabrikerna var fysiskt tunga men inte lika tunga som arbetet i jordbruken. Man satt och gjorde samma sak dag in och dag ut. Kroppen är byggd så att man ska förbereda sig för fysisk påfrestning vid stress. Jag tror att när man istället blir stressad av att hinna till jobbet, åka hem och laga mat och ta hand om barnen får man inte ut adrenalinet ur kroppen, och istället för att få ut det den fysiska vägen, samlas det på något sätt upp och på något sätt behöver det ju komma ut. Då tror jag att det visar sig i stressrelaterade symptom istället. Vissa som är mycket stressade behandlar det med alkohol eller droger för att försöka komma ifrån problemen. Detta blir dock endast en ond cirkel och kan leda till missbruk. Det finns även barn och ungdomar som dämpar det med mat vilket kan leda till fetma. Detta är ett växande problem, det är många vuxna som har mycket att göra som olyckligtvis för över det på barnen. Nuförtiden är det även mycket konkurrens om bra jobb, utseende och mycket annat vilket kan leda till att barn blir mycket pressade av sina föräldrar eller omgivningen. Många har även höga krav på sig själva som inte tycker att någonting är bra nog förrän det är helt perfekt. Jag tror att omvärlden påverkar barn när de växer upp och om de ska växa upp i en stressig miljö kommer problemen att fortsätta att öka. Jag tror att träning är ett sätt att få ut stresshormoner men det kan också bli ett stressmoment för det har delvis med utseendet att göra. Man tycker att man varit lite onyttig på sista tiden och om man då har mycket att göra kan det bli en extra sak man ska försöka klämma in i schemat, vilket bara blir ännu stressigare. Att man får tillräckligt med sömn är även viktigt, då vilar man upp sig. Enligt Jan-Erik Strand, konsulterade psykiater vid folkhälsan i Vasa ger vi hjärnan under nattsömnen tid att nollställa stressen. I en EVA-rapport säger psykologen Salli Saar att vi klarar oss några veckor utan att nollställa stressen. Men när vi bara lagrar stressen kommer vi i något skede till den punkt när vi inte längre kan kontrollera den. Syfte/Frågeställning: Mitt syfte med denna undersökning är att ta reda på om stress påverkar prestationsförmågan hos vissa elever i åk 8. Metod: Jag har valt att använda mig av en djupintervju i syfte att gå in lite mer på djupet och dra slutsatser av vissa individuella test eftersom stress påverkar olika personer olika mycket. 4

Jag valde då att komponera ihop två mattetest utifrån en mattebok anpassad för elever i årskurs 8, men även utifrån G-uppgifter från en B1, alltså ett gammalt nationella prov. Se bilagorna, test 1 = bilaga 1 och test 2 =bilaga 2. Det ena testet skulle eleverna få göra i lugn och ro medan det andra testet skulle genomföras på halva tiden med musik på. Detta skapar då två olika situationer, den första representerar arbetsro medan det andra skulle representera en stressfull miljö med buller i bakgrunden, så att koncentrationssvårigheten skulle öka. Sedan skulle jag sammanställa och jämföra det olika testen och se om det blev någon skillnad. För att först se om testet fungerade gjorde jag en pilotundersökning med fem elever från åk 8 på Gunnesboskolan den 11/5. Jag insåg då att jag behövde göra lite ändringar och fick även en bättre uppfattning om hur genomförandet skulle bli. De ändringar jag gjorde var att ändra några uppgifter helt på grund av att det var få som hade klarat de uppgifterna och de skulle vara anpassade till att elever i årskurs 8 skulle klara av de. Sedan tog jag även bort en del av en uppgift och bestämde mig för att på det första testet skulle eleverna få 5 min och på det andra 2.5 min på sig att göra testen. Se även bilagor av de nya testen, test 1= bilaga 3, test 2 = bilaga 4. Jag genomförde sedan testen på klass 8a på Gunnesboskolan den 12/5 och även på klass 8c på Tunaskolan den 17/5. Hypotes: Min hypotes var att de flesta skulle få ett försämrat resultat på test 2, eftersom det antagligen hade hänt mig själv. Jag upplever även att många är stressade i skolan, antingen har man höga förväntningar från sina föräldrars sida eller så har man höga krav på sig själv. Många vill komma så nära att vara perfekt som möjligt. Resultat: Diagram som visar vilka skillnader det blev sammanlagt 5

Diagram som visar vilka skillnader det blev på Tunaskolan Diagram som visar vad det blev för skillnader i resultaten på Gunnesboskolan Diagram som visar hur många fel det blev i försämringarna 6

Slutsatser: Hur man upplever en situation har stor betydelse i denna undersökning, vissa bryr sig inte andra tar det mycket seriöst och känner att de måste prestera bra. Innan de skulle utföra testet visste de inte exakt vad som skulle ske, vilket kan ha påverkat vissa så att stressnivån steg från början. Det var många som reagerade starkt på att de skulle genomföra ett mattetest. En annan viktig sak var att de som medverkade skulle försöka prestera så som de brukar göra. På det andra testet var det många som lämnade uppgifter tomma vilket kan ha berott på att tiden inte räckte till, man hann inte med, men även att man inte brydde sig om, om man skulle hinna med test två eller inte. Det var hela 65 % av medverkandena som fick ett försämrat resultat. Det var fler procent som fick försämrat resultat på Gunnesboskolan än Tunaskolan men även fler som fick ett förbättrat resultat. Det var nästan lika många som hade ett fel i försämring som de som hade tre-fem fels skillnad men bara en fjärdedel som hade 2 fel i försämring. Av dem som hade fyra-fem fels i försämring hade majoriteten höga resultat på det första testet, och en betydlig förändring på det andra. Det var även så att de flesta hade svarat på uppgifterna men svarat fel. Eftersom många visat att de kunde metoderna de skulle använda, antog jag att de var räknefel de gjorde på det andra testet. Detta tolkar jag som att de helst ville ha samma resultat men lyckades inte riktigt för att tiden var knapp så de skyndade sig lite mer. Det som eventuellt påverkade att vissa fick bättre resultat kan ha varit att stressnivån steg när jag berättade att de skulle genomföra ett mattetest. Denna stressnivå kan då ha sjunkit vilket kan ha påverkat att man gjorde sämre ifrån sig på det andra testet. Stressnivån för att kunna uppnå sin fulla potential fanns inte där längre. Detta resultat visar att stress kan påverka ens resultat, bättre för vissa sämre för andra. Detta är så klart mycket från person till person hur mycket man påverkas. Jag upplever själv att stress är ett vardagligt problem. Min hypotes var till viss del rätt men inte helt, det var en del förbättringar, samma resultat och eventuella slumpmässiga resultat. Majoriteten av dem som fick samma resultat hade antingen låga eller höga resultat. De som fick ett lågt resultat kan redan vid första testet ha blivit nervösa och stressnivån har sedan hållit i sig på test två. Det kan även ha varit så att deras starkaste ämne inte varit matte och att de helt enkelt stängt av sig lite för att de just var ett mattetest. Det var även därför jag gjorde testet klassvis eftersom i en klass är vissa bra på det ena och andra är bättre på någonting annat. Jag försökte också välja ut så varierande uppgifter eftersom vissa elever kan t ex vara bättre på geometri och andra på algebra. De som fick samma höga resultat antar jag kan jobba under båda förhållandena, detta beror ju även på hur de hanterar stress, vilka upplevelser de haft tidigare men även att kunskapen sitter kvar. Felkällor: En ganska stor felkälla är att motivationen till att prestera hos alla kanske inte var så stor. Man brydde sig helt enkelt inte om vilket resultat man skulle få. När jag skulle genomföra testet och berättade att de skulle göra ett mattetest blev vissa redan lite nervösa. Detta kan då ha påverkat att stressnivån stigit redan vid det första testet och sedan varat, så att det egentligen inte blev så stor skillnad på de två testen. 7

Avslutning: Jag kom fram till att 65 % av dem som genomförde testet fick ett försämrat resultat. Samtidigt var det nästan lika många som fick 1 fel i skillnad som de som fick 3-5 fel i skillnad. Det var fler procent som fick ett försämrat resultat på Gunnesboskolan jämfört med Tunaskolan men även fler som hade fått ett förbättrat resultat. Det var nästan tre gånger så mycket procentenheter som fick samma resultat på Tunaskolan jämfört med Gunnesboskolan. Jag tycker att detta var en intressant undersökning att jobba med. Det hade varit intressant att testa och jämföra klasserna på respektive skola. Att även testa det på yngre eller äldre för att se om åldern påverkar resultaten, om stress redan är ett bekymmer i ung ålder. Jag tycker att jag fick ett någorlunda väntat resultat även om jag hade hoppats på lite fler skillnader i resultaten. Jag vill även ge ett stor tack till klass 8c på Tunaskolan och klass 8a på Gunnesboskolan som medverkade. Källor: Internet: http://www.peppar.fi/article/_unga_pressar_sig_sjalva_till_utbrandhet_/ http://www.ne.se/school/lang/stress http://sv.wikipedia.org/wiki/r%c3%b6str%c3%a4tt http://www.allindra.se/page_info.php?op=info&pid=48&mclass=11&grupp=4&t=stress http://www.allindra.se/page_info.php?op=info&pid=49&mclass=11&grupp=4&t=vad%20h %C3%A4nder%20i%20kroppen%20vid%20stress? http://www.allindra.se/page_info.php?op=info&pid=51&mclass=11&grupp=4&t=stress%20 och%20prestation http://www.allindra.se/page_info.php?op=info&pid=52&mclass=11&grupp=4&t=varningss ignaler http://www.allindra.se/page_info.php?op=info&pid=53&mclass=11&grupp=4&t=symtom% 20av%20stress http://www.allindra.se/page_info.php?op=info&pid=54&mclass=11&grupp=4&t=s%c3%a 4nk%20stressen http://www.flickr.com/photos/jakecaptive/48967086/ http://www.prim.su.se/matematik/ap_9/2009/prov/delb109.pdf http://www.prim.su.se/matematik/ap_9/2008/prov_2008/b1.pdf http://www.prim.su.se/matematik/ap_9/2007/b1vt-07v1.pdf http://www.prim.su.se/matematik/ap_9/2006/b1_2006v1.pdf http://www.prim.su.se/matematik/ap_9/del_b1_04.pdf Artiklar: Sara Thiringer, Betygen allt viktigare - men till vilket pris? betygshetsen må inte vara ny, men den är definitivt ett problem... ur insändaren betygen allt viktigare - men till vilket pris? 20/4-2009. Johanna Jungell, Unga pressar sig till utbrändhet. 13.03.2009 Böcker: Matteboken Y, Lenart Undvall, Svante Forsberg, Kalr-Gerhard Olofsson och Kristina Johnson. 2008 Liber. 8

Bilaga 1 Test 1 Namn: 1. Vad blir 3,6 0,5? Svar: 2. Vad blir 2000? Svar: 8000 3. Hur många minuter är 1/3 h? Svar: 4. Vad blir 3 + 4? Svar: 9 6 5. Lös ekvationen. 5 2+3x= 22 Svar: 6. Vad är 30 % av 120 kr? Svar: 7. Beräkna. 12,7 + 7,45 Svar: 8. Förenkla. 2(3x + 4) +3x(x-4) Svar: 9. Hur stor area har en kvadrat med omkretsen 28 cm? Svar: 10. Hur många grader har en vinkel i en halvcirkel om den andra vinkeln är 75 Svar: 9 9

Bilaga 2 Test 2 Namn: 1. Vad blir? 8.4 0.5 Svar: 2. Räkna ut 6000 Svar: 300 3. Hur många minuter är 4.0 h? Svar: 4. Vad blir 3 + 2? Svar: 8 4 5. Vad blir x? 6x+20=44-2x Svar: 6. Vad är 40% av 180 kr? Svar: 7. Beräkna. 8.72+9.5 Svar: 8. Förenkla. 3(2b+5) 2(4+3y) Svar: 9. Hur stor area har en kvadrat med omkretsen 32 cm? Svar: 10. Hur många grader är en vinkel i en halvcirkel om den andra vinkeln är 45 grader? Svar: 10

Bilaga 3 Test 1 11 1. Vad blir 6,6 0,5? Svar: 2. Vad blir 4000? Svar: 8000 3. Hur mycket är 3dl i ml? Svar: 4. Vad blir 95.3 31.7? Svar: 5. Lös ekvationen. 5 2+3x= 22 Svar: 6. Vad är 30 % av 120 kr? Svar: 7. Beräkna. 12,7 + 7,45 Svar: 8. Förenkla. 2(3x + 4) Svar: 9. Hur stor area har en kvadrat med omkretsen 28 cm? Svar: 10. Hur många grader har en vinkel i en halvcirkel om den andra vinkeln är 75 Svar: 11

Bilaga 4 12 Test 2 Namn: 1. Vad blir? 4.4 0.5 Svar: 2. Räkna ut 6000 Svar: 300 3. Hur mycket är 4dl i cl? Svar: 4. Vad blir 67.9 39.24? Svar: 5. Vad blir x? 6x+20=44-2x Svar: 6. Vad är 40% av 180 kr? Svar: 7. Beräkna. 8.72+9.5 Svar: 8. Förenkla. 3(2b+5) Svar: 9. Hur stor area har en kvadrat med omkretsen 32 cm? Svar: 10. Hur många grader är en vinkel i en halvcirkel om den andra vinkeln är 45 grader? Svar: 12

13 13