C-UPPSATS. Varför spelar du så starkt?

C-UPPSATS 2010:185 Varför spelar du så starkt? En undersökning om hur väl Socialstyrelsens ljudnivårekommendation överensstämmer med den upplevda ljudnivån Luleå tekniska universitet C-uppsats Ljudteknik Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion 2010:185 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--10/185--SE

En undersökning om hur väl Socialstyrelsens ljudnivårekommendation överensstämmer med den upplevda ljudnivån C-uppsats Ljudteknik: Kandidat Institutionen för musik och medier Luleå tekniska universitet VT 2010

Abstrakt Uppsatsen undersöker ifall Socialstyrelsens ljudnivårekommendation överensstämmer med hur publiken egentligen upplever ljudnivån vid evenemanget i fråga. Undersökningen går ut på att mäta ljudnivån under fem olika konserter på ett sätt som fyra yrkesverksamma ljudtekniker mäter ljudnivån. Arbete lades ner på att få denna mätmetod att så mycket som möjligt kunna likställas med Socialstyrelsens föreslagna metod. Efter konserten delas tjugo enkäter ut till slumpvis utvalda besökare. Syftet med enkäten är att få grepp om hur publiken upplevde ljudnivån. Med resultaten från dessa framkom att en betydande del av publiken upplever att ljudet är för starkt trots att nivån på ljudet inte överskred Socialstyrelsens rekommendationer. Resultatet pekar också på att en ovan konsertbesökare i större utsträckning uppfattar ljudnivån som för stark jämfört med en van sådan. 2

Abstract This essay investigates if the recommendation concerning sound pressure level, written by Socialstyrelsen (the national board of health and welfare) in Sweden, corresponds with the sound level experienced by the attendances of a concert. To accomplish this, sound pressure level was measured at five different concerts. The measuring method was defined according to how four different professional sound engineers make their sound level measurements and efforts were made to make it equal to the method defined by Socialstyrelsen. To get an idea of how the attendances of the concert experienced the sound level a questionnaire was handed out to twenty randomly selected visitors. The final result of the experiment was that a significant part of the subjects thought that the sound pressure level was too high even though the level did not exceed the set recommendation. It was also discovered that a concert attendant with more experience is less likely to perceive that the sound pressure level is too high than a concert attendant with less experience. 3

Förord Arbetet utfördes vid Institutionen för musik och medier i Piteå som avslutning på min utbildning till ljudtekniker. Ett stort tack till Jonas Ekeroot, min handledare, för all hjälp och alla idéer. Jag vill även passa på att tack Lania Sitepu och Annika Pettersson för hjälpen med enkäterna. Tack till alla som tagit sig tid att svara på enkäterna, ni har gjort arbetet möjligt! Jag vill dessutom rikta ett tack till Katarina R- Nilsson för hjälp med korrekturläsning. 4

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 8 1.1.1 Den mänskliga hörseln... 8 1.1.2 Decibelbegreppet... 9 1.1.3 Mätningar enligt SOFSF 2005:7... 11 1.1.4 Svagheter med mätningar enligt SOFSF 2005:7... 12 1.2 Avgränsningar... 12 1.3 Problemformulering... 13 1.3.1 Syfte och forskningsfråga... 13 2 Metod... 14 2.1 Pilottest... 15 2.2 SMASK...16 2.3 Tisdagsgig på Kårhuset i Piteå... 18 2.4 Kårpub på Kårhuset i Piteå...19 2.5 Rock-konsert i Blackbox...19 2.6 Pop-konsert i Blackbox... 20 2.7 Signifikansprövning av insamlad data... 20 3 Resultat... 22 3.1 SMASK... 22 3.2 Tisdagsgig på Kårhuset i Piteå... 24 3.3 Kårpub på Kårhuset i Piteå... 26 3.4 Rock-konsert i Blackbox... 28 3.5 Pop-konsert i Blackbox... 30 4 Diskussion... 33 4.1 Validitet och reliabilitet... 34 4.2 Framtida forskning... 35 5 Referenser... 37 6 Bilagor... 39 6.1 Bilaga 1. Enkät till pilottest.... 39 6.2 Bilaga 2. Enkät till huvudundersökningen... 42 6.3 Bilaga 3. Tabell 2. Ljudtrycket under SMASK 2010-03-12... 45 6.4 Bilaga 4. Tabell 3. Ljudtrycket under tisdagsgiget 2010-03-16... 46 6.5 Bilaga 5. Tabell 4. Ljudtrycket under kårpub 2010-03-19... 52 5

6.6 Bilaga 6. Tabell 5. Ljudtrycket under rock-konsert i Blackbox 2010-03-24... 57 6.7 Bilaga 7. Tabell 6. Ljudtrycket under pop-konsert i Blackbox 2010-03-25...61 Figur- och tabellförteckning Figur 1. Loudness-kurvorna.... 9 Figur 2. Vägningskurvor A, B och C..... 10 Tabell 1. Vägningstabell för den A-vägda ljudtryckskurvan 11 Figur 3. Enkel skiss av Kårhuset i Piteå....16 Figur 4. Stora salen i Studio Acusticum med Första publikraden och FoH utmärkt.. 18 Figur 5. Blackbox med Första publikrad och FoH utmärkt.....19 Figur 6. Diagram över hur SMASK-besökarna upplever ljudnivån på konserter.... 23 Figur 7. Grafisk representation över hur ofta SMASK-besökarna går på konserter... 23 Figur 8. Diagram över hur stark ljudtrycket upplevdes på SMASK.... 24 Figur 9. Diagram över hur testpersonerna upplever ljudnivån på konserter... 25 Figur 10. Grafisk representation över konsertbesök.... 25 Figur 11. Diagram över hur testpersonerna upplevde ljudnivån... 26 Figur 12. Diagram över hur testpersonerna upplever ljudnivån på konserter.... 27 Figur 13. Grafisk representation över hur ofta testpersonerna går på konserter.... 27 Figur 14. Diagram över hur starkt ljudet upplevdes på kårpuben.... 28 Figur 15. Diagram över hur testpersonerna upplever ljudnivån på konserter.... 29 Figur 16. Grafisk representation över hur ofta testpersonerna går på konsert.... 29 Figur 17. Diagram över den upplevda ljudnivån... 30 Figur 18. Diagram över hur testpersonerna upplever ljudnivån på konserter.... 31 Figur 19. Grafisk representation över hur ofta testpersonerna går på konserter... 31 Figur 20. Diagram över hur testpersonerna upplevde ljudnivån vid konserten.... 32 Tabell 2. Ljudnivålogg från SMASK 45 Tabell 3. Ljudnivålogg från tisdagsgig..46 Tabell 4. Ljudnivålogg från kårpub.52 Tabell 5. Ljudnivålogg från rock-konsert i Blackbox.57 Tabell 6. Ljudnivålogg från pop-konsert i Blackbox..61 6

1 Inledning Under min tid som ljudtekniker har jag vid flera tillfällen pratat med människor som tycker att ljudnivån vid konserter ofta är för stark. De frågar, måste nivån vara så stark, och är det ett personligt nöje från ljudteknikernas sida att spela starkt? Denna fråga borde, enligt mig, inte behöva ställas när det finns regler och rekommendationer för ljudnivåer på konserter i Sverige [1]. Då frågan trots detta ofta dyker upp och konsertbesökare känner att de måste använda hörselskydd under konserterna börjar jag fundera ifall Socialstyrelsens rekommendationer verkligen är motiverade och fungerande. Enligt mig bör dessa testas och ifrågasättas. Det faktum att människor tycker att ljudnivån är för stark kan enligt mig bero på tre olika saker: Ljudnivågränserna i Socialstyrelsens rekommendation är för höga Socialstyrelsens föreslagna mätmetod är felaktig och ställer sig inte i proportion till den upplevda ljudtrycksnivån Ljudtrycksnivårekommendationen efterföljs inte av ljudtekniker Denna uppsats kommer primärt att fokusera på de två första punkterna, då jag anser att de flesta ljudtekniker är väl informerade om gällande regler och gör vad som är möjligt för att dessa skall efterföljas. Det jag vill försöka få fram med följande uppsats är att ta ett steg i rätt riktning mot vettiga ljudnivåer för livemusikuppträdanden. Min mening är att försöka göra konsertbesök till en trevlig och meningsfull upplevelse som inte förstörs av för höga ljudnivåer. Det är inte min intention att försöka maximera ljudnivån för att kunna spela så starkt som möjligt. Syftet med uppsatsen är alltså inte att försöka upphäva befintliga regler för ljudnivå. Jag vill snarare undersöka ifall det föreligger anledning att optimera dessa för att på ett bättre sätt kunna mäta ljudnivåer vid arrangemang som innehåller levande musik. Min uppfattning är att ljudnivån måste regleras, men att det bör göras på ett realistiskt sätt. Begränsningen måste ske så att publiken inte upplever obehag, men också så att ljudteknikern fortfarande kan använda sig av ljudnivån som ett konstärligt uttryck. Hansson skriver i sin bok Jakten på det perfekta PA-ljudet: Volymen är en del av den konstnärliga utformningen av ljudet - rätt volym, till rätt musik, till rätt publik och i rätt lokal! [2]. Det tolkar jag som att ljudnivån är ett av de konstnärliga uttryck som ljudteknikern kan använda sig av, men som gäller för all konst så måste man som utövare ta sitt ansvar och använda sitt uttryck med måtta. 7

1.1 Bakgrund Ljudnivå ett ständigt debatterat ämne. Socialstyrelsen i Sverige har skrivit rekommendationer som varje enskild kommun tar i beaktande när de sätter begränsningar angående ljudnivån på konserter. Då Sverige var relativt sen med reglering av ljudnivå på konserter [1] jämfört med andra europeiska länder [3] finns det skäl att undersöka hur rekommendationen påverkar upplevelsen av konserten. Kan konserter som håller sig till rekommenderad ljudnivå upplevas som för starka eller för svaga? För att kunna sätta sig in i frågan ordentligt behövs förklaringar gällande hörselns funktion, decibelbegreppet samt hur en korrekt ljudnivåmätning enligt Socialstyrelsen bör utföras. Följande uppsats kommer att avhandla detta samt resultatet av ett experiment där ljudnivåmätningar på ett antal konserter utförts. Dessa mätningar utfördes delvis enligt Socialstyrelsens rekommendationer [1] [4]. Därefter lämnades en enkät ut till ett antal konsertbesökare för att undersöka hur stark ljudnivån upplevdes på konserten. Dessa mätningar gjordes på fem konserter där resultatet sedan sammanställdes och diskuterades. 1.1.1 Den mänskliga hörseln Den mänskliga hörselapparatens uppgift är att omvandla de förtätningar och förtunningar av luften som ljud består av till nervimpulser som hjärnan kan förstå och tolka. Örat gör det genom att trumhinnan kommer i svängning av de akustiska ljudvågorna. När detta inträffar omvandlas ljudvågen till mekanisk energi med hjälp av de små hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln. Nästa steg är att återigen omvandla energiflödet, men denna gång till vågor i vätska. Detta sker vid det ovala fönstret. Nu har ljudvågen nått innerörat och satt vätskan i dito i rörelse. Dessa vågrörelser stimulerar flimmerhåren på basilarmembranet. När detta sker skapar flimmerhåren nervimpulser som skickas vidare till hjärnan. [5] Utformningen och funktionen av dessa flimmerhår gör att vår hörsel fungerar logaritmiskt i såväl frekvens som nivå. Det betyder alltså att vi uppfattar intervallet mellan tonerna 100- och 200 Hz som lika stort som intervallet mellan tonerna 1000- och 2000 Hz. Även fast avståndet frekvensmässigt är 10 gånger större i det senare frekvensintervallet. Samma fenomen uppträder i tolkningen av ljudet nivåmässigt, mer om detta i kapitel 1.1.2 Decibelbegreppet. Eftersom hörselmekanismen är uppbyggd med sådan precision är denna också känslig mot starka ljudtryck. Det är allmänt känt sedan länge att ljudtrycket vid ljudstarka konserter är skadligt för hörseln [3]. Flimmerhåren på basilarmembranet tar permanent skada av för starka ljudtryck och det är därför viktigt att reglera och kontinuerligt mäta ljudtrycket på konserter. Ytterligare en faktor man måste ta i beaktning vid mätning av ljudtryck är frekvenssvaret i örat. Örats frekvensgång ser olika ut vid olika nivåer [6]. Örat är som 8

känsligast vid frekvensintervallet 1-5 khz. Detta fenomen beror på att längden på hörselgången i ytterörat stämmer överens med våglängden på det frekvensintervallet. [5] Dessutom har örat svårt att uppfatta bas och den högsta diskanten vid låga ljudnivåer. Loudness, som denna effekt kallas, mäts i enheten phon och utgår ifrån ljudnivån vid 1 khz. Loudness mäter hur starkt man måste spela vid varje enskild frekvens för att dessa skall uppfattas som lika starka som referensfrekvensen. Figur 1. Loudness-kurvorna. Figuren är tagen från Harvey Fletcher & W A Munsons rapport: Loudness it s definition, measurement and calculation [6]. För att ytterligare förklara begreppet kan man studera figur 1. Vid nivån 10 db vid 1 khz måste man, för samma upplevda nivå vid 20 Hz, spela över 70 db. Figuren visar också tydligt hur örats frekvensgång ändras med nivån. [6] [7] Detta faktum tas i beaktning vid ljudnivåmätning. Mer om detta kommer i kapitel 1.1.2 Decibelbegreppet. 1.1.2 Decibelbegreppet Anledningen till att ljud mäts i decibel (db) och inte i Pascal (Pa) trots att det är det faktiska trycket man är ute efter att beskriva, är det enorma dynamiska omfång örat kan hantera. Det lägsta ljudtryck örat kan registrera är 20 µpa. Den tryckförändringen är så otroligt liten att trumhinnan inte rör sig mer än diametern av en vätemolekyl. Det största ljudtrycket örat klarar av är mer än en miljon gånger större. [8] Ifall ljudtryck mättes i Pa skulle datamängden bli stor och man skulle behöva arbeta med en del prefix, därför används decibelskalan istället. Denna skala är logaritmisk och därför får det mänskliga dynamiska omfånget plats mellan ungefär 0-120 db. En annan fördel med decibelskalan är att den mer korrekt följer örats uppfattning av ljudnivå. Som tidigare nämnt fungerar örat logaritmiskt, precis som db-skalan. Enheten decibel är inte absolut och måste därför ha en referensnivå [9]. Eftersom uppsatsen enbart kommer att behandla ljudtrycksnivå, eng. sound pressure 9

level (SPL), och olika vägningar på den kommer endast denna skala beskrivas. Formeln för att beräkna ljudtrycksnivån som mäts i enheten db (SPL) ser ut som följer [5]: =20 ä (1) Där Pmätt är det uppmätta ljudtrycket i Pa och Pref är 20 µpa, vilket räknas som hörtröskeln. 20 µpa är referensen i db (SPL)-skalan. Det ger följande resultat på formeln: =20 ä 20 10 ( ) (2) Begreppet db (SPL) behandlas frekvent i uppsatsen och därför är formeln och definitionen bra att känna till. Eftersom fler saker än ljudtryck kan mätas i db, till exempel spänning (dbu), är det viktigt att hålla isär begreppen. Skillnaden mellan db (SPL) och dbu är att db (SPL) mäter tryck i Pa medan dbu mäter spänning i Volt (V), samt att de har olika referenspunkter. Referenspunkten för dbu är 0,775 V och i SPLskalan är som sagt hörtröskeln referensnivå. Detta visar sig om man sätter in 20 µpa som Pmätt i formel 2. Resultatet av detta blir 0 db (SPL), således motsvarar ljudtrycket 0 db (SPL) hörtröskeln på 20 µpa. För att ljudnivåmätningar skall stämma överens med människans uppfattning om hur starkt det är vägs det uppmätta ljudtrycket. Vägningarna kan härledas till loudness-begreppet där människan upplever bas- och diskantinnehållet som svagare [6]. Det finns ett antal olika vägningar, men de vanligaste är A-, B- och C-vägning. Dessa är anpassade för hur örats frekvensgång ändras med ljudnivå. A-filtret är designat ungefär efter 40 phon-kurvan medan B- och C-kurvan är designade för högre ljudtrycksnivåer [7]. Figur 2. Vägningskurvor A, B och C. Figuren är tagen från Inseok Heo & Koeng-Mo Sungs rapport: An improved weighting curve based on equal-loudness contour [7]. 10

När en ljudnivå vägs tas det ovägda mätvärdet och läggs ihop med de förbestämda värdena i tabellen för den önskade vägningskurvan. Signalen behöver delas in i tersband med separata nivåer för varje frekvensband. Med tersband menas tre frekvensband per oktav, se tabell 2. En oktav är en dubblering i frekvens, till exempel 20 40 Hz. Följande tabell är tabellen för att A-väga ett ljudtryck: Frekvens (Hz) Gain (db) Frekvens (Hz) Gain (db) Frekvens (Hz) Gain (db) 20-59.9 200-13.4 2000 0.8 25-53.9 250-10.4 2500 3.5 32-48.2 315-7.6 3150 4.4 40-42.6 400-5.0 4000 3.4 50-37.8 500-3.1 5000 0 63-33.1 630-1.3 6300-5.8 80-28.5 800-0.1 8000-11.8 100-24.4 1000 0 10000-14.3 125-20.6 1250-1.8 12500-11.5 160-16.7 1600-2.5 Tabell 2. Vägningstabell för den A-vägda ljudtryckskurvan. Data är tagen från Inseok Heo & Koeng-Mo Sungs rapport: An improved weighting curve based on equal-loudness contour [7]. Efter att delbanden kompenserats men hjälp utav ovanstående tabell används de för att räkna ut den A-vägda ljudnivån (db (A)). Det betyder alltså att db (A)-skalan blir kompenserad i grova drag efter 40-phonkurvan. Motsvarande tabeller finns för B- och C-vägning, men uppsatsen tar enbart upp db (A) och därför definieras endast denna. De värden som enligt standarden (se nästa kapitel) skall mätas är toppvärde och ekvivalentvärde (Leq). Toppvärdet är det maximala ljudtryck som uppmätts under mätningen. Ekvivalentvärdet är inte det matematiska medelvärdet av ljudtrycket över tid. Beräkningen av ekvivalentnivån tar mer hänsyn till förekomsten av högre ljudnivåer än medelvärdet [4]. I praktiken gör mätutrustningen dessa matematiska operationer, men det finns en poäng med att ha förståelse för hur uträkningarna fungerar. Detta för att helt förstå vad mätvärdena senare i rapporten verkligen betyder. 1.1.3 Mätningar enligt SOFSF 2005:7 Befintliga rekommendationer är skrivna av Socialstyrelsen och finns utgivna i Socialstyrelsens författningssamling (SOFSF). Enligt SOFS 2005:7 är ljudnivågränserna på musikevenemang där barn under 13 år inte har tillträde 100 db (A) i ekvivalent ljudnivå samt 115 db (A) maximal ljudnivå. För evenemang där barn under 13 år har tillträde är riktvärdena 97- respektive 110 db (A). Dock rekommenderas att evenemang som riktas till enbart barn under 13 år håller sig under 90 db (A) Leq. [1] För en korrekt ljudnivåmätning bör ett mätverktyg av klass 2 [10] eller bättre användas. Givetvis skall ljudnivåmätaren vara korrekt kalibrerad. Vid mätning på 11

arrangemang med stationära besökare bör punkten med det högsta ljudtrycket väljas som mätpunkt. Stationära besökare innebär att konsertbesökarna sitter på fasta platser. Vid ett sådant arrangemang mäts både topp- och ekvivalentvärde i samma punkt per 60-minutersintervall. När besökarna på arrangemanget är mobila mäts ekvivalentnivå under 15 minuter både på och utanför publikytan. Med mobila besökare avses besökare som rör sig fritt under arrangemanget. Toppvärdet i sådana fall mäts i punkten med högst ljudtryck. [4] 1.1.4 Svagheter med mätningar enligt SOFSF 2005:7 Socialstyrelsens mätmetodik kan ifrågasättas på vissa punkter. Det mest diskuterade är användandet av den A-vägda db-skalan. Den A-vägda ljudnivåkurvan var ursprungligen utformad för att mäta ljudtryck vid och omkring hörtröskeln, det vill säga upp till ungefär 55 db (SPL) [11]. När Socialstyrelsens riktvärden har toppvärden på mer än det dubbla verkar det lite konstigt att mäta med db (A). Dessutom används den C-vägda skalan som standard i Japan och USA vid mätning av ljudtrycksnivåer vid konserter[12]. Ytterligare en sak att ta i beaktande är att det är påvisat att hörseln tar mest tillfällig skada i lägre frekvenser vid ett konsertbesök [13]. Det kan då tyckas märkligt att använda den A- vägda skalan, då den bortser till stor del ifrån de låga frekvensinnehållet. Dessutom mäts bara ljudnivån under 15 minuter i en punkt, ungefär 3-4 låtar, vilket knappast ger en rättvis bild av ljudtrycket över hela publikytan under hela arrangemanget [11]. Utöver detta så nämner inte Socialstyrelsen i sin rekommendation att örats frekvensgång ändras med nivå, de skriver: Örats känslighet varierar beroende på vilken frekvens ljudet har [...] [4]. Det kan tyckas konstigt att inte väl kända fakta om att örats frekvensgång även ändras med nivå togs i beaktande när rekommendationen definierades. 1.2 Avgränsningar Uppsatsen kommer att avgränsa sig till enbart ett test av den befintliga rekommendationen för mätning av ljudnivå. Alternativa mätmetoder kommer ej att användas, detta får bli ett framtida forskningsprojekt. Dessutom kommer avgränsningar att göras beroende på lokal. Eftersom ljudsystemen utomhus och på större arenor blir stora och komplexa och därmed gör ljudnivåmätningar svårare utförs undersökningen på mindre evenemang. Alltså utförs experimentet på mindre framträdanden med mindre avancerade ljudsystem, exempel på lokal där mätningar utfördes är Kårhuset i Piteå. Med avancerade ljudsystem menas i denna uppsats ljudsystem som innefattar mer än ett huvud-pa. Det vill säga PA-system med högtalare för att spela för publik på sidan om scenen (out fills) och högtalare som 12

spelar för publiken som står för långt bak för att höra huvud-pa:t (delaytorn). Anledningen till denna avgränsning är att ljudnivån kan variera mycket mellan olika punkter på publikytan med sådana ljudsystem. Därtill kommer testen att göras på arrangemang som riktar sig till en publik äldre än 13 år samt till konserter med levande musik. Detta medför att de ljudtrycksgränser som används är 100 db (A) i ekvivalent ljudnivå och 115 db (A) i toppvärde. Ytterligare en avgränsning för uppsatsen är att endast konserter med huvudgenren pop/rock kommer att ingå i mätningarna. 1.3 Problemformulering Eftersom det finns tydliga brister i metoden vid ljudnivåmätning enligt befintliga rekommendationer finns anledning att sätta dessa på prov. Som tidigare nämnt är meningen inte att helt upphäva ljudnivåbegränsningar, utan att ta steget mot en förbättrad standard för ljudnivå. En ljudnivå där konsertbesökare kan njuta av upplevelsen utan att störas av ett för starkt ljudtryck och att ljudteknikern och artisterna inte skall känna sig hämmade i sitt konstnärliga uttryck. 1.3.1 Syfte och forskningsfråga Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall ljudtrycksrekommendationerna motsvarar det upplevda ljudtrycket. Alltså, ifall en konsert som håller sig på en, enligt riktvärdena, bra nivå också upplevs hålla en godkänd nivå av publiken. Resultatet av rapporten kan användas i två syften: Som en eventuell start till en ny ljudnivårekommendation En vägledning till ljudtekniker i hur starkt publiken upplever ljudnivån Målet är att påvisa eventuella svagheter med nuvarande riktvärden och mätmetod. Dessutom är syftet att öka förståelsen bland ljudtekniker, som tar del av uppsatsen, för när konsertbesökare upplever ljudnivån som för stark. Metoden i uppsatsen kommer att formuleras så att dito kan användas som hjälpmedel för ljudtekniker när man mäter ljudtrycket på konserter. Forskningsfrågan är således: Hur väl motsvarar Socialstyrelsens ljudnivåbegränsningar den, av publiken, upplevda ljudnivån? 13

2 Metod Metoden för att mäta ljudtrycket på konserter liknar de rekommenderade metoderna på många punkter [2] [4], dock kommer skillnaderna från dessa att beskrivas här nedan. För att experimentet skall utföras så att dessa stämmer överens med verkligheten så mycket som möjligt har vissa modifikationer på Socialstyrelsens metod gjorts. De ljudnivåer som specificerats i standarden, 100 db (A) Leq och 115 db (A) i toppvärde används som gränsvärden. Dock används Front of House (FoH) som fast mätpunkt i testen. Detta på grund av att det i regel är denna punkt som används av ljudtekniker vid egenkontroll av ljudnivå vid konserter [14] [15] [16] [17]. FoH är platsen där ljudteknikern står och mixar ljudet till publiken. Valet av mätpunkt är enligt muntliga källor helt praktisk. Att placera en mikrofon vid den punkt där ljudnivån är som starkast sätter den i ett utsatt läge. Det är problematiskt att som ljudtekniker placera mätutrustning bland publiken, bland annat på grund utav ökad stöldrisk, men också för att det är svårt att ha kontroll över utrustningen. Anledningen till detta val av mätpunkt är vinklingen i syftet att försöka göra ett hjälpmedel för ljudtekniker. För att fortfarande ha kontroll på ljudnivån längst fram i lokalen användes rosa brus innan konserten för att kontrollera differensen i ljudnivå mellan främre raden och mätpunkten [16] [17]. Rosa brus är ett brus vars nivå sjunker 3 db per oktav. På grund utav den nivåförändringen uppfattas bruset som frekvensrakt, se tidigare kapitel för förklaring. Bruset spelas upp i PA-anläggningen och skillnaden i ljudnivå mellan punkterna mäts upp. Anledningen till att man vill ha kontroll på skillnaden i ljudstyrka fram till första publikraden är att en högtalare producerar en starkare ljudnivå desto kortare avståndet till den är. Nivåskillnaden kommer att läggas ihop med det uppmätta värdet för att få en någorlunda rättvis representation av ljudtrycket på första publikraden. Ytterligare en avvikelse från den befintliga ljudnivårekommendationen är att mätningen gjorts under hela arrangemanget oavsett om publiken varit mobil eller stationär. Detta är också för att öka verklighetsförankringen då ljudtekniker ofta mäter på det sättet [14] [15] [16] [17]. Ljudnivåmätaren som använts vid samtliga mättillfällen är en Nti Minilyzer ML1 1 som mäter ljudnivån i db (SPL) enligt IEC-60651 [10], vilken är godkänd enligt Socialstyrelsen för ljudnivåmätning [4]. Den har varit inställd i A-vägning med integrationstiden ställd till snabb, även detta enligt standarden. Ljudnivån har även loggats med ett bestämt tidsintervall. Detta intervall har varierat under de olika mätningarna beroende på evenemangets längd. Detta för att minnet i mätverktyget inte klarat av för korta intervall när evenemangen var långa. Kort loggningsintervall innebär fler datapunkter vilket tar större minnesplats. Vilket loggintervall som 1 http://www.nti-audio.com/home/products/minstruments/minilyzerml1/tabid/80/default. (2010-04-02) 14

används finns specificerat nedan vid de olika mättillfällena. När mätverktyget loggar lagrar den fyra olika parametrar: Ekvivalentnivå: Den ekvivalenta ljudnivån under alla hittills passerade tidsintervall Aktuell nivå: Nivån vid just den tidpunkten när loggningen sker Lägsta nivå: Den lägsta ljudnivån under det passerade tidsintervallet Maximal nivå: Den högsta ljudnivån under det passerade tidsintervallet För att sedan knyta an de fysikaliskt uppmätta storheterna med de subjektiva upplevelserna konstruerades en enkät (se bilaga 1) som sedermera testades under ett pilottest för att sedan optimeras till slutgiltig form (se bilaga 2). Syftet med enkäten är, som tidigare nämnt, att försöka kartlägga vad publiken egentligen tyckte om ljudnivån på arrangemanget. Testpersonerna som fyller i enkäten får inte veta i förväg att de skall fylla i en enkät angående ljudnivån. Det är ett medvetet val och syftet med det är att de inte ska lyssna aktivt efter ljudnivån. Meningen med det är att komma så nära en autentisk konsertupplevelse som möjligt. Sedan jämförs enkätsvaren med de fysiskt uppmätta resultaten för att efteråt analysera och dra slutsatser. 2.1 Pilottest Pilottestet genomfördes på Kårhuset i Piteå under en kårpub fredagen den 5 mars 2010. Uppträdandet varade i cirka fyrtiofem minuter och bandet som spelade var ett rockbetonat coverband. Innan mätningen genomfördes brusades lokalen för att se skillnaden i ljudtryck mellan mätpunkten och första publikraden. I detta fall var skillnaden 5 db (A). Detta värde kommer att användas i fortsättningen vid mätningar på Kårhuset i Piteå. Konserten loggades inte då detta enbart var ett pilottest på enkäten för att se ifall denna var korrekt utformad. PA-anläggningen som användes vid pilottestet och vid samtliga efterföljande ljudnivåmätningar på kåren var: 4 st. Nexo PS-15 2 4 st. Nexo LS 1200 3 Crown Macro-Tech 3600vz 4 Vissa svagheter i enkäten framkom under detta test. Frågan som handlade om ifall man utövar musik eller inte ansågs efter testet vara irrelevant och ströks därför helt till den färdiga enkäten. Dessutom förtydligades skillnaderna mellan sidorna som handlade om konserter i allmänhet och just den specifika konserten som 2 http://www.nexo-sa.com/asp/catalogue/products.asp?linkid=-2&prodcode=ps15 (2010-04-15) 3 http://www.nexo-sa.com/asp/catalogue/products.asp?linkid=-2&prodcode=ls1200 (2010-04-15) 4 http://www.crownaudio.com/amp_htm/maspec_3.htm (2010-04-15) 15

undersökningen genomfördes på. Ytterligare en punkt i enkäten ansågs behöva förtydligas, frågan och följdfrågan angående ifall man upplevt att konserten vid något tillfälle var för stark. En extra fråga gällande vad det var som låg bakom upplevelsen till att det var för starkt lades därför till. Det som slutligen framkom av pilottestet var således att på Kårhuset i Piteå skiljer det 5 db (A) mellan FoH, som är mätpunkten, och främsta publikraden. Samt att enkäten behövde modifieras lite för att bli enklare att fylla i och för att få fram den information som behövs för uppsatsen. Eftersom att samma PA-anläggning använts vid samtliga mätningar på kårhuset används värdet 5 db (A) som skillnad mellan FoH och första publikraden vid alla mätningar där. Figur 3. Enkel skiss av Kårhuset i Piteå med FoH samt första publikraden utmärkt. 2.2 SMASK Ett av mättillfällena var SMASK Sveriges MusikAkademikers Sång Kontest. Delfinalen ägde rum i stora salen på Studio Acusticum, Piteå fredagen den 12 mars 2010. Genren på evenemanget var schlager. Då lokalen är stor, jämfört med andra som mätningar utfördes på, valdes att begränsa mätningen till enbart parkett. Då produktionsveckan var full av repetitioner och dylikt fanns inte tillfälle att brusa lokalen, dock mättes skillnaden mellan första raden och FoH upp under en av repetitionerna. Skillnaden mättes upp till 2 db (A). PA-systemet som användes till SMASK var: 16

12 st. D&B Q1 5 2 st. D&B Q10 6 4 st. D&B T10 7 (front fill 8 ) 2 st. D&B T10 (out fill) 6 st. D&B T10 (delaytorn) 2 st. D&B Tsub 9 (delaytorn) 2 st. D&B B2 10 D&B D6 11 D&B D12 12 Även fast ljudsystemet på SMASK kan klassificeras som ett avancerat ljudsystem valdes även att göra mätningar på arrangemanget ändå. Detta på grund utav att evenemanget riktar in sig på en helt annan målgrupp än övriga konserter. Förhoppningen är att medelåldern på försökspersonerna skall höjas och att andra än studenternas erfarenheter belyses i enkäterna. För att minimera påverkan av out fills och delaytorn valdes att begränsa mätningen till parkett. Out fills och delaytorn bör inte påverka ljudtrycket nämnvärt vid de platser som berörs av mätningen på grund av att dessa var riktade att spela för läktaren. Under en repetition avstängdes out filloch delaytornshögtalarna samtidigt som ljudnivån mättes. Ingen skillnad i ljudnivå registrerades på parkett när detta genomfördes. Med dessa parametrar i beaktning togs beslutet att ändå mäta på konserten, då fördelarna väger upp nackdelarna. Mätningen genomfördes enbart på första akten i showen, då denna innehåller mer musikaliska inslag än andra akten. Eftersom ljudteknikern ville logga hela evenemanget räckte minnet i mätutrustningen bara till att logga med tiominutersintervaller. I aktpausen delades tjugo stycken enkäter ut slumpvis till de besökare som suttit på parkett. Eftersom författaren arbetade vid konserttillfället ombads två av värdinnorna vid arrangemanget att dela ut enkäterna. Dessa instruerades att fördela enkäterna jämnt köns- och åldersvis bland konsertbesökarna. Detta var det enda evenemang med stationär publik som ingick i studien. Första akten varade i ungefär nittio minuter. 5 http://www.dbaudio.com/en/systems/q_series/q1_/ (2010-04-15) 6 http://www.dbaudio.com/en/systems/q_series/q10/ (2010-04-15) 7 http://www.dbaudio.com/en/systems/t_series/t10/ (2010-04-15) 8 Med front fill menas högtalare som spelar framför scenen där huvud-pa:t saknar täckning 9 http://www.dbaudio.com/en/systems/t_series/t_sub/ (2010-04-15) 10 http://www.dbaudio.com/en/systems/c_series/b2/ (2010-04-15) 11 http://www.dbaudio.com/en/systems/amps/d6/ (2010-04-15) 12 http://www.dbaudio.com/en/systems/amps/d12/ (2010-04-15) 17

Figur 4. Stora salen i Studio Acusticum med Första publikraden och FoH utmärkt. Skissen över stora salen är hämtad från Studio Acusticums hemsida 13. 2.3 Tisdagsgig på Kårhuset i Piteå Ett tisdagsgig (2010-03-16) på Kårhuset i Piteå ingick också i mätningarna. Konserten delades in i två olika delar. En lugnare del med vis-pop och en lite ljudstarkare del med funk och rock. Den första delen innehöll ljudsvagare instrument än den andra och var följaktligen mer lågmäld. Mätningen skedde enligt figur 3, med ett loggintervall av tio sekunder. Som ovan nämnt var skillnaden mellan FoH och första publikraden cirka 5 db (A). Del ett varade i ungefär trettio minuter, del två i ungefär femtio min och pausen varade i tio min. Mätningen pågick under hela tidsrymden. Efter konsertens slut delades tjugo stycken enkäter ut till slumpvis utvalda konsertbesökare. Detta evenemang hade mobila besökare. 13 http://www.acusticum.com/_images/upload/konsertsal.pdf (2010-03-30) 18

2.4 Kårpub på Kårhuset i Piteå Förfarandet var i princip som på föregående konsert. Fast, i detta fall spelade bandet irländsk folkmusik i en något upp-rockad version. Mätningarna ägde rum enligt figur 3 och kompensationen i nivå för mätpunkten var som tidigare nämnt 5 db (A). Konserten ägde rum fredagen den 19 mars 2010. Som i föregående mätning var publiken mobil. 2.5 Rock-konsert i Blackbox Eftersom denna ljudtrycksmätning ägde rum i en lokal som tidigare inte varit en del av undersökningen var det första som utfördes att mäta skillnaden i ljudtryck mellan första publikraden och FoH enligt tidigare resonemang. I denna lokal uppmättes skillnaden upp till 4 db (A). I övrigt var förfarandet som vid föregående tillfällen, hela konserten mättes och tjugo enkäter delades slumpvis ut efteråt. Konserten var rockbetonad och ägde rum den 24 mars 2010. Evenemanget varade i cirka sextio minuter. PA-systemet som användes vid konserten bestod av följande komponenter: 12 st. D&B T10 2 st. D&B Tsub 2 st. D&B B2 D&B D6 D&B D12 Figur 5. Blackbox med Första publikrad och FoH utmärkt. Skissen över Blackbox är hämtad från Studio Acusticums hemsida 14. 14 http://www.acusticum.com/_images/upload/blackbox.pdf (2010-03-30) 19

2.6 Pop-konsert i Blackbox Tillvägagångssättet var i stort sett lika som vid föregående mätning. Då det var samma lokal och samma PA-system som i föregående mätning användes samma differens i ljudnivå mellan mätpunkten och första publikraden. Skillnaden var att genren på konserten i detta fall var pop. Konserten ägde rum den 25 mars 2010 och varade i cirka sextio minuter. 2.7 Signifikansprövning av insamlad data Då merparten av insamlade data är ordinaldata, där beräkning av medelvärde och standardavvikelse inte är att föredra, kan ett t-test inte genomföras för att signifikanspröva undersökningen. Detta eftersom att t-testet behöver standardavvikelsen. Eftersom signifikansprövning är nödvändigt för att säkerhetsställa signifikansen valdes därför att göra ett Wilcoxon signed-rank test. Detta görs med hjälp av statistikprogrammet Statgraphics Centurion XVI 15. Innan prövningen genoförs måste två hypoteser sättas upp: Nollhypotesen: Avvikelsen från noll är för liten för att avvikelsen skall vara statistiskt signifikant, det vill säga att det inte går att utesluta att ljudnivån uppfattades som lagom. Mothypotesen: Skillnaden i resultatet är stor nog för att göra avvikelsen statistiskt signifikant, det vill säga att slumpen kan uteslutas för den aktuella signifikansnivån. Man kan konstatera att ljudnivån uppfattades som för stark eller för svag med statistisk signifikans. När detta är gjort kan man gå vidare med testet. Den enkätfråga som signifikansprövas är den gällande ljudnivå: Vad tyckte du om ljudnivån överlag på konserten? Svarsalternativen i denna fråga var: För starkt Lagom För svagt För att korrekt kunna genomföra signifikansprövningen behöver svarsalternativen ges numeriska värden. I detta fall gavs värdena 1 (för starkt), 0 (lagom) och -1 (för svagt). När detta är gjort förs all data in i programmet och signifikansprövningen genomförs. När ett Wilcoxon signed rank test utförs beräknas w-värdet för den insamlade data. Med hjälp utav w-värdet och en, för prövningen, förbestämd tabell kan ett p-värde utläsas. 15 http://www.statgraphics.com (2010-04-02) 20

P-värdet berättar hur stor risk det är att nollhypotesen inte kan förkastas. Det betyder att ifall p beräknas till 0,03 är det 3 % risk att resultatet uppstått av slumpen. I praktiken gör programmet den operationen, så resultatet som man får ur mjukvaran är p-värdet. För att uppnå en tillfredställande signifikans vid de olika försöken är ett p-värde som är lägre än 0,05 önskvärt. Det vill säga p<0,05. 21

3 Resultat Redovisningen av resultaten kommer att ske testomgång för testomgång. Resultaten från enkäterna samt ljudnivåmätningarna kommer att redovisas nedan. Observera att de grafiska representationerna över hur många konsertbesök i månaden testpersonerna gör inte har en linjär X-axel. Anledning till detta är att en grafisk representation är lättare att tolka och förstå än löpande text eller en tabell. Signifikansprövningen görs även denna individuellt för varje undersökning nedan. Då ingen av subjekten har svarat att konserten de besökt har haft en för svag ljudnivå redovisas inte summan av resultatet, då denna alltid blir positiv. Detta innebär att om resultatet är statiskt signifikant kan ljudnivån på konserten anses som för stark. I annat fall kan man inte utesluta att ljudnivån ansågs som lagom. 3.1 SMASK Vid SMASK uppmättes en ekvivalent ljudnivå på 95,8 db (A) samt en toppnivå på 111,8 db (A), för fullständig nivålogg se bilaga 3. Om detta adderas med den uppmätta skillnaden mellan första publikraden och mätpunkten erhålls ett ekvivalentvärde på 97,8 db (A) och ett toppvärde på 113,8 db (A). Vad gäller enkäten svarade tio män och tio kvinnor. Tre enkäter var felaktigt ifyllda och ströks således från undersökningen. Efter detta återstod nio män och åtta kvinnor. Av de svarande kunde två ålderskategorier urskiljas. En kategori mellan tjugo och trettio år samt en kategori mellan femtio och sextio år. Av dessa ansåg sig sexton stycken ha normal hörsel. Endast en person använde hörskelskydd under konserten. Samtliga testpersoner uppskattade musiken på konserten. Åtta stycken tyckte att det vid något tillfälle var för starkt. Motiveringar till detta var bland annat: Jag hörde inte sången, musiken för stark, Svårt att höra texten vid vissa av låtarna och Om jag hade haft hörselskydd hade det vart lagom. De som svarade på enkäten hade spridda platser över parkett. 22

Upplevd ljudstyrka på besökta konserter Alltid för starkt Ofta för starkt Ibland för starkt Aldrig för starkt Figur 6. Diagram över hur SMASK-besökarna upplever ljudnivån på konserter de besöker. När figur 6 studeras framkommer tydligt att de som svarat på enkäten ofta tycker att konserter de besöker har en för stark ljudnivå. Fjorton stycken tycker att det ofta är för starkt och tre stycken tycker att det ibland är för starkt. 16 14 12 Antal konsertbesök i månaden Antal personer 10 8 6 4 2 0 <1 1 2-3 4-7 8 Antal besök/månad Figur 7. Grafisk representation över hur ofta SMASK-besökarna går på konserter. Ur figur 7 utläses att testpersonerna går på konsert en eller färre gånger per månad. 23

Upplevd ljudstyrka vid SMASK 2010 För starkt Lagom För svagt Figur 8. Diagram över hur starkt SMASK-besökarna upplevde ljudtrycket på SMASK. Figur 8 visar att de flesta tyckte att ljudnivån var lagom, men en betydande del (sju stycken) tyckte att ljudnivån var överlag för stark. P-värdet för denna undersökning beräknades enligt ovan till 0,01. Av detta kan man utläsa att det är statistiskt signifikant att en del av publiken tyckte att ljudnivån vid konserten var för stark. 3.2 Tisdagsgig på Kårhuset i Piteå Under detta evenemang mättes en ekvivalent ljudnivå på 89,2 db (A) och en toppnivå på 106,1 db (A) upp. När detta adderas med den tidigare uppmätta skillnaden på 5 db (A) mellan mätplats och första publikraden erhålls följande nivåer: 94,2 db (A) i ekvivalentnivå samt 111,1 db (A) i maximal ljudnivå. Den fullständiga mättabellen kan ses i bilaga 4. Fjorton av dem som svarade på enkäten var kvinnor och därav sex män. Åldern på urvalet var mellan tjugo och trettio år, med en medelålder på 23,9 år. Nitton av de tjugo testpersonerna ansåg sig själv ha normal hörsel. Sex stycken använde hörselskydd på konserten och nitton av de tillfrågade uppskattade musiken. Tio stycken upplevde att det vid något tillfälle under konserten var för stark ljudnivå. Följande kommentarer kunde bland anat läsas i enkäterna: När bandet med full sättning började spela blev nivån mycket högre, Det var för mycket mellanregister, Det var på väg att runda (läs. det var på väg att bli rundgång) och Stående vågor av basen när den spelade vissa toner. De som svarade på enkäten hade spridda platser över publikytan. 24

Upplevd ljudstyrka på besökta konserter Alltid för starkt Ofta för starkt Ibland för starkt Aldrig för starkt Figur 9. Diagram över hur besökarna på tisdagsgiget upplever ljudnivån på konserter de går på. Ur figur nio syns att merparten, tretton stycken, tycker att ljudnivån ibland är för stark på konserter de går på. En tycker aldrig att nivån är för stark och sex stycken tycker att den ofta är för stark. 12 10 8 Antal konsertbesök i månaden Antal personer 6 4 2 0 <1 1 2-3 4-7 8 Antal besök/månad Figur 10. Grafisk representation över hur många konserter i månaden de som svarat på enkäten besöker. Figur 10 visar att testpersonerna vid denna mätning har en större vana av att besöka konserter än vad föregående urvalsgrupp har. 25

Upplevd ljudstyrka vid tisdagsgig För starkt Lagom För svagt Figur 11. Diagram över hur testpersonerna upplevde ljudnivån överlag på tisdagsgiget. När figur 11 studeras framgår att majoriteten, sjutton stycken, som svarade på enkäten upplevde att ljudnivån överlag var lagom på tisdagsgiget. Tre personer tyckte att ljudnivån var för stark. P-värdet beräknades denna gång till 0,15. Vid denna testomgång är det inte statistiskt korrekt att utesluta att subjekten upplevde ljudnivån som lagom. 3.3 Kårpub på Kårhuset i Piteå Vid kårpuben mättes ett ljudtryck i storleken 94,8 db (A) i ekvivalentnivå respektive 109,2 db (A) i toppnivå upp. När detta adderas med mätetalet 5 db (A), som även denna gång var skillnaden mellan mätpunkten och första publikraden erhålls 99,8 respektive 114,2 db (A) i ekvivalent och maxnivå. För hela mättabellen se bilaga 5. I denna enkätomgång svarade elva män respektive nio kvinnor på enkäten. Ålderskategorin var även denna gång i spannet tjugo till trettio år. Medelåldern var denna gång 24,6 år. Samtliga personer som fyllde i enkäterna ansåg sig själv ha normal hörsel. Sex av tjugo testpersoner använde hörselskydd. Samtliga uppskattade musiken. Tretton stycken tyckte att det vid något tillfälle var för starkt. De två motiveringarna till detta var att det dels var rundgång vid ett par tillfällen, samt att de upplevde att det var mycket diskant i ljudet som gjorde ont i öronen. Även vid denna konsert hade testpersonerna spridda platser. 26

Upplevd ljudstyrka på besökta konserter Alltid för starkt Ofta för starkt Ibland för stakt Aldrig för starkt Figur 12. Diagram över hur ofta testpersonerna upplever att konserterna de går på är för starka med avseende på ljudnivå. Figur 12 visar att majoriteten av testpersonerna, femton stycken, tycker att det ibland är för starkt ljud på konserter. En person tycker att det aldrig är för starkt och fyra tycker att det ofta är för starkt. 12 10 8 Antal konsertbesök i månaden Antal personer 6 4 2 0 <1 1 2-3 4-7 8 Antal besök/månad Figur 13. Grafisk representation över hur ofta testpersonerna går på konserter. Ur figur 13 utläses att testpersonerna är vana konsertbesökare. 27

Upplevd ljudstyrka vid kårpub För starkt Lagom För svagt Figur 14. Diagram över hur starkt ljudet upplevdes på kårpuben. Ur föregående figur, 14, syns det att de flesta, tolv stycken, upplevde ljudnivån som överlag för stark. Således tyckte sex stycken att ljudnivån var lagom och ingen tyckte att det var för svagt. För denna undersökning är p=0,00063. I detta fall kan man med statistisk signifikans säga att ljudnivån var för stark. 3.4 Rock-konsert i Blackbox Ljudnivån under denna konsert uppmättes till 95,5 db (A) i ekvivalent ljudnivå och 109,5 db (A) i maximal ljudnivå. När differensen mellan första publikraden och mätpunkten var 4 db (A) ger detta resultatet 99,5- respektive 114,5 db (A) i ekvivalent och maximal ljudnivå. Fullständiga mätvärden finns i bilaga 6. Av tjugo ifyllda enkäter ströks en från undersökningen, detta beroende på att det exemplaret inte var korrekt ifyllt. Då återstod ett urval med tolv män och sju kvinnor. Ålderskategorin på de nitton andra testpersonerna var mellan tjugo och trettio år, med en medelålder på 23,4 år. Utav dessa ansåg sig en ha hörselskador. Femton av de tillfrågade använde hörselskydd under konserten. Sexton stycken gillade musiken. Två stycken tyckte att det vid något tillfälle var för stark ljudnivå under konserten. Motiveringarna till detta var: Det kändes smärtsamt i öronen, det distade (läs. det uppkom distorsion) och Det var för starkt ljud när jag testade att ta av mig öronpropparna. De som svarade på enkäten stod ungefär tre till fyra meter från scenen. 28

Upplevd ljudstyrka på besökta konserter Alltid för starkt Ofta för starkt Ibland för stakt Aldrig för starkt Figur 15. Diagram över hur testpersonerna upplever ljudnivån vid konserter de besöker. Ur figur 15 kan det utläsas att majoriteten, fjorton stycken, upplever att ljudnivån ibland är för stark på konserter de besöker. Fyra stycken tycker att det ofta är för starkt och en tycker att det alltid är för starkt. 10 Antal konsertbesök i månaden 8 Antal personer 6 4 2 0 <1 1 2-3 4-7 8 Antal besök/månad Figur 16. Grafisk representation över hur ofta testpersonerna går på konsert. Vid studier av figur 16 framkommer att urvalet vid denna konsert är relativt vana konsertbesökare. 29

Upplevd ljudstyrka vid rockkonsert i Blackbox För starkt Lagom För svagt Figur 17. Diagram över den upplevda ljudnivån Föregående figur, 17, visar att merparten, sjutton stycken, tyckte att konserten höll en lagom ljudnivå. Två stycken tyckte att ljudnivån var för stark. Även för denna testomgång beräknades p-värdet, resultatet blev 0,33. Detta p-värde påvisar att man inte kan utesluta att subjekten upplevde ljudnivån som lagom. 3.5 Pop-konsert i Blackbox Vid denna konsert i Blackbox uppmättes ett ljudtryck på 92,7 db (A) i ekvivalentvärde samt 107,9 db (A) i maxvärde. Lägger man ihop detta med den, i Blackbox, uppmätta skillnaden mellan första publikrad och mätpunkten erhålls ett ekvivalentvärde på 96,7 db (A) samt ett maxvärde på 111,9 db (A). Den fullständiga mätloggen finns i bilaga 7. Av testpersonerna som svarade på enkäten var tio män och tio stycken var kvinnor. Även denna omgång låg ålderskategorin mellan tjugo och trettio år, fast medelåldern var denna gång 23,8 år. Endast en av tjugo ansåg sig inte ha normal hörsel. Åtta stycken använde hörselskydd under konserten och samtliga tyckte att musiken var bra. Elva stycken tyckte att det vid något tillfälle var för starkt. Motiveringarna till detta som kunde läsas i enkäterna var bland annat: För mycket diskant, Jag var tvungen att ha hörselskydd, Det var lagom med proppar och Toppen gjorde att det gjorde ont i mina öron (läs. Diskanten gjorde [..]). Vid konserten var testpersonerna utspridda i lokalen. 30

Upplevd ljudstyrka på besökta konserter Alltid för starkt Ofta för starkt Ibland för stakt Aldrig för starkt Figur 18. Diagram över hur testpersonerna upplever ljudnivån på konserter de besöker. Av figur 18 utläses att en knapp majoritet, elva stycken, tycker att det ibland är för stark ljudnivå på konserter de besöker. Åtta stycken tycker att det ofta är för starkt och en person tycker att det alltid är för stark ljudnivå. 8 7 6 Antal konsertbesök i månaden Antal personer 5 4 3 2 1 0 <1 1 2-3 4-7 8 Antal besök/månad Figur 19. Grafisk representation över hur ofta testpersonerna går på konserter. I figur 19 syns det att två grupper existerar i urvalet. Sex stycken relativt ovana konsertbesökare samt fjorton stycken vana konsertbesökare. 31

Upplevd ljudstyrka vid popkonsert i Blackbox För starkt Lagom För svagt Figur 20. Diagram över hur testpersonerna upplevde ljudnivån vid konserten. Av föregående figur utläses att tre fjärdedelar, eller femton stycken, av testpersonerna upplevde att ljudnivån vid konserten var lagom. Det lämnar fem stycken kvar, som samtliga tyckte att ljudnivån var för stark. Ingen tyckte att konserten var för ljudsvag. P-värdet denna gång beräknades till 0,037. I detta fall kan man med statistisk signifikans säga att en del av testpersonerna tyckte att ljudnivån var för stark. 32

4 Diskussion Vid närmare studie av resultatet kan en del slutsatser dras. En av dessa är att en ovan konsertbesökare mer sannolikt kommer att uppfatta ljudnivån på konserten han/hon besöker som för stark. En mer van konsertbesökare tycker i regel inte att ljudnivån är för stark på konserter som besöks. Detta skulle kunna bero på två faktorer. Den vane konsertbesökaren vet vad man kan förvänta sig ljudnivåmässigt av en konsert och blir därför inte överraskad av hur stark ljudnivån faktiskt är. Faktor nummer två är att användandet av hörskelskydd ökar när konsertbesökarna är mer vana. Dessa omständigheter bidrar till skillnaden i upplevd ljudnivå vid konsertbesök. Slutsatserna drogs vid närmare studier utav diagrammen som visar hur många konsertbesök i månaden de som svarat gör samt diagrammen över hur de uppfattar ljudnivån på konserter de besöker. Någon direkt koppling till ett exakt db-värde och när testpersonerna börjar uppfatta ljudnivån som för stark är mycket svår att finna. Kårpuben, som i denna mätning var en av de konserterna som låg närmast de gränsvärden som finns, uppfattades av den största majoriteten som för stark. Fast, rockkonserten i Blackbox, som även den hade en stark ljudnivå, uppfattades inte för stark i samma utsträckning. Detta resultat pekar på att det finns andra faktorer än ljudnivån mätt i db (A) som spelar in i den av publiken upplevda ljudnivån. Vid undersökningarna har ingen av mättillfällena överskridit ljudnivårekommendationerna. Trots detta har det vid samtliga tillfällen upplevts som det överlag eller vid något tillfälle varit för starkt för en betydande del av testpersonerna. Att samtliga konserter höll sig under de befintliga rekommendationerna styrker det antagande som gjordes i kapitlet 1 Inledning; att ljudtekniker i allmänhet är väl informerade om gällande ljudnivåbegränsningar. Det är också olika vad testpersonerna har uppfattat som ett för starkt ljudtryck. Somliga har motiverat det som när det fysiskt gör ont i öronen, och en del har motiverat det med ljudtekniska misstag. Med det menas att en del motiverade ett för starkt ljudtryck på att enskilda instrument, i detta fall sång, inte hördes. Det behöver inte betyda att ljudnivån överlag var för stark, utan bara att vissa delar av det musikaliska innehållet maskerades av andra och detta i sin tur ger upplevelsen att allt är för starkt. En del har även motiverat ett för starkt ljudtryck med enskilda frekvenskomponenter. Bas, mellanregister och diskant har alla tre dykt upp i enkäterna som bidragande faktorer till en för stark ljudnivå. Av det kan slutsatsen dras att frekvensinnehållet spelar roll för den upplevda ljudnivån. Man kan tolka det som att ifall ett frekvensband eller ett specifikt instrument sticker ut mycket i ljudbilden kan detta uppfattas av publiken som att ljudnivån är stark, trots att mätverktyget inte mäter upp en stark ljudnivå. Ifall denna slutsats är korrekt ställer det höga krav på ljudteknikerna i och med att den upplevda ljudnivån till viss del påverkas av hur homogen mixen är. Alltså att inget sticker ut eller maskeras i ljudbilden. Socialstyrelsens rekommendation skiljer sig alltså ifrån den upplevda ljudnivån. Många faktorer i resultatet pekar på detta. Samtliga mätningar har inte överskridit 33