Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Relevanta dokument
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Instruktion finansieringsuppgiften

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

2.2 Miljöproblem Övergödning

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Lokala Åtgärdsprogram

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Vårtäff 22 april 2017

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Åtgärdsprogram för avrinningssområden

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät

Norra Östersjöns vattendistrikt

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Ramdirektivet för f r Vatten

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Referensgruppsmöte JordSkog

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Vass till biogas är det lönsamt?

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Syfte- att bidra till miljömålen

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån

Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden

Vattenförvaltningen. Genomförande av åtgärdsprogram 2009 & Framtagande av åtgärdsprogram Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Tillsynsplan enskilda avlopp

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Uppföljning av åtgärder

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

Vattenvårdsprogram Kävlingeån

Lokal Atga rdsplan fo r minskad o vergo dning i Va sterviks kommuns kustvatten

VA-planering Kalmar län och LOVA

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

2016:19. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status. - underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vad innebär vattendirektivet?

FÖRSLAG Lokal Atga rdsplan fo r minskad o vergo dning i Va sterviks kommuns kustvatten

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Transkript:

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin Gustafsson Kalmar kommun Carina Pålsson Åtgärdsbehov (beting) För sjöar och vattendrag som har övergödningsproblem: Utgår från dagens halter och haltgräns för god status i vattenförekomsten Endast fosfor Anger behov (kg P) av åtgärder i eller uppströms sjön eller vattendraget Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin Gustafsson Kalmar kommun 1

Åtgärdsbehov (beting) För sjöar och vattendrag som har övergödningsproblem: Utgår från dagens halter och haltgräns för god status i vattenförekomsten Endast fosfor Anger behov (kg P) av åtgärder i eller uppströms sjön eller vattendraget För kustvattnet: Utgår från dagens halter, haltgräns för god status och % påverkan från landbaserade källor Fosfor och kväve Uträknat på huvudavrinningsområdes(haro)-nivå; anger behov (kg P och kg N) av åtgärder i belastning från respektive område till kustvattnet Åtgärdsbehov inkluderar delar av HARO uppströms Kalmar län Generellt: ska tas med en STOR nypa salt men ger en bild av åtgärdsbehovet! Åtgärdsbehov (beting) BSAP Baltic Sea Action Plan: Åtgärdsbehov 472 ton fosfor till Eg Östersjön Motsvarar 60% av det totala utsläppet av fosfor till Eg Östersjön från Sverige Åtgärdsbehov kväve ca 30% minskning av det totala utsläppet till Eg Östersjön från Sverige 2

Kostnadseffektivitetstrappa Kalmar län (baserat på fosfor) 30 Dagvattendamm Våtmarker Kalkfilter 25 Kostnad (miljoner kr) 20 15 10 5 Anpassade skyddszoner Fosfordamm Åtgärder gödselspridning Skyddszoner (2-6m) & tvåstegsdiken Skyddszoner (0-2m) Strukturkalkning ARV; P-rening bräddning och ökad rening EA 0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Effekt (ton fosfor) Kostnadseffektivitetstrappa Kalmar län (baserat på fosfor) Obs kommer att se något annorlunda ut om man går ner på HARO beroende på exv lerhalt, förekomst av ARV och tätorter etc. 30 Dagvattendamm Våtmarker Kalkfilter 25 Kostnad (miljoner kr) 20 15 10 5 Anpassade skyddszoner Fosfordamm Åtgärder gödselspridning Skyddszoner (2-6m) & tvåstegsdiken Skyddszoner (0-2m) Strukturkalkning ARV; P-rening bräddning och ökad rening EA 0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Effekt (ton fosfor) 3

Kostnadseffektivitetstrappa Kalmar län (baserat på fosfor) Antaganden/begränsningar/underlag: Utgår från Vattenmyndighetens åtgärdsdatabas och de åtgärder som finns i den Metodik beskrivs i rapport* och antaganden för respektive åtgärdstyp finns även förklarat (delvis) i VISS Enskilda avlopp ej kostnadssatta eftersom befintlig lagstiftning ARV (reningsverk): endast de större reningsverken (B-anläggningar) är med, målbild 0,1 mg P/l. Schablonkostnad för dagvattendamm är hög, går att göra även andra dagvattenåtgärder!! Kostnadseffektiviten bygger på medelkostnad och medeleffekt i länet (kostnad och effekt varierar på vattenförekomstnivå). *Gyllström et al., Vattenmyndigheten. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Geografiskt område för vilket länstrappan är beräknad. Stångby ån; Ly ckebyån och Nättraby ån är f elaktigt markerade och ej inkluderade i analy s f ör läns-trappan ef tersom av rinning sker till andra kustav snitt (ej Kalmar läns kust). 4

Beräknad kostnadseffektivitet för respektive åtgärd (kr/kg P) Anpassade skyddszoner på åkermark: 532 Våtmark fosfordamm: 806 Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten: 1196 Öka P-rening i ARV: 1327 Strukturkalkning: 1361 Skyddszoner i jordbruksmark (gräsbevuxna, oskördade 0-2m): 1427 Minskat P-läckage vid spridning av stallgödsel: 1770 Skyddszoner i jordbruksmark (gräsbevuxna, oskördade 2-6m): 3190 Tvåstegsdiken: 3741 Våtmark för näringsretention: 3923 Kalkfilterdiken: 4495 Dagvattendamm: 5806 Enskilda avlopp: 19000 OBS! I beräkningen är inte respektive åtgärds effekt på retention av kväve eller andra positiva effekter såsom biologisk mångfald och vattenuppehållande effekt inkluderade. Inte heller åtgärder som är fokuserade på kväveretention (ex fånggrödor, vårbearbetning).? 150 kg 10 kg 73 kg 5

Sätt ett rimligt beting per år. (Titta f örst på betinget f ör utpekade inlandsv atten och stäm av mot åtgärder ov an - hur stort är resterande åtgärdsbehov? Sätt mål utif rån potential och Kostnadsef f ektivitet för övriga åtgärder. Tänk på att v issa åtgärder äv en har god ef f ekt på exv kväve och buf f rar öv ersvämning etc).? 10 kg 150 kg 73 kg Summa? Behov? Rimligt per år? Sätt ett rimligt beting per år. (Titta f örst på betinget f ör utpekade inlandsv atten och stäm av mot åtgärder ov an - hur stort är resterande åtgärdsbehov? Sätt mål utif rån potential och kostnadsef fektivitet. Tänk på att v issa åtgärder äv en har god ef f ekt på exv kväve och buf f rar öv ersvämning etc). Sätt ett beting för minskad belastning på kustvatten på motsvarande sätt. (Tänk strategiskt v id v al av åtgärdsområde kustv atten som går att påv erka f rån land eller generellt störst antal kg till Östersjön?). 6

Sätt ett rimligt beting per år. (Titta f örst på betinget f ör utpekade inlandsv atten och stäm av mot åtgärder ov an - hur stort är resterande åtgärdsbehov? Sätt mål utif rån potential och kostnadsef fektivitet. Tänk på att v issa åtgärder äv en har god ef f ekt på exv kväve och buf f rar öv ersvämning etc). Sätt ett beting för minskad belastning på kustvatten på motsvarande sätt. (Tänk strategiskt v id v al av åtgärdsområde kustv atten som går att påv erka f rån land eller generellt störst antal kg till Östersjön?). Tänk flera år och öka betinget utifrån årlig genomförandeplan? Försök sätta kostnader i relation till värde. (Ex ÅP f ör god hav smiljö ekonomiskt v ärde på v åra kust- och hav sområden). Det finns mer underlag vid behov. (Källf ördelning, utsläppshalter f rån större reningsv erk, resultat f rån modellering kustv atten, statistik areal åker och betesmark per HARO, antal djurenheter och djurslag per HARO mm). 7