Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Relevanta dokument
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Omvårdnad vid livets slutskede

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Omvårdnad vid livets slutskede

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Palliativ vård Professor Peter Strang

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

När mamma eller pappa dör

Vård av äldre i livets slut

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

God palliativ vård state of the art

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Riksstroke enkät för Närstående

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Referensdokument Dokumentnamn

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Sundsvall

Riksstroke 1-årsuppföljning

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Palliativregistret - värdegrund

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

PLANERINGSINSTRUMENT Carers Outcome Agreement Tool (COAT)

Vårdviljeyttring. ML Heidi Bengts, onkolog, behörighet i palliativ medicin Vasa centralsjukhus, onkologiska enheten

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Palliativregistrets värdegrund

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Välkommen till Rehabexperten Dagens datum:

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

På väg mot god palliativ vård av äldre. Heading to good palliative care of the elderly

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Palliativ vård i livets slut

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Riksstroke 3-årsuppföljning

KUPP - Äldreboende K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 IMPROVEIT och Bodil Wilde Larsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Öppna Jämförelser särskilt boende (SÄBO) Degerfors kommun

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Att vara närstående vid livets slut

Abstract. 1. Bakgrund!

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Carers Outcome Agreement Tool (COAT) - instrument

Patientsäkerhetsberättelse

Monica Forsberg

KOL Min behandlingsplan

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Strävan mot en god pallia1v vård: varför vi måste göra vårt allra bästa.

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Mediyoga i palliativ vård

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Transkript:

1. Personnummer: 2. För- och efternamn: Enhet där personen avled: 3. Stämmer enheten? Vid svar nej kommer en ruta upp med texten: Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog? Cancer Hjärtsjukdom Lungsjukdom Demens Stroke Annan neurologisk sjukdom Diabetes Fraktur Multisjuklighet Övrigt 5. Fick du/ni information om möjligheten att använda så kallade närståendepenningdagar? 6. Var dödsfallet väntat utifrån den information som Ni fått?

7. Visste du vart du skulle vända dig för att få hjälp akut till din närstående under sista veckan i livet? 8. Kände du som närstående att den sjuke fick den vård hon/han behövde sista veckan i livet? 9. Visste du vem som var den patientansvarige läkaren under sista veckan i livet? 10. Visste du hur du kunde få tag på den patientansvarige läkaren? 11. Är du/ni nöjda med det stöd som du som närstående fått av sjukvården före dödsfallet? 1 Mycket missnöjd 2 Lite missnöjd 3 Varken eller 4 Nöjd 5 Mycket nöjd Ange en siffra mellan 1 och 5 som bäst motsvarar Din uppfattning. 1 motsvarar Mycket missnöjd och 5 motsvarar Mycket nöjd

12. Är du/ni nöjda med det stöd som du som närstående fått av sjukvården efter dödsfallet? 1 Mycket missnöjd 2 Lite missnöjd 3 Varken eller 4 Nöjd 5 Mycket nöjd Ange en siffra mellan 1 och 5 som bäst motsvarar Din uppfattning. 1 motsvarar Mycket missnöjd och 5 motsvarar Mycket nöjd 13. Hur lång tid innan dödsfallet förlorade din närstående förmågan att uttrycka sin vilja och delta i beslut om den medicinska vårdens innehåll? timme/timmar dag/dagar vecka/veckor månad eller mer bibehållen förmåga till livets slut vet ej 14. Fick din närstående ett s.k. brytpunktssamtal, det vill säga ett individuellt anpassat informerande läkarsamtal om att han/hon befann sig i livets slutskede och att vården var inriktad på livskvalitet och symtomlindring? 15. Fick du eller annan närstående ett s.k. brytpunktssamtal, det vill säga ett individuellt anpassat informerande läkarsamtal om att din närstående befann sig i livets slutskede och att vården var inriktad på livskvalitet och symtomlindring?

16. Förekom något av följande symtom vid något tillfälle hos din närstående under den sista veckan i livet? a) smärta Om svaret är NEJ eller VET EJ, fortsätt med fråga b Smärtan lindrades helt delvis inte alls b) rosslighet Om svaret är NEJ eller VET EJ, fortsätt med fråga c Rossligheten lindrades helt delvis inte alls c) illamående Om svaret är NEJ eller VET EJ, fortsätt med fråga d Illamåendet lindrades helt delvis inte alls d) ångest Om svaret är NEJ eller VET EJ, fortsätt med fråga e Ångesten lindrades helt delvis inte alls e) andnöd

Om svaret är NEJ eller VET EJ, fortsätt med fråga f Andnöden lindrades helt delvis inte alls f) förvirring Om svaret är NEJ eller VET EJ, fortsätt med fråga 17 Förvirringen lindrades helt delvis inte alls 17. Hade din närstående dropp/sondtillförsel av vätska eller näring under det sista dygnet i livet? 18. Var någon närvarande i dödsögonblicket?, närstående, personal, närstående och personal vet ej

19. Överensstämde dödsplatsen med din närståendes senast uttalade önskemål? 20. Erbjöds du eller annan efterlevande ett samtal med vårdpersonalen1 2 månader efter dödsfallet? 21.Förslag till förbättringar av vården i livets slutskede till personer i liknade situation som din närstående: 22. Förslag till förbättringar av stödet till dig som närstående i samband med en närståendes vård i livets slutskede: 23. Ifyllt av make/maka/partner son/dotter syster/bror annan släkting vän god man förälder