77 kasser (itt B) och sedan, om befokningen: och därmed barn antaet' ytterigare ökats; ti skoa med en ärare för hvarje kass (itt A) Där tvä eer ftera byaag pägat sända barnen ti samma skoa, kunde ejest pä skida stäen inom distriktet hafva anordnc ts nya fyrkåssiga fokskoor med he undervisningstid (itt E) I fera skodistrikt har ock utveckingen gätt i någon af dessa riktningar Men oftast h::jr den ensamme äraren fätt dea barnen i tvä afdenin gar, som undervisats på oika tider (itt C) När sedan hvar och en af de två afdeningarna bif vit adees för stor, har man anstät ytterigare en ärare och!ätit hvardera afdeningens tvä kasser undervisas pä skida tider (itt B 2) Säsom skä ti dyik försämring af skoväsendet anför 'man vanigen ekonomiska svdnghete' Man vi ogärna bygga nya skohus och aföna fera ärare Dessutom säger man, att näringarna behöfva de ädre barnens arbetskraft, samt att bar nen tidigt måste börja ära sig ett yrke rför att kunna n önskvärd färdighet i detsamma sant är ju, att fera andskommuner äro tungt beastade med skatter, och att jordbruket i föjd af emigrationen och drag ningen ti industricentra mängenstädes ider brist pä arbetskraft H vad de direkta utgifterna beträffar, torde dock ett samhäes ekonomiska bärkraft vanigen ökas i samma män, som befok ningen tiväxer Ejest vore ju fokmängdens tiväxt onaturi S och ändamåsös Ofta tages emeertid skatteförrnägan i anspräk för mindre viktiga angeägenheter än skoväsendet Att i förtid" d v s före I 3 års äder, använda barn ti egentigt yrkesar bete är stridande emot sävä naturen som senare tiders ag stiftning och eder ti en sorgig förkrympning af säktet Människor, som för tidigt nödgats syssa med ansträngande arbete, bära sedan hea ifvet igenom en präge af trötthet och tungsinthet Kropps och sjäskrafterna komma hos dem adrig ti fu utvecking För öfrigt är det icke så, att skoan hindrar barnen frän att öfva vaniga hemsyssor, ty ti och med bästa fa vistas ju barnen i skoan bott en de af dygnetr under åtta mänader af året Erfarenheten visar äfven, att en okunnig arbetare ej kan uppnå samma yrkesskickighet som den, hviken genom inhäm tande af kunskaper fått sin inteigens utveckad Särskida ; exempe härpä hafva vi ä ena sidan uti den amerikanske in dustriarbetaren och den danske jordbrukaren samt ä den andra sidan i dessas motsatser, de okunniga arbetarne och bönderna i Irand och Ryssand I stä!et för att befordra utbidningen o ch hågen för regebundet arbete vänjer den hvarannan dag återkommande eer under åtta månader af äret fortfarande e digheten från skoan ofta barnen vid dagdrifveri och syssoös het D etta gäer naturigtvis särskidt aa industri och stations :Samhäen, där barnen icke kunna erhäa ämpig syssesättning vid hemmet Exempe gifvas ocksä därpå, att barnens dag drifveri rent af framockat något sags barnindustri för att, som det då heter,»tivarataga edig arbetskra ft» De s k repetitionsförhören, som förekomma i haftidssko or, äro ingaunda ägnade att afhjäpa förut nämnda oägenhe ter D et är omöj igt att på n gra få timmar hvar fjortonde dag bibehåa och föröka kunskaper, som inpantats med den hafva ästidens o und vikiga ytighet Repetitionsförhören besö kas också mycket oordentigt De äro i sjäfva verket endast äg nade att uttrötta äraren och nedså hans mod Dock kunna dessa förhör ingifva fok den förestäningen, att de i någon mån ersätta förusten af verkig skogång, och därför borde de adrig Jörekomma Somigstädes har afkortningen af ärotiden och därmed för: \krympningen af hea skoväsendet skett äfven utan fiireg ående ö'km'ng af bamantaet Man har då förestät sig, att det skue vara så mycket ättare för äraren att samtidigt handtera två årskasser än fyra, att den undervisning, s:om med dead sko :gäng komme barnen ti godo, skue i kvaitativt hänseende ersätta förusten af tid Egendomigt nog hafva på några orter t o m Iärarne förfäktat den meningen Ti en dyik åskädning hafva :särskidt de två första editionerna af nor mapanen bidragit, därigenom att de upptagit kursfördeningar, äsordningar och metodiska anvisningar för haftidsskoor utan att på samma gång angifva, i hvika fa dessa skoformer kunde anses berättigade ; och den senaste editionen af normapanen har, hur förtjänstfu den i åtskiiga andra afseen den än må vara, i ganska väsentig mån stödt dyika åsikter särskidt g nom sina tikrångade anvisningar för, andsbygds skoans naturigaste form, itt E I synnerhet är tidsförd e
79 ningen enigt itt E för ärarens omedebara undervisning i de oika äroämnena högst o_tifredsstäande Likaedes äro de af normapanen i at för stor utsträckning förordade tysta öf ningarna ägnade att misskreditera nämnda skoform, då ju er farenheten ådagaagt, att dyika öfningar, om de icke användas med tibörig begränsning, ätt föraneda värdsöshet och sarf Betecknande är ju ock, att andsbygdens naturigaste skoform i normapanen kommit sä ängt ned pä ordningsskaan, att den kaas itt E, dä den vä i stäet bort byta pats med nu varande itt C Den här nämnda afknappningen af barnens skotid medför tydigen stora oägenheter och faror Dä normapanen angif ver nära nog samma ärokurser för skoor med haetidsäsning som för de öfriga, bir undervisningsstoitet i de förra hopadt i så stor mängd i förhäande ti ärotiden, att kurserna ej hinna genomgås med tibörigt ugn och erforderig grundighet Un dervisningen bir ätt ytig och mekanisk, ja, den måste ofta inskränkas ti meddeande af torra minnessaker Genom en så beskaffad undervisning kunna emeertid barnens sjäskrafter icke vinna den utvecking, som ifvet i våra dagar kräfver Dyik undervisning ingifver icke heer smak och intresse för inhämtande af kunskaper, och den kommer därför ytterst säan att åtföjas af fortsatt utbidning efter afgängen frän skoan Dä haetidsäsningen mest förekommer ä den rena ands bygden, bir häraf en gifven föjd, att jordbrukskassen i utveck ing stannar efter stadsbefokningen Tecken härti visa sig red n pä mänga sätt Un der det kroppsarbetarn e i städerna ut märka sig för inteektue vakenhet, räder ofta band andsbygden& motsvarande befokning ikgitighetför ating annat än det dagiga förvärfvet Stadsbefoimingen med sin mera uppdrifna inteigens eröfrar at större sociat och poitiskt infiyt ande, medan ands bygden i både andigt och materiet afseende öper far att gä tibaka När kroppsarbetaren pä andet vi förbättra sin eer sina barns stäning, vet han därför vanigen ingen annan utväg än att affytta ti städerna eer utandet Erhöe ands bygdens befokning tiräckig uppysning, behöfde den däremot icke stä tibaka för städernas Het visst måste det för äraren vid en skoa med haf tidsäsning vara mycket svårt att häa vid makt intresset för fokundervisningen och tron på dess betydese, då han ser de ringa frukter, som hans undervisning naturigen måste bära En annan mycket farig oägenhet med haftidsäsningen, bir ofta den, att väbärgade förädrar i stäet för att ar beta för fokskoans utvecking taga sina barn frän densamma och söka skaffa dem bättre undervisning på annat hä Tyd igen ägna ciyika förädrar sedan hea sitt intresse ät den äro anstat, som de för sina egna barn anita, och på detta sätt beröfvas fokskoan ett väbehöfigt och värderikt stöd Sä ned sjunker denna skoa ti att bifva en i andig och materie mening verkig fattigskoa, i stäet för att den borde vara en hea fokets gemensamma och då säkerigen vä omhudade barndomsskoa Kasskamp och socia rangskinad bifva naturiga föjder af ett dyikt skosystem, och såunda kommer värt fok att stä söndradt i en öfver och en underkass, hvika adrig, icke ens pä sko bänken hafva ärt att förstä, akta och stödja hvarandra * H vad kan' då göras för att råda bot för här skidrade missförhåanden rörande värt ands amänna fokskaeväsen? ' Samhäet har tydigen af ren sjäfbevaresedrift den pikten att så fostra de unga, att dessa bifva dugiga medborgare Ett fok, som bir efter i kuturutveckingen, riskerat att gå under vid nationernas täfian med hvarandra Då skoor med haetidsäsning icke kunna fya sin upp gift, böra de gifvetvis utbytas mot fokbidningsanstater af annat sag, i hvika barnen erhåa undervisning så äng tid, att skoan kan öfva ett väsentigt infytande på deras utvecking Äfven rent ekonomiskt sedt betaar sig då undervisningen bäst Frå gan bir atså, huru äng undervisningstid, som behöfves för att gifva fokskoans äjungar en tiräckig utbidning Svaret torde vara ätt gifvet He undervisningstid kan numera näppeigen bestämmas kortare, än att hvarje normat begäfvadt barn tiförsäkras ätta månaders dagig undervisning om året under minst sex är VIen genom faststäande af en sådan bestämmese utan ett samtidigt förhindrande af skoornas öfver befokning vore föga vunnet VIan komme därmed endast frän en oägenhet ti en annan I fokskaestadgan bör därför på samma gäng bestämmeser om hetidsäsning införas, också
T 8o angifvas det maximianta barn, som fär komma pä h varje ärare zraft = Pä det att icke synnerigen fattiga och gest befokade skodistrikt genom dyika stadganden skue drabbas af aht för härda skatter, borde ät dem extra statsunderstöd kunna bevijas Tifäig dispens frän ifrägavarande stadgebestämmeser skue bott för enstaka fa, efter det vederbörande fokskoe inspektör bifvit hörd, kunna meddeas af kung maj:t Den skoform, som i normapanen nämnes itt E, kan re formeras sä, att den bir mest passande för andsbygdsskoov med endast en ärare Fiuru denna reform i detaj bör genom föras, bir ett spörsmä, som under den närmaste framtiden kom mer att upptagas ti behanding inom föreningen, därest det visar sig, att äsikterna inom ärarekären i hufvudsak öfverens stämma med centrastyresens Här mä endast göras nägra kortare antydningar orn reformens hufvudgrunder Läropanen för den ifrägavarande skoformen bör sä anordnas, att ärjungar na i ängt större utsträckning än hittis fä ätnjuta omedebar undervisning, hvarvid de tysta öfningarna betydigt inskränkas Genom kursväxing och andra ämpiga anordningar kunna kasserna ätminstone i fera ämnen sammanhäas ti ett s k; äxag Mera tid borde ägnas ät de profana ämnena, särskidt modersmäet och räkning Litt E kunde omedebart införas pä de festa stäen, och itt B (i början med biträdande ärarinna för första och andra :årskasserna) ämpade sig för fokskoor med nägot större barn anta För städerna äro i a mänhet itt A och B redan gifna skoformer Spörsmäet om haetidsäsningen i fokskoan gäter atsä städ_erna botf indirekt Men deras ärarekärer kunna icke känna sig säkra, ty deri ifrägavarande förkrympningen af skoorna har samma natur som en farsot : den griper omkring * Sådana föreskrifter om maximifintaet äro redan utfärdade i vårt grannand Danmark I dess» Skoeov» af den 24 mars 899 stadgas nämigen, att, om barnantaet under två på hvarancra föjande år i någon skoa eer skoafdening, som samtidigt undervisas af samme ärare, öfverstiger 35 ti 37, ska genomsnittst et bringas ned, icke ge om afknappning af skotiden, utan så att det öfverskjutande b arnantaet öfverfiyttas ti aman skoa eer kass, e v s 'att i rege JIY Birarekraft anskaffas \ Sr s g ät aa hä, för sä vidt de ej stäfjas ; och den har redan gjort avarsamma pähäsnin gar i städer och stadsikna nde sam häen Frågan om haftidsasning(m är för aa fokskoan s vän er c mäsmän e,tt hufvudsp örs ä Här gäer det ett verk igt hfsmtresse för foksko an * Pä grund af det anförda fär centrastyresen anhäa; att k et föreni? garna mätte vid ärets möten öfverägga ori haftids asjzmgen z fokskoan samt formuera sina uttaanden säsom svar pä nedanstäende frägor : ) Anser k7'etsjö'reningen, att fokskoor, hvz'kas äryimgar åtnjuta undervz'sm'ng endast häfen af den åriga skotz'den, kunna meddea dessa äryimgaj en tifredsstäande medboger' ig bz'dn z'ng? 2) Hum ång skotz'd jö'r hvmfe normat begåfvadt barn synes vara e7fmderig fö'r uppnåendet of sagda mc'o 3) Hvika skoformer med he å'stz'd anses efter nö'dz'g reformering vara tjänz'gast fö'r andsb;'gden,"j Fiuru stort barnanta anses med fiirde kunna samtz'dz'gt undervz'sas af en ärare :' a) i fokskoor itt B? b) z' fokskoor itt E? c) z' småskoor itt b? 4) 5) Hvika åtgärder bö'ra vidtagas z syfte a utan sko kassemas öfverbejoknz'ng bereda tz'iräckz'g undervz'snz'ngstz'd_ åt aa den svenska fokskoans ä;'ungar; 6) Hvz'ka andra utacmden vi kretsfö'reningen giira i det /ö'reigg a nde ärendet? 7 Fokskoärarnes önefråga Säsom framgär af förra årssknften hade under är I 902 tre kretsföreningar, nämhge n Färs, Mönsterås och Smedsto rpsortens, uti ti centrastyresen ingifna motione r framhä it, att tidpunkten nu syntes vara inne för att änyo ti behand ing upptaga önefrägan' Motionärerna önska sävä en höjning af grundön en som ock en höjning af de särskida äderstiäggen 6
\ 82 Centrastyresen har funnit det vara synnerigen vik igt, att e ärarek iren stode enig i sina önskningar denna maktpåiggand en af e mmand åstadko för och angeägenhet Pä grund härat opinion i ärendet hänskö ts frågan ti det ombud smöte, som e hös i Stockho m sommaten r 903 samband med det tretton ötet amän na svensk a fokskoärarem Vid detta ombudsmöte bef : ärende t föremä för en ängre, :, ingåe nde diskussion:, Fuständig enighet rädde därom, att en am n onefor bättring för fokskoärarekåren vore i hög grad behofhg Beträffande önens storek ansägo ett par taare, att skinad s borde göras mean ärare och ärarinnor Häremo t invände mimi ade agstadg den endast gäde emeert id, att frägan att önen, hviken het säkert ej komme att bestämm as sä hog, en, den kunde medgifva en prutning för ena eer andra kategon skue detta, gjordes skinad en om att, hvarjämte betonad es, k kunna hafva ti föjd, att skodistrikt äte sparsamhetssynpu a huruvid afgöra, att gäde ten bifva den bestämm ande, dä det rekraft ära kvinnig eer manig med en pats skue besättas _ Mötet besöt ock, att ingen skinad mean ara es och ärarinnas agstadgade minimiö n borde göras, samt att grund önen borde höjas frän 7 00 ti goo krono dessa borde I fråga om ådersti äggen ansåg mötet, att som hittis vara tre men höjas frän r oo ti 2 00 kronor hvart dera För vinnand e af indring i kommun ernas utgifter och jämnare fördening i skattebördorna borde äderstiäggen utgå het och hået af statsme de att vidi öfrigt uppdrog ombuds mötet ät centrast yresen _ taga de åtgärde r och väja den tidpunkt, den funne ämpigast för frågans vidare framför ande * Förra gängen, denna fråga var föremä för amän beh nd ing _i kretsarna, var i decemb er r 8gg Dä var grundon en för ordinarie ärare och ärarinn a vid fokskoa 6oo kronor (hviket beopp faststädes af r 8 8 5 ärs riksdag) D rjämte utgingo två åderstiägg ä r oo kronor h vardera, hvarf rut? m ärare och ärarinna var tiförsäkrad kofoder eer ersättmng därför Kretsarnas ferta uttaade sig för en höjning af grund önen ti 8oo kronor och två åderstiägg ä hvartdera 2 00 kronor, sä att önen efter fem ärs oförvitig ordinarie tjänst göring skue utgå med r,ooo kr och efter tio ärs dyik tjänst göring med, 2 00 kronor, at förutom de dä faststäda natura förmånerna (bostad, bränse och kofoder) Med anedning hä'raf väcktes vid I goo ärs riksdag en motion i ämnet, i hviken de väsentigaste af ärarekärens önsk ningar upptogos Därjämte framstädes frän andtniannahä ' försag om kofodrets ersättande med I oo kronor kontant Resutatet af frågans behanding i riksdagen bef det, att kofodret skue försvinna och ersättas med I oo kronor samt att ett tredj e åderstiägg ä oo kronor skue utgå Sedan r 90 I års början har i föjd häraf önen för ordinarie ärare och ärarinna varit 700 kronor med tre åderstiägg ä hvart dera I oo kronor, at utom bostad och bränse Den grund ön, som nu utgår, är atså, dä man fränräknar kofoders ersättningen, i sjäfva verket densamma, som faststädes redan vid r 88 5 ärs riksdag H vad som under tiden sä småningom vunnits har varit de tre åderstiäggen med däraf föjande för bättring i pensionen Med hänsyn ti de atjämt stegrade efnadskostnaderna samt de öneförbättringar, som i föjd 'häraf ägt rum inom andra kårer, har centrastyresen ansett tidpunkten vara inne att med avar upptaga det gama önskningsmået om grund önens höjande för fokskoans ärarepersona samt därjämte en höjning af de nu utgående åderstiäggen Då denna fråga är af djupt ingripande betydese både för fokskoan och för den enskide äraren, har centrastyresen ansett sig böra sätta föreningens samtiga medh mmar i tifäe att uttaa sig Därigenom kan åstadkommas en samad och vä öfvervägd opinion i frågan, pä samma gäng centrastyresen erhåer ett rikt materia för frågans bedömande och fort satta behanding Centrastyresen fär såunda anhåa om kretsarnas svar pä föjande frågor : I A nses tiden vara inne fiir en framstäbzz"ng tz" stats makterna om ny in eregering fiir fokskoans ä arepersonaf/j
Eviken agstadgad mt"nimt"!ö'n uto n bostad och bränse 2 bö'' t" såda7t fa!ämphgen begiras : a) grzmd!ö'n? b) åderstiäggens anta och storek? 3 Ti zviket ådigt beopp kunna z'nom kretsens om råde fokskoärarens bostad ocz bränse uppskattas? Hum stora äro z'nom kretsms område z amänut 4 en fo!k fiir!efnadsomkostnadema utom ti bostad och bränse skoära refatm'j om fem persone r: a) på andsbygden? b) i stad (eer med stad fämfö'rig t samhäe)? Tt" huru stmt beopp uppgå i amänt d mom kretsens område en ärares öfrt"ga nö'dvändzga utgifter (ränta och amorfering å studz'eskud, skatte', iffö'rsäkn'ng, bokz'nköp s) m m)? Tz Jtviket beopp kan inom kretsens_ område deu åtzga inkom sten i medeta värderas (bostad och bränse, där sådan fiimzån fö'reko mmer, i7beräknade) : a) fö't maniga jordbruksarbeta'e (i stad S k grojmbetar:) r 6 b) fiir maniga y'kesarbetare? c) fö'r bokhåme, arbetsjö'mzän och med dem jämfö'riga personer, anstäda i hande, yrken och närz'nga'? d) fo' personer, zvz'ka med hänsyn tz utbidning kunna anses ungifärigen ikstäda med fokskoärare? (Deras tz'tman ijvasj e) o (Här angijvas an dra grupper af personer, som inom kretsområdet äro mera amänt represen j) te'ade oct wz'ka kretsen anser bö'ra upptagas) s v Hvz'ka andra uttaanden vi ketsen gö'ra i det föte7! iggande ä?'endet ) A S Ä ndrin g af statgarna J otz'o ners afgijvande ( 4: ) Centrastyreseedamoten Aexander Jonsson har afgifvit föjande motion : Enigt 4 mom af föreningens stadgar skoa aa frågor, som under närmast föjande år önskas behandade af föreningen, före den 5 november skriftigen insändas ti centrastyresen omedebart eer genom kretsordförande Då det ofta visat sig vara svårt att på den k orta tiden m('an den 5 no vember och centrastyresens årsmöte i början af januari hinna underkasta de inkomna ärendena erforderig utredning, v ore det önskigt att denn a tid o ågot förängdes Om tiden, inom hviken motioner skue vara ingifna, befve densamma, som enigt mom 3 är bestämd för vaprotokoens insändande, och som enigt revisorernas försag, för hviket finnas sympatier inom centrastyresen, skue bifva bestämd för årsafgifternas öfversändande, eer een november, så torde den ofvan påpekade oägenheten bifva i ej o betydig mån undanröjd I samband med den nu nämnda förändringen af det ifrågavarande momentet torde äfven en annan ändring i detsamma böra vidtagas D en tid, som efter motionernas ingifvande ti centrastyresen kunde ägnas åt de i desamma b erörda ärendenas utredning, förkortas därige nom att af motionerna måste tagas afskrifter för att remitteras ti vederbörande föredragande Om motionerna inämnades ti centra styresen i två exempar, konune sist berörda oägenhet att försvinna, och på samma gång skue därigenom, inbesparas utgifter för centra styresen, hvarjämte arbetet för sekreteraren befve i någon mån minskadt På grund af det anförda får jag härmed vördsamt hemstäa : ) att frågan om här b erörda förändringar i 4 mom af föreningens stadgar måtte under år 904 utsän das ti amän behand ing inom kretsföreningarna ; 2) att centrastyresen därvid måtte föreså kretsföreningarna att åta n ämnda m o ment erhåa föjande ydese : )) Aa frågor, som under närmast föjande år önskas b ehandade af föreningen, skoa före den november i två exempar skriftigen insändas ti centrastyresen omedebart eer genom kretsordförande» En ändring af stadgarna i den riktning, som motionen an gifver, är af behofvet påkaad, och centrastyresen vi därför fnrorda densamma B Ånafgiftens tidigr:t'e znsdndande' ( 7 samt r8: ) I den af föreningens revisorer den 2 4 februari r 903 af gifna berättesen om T 9 0 2 års räkenskaper och förvatning ytt ras angående räkenskapernas afsutande föjande :
\ 86 D å det ofta mött svårighet att m e d nuvarande bestämmese om årsafgifternas insändande ti kassaförvataren senast den 3 decem ber få räkenskaperna afsutade ti revisionen, få vi hemstäa, att vid ombudsmötet i sommar upptages ti behanding fråga om sådan änd ring j stadgarna, att mecemsafgifterna skoa i ikhet med vaproto koen vara ti centrastyresen insända före oktober månads utgång Ärendet var upptaget pä programmet för S A F:s sjunde ombudsmöte men hann ej diskuteras Ombudsmötet besöt att öfverämna detsamma ti centrastyresen En äng erfarenhet :rar gifvit vid handen, att ett afsevärdt anta kretsar ej insänder medemsförteckning och ärsafgifter förr än under januari mänad det föjande året Å tskiiga kretsar hafva ti och med dröjt med insändarrdet sä änge, att, oaktadt revisionen ägt rum först i sutet af februari, det ofta mött stora svärigheter att fä räkenskaperna afsutade före revisionens början Under dyika förhäanden är det rätt vanskigt att kunna stäa sig ti efterrättese föreskriften i 2 I om räkenskapernas förande för kaenderår Denna föreskrift förutsättet nämigen, att årsaf gifterna skoa vara inkomna före årets sut En annan oägen het, som föjer af årsafgifternas insändande under ärets sista dagar eer i början af det föjande äret, bör i detta samman hang icke ämnas onämnd Det arbete med ärsafgifternas mot tagande och bokförande samt medemsförteckningarnas gransk ning, som åigger kassaförvataren, kommer med nu rädande praxis att ti tiden sammanfaa med centrastyresens ärssam manträde Arbetet vid detta senare är emeertid sä mäng fadigt och ansträngande, att det gränsar hart när ti det out förbara att samtidigt därmed sköta äfven andra maktpäiggande göromä Centrastyresen finner det därför synnerigen önsk värdt, att en ändring af stadgarnas I 8 i öfverensstämmese med revisorernas försag mätte af kretsarna besutas I samband med en ändring af bestämmese!) om tiden fur årsafgiftens insändande ti centrastyresen torde äfven böra ifyågasättas en ändring af tiden för ärsafgiftens inbetaande ti kretsstyresen Enigt stadgarnas I 7 ska årsafgiften inbe aas ti kretsstyresen före oktober månads utgäng Dä det antag igen en och annan gäng inträffar, att kretsordföranden nödgas frän kretsmedemmar infordra resterande afgifter, synes det vara behöfiigt, att tiden för ärsafgiftens inbetaande ti kretsstyresen tibakafyttas en mänad eer ti sutet af septekber * Centrastyresen fär atsä hemstäa, att kretsföreningarna m Ute antaga föjande ändringar af stadgarna Nuvamnce ycese : A Om motzoners afgifvande ( Aa frågor, som uneer närmast föjande år önskas behandade af föreningen, skoa före den 5 no vember skriftigen insändas W centrastyresen omedebart eer genom kretsordförande B varje Fö?"esagen ycese : 4 : Aa frågor, som uneer närmast föjande år önskas behandade af föreningen, skoa före den no vember i två exempar insändas ti centrastyresen omedebart eer genom kretsordförande Om årsafgijtens tz'digare insändande ( medem erägger en års afgift af en krona, som in betaas ti kretssty resen före oktober månads utgång ( 7 ) Kretsor dförand e öfversäncer ti centras tyresen s kassör före årets sut de infutna årsafgifterna jämte förteck ning öfver dem, som betat ( 8 : ) ) 7 och 8: ) varje medem erägger en års afgift af en krona, som inbetaas ti kretsstyresen före september månads utgång ( 7) KretsorJförande öfversänder ti centrastyresens kassaförvatare öre oktober månads utgång de mfut a årsafgifterna jämte för tecknmg öfver dem, som betat ( 8: )
Sg 4 5 ö 7 8 9 I Kretsmöte utyses sä tidigt, att af centrastyresen utsända ärenden kunna vara sutbehandade samt vederbörigen justerade och styrkta protokosutdrag däröfver inkomna före den r november För att möjiggöra de gemensamma ärendenas snabba IL afgörande och sämedest vinna nödig tid äfven för uetsförening' ens egna angeägenheter bör kretsordföranden sä, snart som möjigt anmoda kretsstyresens edamöter eer ancira ämpiga föreningsmedemmar att pä fb'rhand göra sig förtrogna med hvar sitt af de utsända öfveräggningsämnen a samt vid kretsmötet z'neda diskussionen därom Kunna ej andra ämpiga inedare erhäas, torde ordföranden känna sig förpiktad att sjäf tjänst göra som sädan III Sä vida ej särskida omständigheter föraneda undan tag, torde vid kretsmötet amänna föreningens ärenden böra föredragas i föjande ordning : 2 3 Revisorernas hemstäan om ansvarsfrihet bifaes eer afsås; i senare faet ska, enigt stadgarnas föreskrift, fattas be sut om nödiga åtgärder (s 72) Fyra centrastyresemedemmar väjas (s 7 2) Märk : 8 ovabara! En föreningsrevisor väjes (s 72) Märk : 4 ovabara (s 73) önefråga (s 8 ) afgifv ande och 2) å'rs samt i samband dibmed Uttaande göres i fokskoärcwecårens Besut fattas i fråga om ) motiones afgiftens tidigae insändande stående stadgeändingm (s 85) 0 Sockenombud utses, där så anses gagneigt (s 07) Påminiese göres o m S veriges amänna fokskoärareförenings pedagog,iskct ittemtusäskap (s 08), om det fortsatta in samandet af matmict ti en svenska {ocundevisningens historia (s 5 4) och om tivaratagan det af iice sko 2 :i'' inst två personer utses att justera kretsmötets protoko (såvida j ustering ej verkstäes af kretsföreningen sjäf å nytt möte före protokosutdragens insändande) I M i n n e s i st fö r k retso rd fö ra n d e n a Arfvode bevijas å t sekreteraren (s 72) A rfvode bevijas åt kassaförvataren (s 73) En Jifförsäkringsrevisor väjes (s 7 ) \färk : eneast de i den särskida gruppen inom ifförsäkringsboaget Svecia försäk rade detaga i vaet! Uttaande göres i frågan om haftidsäsningen i fokskoan mate,rie IV I vaprotokoen upptagas aa de vabara personer, pä hvika röster afgifvits, jämte vederböriga rösteta Pä det att arbetet med sammanstäandet af kretsförening arnas besut och uttaanden mätte kunna samtidigt utföras af fera personer, är det nödvändigt, att dessa besut och uttaan den fördeas pä fpra skida protokosutdrag: ett för de årige? återkommande förvatningsärendena ( I 6 ), ett angående haf tidsäsningen i fokskoan ( 7 ), ett angäende fokskoärarekärens önevikor (8) samt ett i fråga om ändring af stadgarna ( 9 ) Så tidigt som möjigt ombesörjer ordföranden, att proto kosutdragen bifva pä behörigt sätt utskrifna samt därpå ti centrastyresen insända före den I november, samtiga under adress : Centrastyresen jb'r Sverz'ges amänna fokskoärarejb'rem'ng, Stockhom 5 (Förkortningen S A F bör ej användas, enär den visat sig medföra förväxing) För bevarandets och begagnandets sku böra utdragen göras pä fast papper af vanigt skrifarksformat, icke såsom understundom skett pä tunt genomskinigt papper i oktav eer kvart Vid inre kanten ä:mnas en bred margina För att sammanförandet af utdragens innehä ej måtte ' onödigt försvåras, är det synnerigen fördeaktigt, om de af fattas i enighet med föjande fyra formuär
\ go [Utdraget Nkretsen ] Amänna föreningens ärenden Utdrag af protoko, hået vid Nkretsens möte i N den 9 04 [Utdraget 3 ] Amänna föreningens ärenden Utch ag af protoko, hået vid Nkretsens möte i N e en 904 r 2 3 00 anedning af revisorernas hemstäan Vid med sutna sedar töretaget va af fyra centrast_y resemedemmar erhö A i B 00 röster C i D 00 Vid med sutna sedar företaget va af en föreningsrevisor erhö A i B 00 röster C i D 00 I arfvode åt sekreteraren bevijades 00 kronor I arfvode åt kassaförvataren bevijades 00 kr'onor Vid af de i den särskida gruppen inom Lifförs k in s boaget Svecia försäkrade företaget va af hfforsak ringsrevisor erhö A i B 00 röster C i D 00 4 5, 6 Med 00 Att justera mötets protoko utsågos J usteract : 00 I fråga om h a ftidsäsnin gen uttaan den : Frå gan : o s v N som o fvan Sekreterare Y id N kretsem 9 04 foksko an gj ordes föj a n d e n ar : N som ofvan sekreterare j [Utdraget 4] Nkretsen Amänna föreningens ärenden Utdrag af protoko, hået vid N kretsens m öte i N den 904 9 A B 00 I fr åg a om motioners a fgi f,ran e och i samband cännel stående ändring af stadgarn a besöts : I fråga om årsafgi ftens tir ieare insänrande och i sam band därmed stående ändring aj stadgarn a besöts : 00 Att justera mötet;; protoko ntsågos 00 sekreterare Att jus tera mötets protoko utsågos N s o m ofv::m Justerad t: Rätt afskrifvet i tyg sekreterare sekreterare Rätt afskrifvet in tyg ar : Nkretsen Att justera mötets protoko utsågos Amänna förening ens ärenden Utdrao af protoko, hået m öte i N den 7 00 00 Frågan : o s v c I fråga o m fokskoärar ekårens önevikor gjordes föjande uttaanden : Justeradt : Rätt afskrifvet intygar : Sekreterare [Utdr[!get 2] 8 Nkretsen J usteradt : Rätt afskrifvet intygar : _ N som ofvan Sakrcterare sekreterare
V För att främja samarbetet mean änsombudet och sockenombuden och sämedest underätta deras bemödanden att befordra föreningens intressen och tisutningen ti den samma är det önskvärdt, att kretsordföranden ombestyr, att strax efter sedan va af sockenombud skett, ti änsombudet ', insändes uppgift ä de vada VI Före instundande r januari insänder kretsordföranden ti centrastyresens kassaförvatare J J Dastriim, Stockhom r (ej ti centrastyresen): r Fiirteckning öfver kretsföreningens medemmar under r 9 04, upptagande deras namn, tite och adress Vid uppgörandet af denna förteckning användes den bankett, som kommer att tisändas hvarje kretsordförande i h öst De å ban ketten ämnade anvisningarna böra på det noggmnnaste iakttagas I hän dese af så stora ändringar, att ifrågavarande bankett ej kan b e gagnas, bör annan sådan rekvireras eer ock särskid ista skrifvas, denna senare dock atid med st?ängt iakttagande af samma uppstä ning som i den tryckta kataogen En dast hafarksformat må användas Hvarje sags afvikese från de för dessa istor ämnade anvisningama åstadkommer en mängd onödigt arbete för centrastyresen samt ökade kostnader för sättning och korrektur Kretsordförandena torde om sorgsfut tise, att namnen bifva rätt stafvade o ch att uppgifterna äfven i öfrigt v arda korrekta, ty i annat fa kan centrastyresen na turigtvis icke ikäda sig något ansvar för förteckningens riktighet 2 för h varje ä medemsförteckning en upptagen person en ( r ) krona (Stadgarnas r 7 och r 8 ) Årsafgzfterna fiir 904, Härvid torde beaktas : att afgiftern a hest sändas på en gäng för hea kretsen ; att penningar hest sändas genom p ostanvisning, i aa händeser icke i orekommenderadt bref ; att frimärken icke mottagas i ikvid; ctt t insänd a afgifter kvitteras i Svensk Läraretidning inom 8 da gar efter mottagandet eer, ifa uttryckig b egäran härom framstäes, å särskidt brefkort R ev isi o nsberättese Undertecknade, som bifvit utsedda att granska Sverige amänna fokskoärareförenings J åkenskaper och förvatning för är r 903, fä härmed efter utförd t uppdrag afgifva föjande re visionsberättese Föreningen omfattade vid ärets början 8, 3 5 0 medemmar och vid de s sut 8, 9 3 0, hvadan en tiökning i medemsantaet af 5 80 ägt rum Kretsarna hafva under samma tid ökats frän 2 5 I ti 2 5 6 Räkenkaperna utvisa sammandrag : ])ebet Bezå!mng från år 902 : I Stockhoms enskida bank : kapitaräkning sparkasseräkning checkräkning Kontant I Svensk Läraretidnings Föragsaktieboag 3 0 aktier ä nom r o o kron r Lager af småskrifter_ Inventarier _ 9, 2 00 : 6 7 : 84 r o: I 5: 87 3,000: 4 9: 75 3 00 : I 3, 0! 3 : 4 6 Skuder: Jutomtemede skomötesmede I,68o: 9 2 8 : 66 2, 6 o 8 : 66 Inkomster under året: Årsafgifter af 8, 9 3 0 medemmar a I kr Såda ärs och småskrifter Räntor Utdening ä aktierna Jutomtens stipendium Tummeitens understödsmede _ " Transport 8,930: 2 0: 2 0 408: 4 5 r 8o:,4 2 5 : 3 7 5 : I I, r 3 8: 65 5,62 2 : r2
95 94 Transport För annonser Ränta ä skomötesmede nträdesafgifter vid ombudsmötet Gäfva a f J Stenqvist f Kvidinge Fonden för ett eget hem ät S A F I I, I 3 8 : 65 I 5, 6 2 2 : I 2 300: I 9: I 5 23: 50 I, oo o : 4 77: ', 57 I 2,958: 87 Behåning ti år I Stockhoms enskida bank : kapitaräkning I 0, 5 3 0 : sparkasseräkning I, 7 2 0: checkräkning I,03 2 : Kontant 47: I Svensk Läraretidnings Föragsaktieboag 3 0 aktier ä nom I OO kronor_ 3, 000: Lager af smäskrifter 4 I 5 : 2 7 o: Inventarier Kronor 2 8, 5 8 0: 9 9 Utgifter under året : _ 9, 6 0 8 : 03 52 ' 3I or Centrastyresens tvenne sammanträden Revisionen Länsombuden Årsskriften Årsskriftens utsändning Ombudsmötet Bidrag ti korrespondenskurser Understöd ti pedagogiska ärarebibiotek Bidrag ti ' popuärvetenskapiga föreäsningar stipendium för en studieresa understöd ä t sjuka smäskoärarinnor Läkarevärd ät en ärare Hyra och ved Bokbinderiarbeten Porton, skrifmateriaier, renskrifning, cirkuär, teefon m m Extra skrif och expeditionskostnader Honorar Korresponderande ombudet sekreterarens arfvode Kassaförvatarens arfvode Brandförsäkring Afskrifning ä inventarierna skomötesmede jämte ränta, öfverämnade ti I 3 :e amänna svenska fokskoäraremötet Kreit Transport 904 : c _ I A 3 9 = 8o 2 3 5 : 40 n g: 2 6 2,558: 63 44 6: 8 2 305: so: 5 00 : 55 I /,O I 5 : 3 9 Skuder: Ej använda jutomtemede : för studieresor ör korrespondenskurser för pedagogiska ärarebibiotek O dispo'neradt beopp 2 4S: s o o: Fonden för eget hem ät S 6oo: 5 0: 205: I I 3: so 6 5 0: 5 8o: I oo : I so: A F I,4 8o: 47 7: 5 7 40: 5 00: 2 00: 50 3 0: 947: 8 I 9,6o8: 03 Transport 9,6o8: 03 I,95 7: S7 Kronor 3 3: H) 2 77: 30: I: 2 8, 5 80: 99 Centrastyresen har under äret haft 2 och dess verkstä ande, utskott 2 r protokoförda sammanträden, h varjämte i sam band med sommarens amänna svenska fokskoäraremöte cen trastyresen häit ett möte med ombud frän kretsarna och ett med änsombuden Band den stora mängd ärenden, som af centrastyresen behandats, vija vi särskidt erinra om dess ätgärder för vär nandet af fokskoans fria utvecking i amänhet och för en förbättring af andsbygde s skoväsen i synnerhet samt för fokskoans utrustning med praktiska öfverbyggnader, dess skrif vese ti regeringen i rättstafningsfrägan och dess försök att :ä det ifrägasatta statsansaget ti fokbibioteken utsträckt äfv n ti ärare och ärjungebibioteken Den har ock verkat för _ att smäskoans ärare:p rsona mätte vinna ordinayie anstä,ning och
97 i rättsigt hänseende komma i jämbredd med sina kamrater vid den egentiga fokskoan Det är het naturigt, att den arbetsbörqa, som hviar p centrastyresens axar, ska härdast trycka sekreteraren F r att gifva föreningens medemmar någon förestäning om, h vad sekreteraren under äret haft att uträtta, vija vi me_d dea, att de af honom förda protokoen utgöra I 70 idor stort fo:: m at, ehuru de äro affattade i den mest sammanträngda form 0ch bott upptaga framstäda försag ocb fattade b_{ sbt, att de ti protokoen hörande biagorna omfatta 6oo sidor och att sekre terarens brefbok utvisar 4 3 0 afgängna postförsändeser, däri ärsskriften utsändand e ej är inräknadt Att den hittisvarande sekreteraren afsagt sig uppdraget, är säunda ej att förväna sig öfver och ika tydigt är, att centrastyresen ej kunnat finna någon ämpig person, som för en sä ringa ersättning som 500 kronor veat ätaga sig det omfattande arbetet Centrastyresen har därför nödgats tiförsäkra den för är I 9 04 anstäde sekre teraren dubba beoppet Vi äro öfvertygade om att, dä arf vodesfrägan kommer ti beh anding, den af centrastyresen vidtagna åtgärden ska af kretsarna godkännas Ti den afgängne sekreteraren herr Aex Jonsson hem bära vi föreningens varma tack för det nitiska och insiktsfua arbete, han som sekreterare under fera är utfört ti förening ens bästa Ett änge närdt önskemå har varit, att föreningen en' gäng i framtiden måtte fä ett eget hem Detta har under äret förts ett steg mot sitt förverkigande därigenom, att det öfverskott (47 7 : 5 7 kr), som uppsmtt vid insamingen ti herrar Bergs och Hammarunds porträtt, öfverämnats ti föreningens kassa att utgöra grundpåt ti en fond för det angifna ändamået Det under året håna ombudsmötets förhandingar hafva gifvit oss anedning att fästa föreningens och centrastyresens uppmärksamhet på vikten af, att dessa möten, om de skoa kunna timätas afgjord betydese, böra gifvas en mera om sorgsfut vad sammansättning Praxis är nu i regen, att kret sarna ti ombud utse dem af sina medemmar, hvika på för hand kunna bestämma sig för att resa, utan afseende pä, om dessa äro de mest ämpiga att föra kretsens taan eer ej A tt fä en ändrin g i nu rådand e förhä anden ti ständ torde ej gå för sig med mindre, än att ombud en erhåa reseers ätt ni?g Om denna på, ett eer annat sätt fördea des och ett mmdre anta ombud utsäges, borde kostnad erna ej bifva ett o öfverstigigt hinder Som den af oss nu afsutad e granskn ingen ger vid han d en, att aa protoko och räkensk aper äro med omsorg och gg annhet f?rda, räkenskapern? vederbö rigen verificerade och foremn gens tigäng ar mot god säkerhe t förmånigt pacera de' fä vi tisty rka kretsa rna att bevija centras tyresen fu och tacksam ansvars frihet för I 903 års räkenskaper och förvatning Stockhom den Nis L undah 27 februari I 904 Otto Bt!jhom A/fr Friden 7
Ö{vesikt af (tii'siikingsöresen inqm Sven'ges amänna fokskoii?are förenings i((örsäkingsgupp åen 900903 amänna fok Berätt ese om revsonen af Sveriges i Svecia grupp ngs rsäkri ö i:ff enings areför skoär Styres en, för itförsäkringsboage t Sveda har afgifv t e o k: gö"ese för Sverige s amän na fokskoärareforenmgs hfforsa o rin()'sgrupps verksam het och stänin g år 9 0 3 Af denna knngar gö;eise framgär, att gruppens ansvar ssumm a för ifförsä,000: 2 9 Kr: 2 0 9 ber decem utgjord e den 3 mgar ansökn 4 2 it inkomm hafva 3 0 9 ' Under om ifförsäkring, hvika bevijats ti beopp 4 5, 5 00 : af S:a Kr 2 3 7, 5 00 : r,ooo :» Härifrän afgå under året annuerade Kr 2 3 6, 5 oo : H vadan er 90 3 decemb I 3 den summa utgjord e gruppens ansvars äkradt återförs kr 00 5, 2 af beopp ett Däraf var Inkoms terna under året hafva varit: premier kr 8, 5 5 9 : 8o, räntor kr 3 9 4 : 46; s:a kr 8, 9 5 4 : 2 6 Utgifterna voro: kostnad er enigt I 8 i kontrak t me Sveca ro kr 70 5 : 8o, återförsäkrings premier kr 6 8 :, anskaff mgs_p vmst bi 49, : 2 4 I kr 6 ner provisio visioner kr I 3 : 50, inkasso kr fonden kr 4 5 : so, ti försäkringsfond en kr S A 4 9 : o r ; s:a 6, 5 4 7 : 3 0 Arets behän ing utgjord e såunda kr 2, o 6 : 9 6 ngsfond försäkn och o s : 9 3 2 kr Gruppe ns vinstfond utgjord e kr I 6, 0 6 9 : 7 I statistiska uppgifter för 903 Män I Kvinn or at 4 23 9 Anta försäkra de 236,500 49,000 F örsäkrin gsbeopp 87,500 2,0'75 2, 30 2,060 Medeförsäkrin gsbeopp 86, s 34,a, 36,G 4, Medeå der D e försäkr ade fördea de efter Försäkr ade och försäkrin gsbeopp försäkr ingsbe opp en : inom oika ådersk asser : Anta Försäkrings försäkrade beopp kr 2025 2530 30 35 3540 40 45 4550 50 55 5560 år» ))»» )) ))» 8 20 26 24 6 3 6 8,000 44,500 5,500 48,500 38,000 22,000 3,000,000 Anta för s äkrade Ti och m ed,000 kr 39 43,002,000 2,00 3,000 3,00 4,000 4,00 5,000» 9 4 8 Bevija Gäande D ärat de för försäk återför säkringar v i d säkrad t ringa årets sut Kronor Kronor Kronor Sökta försäk ringar Å Kronor 900 02,000 97,000 96, 000 90 72,000 72,000 58,500 902 4,500 37,500 92,000! 903 45,500 45,500 236,500 2,500 2,500 2,500 2,500, Premie Försäk Fonden i inkomst rings% af (brutto) fon d vid försäkårets sut ringskronor Kronor summan 3,765 3,2 5,574 5,97 7,05 0,580 8,560 6,070 3,n 3,52 5,5 6,79 Ersättning fördödsfa (brutto) Kronor,000 De i styresens berättese ämnade uppgifterna stå i fu öfverensstämmese med den inom boaget för gruppen förda särskida räkenskapen För bedömandet af gruppens stäning må band annat framhåas, att sedan omkostnaderna gädats och regements eniga afsättningar ti försäkringsfonden och vinstfonden ägt rum, har gruppens behåning under är et ökats från kr 3 2 2 : 05 ti kr 2, 7 2 9 : o r Gruppens gynnsamma stäning framgår äfven däraf, att försäkringsfondens förhåande ti ansvarssumman stigit från 5, 5 :7,; ti 6, 7 9 '? Resutatet af såvä boagets verk samhet i det hea som den särskida gruppens ådagaägga med a önskvärd tydighet, att det frän visst hå mot både boaget och gruppen riktade anoppet visat sig vara het och hået ett hugg i yädret Såsom framgår af redogöresen här ofvan, har ansutningen ti Sveriges amänna fokskoärareförenings itförsäkringsgrupp under det senast gångna året tagit ny och ökad fart Dä detta ju får anses som ett godt varse för framtiden, behöfver vä knappast erinras därom, att gruppens betydese för ej bott de särskida försäkringstagame utan äfven för sammanhåningen och soidaritetskänsan inom ärarekåren är i väsentig grad' be roen'de pä tisu ningen Stockhom den 4 mars 9 04 J J Dastr/m i