Utredning Konfliktmineraler

Utredning Konfliktmineraler Förvaltningen för Inköp och upphandling har fått följande uppdrag att genomföra under 2017: Inköp och upphandlingsnämnden ska utreda och utvärdera vad som kan göras inom ramen för uppdraget för att minimera stadens inköp av produkter som innehåller konfliktmineraler. Del 1: Bakgrund och kartläggning Vad är konfliktmineraler? Konfliktmineraler är mineraler som utvinns från gruvor i konfliktdrabbade områden, där de intäkter som dessa mineraler ger upphov till används för att finansiera fortsatta väpnade konflikter och medföljande allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Det rapporteras ofta om bland annat massvåldtäkter, barnarbete och undermåliga arbets- och levnadsförhållanden från de gruvområden där konfliktmineraler utvinns. De metaller som definieras som konfliktmineraler är tantal, tenn, tungsten (även kallad volfram) och guld vilka brukar refereras till under samlingsnamnet 3TG. De mineraler som utvinns ur gruvor och sedan förädlas till nämnda metaller, är columbit-tantalit (tantal), kassiterit (tenn), volframit (tungsten) och guldmalm (guld). Det land som är mest förknippat med utvinning av dessa konfliktmineraler är Demokratiska Republiken Kongo, men problematiken påträffas även i angränsande länder och i viss utsträckning i delar av Sydamerika och Asien. Gruvbrytning i allmänhet är sällan oproblematiskt ur ett hållbarhetsperspektiv och det finns således flera andra metaller där utvinningen också ofta är förknippad med stora sociala och miljömässiga risker, som exempelvis kobolt, platina och palladium. Denna utredning är dock avgränsad till tidigare nämnda konfliktmineraler, även om resultatet av utredningen eventuellt kan anpassas även på andra metaller som utvinns i riskområden. Det är viktigt att understryka att tenn, tantal, tungsten och guld inte per automatik är konfliktmineraler, utan det beror på var och under vilka omständigheter mineralerna utvinns. Det är inte endast utvinningen som är förknippat med hållbarhetsproblem, även om problemen ofta är störst där. Det finns stora sociala risker även i fabriksanläggningar längs produktionskedjan, främst avseende arbetsvillkor och barnarbete. 1 Produktionskedjor och spårbarhet Produkter som innehåller konfliktmineraler har komplexa produktionskedjor, vilket gör att det är väldigt svårt att spåra produkternas ingående metaller tillbaks till en specifik gruva. I exempelvis en mobiltelefon används tenn som lödningsmaterial, tantal används till kondensatorer, det finns guldpläterade kontakter i kretskorten och tungsten gör att telefonen vibrerar. Alla dessa fyra metaller utvinns från olika gruvor och transporteras sedan via ett antal mellanhänder till olika smältverk, vilka i sin tur sedan skickar vidare de förädlade metallerna till tillverkare av elektriska komponenter och sammansättningsanläggningar. Dessa företag skickar i sin tur vidare komponenterna till tillverkaren av slutprodukten. Från det att konfliktmineralerna smälts ner och 1 Areskog Bjurling, Kristina (2010). Swedwatch. Konfliktmineraler i våra mobiler Röster från Östra Kongo. http://www.swedwatch.org/wp-content/uploads/2016/12/sammanfattningvoices.pdf 1

förädlats i smältverken är det ofta omöjligt att spåra ursprunget. Det beror på att metallerna i detta steg genomgår fysisk omvandling när de smälts, vilket gör att eventuella märkningar på metallerna försvinner. Dessutom blandas metallerna ofta med andra metaller från andra gruvor. Därför vilar ett stort ansvar på smältverken i produktionskedjan att ha kontroll på var de mineraler de handlar med kommer ifrån. Om inte ursprunget kan säkerställas går det inte heller att säkerställa att råvarorna i slutprodukten är utvunna under bra förhållanden. Denna bild illustrerar hur produktionskedjan för konfliktmineraler som utvinns i konfliktområden i Demokratiska Republiken Kongo kan se ut: Figur 1 - Produktionskedja Mineralerna utvinns först från gruvverksamheter, varav drygt hälften sägs vara illegala och kontrolleras av militanta grupper. Resterande gruvor är legala. Efter utvinning skickas mineralerna till företag som bedriver handel med mineralerna, i figuren kallade multinationella import/exportföretag, som i sin tur säljer vidare till smältverk. Dessa multinationella företag ligger ofta i DR Kongos grannländer och det finns en utbredd problematik kring korruption och utpressning längs transportvägarna mellan gruvor och dessa företag. Det leder till att illegala militanta grupper ibland kan dra nytta av handeln även om utvinningen i grunden är legal. 2 Det finns ett oräkneligt antal gruvor som 3TG-metallerna utvinns ur och det finns också oerhört många komponenttillverkare, sammansättningsanläggningar och sluttillverkare. Men det finns betydligt färre smältverk. Där finns således en betydligt större möjlighet att ha kontroll och därför ligger ofta fokus i olika regelverk och initiativ inom området på att tillverkare av elektronikprodukter ska kunna redogöra för vilka smältverk som används i produktionskedjan. En producent av produkter som innehåller tenn, tantal, tungsten eller guld har en helt annan möjlighet att ha kontroll på leverantörskedjan från smältverk till slutprodukt, än från gruva till smältverk. Om det då går att 2 BSR (2010). Conflict Minerals and the Democratic Republic of Congo - Responsible Action in Supply Chains, Government Engagement and Capacity Building. https://www.bsr.org/reports/bsr_conflict_minerals_and_the_drc.pdf 2

säkerställa att smältverken inte handlar med konfliktmineraler kan företagen följaktligen undvika att konfliktmineralerna hamnar i deras produkter. 3 Lagstiftningar och riktlinjer De huvudsakliga lagstiftningar som finns på området är sektion 1502 i Dodd-Frank Act, för företag som är börsnoterade i USA och handlar med 3TG-metaller, samt EU-direktiv 2014/0059 som gäller för europeiska företag (som träder i kraft år 2021). Båda lagstiftningarna har sin grund i de globala riktlinjerna i OECD Due diligence (fullständigt namn är OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas) men är inte lika långtgående och ambitiösa. OECD:s riktlinjer innebär i korthet att företag ska genomföra en heltäckande riskanalys av sin produktion. Riskanalysen ska innehålla mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn, samverkan med lokalsamhället med mera. Enligt dessa riktlinjer åläggs företagen även med ett ansvar att följa upp, förebygga och åtgärda de negativa resultat och risker som riskanalysen visar. 4 Riktlinjerna i OECD Due diligence är mer långtgående än befintliga lagstiftningar på så vis att riktlinjerna tar hänsyn till hela produktionskedjan på ett djupare plan och ålägger företagen med ett större uppföljningsansvar. De stora initiativen och samarbetsorganisationerna inom branschen utgår från just OECD:s riktlinjer och inte enbart lagstiftningen i sina arbeten kring att motverka konfliktmineraler. Dessa riktlinjer anses vara ledande inom området. 5 Certifierade smältverk Det är möjligt för smältverk att genomgå en revision och certifiera sig enligt programmet Conflict Free Smelter Program (CFSP). CFSP är en del av initiativet Responsible Minerals Initiative (RMI) som är startat av de inom elektronikbranschen välkända hållbarhetsorganisationerna Electronic Industry Citizenship Coalition (EICC) och Global e-sustainability Inititative (GeSI). Drygt 350 företag är anslutna till RMI och av dessa är många ledande elektronikföretag. En certifiering enligt CFSP har därför en hög trovärdighet inom branschen och de smältverk som har erhållit en sådan certifiering anses vara konfliktfria. Enligt RMI finns det i nuläget (oktober 2017) totalt 322 smältverk som hanterar 3TG-metallerna, som är kända av RMI. Att RMI känner till ett smältverk betyder i detta sammanhang att smältverket används av något av medlemsföretagen eller att smältverket själv har ansökt om att få genomgå en revision. Av dessa 322 smältverk är så många som 250 certifierade i enlighet med CFSP. Tenn Tantal Tungsten Guld Totalt Certifierade 42 69 41 98 250 Kända 43 83 46 150 322 Tabell 1 - Antal certifierade smältverk Dessa siffror gör att det vid första anblick ser ut att vara förhållandevis enkelt för elektronikföretag att endast använda sig av certifierade smältverk och därmed kalla sina produkter för konfliktfria. Problemet är dock att det inte alltid är känt vilka smältverk som används i produktionskedjorna. Det gör att det inte går att utesluta att det finns smältverk som används av de anslutna medlemsföretagen som inte räknas bland de 322 kända smältverken. Det finns dessutom 3 Jaekel, Theo (2016). Swedwatch. Far From reality - How the EU falls short in preventing the illicit trade of conflict minerals. http://www.swedwatch.org/wp-content/uploads/2016/12/80_kongo_enkelsidor-1.pdf 4 OECD. OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas. 3 uppl. 2016. http://dx.doi.org/10.1787/9789264252479-en 5 Jaekel. Far From reality - How the EU falls short in preventing the illicit trade of conflict minerals. 3

elektronikföretag som inte är medlemmar i RMI som också kanske använder sig av andra okända smältverk som inte heller ingår i denna statistik. Certifieringen innebär att smältverken får genomgå en revision av oberoende revisorer som kontrollerar att smältverken följer EICC:s uppförandekoder och riktlinjerna i OECD Due Diligence. Företagen åläggs även med ett ansvar att följa upp, förebygga och åtgärda de negativa resultat och risker som riskanalysen visar. Syftet med att handla från certifierade smältverk är inte att bojkotta gruvföretag i konfliktdrabbade länder, utan snarare att stötta de legala verksamheterna i dessa områden för att förbättra levnadssituationen för de människor som drabbas av den illegala handeln. Mer konkret och lite förenklat så fungerar det så här att om ett smältverk ska klara en revision och bli certifierat ska smältverket: - kunna uppvisa metallernas ursprung alternativt handla med återvunna metaller - följa riktlinjerna i OECD Due Diligence for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas - få intygat av revisor att det inte finns någon anledning att tro att de metaller smältverken handlar med ger upphov till finansiering av väpnade grupper och fortsatta kränkningar av mänskliga rättigheter. 6 Konfliktmineralers användningsområden För att kunna minska Göteborgs Stads inköp av varor som innehåller konfliktmineraler behövs en kartläggning över i vilka varor konfliktmineraler ofta förekommer. Metallerna tenn, tantal, tungsten och guld används främst i olika elektronikprodukter, men de förekommer även i andra varor som till exempel smycken och ljusstakar. En enkel tumregel är att om det sitter ett kretskort i en produkt, så innehåller den någon av 3TG-metallerna. I tabellen nedan går att utläsa vad respektive metall generellt sett ofta används till. Konfliktmineral Tantal Tenn Tungsten Användningsområden Turbinblad till jetmotorer, elektroniska system för flyg - och rymdfarkoster, vapenindustrin (ballistik), kameralinser, medicinteknisk utrustning (pacemaker, hörapparater etc.), kirurgiska komponenter (proteser, skruvar), laboratorieutrustning, kondensatorer i elektronikprodukter. Lödningsmaterial i kretskort, dekorativa föremål, konservburkar, bronsföremål (ca 80 % koppar, 20 % tenn). Skär- och borrverktyg, metalltråd, elektroder, kontakter, glödtråd i glödlampor, vibratorer i elektronikprodukter, smycken, 6 Responsible Minerals Initiative (2017). Conflict-Free Smelter Program. http://www.responsiblemineralsinitiative.org/conflict-free-smelter-program/ (hämtad 2017-10-16) 4

vikter, ballast, elektronrör, värmeelement till ugnar. Guld Smycken, accessoarer, mynt, kontakter, omkopplare, lödningsmaterial, satelliter, tandfyllningar, tandkronor, byggnadsverk. Tabell 2 - Konfliktmineralernas användningsområden Varor i Stadens utbud där konfliktmineraler kan finnas Genom att jämföra ovanstående tabell med Inköp och upphandlings ramavtalsområden kan en översiktlig bedömning göras över var i stadens nuvarande sortiment det är troligt att konfliktmineraler förekommer. I tabellen nedan tydliggörs inom vilka av Inköp och upphandlings ramavtalsområden det finns risk att produkterna innehåller konfliktmineraler och hur stor omsättning respektive ramavtal har. Färgerna i tabellen visar hur stor risken är att de som använder ramavtalen köper in produkter som innehåller konfliktmineraler. Risken är bedömd utifrån hur stor andel av produkterna på avtalet som troligtvis innehåller konfliktmineraler och ramavtalets omsättning. Omsättningen är betydelsefull för att få en bild av hur mycket produkter som köps på respektive avtal. Görs det mycket inköp inom ett ramavtalsområde där en stor andel av produkterna innehåller någon av 3TG-metallerna, är det följaktligen hög risk att det köps produkter från det ramavtalsområdet som innehåller konfliktmineraler. Ett ramavtalsområde med relativt liten omsättning men med en stor andel produkter som innehåller någon av 3TG-metallerna, medför en högre risk än ett ramavtalsområde som har hög omsättning men endast innehåller ett fåtal riskprodukter. HÖG RISK MEDELHÖG RISK MEDEL RISK VISS RISK Hur stor risken är att de som använder ramavtalen köper produkter som innehåller konfliktmineraler, är baserad på hur stor andel av produkterna inom ramavtalsområdet som kan tänkas innehålla konfliktmineraler, samt ramavtalets omsättning. Ramavtalsområde Appleprodukter (till administrativ personal och skolverksamhet) Arbetskläder inre miljö Arbetskläder yttre miljö Data hårdvara - AVprodukter inkl. tjänster Data hårdvara - PC inkl. tjänster Produkter som kan innehålla konfliktmineraler Datorer, Ipad, laddare, övriga tillbehör (kablar, adaptrar mm) Spännen, blixtlås, övriga metalldelar Spännen, blixtlås, övriga metalldelar AV (Audio Video) - produkter och tillbehör, projektorer, TV, högtalare, kameror etc. Datorer (bärbara och stationära), bildskärmar, servrar, surfplattor, personskrivare, övriga Ramavtalets omsättning (2016)* 28 304 833 kr 15 037 441 kr 24 056 657 kr 28 926 416 kr 162 910 233 kr 5

Data hårdvara kommunikationsutrustning El-materiel Glasögon Husgeråd och köksutrustning Järnhandelsvaror Kontors- och skolmaterial tillbehör (tangentbord, mus, kablar, USB-minnen mm) Switchar, routrar, accesspunkter, nätverkskablar etc. Installationsmaterial (kablar och andra komponenter), ljuskällor Glasögonbågar (ofta guldbeläggningar på annan metall) Hushållsmaskiner (vattenkokare, kaffebryggare köksassistenter etc.) Elverktyg (slipmaskiner, borrmaskiner etc.) beslag, lödtenn mm. Miniräknare, skrivbordslampor Elektriska lås 11 763 770 kr 33 010 174 kr 3 599 947 kr 20 151 681 kr 48 702 395 kr 31 189 942 kr Lås mm produkter och 72 445 343 kr tjänster Minnesgåva (Gratifikation) Klockor, smycken 1 938 159 kr Mobiltelefoner och övriga 28 507 282 kr telefoner mm Multifunktionella kopiatorer (copyprinters) Musikinstrument Möbler och inredning (möbler till förskola, skola, kontor och konferens, samt offentliga miljöer) Mobiltelefoner och tillbehör (adaptrar, laddare hörlurar, headset etc.) Copyprinters och toners (leasingavtal) Studioutrustning, elektriska instrument, förstärkare mm Elektroniska komponenter, lampor 5 357 433 kr (avtalet startade 2016-07-01) 10 714 866 kr 5 683 319 kr Förskola: 17 914 255 kr Skola: 55 156 813 kr Kontor och konferens: 76 058 360 kr Offentliga miljöer: 41 254 418 kr Möbler och inredning hemlika miljöer Sjukvårdsmateriel Elektroniska komponenter, lampor Digitala termometrar, elektroder, diverse elektroniskt material (Totalt Möbler och inredning: 190 383 846 kr) 13 572 863 kr 29 911 865 kr 6

Storköksutrustning Vitvaror, ugnar, kylskåp, 22 384 487 kr frysar, diskmaskiner etc. Städmaskiner Dammsugare, högtryckstvätt, övriga elektriska städmaskiner 3 612 854 kr (Avtalet startade 2016-04-01) 14 451 416 kr Symaskiner Symaskiner 1 370 688 kr Säkerhetstekniska system Brandlarm, inbrottslarm, 30 411 870 kr kameraövervakning mm Textilslöjdsmaterial Blixtlås, spännen, dekorativa detaljer, elektroniska handverktyg 1 205 396 kr (Avtalet startade 2016-10-01) 4 821 584 kr Trygghetslarm (ordinärt och särskilt boende) Diverse elektroniska komponenter 11 658 381 kr Trä- och metallslöjdsmaterial VVS-produkter Elverktyg, sågklingor, tennplåt, tenntråd, övriga elektriska komponenter Gulddetaljer (Guldpläteringar), varmvattenberedare Tabell 3 Kartläggning av konfliktmineraler i Göteborgs Stads sortiment 852 449 kr (avtalet startade 2016-10-01) 3 409 796 kr 11 786 490 kr *Omsättningen är ungefärlig då vissa avtal startade en bit in i 2016 och i vissa avtal ingår även tjänster, vilket innebär att omsättningen av själva produkterna som ingår i berörda avtals totala omsättning är något osäker. Prioriterade ramavtalsområden För att kunna genomföra åtgärder för att minska Göteborgs Stads inköp av produkter som innehåller konfliktmineraler är det lämpligt att välja ut några ramavtalsområden från Tabell 2. Det kan vara svårt att fokusera på samtliga ramavtalsområden i tabellen eftersom eventuella krav som ställs måste följas upp och det ska säkerställas att de åtgärder som genomförs faktiskt får effekt. Det är rimligt att i ett första steg genomföra åtgärder inom de ramavtalsområden där hög risk föreligger enligt tabellen. Dessa ramavtalsområden skulle då vara: Data hårdvara (AV-produkter inkl. tjänster, PC inkl. tjänster, Kommunikationsutrustning) Mobiltelefoner och övriga telefoner mm Appleprodukter (till administrativ personal och skolverksamhet) Vad gäller Appleprodukter så är det ramavtalet upprättat som ett pedagogiskt utvecklingskoncept snarare än att det är själva produkterna som säljs, även om produkterna också ingår i själva konceptet. Det är i nuläget inte fastställt om detta ramavtal kommer att fortsätta i nuvarande form i framtida avtalsperioder och behandlas inte närmare i resterande del av denna utredning. I följande resonemang behandlas detta ramavtalsområde ändå på samma premisser som övriga som i tabellen klassas som Hög risk, nämligen Data hårdvara och Mobiltelefoner och övriga telefoner mm. Även övriga ramavtalsområden som listas i Tabell 2 kan ses över när nya upphandlingar inom dessa områden genomförs, men nedan föreslagna åtgärder kommer få störst effekt och är mest relevanta då de appliceras på de ramavtalsområden där hög risk föreligger att inköp görs av produkter som innehåller konfliktmineraler. För att nå effekt är det viktigt att prioritera. 7

Vad görs nu? För att hitta lämpliga åtgärder med syftet att minska inköpen av produkter som innehåller konfliktmineraler är det viktigt att veta vad som redan nu görs inom de områden med störst risk enligt Tabell 2. Det kan styra hur stora steg som är rimliga att ta inför nästa ramavtalsperiod och kan också ge en fingervisning om vilka krav leverantörerna kan klara av att leva upp till framgent. Inom samtliga varuupphandlingar där risk föreligger för missförhållanden i leverantörs- eller produktionskedjan ställs krav på att leverantörerna ska ha och efterleva en uppförandekod tillsammans med krav på spårbarhet för produkterna. Dessa krav syftar till att säkerställa att inga brott mot mänskliga rättigheter pågår under framställandet av de produkter som finns i stadens sortiment. Det är dock svårt att nå fram till alla delar av produktionskedjan med dessa typer av kravformuleringar, särskilt när det handlar om så komplexa produktionskedjor som produkter som innehåller konfliktmineraler ger upphov till. Generellt är det så att dessa krav får effekt först när avvikelser från leverantörernas uppförandekoder identifieras vid revisioner och sedan åtgärdas. I de branscher där det är vanligt förekommande med konfliktmineraler är avvikelserna redan identifierade, det är att åtgärda avvikelserna som är problemet. Alltså är det nödvändigt att gå längre än att ställa krav på uppförandekod och spårbarhet för att komma till rätta med problematiken kring konfliktmineraler. Följande görs inom de ramavtalsområden som i tabell 2 identifieras som Hög risk, utöver krav på uppförandekod och spårbarhet. Data hårdvara Leverantörerna inom pågående ramavtal för Data hårdvara ska kunna erbjuda produkter som är TCO-certifierade. TCO-certifieringen innehåller hållbarhetskrav för att hantera miljömässiga och sociala risker under hela livscykeln. I den senaste uppdateringen av kriterierna i TCO-certifieringen adderades ett krav angående konfliktmineraler. Det kravet innebär att tillverkaren av en produkt måste ha en policy rörande konfliktmineraler. De måste dessutom arbeta enligt processer i OECD Due Diligence (som beskrivits under rubriken Certifierade smältverk), eller delta i regionala program för ansvarsfull brytning av tantal, tenn, tungsten och guld. Dock är det så att även om ett företag följer OECD:s riktlinjer, är det svårt att fullt ut säkerställa att deras produkter inte innehåller konfliktmineraler, i synnerhet i de fall då företag handlar från smältverk som inte följer dessa riktlinjer. Men i de fall en produkt är TCO-certifierad har åtminstone tillverkaren av produkten en policy och ett påbörjat arbete kring problematiken med konfliktmineraler. 7 Mobiltelefoner I nuvarande avtal för Mobiltelefoner och övriga telefoner mm finns det möjlighet för de som gör avrop på avtalet att beställa Fairphone. Fairphone tillverkas under schyssta förhållanden genom hela leverantörskedjan, från utvinning av råmaterial till sammansättning av produkter och senare i dess återvinning. Inköp och upphandling tillsammans med Intraservice kommer under hösten 2017 att testa och utvärdera fyra stycken Fairphones. Om denna utvärdering faller väl ut blir nästa steg att gå vidare med en utökad provperiod och flera telefoner, vilket senare kan möjliggöra för flera verksamheter inom staden att köpa Fairphones. 7 TCO (2017). Kraven I TCO Certified. http://tcocertified.se/tco-certified/kraven-i-tco-certified/ (hämtad 2017-10-20) 8

Del 2: Förslag på åtgärder för att minska inköp av produkter som innehåller konfliktmineraler I detta avsnitt följer förslag på åtgärder som kan genomföras för att uppfylla syftet med uppdraget att minimera stadens inköp av produkter som innehåller konfliktmineraler. Ofta krävs samverkan med andra förvaltningar eller bolag inom Göteborgs Stad för att åtgärden ska kunna fullföljas. I vissa fall ska kanske förvaltningen för Inköp och upphandling inte ansvara eller ens vara deltagande i genomförandet av åtgärden. Innan någon av de föreslagna åtgärderna kan utföras krävs en mer djupgående utredning kring respektive åtgärd. Den utredningen behöver då minst innefatta en tydlig och genomtänkt ansvarsfördelning, samt en analys av vad konsekvenserna blir av att åtgärden genomförs. Några av åtgärderna är främst riktade till de två ramavtalsområden som tidigare utpekats som prioriterade, alltså Data hårdvara och Mobiltelefoner och övriga telefoner mm, men de mer generella åtgärdsförslagen kan i vissa fall även genomföras inom andra ramavtalsområden. Inom de ramavtalsområden som klassas som hög risk är det inte bara viktigt att implementera åtgärder, utan där har branscherna generellt sett kommit längre än inom andra områden. Det gör att åtgärderna enklare bör kunna genomföras tillsammans med leverantörerna. Tätare dialog med leverantörer Eftersom ramavtalen Data hårdvara och Mobiltelefoner och övriga telefoner mm redan är igång är det viktigt att under pågående ramavtalsperiod initiera en dialog med leverantörerna avseende deras arbete med konfliktmineraler och hur Göteborgs Stad avser att arbeta med dessa frågor framöver. Det kan vara så att berörda leverantörer redan har ambitiösa metoder och rutiner kring problematiken med konfliktmineraler men att stadens krav ger dom ytterligare incitament för att gå vidare med sitt eget arbete. En tät leverantörsdialog inom ramavtalsområden där det finns en risk att produkterna innehåller konfliktmineraler är viktigt och bör kunna leda till ett bra samarbete kring dessa frågor. Förutom dessa långsiktiga samarbeten kan en konstruktiv dialog och ett nära samarbete även leda till att delar av sortimenten byts ut under pågående ramavtalsperioder, där det anses nödvändigt. Ställa krav i upphandlingar Att kräva att de produkter som offereras inte får innehålla konfliktmineraler, är troligtvis inte rätt väg att gå. Eftersom leverantörskedjorna är så pass komplexa kan inte leverantörerna säkerställa att kravet uppfylls, samtidigt som den typen av krav av samma anledning inte heller är möjliga att följa upp. Dessutom finns det i dagsläget endast ett fåtal produkter som sägs vara helt fria från konfliktmineraler, vilket gör att utbudet är oerhört bristfälligt jämfört med Göteborgs Stads efterfrågan. Däremot är det fullt rimligt att ställa krav på att de som levererar varor till Göteborgs Stad ska ha de rätta rutinerna och processerna på plats för att i så stor utsträckning som möjligt försöka undvika att handla med konfliktmineraler. Till exempel kan tidigare nämnda krav på leverantörernas uppförandekod och rutiner för spårbarhet, kompletteras med en formulering om att leverantörerna endast ska erbjuda produkter som är tillverkade av företag som fullt ut tillämpar riktlinjerna i OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas. Det betyder att de som tillverkar produkterna behöver gå längre än befintliga lagstiftningar på området. I de fall denna typ av krav används kan leverantörerna styrka att de uppfyller kraven genom att inkomma med 9

relevant dokumentation från tillverkarna av de produkter de säljer. Det ska tilläggas att även om en tillverkare arbetar enligt OECD:s riktlinjer kan det ändå förekomma konfliktmineraler i deras produkter. Fördelen är att tillverkarna själva inom ramarna för Due diligence-processen har ansvar att följa upp sitt arbete och åtgärda de avvikelser som upptäcks, vilket underlättar uppföljningsarbetet för den upphandlande myndigheten. Det är givetvis viktigt att först göra en marknadsanalys för att se om det finns tillräckligt med produkter som uppfyller dessa krav, så att efterfrågan kan tillgodoses. Ett annat och något mer konkret alternativ är att lägga fokus på smältverken genom att ställa krav på att leverantörerna ska säkerställa spårbarheten av metallerna i de produkter de levererar ner till smältverksnivå och att smältverken i sin tur är certifierade enligt RMI (se stycket Certifierade smältverk) eller i förekommande fall motsvarande organisationer. Om det ställs krav på certifierade smältverk kan leverantörerna visa upp dessa certifikat och därigenom intyga att de uppfyller kravet i upphandlingen. Troligtvis är branschen inte mogen för detta ännu. Det är till exempel hittills ingen elektroniktillverkare som kan säga att de enbart handlar från certifierade smältverk eller kallar sig helt konfliktfria, mer än för någon enstaka produkt. Men om krav kring detta ställs som utvärderingskriterier kan det vara ett sätt att långsiktigt påverka marknaden i önskad riktning. Det skulle i så fall innebära att leverantörerna får mervärde i upphandlingen jämfört med sina konkurrenter, om de kan bevisa att metallerna i deras produkter kommer från enbart certifierade smältverk. Första eller andra gången den typen av krav ställs kanske ingen leverantör kan leva upp till dessa kriterier, men så småningom kanske leverantörerna kan säkerställa att konfliktmineraler inte finns i deras produkter. Till en början kan det vara nödvändigt att rikta in sig på en specifik produktgrupp i kravformuleringen för att leverantörerna ska ha lättare att påbörja arbetet med att fasa ut konfliktmineraler och faktiskt kunna få mervärde genom att uppfylla utvärderingskriterierna. Någon måste ta första steget för att påverka marknaden och göra skillnad. Offentlig upphandling kan mycket väl vara ett effektivt verktyg i detta arbete. Om kraven ställs som utvärderingskriterier likt här beskrivet, finns ingen risk att upphandlingen kan komma att sakna anbudslämnare på grund av dessa krav och möjligheterna att tillsammans med leverantörerna sträva mot ett sortiment fritt från konfliktmineraler ökar. Det finns heller inget som egentligen hindrar att båda alternativen som beskrivits ovan används kombinerat i ramavtalsupphandlingar. Krav på TCO-certifierade produkter Vidare bör det inom ramavtalsområdet Data hårdvara tryckas på att produkterna ska vara TCOcertifierade i högre utsträckning än vad fallet är i nuvarande avtal. I nuvarande avtal ska leverantörerna kunna erbjuda TCO-certifierade produkter inom de produktgrupper som en TCOcertifiering är tillämplig. Ett sätt att gå framåt kan vara att välja ut en produktgrupp och besluta att det inom den endast ska finnas TCO-certifierade produkter att tillgå. Då är det viktigt att ha i beaktande att det endast är den senaste versionen av TCO-certifieringen som behandlar konfliktmineralfrågan. En TCO-certifiering är tillämplig på produktkategorierna bildskärmar, bärbara datorer, tablets, smartphones, stationära datorer, allt-i-ett-datorer, projektorer och headsets. Totalt finns i nuläget (oktober 2017) 3054 produkter som är TCO-certifierade enligt den senaste versionen av kriterierna, varav 2756 är bildskärmar, 113 stationära och allt-i-ett-datorer, 90 bärbara datorer, 82 headsets, 9 projektorer, 4 surfplattor och dessvärre inga smartphones. 8 Det innebär att det endast är möjligt att ställa krav på TCO-certifierade produkter inom ramavtalsområdet Data hårdvara. En annan slutsats som kan dras av dessa siffror är att det egentligen inte finns någon anledning att tillhandahålla bildskärmar som inte är TCO-certifierade. 8 TCO (2017). Sök certifierade produkter. http://tcocertified.se/tco-certified/produktsok/ (hämtad 2017-10-20) 10

Hyra istället för att köpa Inköp och upphandling har ett ramavtal för copyprinters, alltså multifunktionella kopiatorer, som är en riskprodukt ur ett konfliktmineralperspektiv. Det avtalet är utformat som ett leasingavtal vilket innebär att beställare på ramavtalet hyr produkterna från leverantören. Ur hållbarhetssynpunkt är det i allmänhet bra att hyra produkter istället för att köpa, samt att reparera när produkter går sönder snarare än att byta ut. På så vis behöver inte nya produkter tillverkas i samma utsträckning och färre konfliktmineraler behöver utvinnas ur gruvor. Denna typ av cirkulära tänk skulle kunna vara möjligt att applicera på fler produkter i Göteborgs Stads sortiment som innehåller konfliktmineraler. Även i de fall produkter hyrs istället för att de köps är det viktigt att ställa krav på produkterna för att i den mån det är möjligt undvika att de leasade produkterna innehåller konfliktmineraler. Det finns rent tekniskt inget som hindrar att exempelvis datorer som används i verksamheterna leasas istället för att de köps. För vanligt kontorsarbete bör en dator kunna leasas under många år för att sedan uppgraderas och hålla i ytterligare många år, snarare än att skrotas och ersättas. Troligtvis är det endast en ytterst liten andel av stadens medarbetare som behöver ha datorer med den senaste och bästa prestandan. En vanlig metod kring leasing av arbetsdatorer brukar vara att leverantörerna hyr ut datorer under en treårsperiod, för att sedan byta ut dom mot nya. De använda datorerna rekonditioneras om nödvändigt innan de skickas ut till en verksamhet som inte har lika höga krav på prestanda där de sedan används i ytterligare tre år. Ett system ungefär som detta vore lämpligt att upprätta inom Göteborgs Stad. Exakt hur det kan gå till bör då bestämmas i samråd med potentiella leverantörer av arbetsdatorer. Öka produkternas användningstid Även om det av olika anledningar inte skulle vara möjligt att leasa produkter inom vissa ramavtal, är det ändå rimligt att försöka öka användningstiden på produkterna. IT-produkter har generellt sett störst negativ påverkan på miljömässiga och sociala faktorer under utvinningen av metaller och tillverkningsfasen. Genom att öka livslängden på befintliga produkter genom reparationer och rekonditionering, och även öka användningstiden av produkterna genom ändrade konsumtionsmönster, skulle Göteborgs Stad följaktligen minska inköpen av konfliktmineraler. Ett första steg för att implementera denna åtgärd bör vara att kartlägga hur många datorer och telefoner som faktiskt finns ute i verksamheterna och vem som är användare. Det bör även undersökas vilka beslut som är tagna i Göteborgs Stad kring hur ofta och under vilka omständigheter det är okej för en anställd att byta ut sin dator eller telefon. Ett vanligt konsumtionsmönster inom mobiltelefonhandeln generellt sett är att konsumenter byter ut fullt fungerande mobiltelefoner i samband med lanseringar av nya modeller från de stora tillverkarna. Detta beteende är inte kompatibelt med en strävan efter ökad användningstid av produkter. Visar det sig efter en kartläggning att detta konsumtionsmönster även återspeglas bland anställda i Göteborgs Stad bör detta åtgärdas. Om en anställd i staden redan från början vet att telefonen är till låns och kommer bytas ut efter en bestämd tidsperiod, kan det leda till att detta konsumtionsmönster ändras. Begränsa antalet produkter på ramavtalen På nuvarande ramavtal inom Data hårdvara finns det till exempel 100-tals modeller av bärbara datorer från ett 10-tal olika tillverkare. Om utbudet av produkter i Winst (Göteborgs Stads e- handelssystem) begränsas är det lättare att ställa krav på produkterna och att kontrollera vad beställarna köper. Om syftet med uppdraget att minska inköpen av produkter som innehåller konfliktmineraler ska uppfyllas, är det inom många produktgrupper nödvändigt att begränsa beställarnas valmöjligheter. Det vanliga förfarandet som oftast används är att ramavtalen möjliggör för beställarna att välja en, ur hållbarhetsperspektiv, bättre produkt. Men andra, billigare produkter, har fortfarande varit möjliga att köpa från dessa ramavtal. Resultatet av den typen av lösning är att ansvaret läggs på över på beställarna att de ska välja den ur hållbarhetsperspektiv bästa produkten. 11

Om beställarna inte får möjlighet att beställa sämre produkter är det betydligt enklare att nå önskad effekt. Om det visar sig vara önskvärt framöver att utöka användandet av tidigare nämnda Fairphone, är det troligtvis också nödvändigt att begränsa övriga alternativ. I de fall utbudet ska minska så är det viktigt att tydliga informationskampanjer genomförs kring detta för att inte möta allt för stort motstånd hos beställande verksamheter. Med stor sannolikhet kommer hårdare hållbarhetskrav på de produkter som erbjuds leda till högre priser, vilket även det gör att det är nödvändigt att grundligt förankra dessa förändringar innan de genomförs. Slutsatser Det är svårt och kommer fortsatt vara svårt att garantera att produkter som Göteborgs Stad köper kommer att vara fria från konfliktmineraler. Men marknaden går åt rätt håll och flera av de största tillverkarna av elektronikprodukter arbetar i stor utsträckning med dessa frågor. Som upphandlande myndighet är det möjligt att med små steg i rätt riktning påverka marknaden till det bättre, förslagsvis genom ovan beskrivna åtgärder. Men rent krasst kan det förmodligen aldrig fullt ut säkerställas att en produkt är fri från konfliktmineraler. Även om smältverken och alla led i tillverkningskedjan följer tillämpliga lagar, riktlinjer, regelverk och till synes inte handlar med konfliktmineraler, är utvinningen av dessa metaller bundna till länder där korruption är ett utbrett problem. På grund av korruption är certifieringar och revisioner inte helt vattentäta. Som upphandlande myndighet kan Inköp och upphandling ändå göra viss skillnad om det finns en långsiktighet i arbetet med att minska inköp av konfliktmineraler. Genom att rikta in sig på specifika produktgrupper inom specifika ramavtalsområden och implementera en eller flera föreslagna åtgärder där, så har åtminstone ett avancemang påbörjats. Det är viktigt att tänka på att det i slutändan ofta är den som köper en produkt som måste välja rätt. Även om Inköp och upphandling kanske kan skapa förutsättningar att välja konfliktfria produkter, kommer det i många fall att handla om att ändra rådande inköpsbeteenden och konsumtionsmönster inom inköpsorganisationen. Flera av åtgärderna behöver genomföras med hjälp av ett uttalat mandat och tydliga beslut från politiken. Inköp och upphandling kommer att behöva hänvisa till politiska beslut eller motsvarande för att styra beställarna till att köpa produkter som med största sannolikhet blir dyrare för beställande verksamhet än vad de tidigare varit. Politiska beslut tillsammans med täta dialoger med leverantörer kommer att underlätta genomförandet av olika åtgärder för att minska inköp av produkter som innehåller konfliktmineraler. Innan en åtgärd kan genomföras måste en konsekvensanalys göras tillsammans med en mer djupgående utredning kring respektive åtgärd. Följande åtgärder har föreslagits i denna utredning: Tätare dialog med leverantörer: Viktigt för att både få en djupare inblick i hur olika branscher och leverantörer till Göteborgs Stad i nuläget arbetar med konfliktmineralfrågor, samt att hitta gemensamma och realistiska mål att tillsammans sträva mot framöver. Ställa krav i upphandlingarna: Genom att hitta en rimlig nivå på kraven i ramavtalen kan upphandling vara ett betydelsefullt verktyg i arbetet med att minska inköp av produkter som innehåller konfliktmineraler. För att veta om kraven som ställs får någon effekt är det viktigt att följa upp ställda krav. Redan när kraven formuleras bör det vara fastställt hur uppföljningen ska gå till. Krav på TCO-certifierade produkter: TCO-certifieringen innehåller sedan senaste uppdateringen av certifieringens bakomliggande kriterier krav kring tillverkares arbete med konflikmineralfrågor. I upphandlingssammanhang underlättar det ofta att ha en tredjepartscertifiering likt TCO att hänvisa 12

till. Både i kravformulering och i utvärderingen av anbudsgivare och produkter. TCO-certifieringen är endast tillämplig på en begränsad del av sortimentet. Hyra istället för att köpa: Genom att sträva mot genomarbetade leasingavtal kan ett mer cirkulärt synsätt implementeras i och inköpen av produkter som innehåller konfliktmineraler minska. Denna åtgärd kräver mycket samverkan inom Göteborgs Stad. Öka produkternas användningstid: Att reparera och uppgradera redan inköpta produkter där så är möjligt förlänger produkternas livstid, vilket är viktigt ur hållbarhetssynpunkt. Det är i många fall även nödvändigt att ändra inköpsbeteenden och konsumtionsmönster. På så vis kan den tid som en produkt används förlängas vilket leder till att färre inköp behöver göras. Begränsa antalet produkter på ramavtalen: Genom att begränsa vilka produkter som finns att tillgå via ramavtalen, kan Göteborgs Stads beställare lättare styras mot att göra mer hållbara val. Vid införandet av dessa åtgärder och det fortsätta arbetet kring uppdraget med att minimera inköp av produkter som innehåller konfliktmineraler kommer säkerligen även andra möjliga åtgärder och vägar framåt att uppenbara sig. Det är svårt att förutse vad som faktiskt är genomförbart innan arbetet på allvar påbörjats, men att avancera med lagom stora steg i samråd med leverantörer, anbudsgivare och inköpsorganisationen är i högsta grad både möjligt och nödvändigt. 13