NORDANSTIGS KOMMUN. Budget 2012 Verksamhetsplaner KS 269 / 2011 KF 99 / 2011

NORDANSTIGS KOMMUN Budget 2012 Verksamhetsplaner 2013-2014 KS 269 / 2011 KF 99 / 2011

INNEHÅLL KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 1 SAMMANFATTNING... 2 NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION... 3 STYRNING MED VISION, INRIKTNINGAR OCH AMBITIONER SAMT MÅL... 4 VISION 2020 NORDANSTIG NATURLIGTVIS... 6 POLITISKA INRIKTNINGAR OCH AMBITIONER 2011 2014 (KF 50 / 2011)... 6 1. Barn och unga... 7 2. Kultur och fritid... 8 3. Boendemiljö och kommunikation... 9 4. Miljö och hälsa... 10 5. God ekonomisk hushållning... 11 6. Trygg som medborgare... 12 7. Näringsliv och arbetsmarknad... 13 8. Personalpolitik... 14 STRATEGISKA FRÅGOR I ETT LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV... 15 OMVÄRLD... 16 SVENSK EKONOMI OCH HUR DEN PÅVERKAS AV DEN GLOBALA EKONOMIN.... 17 SVENSK EKONOMI TAPPAR FART... 17 NORDANSTIGS KOMMUN... 17 Kommunens invånare... 17 Befolkningsprognos... 18 Nordanstigs näringsliv... 18 Kommunens näringslivsservice... 18 Kustnära Mötesplatser... 19 SAMHÄLLSEKONOMIN PÅVERKAR KOMMUNEN... 19 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNENS EKONOMI... 20 KOMMUNENS EKONOMI I BACKSPEGELN... 20 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 2012-2014... 21 DRIFTBUDGET 2012... 22 INVESTERINGSBUDGET... 24 KOMMUNENS VERKSAMHETER... 26 KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETER... 26 UTBILDNING OCH KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETER... 30 OMSORG OCH LÄRANDENÄMNDENS VERKSAMHETER... 34 KOMMUNENS EKONOMI... 39 RESULTATBUDGET 2012 INKL KAPITALKOSTNADER... 39 RESULTATBUDGET VERKSAMHETSPLANER 2013-2014 INKL. KAPITALKOSTNADER... 40 KASSAFLÖDESANALYS 2012-2014... 41 BALANSRÄKNING 2012-2014... 41 BILAGOR... 42 BILAGA 1: ORDLISTA... 42 BILAGA 2: REDOVISNINGSPRINCIPER... 44 BILAGA: 3 KF 99/2011... 46

Allmänna fakta om Nordanstigs kommun Om Nordanstig Nordanstigs kommun ligger i norra Hälsingland mellan Hudiksvall och Sundsvall. Kommunen kan erbjuda fin livsmiljö. Bra boende med möjligheter till ett rikt liv i samklang med naturen. Kultur- och föreningsliv är omfattande och fritiden erbjuder allt från havsbad till alpin skidåkning i Hasselabackarna. Vi är totalt knappt 10 000 invånare. Namnet Nordanstig När man vid kommunsammanslagningen 1974 förenade de fyra kommunerna Hassela, Bergsjö, Gnarp och Harmånger, valde man att kalla den nya kommunen Nordanstig. Namnet Nordanstig hade redan då under lång tid använts inom kyrkan, nämligen som beteckning på ett kyrkligt kontrakt. Kommunvapnet Nordanstigs kommunvapen ritades i början av 1980- talet av jättendalssonen Paul Persson. Hästen symboliserar kommunens inland som tidigare präglades av skogsbruk och jordbruksbygd, och fisknätet under anknyter till kusten och fiskenäringen. De sex maskorna i nätet symboliserar de socknar som ingår i kommunen; Hassela, Bergsjö, Ilsbo, Gnarp, Jättendal och Harmånger. Namnet Nordanstig finns omnämnt första gången år 1358 i en köpehandling om "Nordanstigs buldan". Buldan är en tjock linneväv och den tillverkades tydligen i en sådan omfattning att man kunde "exportera" den från detta område där man odlade en hel del lin. Redan under sen järnålder framträder tre bygdecentra i Hälsingland. Dessa är Nordanstig, Sunded och Alir. Under tidig medeltid kom kungsgårdar att anläggas i dessa bygder, nämligen i Jättendal, Hög och Norrala. Dessa kungsgårdar tillhörde Uppsala öd, dvs. gårdar tillhörig centralmakten. Under lång tid gick vägen från Sunded till Nordanstig via Rogsta Ilsbo, alltså genom byn Steg, som ligger vid kanten av den bergsrygg som skiljer dessa orter åt. Man måste alltså ta sig över "Stejje" för att komma till det område som idag utgör vår kommun. Dialektalt benämnde man tidigare folk i olika byar efter vilken sida av en ås eller mo som de bodde. Således kallades innevånarna i Ingesarven och Yttre för "Sönnamogarna" dvs. folket som bodde mellan byarna Skrämsta och Bjåsta bodde "på Stejje" osv. Därför är det troligt att folk som bodde "norr om Steg" kallades Nolastejjare" (Nordanstigare) och att detta så småningom kom att beteckna det nordöstra hörnet av Hälsingland. Källa: Boerje Bohlin Livskvalitet Livskvalitet betyder olika saker för oss alla. Men det finns flera gemensamma nämnare. Att må bra. Men att må bra betyder olika saker för oss. Det kan vara trygghet för barnen, möjlighet till självförverkligande, tillgång till olika fritidsaktiviteter, god hälsa, möjligheter till samvaro med personer med gemensamma intressen, musik t.ex. Att bli uppskattad som människa, att förverkliga sina yrkesambitioner och frihet från oro är viktiga beståndsdelar i vårt liv som människa. Nordanstigs kommun kan inte erbjuda dig allt på alla områden men mycket och mer därtill. Invånare 9 581 (2011-06-30) Orter i kommunen: Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo, Jättendal Stocka, Strömsbruk Landareal 1380 km 2 7,00 inv/km 2 (2011-06-30) Mandatfördelning i Kommunfullmäktige vid valen 2006 respektive 2010 såg ut enligt följande: Inkomstår 2011 Församling Skatt till Skatt till kommunen landstinget Avgift till Svenska kyrkan Begravningsavgift Kommunalskatt inkl. kyrkoavgift Kommunalskatt, ej kyrkoavgift Skattesatser och avgifter Summakolumner Bergsjö 22,14 11,43 0,45 1,07 35,09 34,04 Gnarp 22,14 11,43 0,38 1,17 35,12 33,95 Harmånger- Jättendal 22,14 11,43 0,38 1,17 35,12 33,95 Hassela 22,14 11,43 0,45 1,07 35,09 34,04 Ilsbo 22,14 11,43 0,45 1,07 35,09 34,04 2006 2010 Socialdemokraterna 11 11 Centerpartiet 10 7 Moderaterna 4 3 Folkpartiet 2 4 Vänsterpartiet 1 2 Kristdemokraterna 1 1 Miljöpartiet 1 1 SverigeDemokraterna 1 2

Kommunstyrelsens ordförande Kommentarer till Budget 2012 Den ekonomiska oron som råder ute i världen påverkar landets och kommunernas ekonomiska förutsättningar. Fullmäktige tog i juni beslut om ramarna för 2012. Budgetutskottet har därefter justerat ramarna vilket innebär en sänkning. Fullmäktige har också utifrån de politiska ambitionerna och inriktningarna beslutat om fyra mål inom områdena "Barn och unga", "Boendemiljö och kommunikation", "Trygg som medborgare" och "Näringsliv och arbetsmarknad". Förvaltningen och nämnderna har in i det sista arbetat intensivt med att hitta lösningar för att anpassa verksamheten till den tilldelade ramen. Det minskade utrymmet får givetvis konsekvenser för verksamheterna, men det finns i budgeten inga förslag om stora strukturförändringar utan det är mer av "osthyvel". Arbetet med att sänka kostnaderna och öka intäkterna får inte avstanna, det ska vara en ständigt pågående process. Det handlar om att göra det bästa med de resurser som finns. Kommunstyrelsens utvecklingsmedel till föreningar har varit lyckat och pengarna har i olika projekt växlats upp, därför känns det bra att vi fortfarande har medel avsatta till detta. Monica Olsson Kommunstyrelsens ordförande 1

Sammanfattning Sammanfattning 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 ÅR ÅR ÅR ÅR Budget Budget VP VP BEFOLKNING Folkmängd 31/12 9 813 9 736 9646 9611 --- --- --- --- Folkmängd 1/11 året före budgetåret 9 799 9 822 9 764 9 665 9 627 9523 9475 9425 Medelålder 43,9 44,1 44,5 44,4 --- --- --- --- 0-5 år 583 595 572 613 614 625 619 618 6-15 år 1 066 1 013 981 962 956 967 980 1 006 16-18 år 518 497 459 404 389 349 344 310 19-64 år 5 582 5 515 5 452 5 415 5 300 5 237 5 149 5 085 65 år - 2 064 2 116 2 182 2 217 2 294 2 328 2 375 2 416 Totalt SCB s prognos 31/12 9 553 9 506 9 467 9 435 PERSONAL Antal kommunanställda 31/12 966 903 840 783 --- --- --- --- Antal årsarbetare 886 800 758 706 --- --- --- --- SKATTEINTÄKTER Kommunal skattesats 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 22,14 22,14 22,14 Total skattesats 32,75 33,07 33,07 33,07 33,07 33,07 33,07 33,07 KOMMUNENS EKONOMI Likviditet (%) 114 104 92 122 85 120,4 130,4 145,0 Soliditet exkl.ansvarsförbindelse (%) 31,1 35,7 35,4 34,9 35,9 35,2 36,9 39,1 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse (%) -97-88 -63-57 --- --- --- --- Årets resultat (tkr) 13 629 10 437 3 591 407 2 001 3 022 6 646 9 701 4 % av skatteintäkter samt gen.statsbidrag före finansnetto (tkr) 12 995 15 476 15 816 18 346 18 271 18 610 19 989 19 403 Årets investeringar (tkr) 13 364 11 699 8 344 14 492 16 110 27 350 11 000 11 000 Ansvarsförbindelse exkl. borgensåtagande (tkr) 344 862 326 847 273 092 259 757 --- --- --- --- -II- (kr/invånare) 35 143 33 570 28 311 27 027 --- --- --- --- Låneskuld (tkr) 80 024 65 551 46 889 70 298 42 466 71 698 67 098 62 898 -II- (kr/invånare) 8 155 6 732 4 861 7 314 4 445 7 542 7 088 6 666 Amortering (tkr) 4 705 15 178 20 040 3 454 4 400 4 200 4 600 4 600 Eget kapital (tkr) 83 999 94 436 98 027 98 434 98 589 101 611 108 257 117 958 -II- (kr/invånare) 8 560 9 699 10 162 10 242 10 272 10 689 11 435 12 502 Finansnetto (tkr) -3 360-2 627-2 302-144 -1 226-519 -1 80 Verksamheternas nettokostnade(tkr) 419 218 439 509 447 052 461 697 457 657 449 927 457 898 462 361 -II- (kr/invånare) 42 720 45 142 46 346 48 038 47 683 47 331 48 368 49 005 ÅR = Årsredovisning VP = Verksamhetsplan, antalet personer fördelat i åldersgrupper för budget 2011-2014. Budget 2012 och VP 2013-2014 är beräknade av SCB utifrån befolkningen 2010-12-31 Kommunens inkomstfördelning Statsbidrag 20% Finansiella intäkter 1% Överskott PO KS 3% 5% UK 1% OL 8% Kommunal fastighetsavgift 3% Kommunens kostnadsfördelning Avskriv-ningar 2% Finansiella kostnader 1% Pensioner 5% KS 15% Ks utveckling 1% Skatter 59% OL 51% UK 22% Övr kostn -3% 2

Nämnds- och förvaltningsorganisation Nämnds- och förvaltningsorganisation Revisorer (5) Kommunfullmäktige (31) Omsorgs- och lärandenämnd (7) Utbildnings- och kulturnämnd (7) Kommunstyrelsen (13) Byggnadsnämnd (5) (myndighet) Valnämnd (5) Myndighetsutskott (5) Omsorgs- och lärandenämnd Samordningsberedning (4) KONCERN NORDANSTIGS KOMMUN BRÅ och Folkhälsorådet Planberedning Handikapprådet Pensionärsrådet Ungdomsråd Nordanstigs Utveckling Kommunstyrelsens arbetsutskott (5) Kommunstyrelsens utvecklingsutskott (5) Norrhälsinglands Miljö och Räddningsnämnd (3) Placerad under Hudiksvalls kommunfullmäktige (myndighet) Nordanstigs Bostäder AB 100 % Nordanstigs Fastighets AB 100 % Nordanstigs Vatten AB 100 % Nordanstigs Fjärrvärme AB 100% Fiberstaden AB 20 % X-trafik AB 2,12 % Kommunalförbundet Inköp Gävleborg 3,5% Kommunalförbundet SAM 3,87 % Stiftelsen Ersk-Matsgården Bergsjö Närvärme KB Nordanstigs Ekoteknik KB MittSverige Vatten AB Kommunstyrelsens budgetutskott (5) Kommunstyrelsens personalutskott (5) Gemensam överförmyndarnämnd (1) Nordanstig Timrå Ånge Sundsvall Placerad under Sundsvalls kommunfullmäktige Kommunförvaltningen Kommunstyrelsen (13) Byggnadsnämnd (5) (Myndighet) Utbildning och Kulturnämnd (7) Omsorgs och Lärandenämnd (7) Kommunstyrelsens förvaltning (KS) Utbildning och Omsorgsförvaltning (UO) Ledningskontor Byggnadsnämndens kansli (byggnadsnämndens myndighetsutövande) Ingår som en separat enhet i kommunstyrelsens förvaltning. Skola, Kultur och Fritid UO - gemensam Stöd och Lärande Vård och omsorg 3

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Nordanstigs kommuns verksamhet styrs utifrån vision, övergripande inriktningar och ambitioner samt mål som bryts ned från kommunfullmäktige till respektive nämnd/styrelse. Kommunfullmäktige styr och följer upp denna struktur genom målplaner som sammanställs i delårsrapport och årsredovisning. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet inom kommunen. Där beslutas ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, främst mål och riktlinjer för kommunen samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer. Enligt KL 3 kap. Visionsarbete Hösten 2009 antog kommunfullmäktige Vision 2020. Under 2011 har arbete pågått utifrån visionen, och många medborgare, företagare, kommunanställda och förtroendevalda har på olika sätt varit involverade. Kommunen vill möjliggöra att många kommunmedborgare på olika sätt engageras och medverkar i byggandet av framtidens kommun. Om fler och fler arbetar tillsammans kommer visionen i grunden att kunna påverka Nordanstig i den riktning vi valt att gå. I visionen finns sju gyllene slutsatser som förtydligar särskilt viktiga områden i utvecklingsarbetet. Man kan säga att visionen pekar ut färdriktningen, men det behövs också ledstjärnor som hjälp att navigera. Det kommer därför under 2012 att arbetas fram strategiskt prioriterade och tidsatta aktiviteter i utvecklingsplanen för att hålla kompassriktningen mot vision 2020. Motiven för visionsarbetet varierar men några faktorer väger tungt i Nordanstigs kommun: att skapa ett tydligare samarbete mellan offentlig verksamhet och näringsliv samt föreningsliv för att stärka utvecklingspotentialen för Nordanstig. att bättre hantera arbetslöshet och befolkningsminskning stärka ungdomar och unga vuxnas delaktighet och inflytande att genom tydlig styrning hålla ekonomin i balans. Målstyrningsprocess Kommunfullmäktige har i juni 2011 antagit politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag för nuvarande mandatperiod fram till och med 2014. Utifrån dessa har verksamhets och finansiella målområden tagits fram, totalt 10 stycken som ska styra verksamheternas uppdrag och resursfördelning, både ekonomi och personal, för 2012. För att säkerställa den framtida välfärden och en positiv utveckling i Nordanstigs kommun krävs en hållbar ekonomisk tillväxt. God ekonomisk hushållning syftar till att kommunens verksamhetsresurser används på mest effektiva sätt, både kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan de resurser som används och de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Kommunfullmäktiges ansvar i målstyrnings- och budgetprocessen: fastställa de övergripande politiska inriktningarna i Nordanstigs kommun tilldela resurser till nämnderna för att målen ska kunna uppnås följa upp och utvärdera nämndernas verksamhet och dess måluppfyllelse Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår vad fullmäktige ska besluta. Styrelsen har också tillsammans med de olika nämnderna ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder, samordnar och övervakar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet, enligt kommunallagen 6 kap. Genom månadsuppföljning, delårsbokslut, och internkontroller följer Kommunstyrelsen kontinuerligt upp verksamheterna. En sammanställd redovisning i form av årsredovisning upprättas vid årets slut. Kommunstyrelsens ansvar i målstyrnings- och budgetprocessen föreslå och bereda övergripande politiska inriktningar och mål samordna nämndernas förslag till mål som bygger på de politiska inriktningarna samordna uppföljning och utvärdering Kommunstyrelsen har en samordnande funktion genom hela målstyrningsprocessen. 4

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Nämnderna Nämnderna Omsorg och lärande, Utbildning och kultur samt Byggnadsnämnden har tillsammans med Kommunstyrelsen ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Nämndernas ansvar i målstyrningsprocessen: tolka de övergripande politiska inriktningarna och formulera konkreta mål (4-8 st) och strategier samt redovisa måluppfyllelsen till kommunstyrelsen och inför kommunfullmäktige, minst en gång per år i samband med årsredovisningen följa upp vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen och redovisa dessa till kommunfullmäktige ta fram egna mål för nämndens verksamheter (beslutas av och rapporteras endast inom respektive nämnd) Nordanstigs kommun har under 2011 implementerat ett webbaserat system för måluppföljning och rapportering. Detta för att ytterligare åskådliggöra målstrukturen genom nedbrytning av de övergripande politiska inriktningarna till KFoch nämndsmål och konkreta aktiviteter som stöttar det nuvarande arbetssättet med styrning. Systemet ska skapa en förenklad struktur kring rapportering och minimera administration kring målstyrning. Istället kan verksamheterna fokusera på innehåll, analys och andra värdeskapande aktiviteter för utveckling och effektivitet. Systemet ska även kunna öka tillgängligheten av mål och resultatstyrningen för kommunmedborgarna. 5

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis I Nordanstig kan du skapa det liv du vill. Här finns valfrihet, närhet till natur och människor, fantastiska möjligheter till aktiv fritid och ett rikt kulturliv. Nordanstigsandan ger tillväxt och gör att företagande, skola, omsorg och föreningsliv ständigt utvecklas och blommar. Attraktiv boendemiljö finns mitt i den vackra naturen, från kust till berg som vårdas ömt för framtida generationer. Politiska inriktningar och ambitioner 2011 2014 (Kf 50 / 2011) Utifrån kommunfullmäktiges politiska inriktningar och ambitioner: Barn och unga Kultur och fritid Boendemiljö och kommunikation Miljö och hälsa God ekonomisk hushållning Trygg som medborgare Näringsliv och arbetsmarknad Personalpolitik har kommunfullmäktige beslutat om målområden som fullmäktige särskilt vill följa (Kf 51 / 2011), därefter har nämnderna tolkat fullmäktiges mål och formulerat nämndsmål. Utöver dessa presenterar nämnderna ytterligare mål i respektive nämndsbudget. Målen följs upp och redovisas till Kommunfullmäktige i delårsbokslut och årsredovisning. I de fall olika mål som fullmäktige uttalat skulle komma i konflikt med ramen så gäller att ramens storlek går i första hand fram till dess fullmäktige fattar annat beslut Kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatet för år 2012 budgeteras till 0,65% av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar 3 022 tkr. Investeringsvolymen skall vara i samma nivå som avskrivningarna. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen skall vara lägst 30 %. Likviditeten skall vara lägst 100 %, dvs. omsättningstillgångarna skall var högre än de kortfristiga skulderna. Samtliga investeringar bör finansieras med egna medel. Kommunen skall amortera låneskulden med minst 6 % per år. 6

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 1. Barn och unga Arbetet med barn och unga ska vila på en gemensam värdegrund. Denna värdegrund bygger på en människosyn som ser människan som aktiv, engagerad, ansvarskännande och medskapande. Vår ambition är att barn och unga i Nordanstigs kommun ska växa upp och utbildas i en trygg och stimulerande miljö. Kommunen ska stärka föräldrarollen genom bland annat familjecentraler och familjeklasser. Detta ska vi uppnå genom att socialtjänst, skola och föräldrar samarbetar mot gemensamma mål. Vi ska erbjuda en bra skola, där barn och ungdomar känner inflytande och delaktighet och där undervisningen i för- och grundskola tar tillvara elevernas naturliga upptäckarglädje. Varje individ skall bemötas och utbildas utifrån sina egna förutsättningar och få stöd och uppmuntran för att nå de nationella målen och för att bli starka och självständiga människor. Skolan ska stödjas så att andelen elever som når de nationellt uppställda målen stadigt ökar. Barn- och ungdomar ska få mer plats och möjlighet att påverka sin situation genom bland annat ungdomsrådet. Kommunen ska stimulera aktiviteter i drogfria miljöer och ha nolltolerans för mobbning och kränkande behandling. Nordanstigs kommun ska arbeta för ett aktivt utbyte mellan skola och närings-, arbets- och föreningsliv. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Under 2012-2014 utveckla skolmiljöer som ger eleverna goda möjligheter att klara skolans mål utifrån elevernas förutsättningar. Mätmetod: Förbättrad måluppfyllelse Nolltolerans för kränkande behandling. Nämndernas mål KS: UK: OL: 7

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 2. Kultur och fritid Inom kultur och fritid ska inriktningen vara att stimulera och stödja ungdomsverksamhet för att bidra till allsidiga fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Kommunen ska ge ekonomiska förutsättningar till detta och på så sätt arbeta för en drog- och alkoholfri miljö. Ambitionen är också att öka de ekonomiska resurserna till kultur- och föreningsstöd och lyfta fram kulturaktiviteterna och stödet till den lokala kulturen. Ungdomsrådets kompetens och viljeinriktning ska tas tillvara och de äldres fritidsaktiviteter ska stimuleras. Stöd ska möjliggöras bland annat genom kommunens utvecklingsmedel till förenings- och ungdomsverksamhet. Nordanstigs Föreningsråd som paraplyorganisation för föreningarna ska vara en viktig samarbetspartner för kommunen. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Nämndernas mål KS: UK: OL: 8

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 3. Boendemiljö och kommunikation Genom den nya kollektivtrafiklagen och kollektivtrafikmyndigheten ska kommunen verka för förbättrade kommunikationer och att kollektivtrafiken i synnerhet utvecklas under mandatperioden, för att stödja pendling till och från jobbet likväl som till och från fritidsaktiviteter. Kollektivtrafikens utveckling visar kommunens utvecklingspotential för dem som funderar på att flytta hit, och pendlingsmöjligheterna med både tåg och buss gör inflyttningsområdet större. Kollektivtrafiken ska utökas och ambitionen är att fördubbla antalet resor fram till 2020. Goda nätkommunikationer ökar chansen till lyckade etableringar av företag, och till ett ökat samarbete inom skola och utbildning. Vår ambition är att vi vill visa att Nordanstig är en kommun, som är i framkant vad gäller både teknik och visioner. Vi vill arbeta för att stärka kommunmedborgarnas känsla för sin kommun och även förbättra omvärldens bild av kommunen. Vi vill visa vilka naturtillgångar och friluftsliv som erbjuds och hur tryggt det är att bo här. Att Nordanstigs kommun står för utveckling och framåtanda. Att här i Nordanstig kan själen vårdas och intellektet stärkas. Här finns närhet till våra grannkommuner genom bra kommunikationer. Att i Nordanstig finns en bra boendemiljö ur alla aspekter. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Under 2012 2014 utveckla miljöer för attraktivt boende. Mätmetod: Detaljplanerade landsbygdsområden Antal byggbara tomter. Nämndernas mål KS: UK: OL: 9

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 4. Miljö och hälsa Kommunens uppgift är att planera för en god livsmiljö på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart. Kommunen ska öppet kommunicera och regelbundet följa upp miljöarbetet. Vi vill utveckla de lokala miljömålen i samklang med de regionala och de nationella kvalitetsmiljömålen utifrån den nationella och vår lokala klimatstrategi. Klimatstrategin ska uppdateras i samband med att våra miljömål utvecklas. Vi vill utveckla källsorteringen i kommunen och i första hand i kommunens egna verksamheter. Vi anser att brottsförebyggande arbete och en väl utvecklad folkhälsa är viktiga framgångsfaktorer för att göra kommunen trygg och attraktiv att leva och bo i. Med utgångspunkt från folkhälsopolitikens elva målområden sker det förebyggande arbetet genom de fyra målområden vi valt att prioritera. Dessa är; barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. En naturvårdsplan ska tas fram med åtgärder för att tillgängliggöra naturen med stigar, leder och rik information om de natur- och kulturvärden som finns i Nordanstig. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Nämndernas mål KS: UK: OL: 10

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 5. God ekonomisk hushållning För kommunen gäller god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att periodens kostnader täcks av periodens intäkter och dessutom ger ett överskott för att avsätta medel för att möta tidigare och framtida pensionsförpliktelser, amortera skulder, värdesäkra tillgångar, egenfinansiera investeringar samt skapa en buffert för framtida oförutsedda händelser. De kommunala verksamheterna skall kännetecknas av väl underbyggda beslut, hög effektivitet och god servicenivå. Kommunens affärsdrivande verksamheter och bolag ska generera överskott som kan garantera en långsiktig utveckling. Samarbete och samverkan mellan kommuner och näringsliv ska alltid undersökas. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Nämndernas mål KS: UK: OL: 11

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 6. Trygg som medborgare Vår ambition är att skapa trygghet under kommunmedborgarens hela levnadstid. En gemensam värdegrund ska genomsyra alla kommunens verksamheter där bemötande och respekt är en gemensam grund. Kommunens insatser ska kännetecknas av korrekt och snabb service när det finns behov av stöd i hemmet eller boende i särskilt boende. Brukaren ska ha valfrihet och möjlighet att påverka vårdinsatsen. Kvalitetskraven ska vara likvärdiga oberoende av utförare. Kommunen vill också underlätta för äldre att flytta till hyreslägenheter i nära anslutning till kommunens äldreboenden, för enklare tillgång till service eller annan hjälp. Vår ambition är att arbeta för äldreboende i fyra steg; i hemmet, i seniorboende, i trygghetsboende och i särskilt boende. Vi vill att ett äldrecenter skapas i kommunen på Bållebo i Bergsjö. Kvaliteten i den kommunala hemtjänsten ska utvecklas så att verksamheten blir ett föredöme med god service och kvalitet vid val av utförare. Anhöriga som tar hand om någon närstående ska få stöd. En gemensam daglig verksamhet ska utvecklas i kommunen för brukare inom handikappomsorgen. Verksamheten inom individ och familjeomsorgen ska utvecklas. Antalet placeringar av barn och ungdomar ska minska genom att vi satsar på olika former av hemmaplanslösningar för familjer, barn och unga. Kommunen ska fortsätta utveckla ett bra samarbete med landstinget kring vårdfrågor. Ambitionen är att ingen individ ska drabbas av problem på grund av gränsdragningar mellan olika huvudmän. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Under 2012 2014 ska tryggheten bland kommunens invånare öka. Mätmetod: Möjlighet för äldre att i ökad utsträckning välja boendeform och omvårdnadsinsats. Minskad mobbing. Förbättrad hälsa. Närhet till sjukvård Nämndernas mål KS: UK: OL: 12

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 7. Näringsliv och arbetsmarknad Nordanstigs kommuns insatser för näringsliv och företagande skall kännetecknas av attityder som skapar ett förbättrat företagsklimat, en god företagsutveckling, möjligheter och öppningar att utveckla nätverk och innovationer. Vi tror att det finns stora möjligheter för företag att utvecklas inom den s.k. gröna sektorn. Det är positivt då det möjliggör en mer hållbar tillväxt. Med hållbar tillväxt menar vi att tillväxten inte sker på bekostnad av miljö, personal, djur eller kultur. Att tillväxten bygger på miljövänlig teknik. Vår ambition är att kommunens insatser för näringsliv och företagande skall möjliggöra fler företag, fler arbetstillfällen och utvecklad turism. Samarbetet mellan kommunen och företagare ska utvecklas. Kommunen ska aktivt arbeta för nyetableringar av företag och tillväxt inom befintliga företag och utbildning inom företagande och entreprenörskap. Vi anser att utveckling och förstoring av den lokala arbetsmarknadsregionen har mycket stor strategisk betydelse. Kommunala beslutsprocesser och tillståndgivande ska vara kopplade till tjänstegarantier som är kända, accepterade och synliggjorda. Kommunens arbetsmarknadsstrategiska åtgärder ska syfta till att människor kan klara sin egen försörjning. Vi ska särskilt fokusera på att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar. Vi vill att invandrares och andra inflyttares yrkes- och utbildningskunskaper ska tas tillvara för att underlätta ingången i arbetslivet. Invandrares inlärning av svenska språket ska prioriteras. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Under 2012 2014 ska förutsättningarna för näringslivet att utvecklas i kommunen förbättras. Mätmetod: Erbjuda etableringsmöjligheter t. Ex. mark, lokaler, bredband, tjänstegarantier, kompetensutveckling. Nämndernas mål KS: UK: OL: 13

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 8. Personalpolitik Nordanstigs kommun vill som arbetsgivare driva en personalpolitik som är tydlig, väl känd och som är väl förankrad i en gemensam värdegrund som överensstämmer med verksamhetens mål. Som arbetsgivare har kommunen som mål att organisationen utmärker sig genom att skapa förutsättningar med en framsynt personalplanering, där kompetensförsörjningen är en hörnsten för att personalen ska kunna åstadkomma god service och möjlighet för verksamheten att nå uppsatta mål. Ambitionen är att möjliggöra alternativ för heltidstjänster inom kommunens verksamheter, för de anställda som så önskar. Kommunfullmäktiges målområden 2012 Nämndernas mål KS: UK: OL: 14

Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv God ekonomisk hushållning Det övergripande ekonomiska målet för kommunen att sträva mot, är att god ekonomisk hushållning skall råda. Det innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna och att det varje år ska finnas ett överskott att avsätta till erforderliga investeringar och att göra avsättningar till pensionsfond med egna medel. Med andra ord innebär det att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Från och med år 2000 är det inte längre möjligt att under en följd av år minska sitt egna kapital. I kommunallagen finns ett s.k. balanskrav som säger att det årligen måste upprättas en budget i balans, dvs. kostnaderna får inte överskrida intäkterna. Det är viktigt att observera att det inte räcker med en budget i balans utan att det verkliga utfallet, bokslutet, måste vara i balans. Verksamheternas uppdrag måste därför spegla resurstilldelningen och budgetöverskridande får ej förekomma. Skulle inte kommunen klara balanskravet under ett år måste kommunen återställa det egna kapitalet inom tre år, dvs. betala tillbaka det som dragits över. Det får alltså till följd att budgetramarna blir lägre de påföljande tre åren. Eftersom Nordanstig många år förbrukat mer ekonomiska resurser än vad som tillförts är det av största vikt att på kortast möjliga tid återställa det egna kapitalet. Lagen föreskriver även krav på åtgärdsplan på hur det egna kapitalet skall återställas. Verksamhet på nuvarande nivå då det gäller uppdrag och kvalitet kan inte fortsätta eftersom kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Allteftersom befolkningen minskar blir det allt kostsammare att behålla den kommunala servicen till samma kvalitet och samma antal enheter. Sverige och världen är fortfarande inne i en lågkonjunktur. Det gör att prognoserna för skatteintäkterna och generella statsbidrag 2011 2013 är osäkra. Med dessa förutsättningar som bakgrund är det alltså nödvändigt att de ramar som verksamheterna tilldelats 2011-2013 minskas under perioden så att positiva resultat erhålls respektive år. Ett stort ansvar vilar på de ansvariga inom avdelningar och verksamheter. Ledningsgruppen har ett ansvar för att månadsuppföljningen har hög kvalitet. Kvalitet Medborgarnas krav på information, valfrihet, kvalitet, delaktighet och medbestämmande har ökat i den offentliga verksamheten. Denna utveckling ställer nya krav på kommunen. Krav som i ökad utsträckning innebär en bättre och utökad medborgardialog, ett ständigt effektiviseringsarbete och en hög kvalitet på de tjänster som kommunen tillhandahåller. Det ska finnas tydliga samband mellan mål, effektivitet och kvalitet i hela organisationen, vilket därmed skapar goda förutsättningar för en god ekonomi, verksamhetsuppföljning och utvärdering. Under de senaste åren har jämförelser med andra kommuner ökat. En del utvärderingar och jämförelser sker på kommunnivå, men flertalet sker på verksamhetsnivå. Arbete för att utöka informationen och delaktigheten för kommunmedborgarna sker på olika sätt såsom: Allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige Resultat- och kvalitetssidor på webben Medborgar- kund- och brukarenkäter Utvärdering, uppföljning av mål och verksamhet Ungdomsråd Medborgarsammankomster Handikappråd BRÅ och folkhälsoråd Pensionärsråd Styrgruppen för Nordanstigs utveckling (näringsliv) Pågående utvecklingsprojekt i kommunen: Alternativa driftsformer Hälsofrämjande ledarskap Lokala naturvårdssatsningen, Förstudie för natur och kulturvårdsplan, kanotleden, kustleden Hälsinglands Turism Kustnära mötesplatser, utvecklingsprojekt för besöksnäringen Bo bra på äldre dar Bredbandsutbyggnad Fiber i byn BraFöre RUN Organisationer och föreningar har under 2010-2011 kunnat ansöka om stöd från kommunstyrelsens utvecklingsmedel för att stimulera utvecklingsinsatser i samklang med Vision 2020 och kommunens lokala utvecklingsplan LUP. Bildandet av Nordanstigs föreningsråd och ett fyrtiotal andra ungdoms- och föreningsprojekt och investeringar har beviljats bidrag. 15

Omvärld Bilden är från Holm 16

Omvärld Omvärld Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin. Svensk ekonomi tappar fart En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare. Oron i världsekonomin väntas bestå också under nästa år. SKL:s ekonomiska bedömning bygger emellertid på att den nuvarande oron inte övergår i en ännu allvarligare kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk. Tillväxtutsikterna dämpas också för svensk del. Efter två år med ytterligt snabb rekylartad tillväxt sker nu en halvering av tillväxttalen och svensk BNP beräknas 2012 öka med mer måttliga 1,8 procent. Uppbromsningen för svensk ekonomi för med sig att återhämtningen på arbetsmarknaden stannar av och arbetslösheten återigen stiger något. Trots en svag sysselsättningsutveckling ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt 2012. I reala termer handlar det om en tillväxt med 1,5 procent. Även åren 2013 2015 blir skatteunderlagets utveckling gynnsam. Det sammanhänger med att tillväxten i svensk ekonomi ånyo förutsätts ta fart. År 2015 antas läget på arbetsmarknaden ha stabiliserats och den öppna arbetslösheten når då 6 procent. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. Prognosen för återstoden av innevarande år innebär en dämpad men fortsatt ökning av antalet arbetade timmar. För 2012 är vi något mer pessimistiska, efterfrågeökningen räcker inte till för att höja sysselsättningen. Vi får i stället en marginell minskning av antalet arbetade timmar under första halvåret och därefter oförändrad sysselsättning i ytterligare två kvartal. Förloppet i SKL:s vår prognos innebär att antalet arbetade timmar helåret i år fortfarande ökar kraftigt jämfört med förra året. 2012 och 2013 blir däremot markant sämre med i det närmaste oförändrad sysselsättning. Det betyder också att arbetslösheten ökar något jämfört med i år. Eftersom det i utgångsläget förekommer lediga resurser, exempelvis i form av arbetslösa, kommer produktion och sysselsättning att under åren 2013 2015 växa snabbare än vad som är normalt. Det låga resursutnyttjande bidrar också till att pris- och löneökningarna blir lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2015 nå upp till 2 respektive knappt 4 procent när ekonomin når jämvikt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 11:42 Nordanstigs kommun Kommunens invånare Befolkningen i Nordanstigs kommun har de senaste tio åren minskat med nära 700 personer. 2007 ökade befolkningen med tre personer men i dagsläget pekar prognoserna på en befolkningsminskning, med närmre 50 personer per år. Invånare i Nordanstig 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 31-dec Prognos Bergsjö 2801 2781 2789 2766 2745 2730 2717 Gnarp 2276 2271 2267 2267 2263 2257 2257 Harmånger 2182 2179 2130 2989 2973 2962 2950 Hassela 856 822 860 853 847 840 834 Ilsbo 700 698 685 678 678 678 677 Jättendal * 921 895 880 -- -- -- -- Totalt 9736 9646 9611 9553 9506 9467 9435 *) I prognos 2011-14 gemensam församling med Harmånger Fram till halvårsskiftet 2011 minskade befolkningen i Nordanstigs kommun med 30 personer. De största förändringarna i invånarantal brukar ske under tredje kvartalet, då flyttströmmarna är som störst, då ungdomarna som gått ut gymnasiet antingen fortsätter studera eller får arbete på annan ort. Befolkningsförändring Nordanstig 2010-06-30 2011-06-30 Födda 57 44 Döda 78 61 Inflyttade 236 209 Utflyttade 206 221 Invånare 9 656 9 581 17

Omvärld De senaste årens stora elevkullar i gymnasiet har nu börjat minska. En stor del, cirka 25 %, av befolkningen är över 65 år. Befolkningsprognos Prognosen, gjord av SCB, grundar sig på 2010 års befolkningsstruktur, med antaganden gjorda på fruktsamhet, dödlighet samt in- och utflyttning. 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 0-5 år 6-15 år 16-18 år 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 65-74 år 75-84 år 85-w år 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Nordanstigs näringsliv I Nordanstigs kommun står tillverkningsindustrin för drygt 26,5 % av arbetstillfällen. Dessa återfinns i små och medelstora företag (SME). Övriga arbetstillfällen finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske 6 %, privat dominerade tjänster 27 %, offentligt dominerande tjänster 38 % och ej specificerad verksamhet 2,5 %. (Statistik SCB) Bland kommunens 500 företag är ca 250 s.k. soloföretag. Under senare år har stora investeringar skett inom en rad branscher, bl.a. inom trä-, metalloch jordbrukssektorn. Efter finanskrisens verkningar 2008/2009 har verkstadsindustrin tagit fart och prognoser och produktionsnivåer har sett bra och stabila ut. Det som nu oroar är den nya globala och europeiska kris som vuxit sig allt starkare andra halvåret 2011 och som är svår att överblicka 2012. I skrivande stund har ett trävaruföretag varslat om personalneddragningar. Det vore önskvärt om Nordanstigs kommun kunde få en ökad tillväxt inom tjänstesektorn. Besöks- och upplevelsenäringen i kommunen är under tillväxt och en fortsatt förväntad positiv utveckling beräknas under 2012. De största privata arbetsgivarna i kommunen är: Plyfa Plywood AB Iggesund Paperboard AB SMP Parts AB Tjärnviks Trä AB Häggs Bildemontering AB Gränsfors Bruk AB Kommunens näringslivsservice Näringslivskontoret skall för att förenkla för näringslivet arbeta efter mottot "en dörr in", vilket innebär att en företagare kan komma med vilken fråga som helst och kontoret skall ta reda på svaret eller lotsa företaget till rätt instans. För att bredda service och kompetens gentemot företagen finns ett nära samarbete mellan Region Gävleborg, Hälsingekommuner, Sundsvallsregionen, Länsstyrelsen, ALMI, Arbetsförmedlingen, NyföretagarCentrum, och Nordanstigs Företagarförening (NFF). Pågående projekt där näringslivskontoret är deltagare: RUN (regional utbildning för nyföretagare) Erbjuda starta-eget-utbildning till personer som har jobb men vill starta företag. Bra Före Projektet vänder sig till företag med 1-250 anställda och som är verksamma inom Skogsindustri, Stål- och verkstadsindustri, Miljöteknik, Upplevelsenäring, samt Informations och kommunikationsteknologi (IKT). Erbjuda kompletterande utbildning till anställda inom utvalda företag. 18

Omvärld Nu kör vi Definitiv Preliminär År (%) 2008 2009 2010 2011 Riket 5,64 5,45 1,31 2,13 Nordanstig 4,35 3,98 0,26 0,18 Hudiksvall 5,04 3,93 1,75 1,05 Sundsvall 3,86 4,95 1,08 1,17 Skapa en konkurrenskraftig plattform för besöksnäringen. Fyra insatsområden: mötesplatser och samverkan (skapa arenor för näringen), digital tillgänglighet (en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud), kompetens och kvalitet (få fram så många exportmogna verksamheter som möjligt), marknadsföring (få fler - och nya besökare till regionen) Kustnära Mötesplatser Skapa attraktionskraft, tillgänglighet och tillväxt i samarbete med övriga kustkommuner i länet Arbetsmarknad Tabellen nedan visar inskrivna öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd som andel (%) av befolkningen i respektive åldersgrupp den 30 juni 2010 och den 31 juli 2011. Öppet arbetslösa Alla Ungdomar & i program 16-64 år 18-24 år (%) 2010 2011 2010 2011 Nordanstigs kommun 7,4 6,6 17,5 12,3 Gävleborgs län 9,5 8,4 18,5 15,4 Västernorrlands län 9,0 8,0 17,4 15,8 Riket 6,8 6,1 11,2 9,5 Samhällsekonomin påverkar kommunen Skatteintäkter Kommunens huvudsakliga intäkter är skatteintäkter och statsbidrag som beror på landets konjunkturläge dvs. sysselsättningen och konsumtionen. Av stor vikt är den lokala arbetsmarknaden i den egna kommunen. Med andra ord ju fler som har arbete och betalar skatt desto färre är bidragsberoende för sin försörjning. Även kommunens skattekraft, kommunens befolkningsantal samt fördelning i åldrar påverkar intäkterna. Sveriges kommuner och landsting gör tillsammans med SCB prognoser för varje kommuns skatteintäkter. Definitivt utfall redovisas först på hösten året efter redovisningsåret. Skatteunderlag En kommuns skattekraft är kommunmedborgarnas samlade beskattningsbara förvärvsinkomst för fysiska personer. Skatteunderlaget beräknas som skattekraften i kr/invånare. Tabellen nedan visar förändringen av skatteunderlaget i förhållande till föregående år 2011 preliminärt utfall för inkomståret 2010 baserat på ca 98 % av deklarationerna. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget och en högre öppen arbetslöshet än riket i stort. Antalet arbetande samt deras inkomster är avgörande för kommunens skatteunderlag. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget än Hudiksvall och Sundsvall i den gemensamma arbetsregionen. 19

Förutsättningar för kommunens ekonomi Förutsättningar för kommunens ekonomi Kommunens ekonomi i backspegeln Med bakgrund av att kommunen under en lång tid har redovisat betydande negativa resultat är det medvetna arbetet med god ekonomisk hushållning av största vikt. De sju senaste årens positiva resultat har återställt kommunens egna kapital med drygt 81 000 tkr. Grafen, Årets resultat 1996-2014, nedan, visar att sedan 1996 t.o.m. prognosen, 2011 har kommunen ett samlat negativt resultat på 29 210 tkr. Koncernen har sedan koncernredovisningen infördes 1996 t.o.m. 2010 ett samlat negativt resultat på 36 439 tkr. Det samlade negativa resultatet över tid har medfört att kommunen idag har pensionsutbetalningar varje år på ca 10 000 tkr och leasingavgifter avseende försåld återhyrd egendom på ca 2 000 tkr som belastar årets utrymme av skatteintäkter. Med andra ord har kommunen varje år ett minskat utrymme på ca 12 000 tkr som skulle ha kunnat användas till årets verksamheter istället för att betala gamla åtaganden. Det är av yttersta vikt att verksamheterna ges förutsättningar för effektiviseringar, dvs. att anpassa lokalerna både till utförande och antal för att göra det möjligt att visa resultat enligt kommunfullmäktiges mål med ca 10 000 tkr/år. Följden blir annars att kostnaderna ökar samtidigt som tjänsternas kvalitet och mångfald minskas. Därför måste arbetet fokuseras på att utveckla, förtydliga och följa upp de politiska verksamhets- och finansiella målen. Svensk kommunrating analyserar rikets kommuner såsom nationalekonomer analyserar ett land. Nordanstigs kommun har 2010 erhållit betyg B (2007 betyg C) med stigande trend avseende kommunens ekonomiska och finansiella läge. Det är ett tydligt tecken på att kommunens arbete mot god ekonomisk hushållning har gett resultat. kr 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000-15 000-20 000-25 000-30 000-35 000 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Årets resultat 1996-2014 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunen 2011 2012 Koncernen 2013 2014 År 20

Förutsättningar för kommunens ekonomi Budgetförutsättningar 2012-2014 Utgångspunkten inför 2012 års budgetarbete har varit kostnader och intäkter utifrån årsredovisning 2010 och delårsbokslut per juni 2011. Nivån har angetts utifrån Politiska inriktningar och ambitioner och därpå följande kommunfullmäktiges prioriterade målområden. Hänsyn har tagits till de verksamhetsförändringar som har gjorts under år 2011 (som påverkar 2011 års resultat) och de förändringar som det har planerats för år 2012-2014. Kommunfullmäktiges finansiella mål avseende budgeterad resultatnivå skall 2012 vara lägst 0.65% av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift. I PO-påslaget (personalomkostnader) ingår de lagstadgade arbetsgivaravgifterna samt även kostnader för företagshälsovård, fackliga kostnader samt pensionsavgifter. Budgetförutsättningarna specificeras i tabellen nedan: 2012 2013 2014 Löneökning alla förbund (%) 2,5 (utifrån 2011 års lönenivå) 2,5 (utifrån 2012 års lönenivå) Lönekostnader och vissa andra kostnader har beräknats enligt ovanstående tabell. Grunden för dessa förutsättningar är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt SKL s rekommendationer för budgetarbetet 2012 2014 Skatteintäkterna har beräknats utifrån Kommunförbundets prognos (Cirkulär 11:42) över förväntade skatteintäkter. 2,5 (utifrån 2013 års lönenivå) PO-påslag (%) 40,5 40,5 40,5 Internränta (%) 4,0 4,0 4,0 KPI, (%) (genomsnittlig förändring) Beräkningsgrund befolkning 1/11 året före. 2,0 2,0 2,0 9 523 9475 9 425 Skatteväxling avseende kollektivtrafiken i Gävleborg har beslutats (Kf 42 / 2011) inför 2012 och har inneburit att kommunens skattesats minskats med 26 öre samtidigt som landstingsskatten ökat med 26 öre. Därmed har ansvaret för kollektivtrafiken flyttats till Landstinget. 9475 nov 2012 och 9425 1 nov 2013 samt en oförändrad skattesats på 22,14 vardera åren 2012-2014. Riksdagen har beslutat om ett utjämningssystem för LSS-kostnader. Detta är ett inomkommunalt utjämningssystem där kommuner erhåller bidrag eller betalar avgift. År 2004 trädde detta utjämningssystem i kraft första gången. I budget 2012 har ett bidrag på 3 428 tkr beräknats för Nordanstigs kommun. Alla verksamheter i kommunen har noggrant kalkylerat sina kostnader och intäkter. Varje påverkbar kostnad har analyserats av verksamheterna. Varje taxa och avgift har prövats. En rimlig princip har ansetts vara att s.k. affärsmässig verksamhet inte ska skattefinansieras utan ska bäras av brukarkollektivet. Strävan har också varit att minska skattefinansieringsgraden också för andra tjänster där avgifter tas ut. Avgifter och taxor skall tydliggöras så att en helhetsbild skapas gällande kommunens subventioner. Budgeten har på ett realistiskt sätt kalkylerat personalomkostnaderna och pensionskostnaderna gällande såväl gamla pensionsutfästelser som under året upparbetade framtida pensionskostnader. Slutsatsen av ovan redovisade uppgifter är att det inte finns några inbyggda reserver på finansförvaltningen. Det krävs därför att varje chef tar fullt ansvar för att verksamheten ryms inom anslagen. Åren 2012 2014 är budgeterade med positiva resultat. I budget 2012 är kostnaderna i samma nivå som i prognos 2011. För att klara detta krävs kraftfulla åtgärder som kommer att kräva prioriteringar av uppdragen. Resultatet budgeteras till 3 022 tkr. I verksamhetsplanen 2013 tillåts kostnaderna öka med 6 000 tkr och 2014 med ytterligare 7 000 tkr. Resultatet 2013 budgeteras till 6 646 tkr och 2014 till 9 701 tkr. Beräkning har gjorts utifrån att befolkningen kommer att vara 9523 personer 1 nov 2011, 21

Förutsättningar för kommunens ekonomi Driftbudget 2012 Ramändringar har skett med avseende på: (tkr) KF 51/2011 Ks budgetutskotts förslag Justeringar Kommunstyrelsen Kapitalkostnader (kpk) 15 368 Flytta kostnader avssende busskurer mm från OLnämnden 147 Flytta IT-kostnader från UK-nämnden till kommunstyrelsen 604 Flytta IT-kostnader från OL-nämnden till kommunstyrelsen 833 Flytt av personalkostnad 25 % från OL-nämnden 124 Kvalitet och utvecklingsenheten enl Kf 44 1 645 Flytta enheten Datadrift från OL-nämnden till kommunstyrelsen 1 561 Flytta enheten IT-avdelning från OL-nämnden till kommunstyrelsen 2 066 Justering hyreskostnad NBAB -260 Summa Kommunstyrelsen (KS) 39 375 38 204 22 088 60 292 Utbildning & Kultur Kapitalkostnader (kpk) 1 508 Flytta IT-kostnader från UK-nämnden till Kommunstyrelsen -604 Justering hyreskostnad NBAB -407 Kommunstyrelsen 269 / 2011 700 Kommunfullmäktige 99 / 2011 600 Summa Utbildning & Kultur (UK) 125 500 123 815 1 797 125 612 Omsorg & Lärande Kapitalkostnader (kpk) 3 387 Flytta IT-kostnader från OL-nämnden till kommunstyrelsen. -833 Flytta kostnader avssende busskurer mm till kommunstyrelsen -147 Ta bort kostnaden för kollektivtrafik -4 601 Flytt av personalkostnad 25 % till kommunstyrelsen -124 Kvalitet och utvecklingsenheten enl Kf 44-1 645 Flytta enheten Datadrift från OL-nämnden till kommunstyrelsen -1 561 Flytta enheten IT-avdelning från OL-nämnden till kommunstyrelsen -2 066 Justering hyreskostnad NBAB 325 Ramar 2012 Summa Omsorg & Lärande (OL) 275 625 271 288-7 265 264 023 Summa ram efter korrigering inkl. kpk 440 500 433 307 16 620 449 927 Skillnaden mellan fullmäktiges rambeslut i juni 2011 och kommunstyrelsens budgetutskotts förslag är att: Personalomkostnadspåslaget har sänkts med 1 % Kommunstyrelsens budget har minskats med 1 000 tkr. Utbildning och kulturnämndens budget har minskats med 1 000 tkr. Omsorg och lärandenämndens budget har minskats med 3 000 tkr 22

Förutsättningar för kommunens ekonomi Nämnderna Kostnader inkl kpk Nettokostnader (tkr) 2012 Intäkter Kommunstyrelsen 30 200 90 492 60 292 Utbildning och Kultur 7 130 132 742 125 612 Omsorg och Lärande 43 887 307 910 264 023 Summa 81 217 531 144 449 927 Budgeten är ansvarsmässigt uppdelad på nämnderna Kommunstyrelsen med verksamheten Ledningskontor, Utbildning och Kulturnämnden med verksamheten Skola, Kultur och Fritid samt Omsorg och Lärandenämnden med verksamheterna UO gemensam, Vård och Omsorg samt Stöd och Lärande. Omsorg och Lärandenämnden och Utbildning och Kulturnämnden leder en gemensam förvaltning, Utbildning och Omsorg. Inom kommunstyrelsens verksamhet Ledningskontoret finns ett separat kansli för Byggnadsnämndens myndighetsutövning. De anslag som nämnderna föreslås få i 2012 års budget och som summeras i tabellen ovan är mycket restriktiva. Det krävs en noggrann budgetuppföljning, en strikt kostnadskontroll och ett ständigt arbete med resultatförbättrande åtgärder för att sänka kostnaderna så att ett positivt resultat uppnås. Under året kommer ett antal möten att ske med alla resultatansvariga för att skapa ett både individuellt och gemensamt ansvar för att hitta kostnadsreduceringar. Nämnderna har beslutat fördelning på verksamhetsnivå. Se respektive nämndsbudget (KS, UK, OL) samt sammandrag i detta dokument. Förutom nämndernas tilldelning har 3 000 tkr budgeterats till Kommunstyrelsen att hantera enligt följande: 2 500 tkr såsom Kommunstyrelsens utvecklings- och föreningsmedel att användas för att genomföra insatser som ger tillväxt utan ökade kostnader de kommande åren samt till förenings- och ungdomsverksamhet. Ansvarsfördelning budget 2012-2014 Fullmäktige fastställer respektive nämnds uppdrag/mål samt resurstilldelning. Nämnden fördelar uppdrag/mål samt resurser på verksamhet. Nämnden kan under löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom nämndens ansvarsområde om så krävs för att uppfylla fullmäktiges uttalade uppdrag Förvaltningschefen kan inom löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom respektive verksamhet om så krävs för att uppfylla nämndens uttalade uppdrag. Verksamhetschefen kan inom löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom respektive programpunkt om så krävs för att uppfylla nämndens uttalade uppdrag. Enhetschefen kan inom löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom respektive enhet om så krävs för att uppfylla nämndens uttalade uppdrag. Verksamhetsplan 2013 2014 (tkr) 2013 Intäkter Kostnader inkl kpk Nettokostnader Kommunstyrelsen 30 200 91 900 61 700 Utbildning och Kultur 6 970 138 279 131 309 Omsorg och Lärande 43 837 308 726 264 889 Summa 81 007 538 905 457 898 (tkr) 2014 Intäkter Kostnader inkl kpk Nettokostnader Kommunstyrelsen 30 200 92 700 62 500 Utbildning och Kultur 6 910 140 901 133 991 Omsorg och Lärande 44 216 310 086 265 870 Summa 81 326 543 687 462 361 Verksamhetsplanerna för 2013 2014 visar hur utrymmet fördelats på nämndsnivå. Kapitalkostnaderna i budget 2012 har budgeterats utifrån tidigare kända kapitalkostnader samt i denna budget föreslagna investeringar för 2012. Kapitalkostnaderna 2013 2014 har beräknats utifrån 2012 års beräknade kostnader utan tillägg för investeringar samt avskrivningar 2013 2014 eftersom dessa ännu inte har beslutats. 23

Förutsättningar för kommunens ekonomi Investeringsbudget År 2012 avsätts 13 000 tkr för investeringar och mindre reinvesteringar. Dessa investeringar är finansierade genom skatteintäkterna. Beslut om investeringar ska följa principen att i första hand bevilja investeringar som är av kostnadsminskande art eller av myndigheter tvingande. Investeringsbudgeten presenteras kommunfullmäktige som ett förslag till fördelning som föreslås tilldelas kommunstyrelsen som fördelar på specifika projekt under 2012 verksamhetsmässigt uppdelad på nämnderna Kommunstyrelsen, Utbildning och Kultur samt Omsorg och lärande. Dessa projekt kräver både aktualisering som särskilt ärende samt att investeringskalkyler skall bifogas ärendet till kommunstyrelsen inför beslut. Finansiering av ombyggnation av Bållebo kräver troligen upplåning externt. Kräver i så fall särskilt beslut avseende upplåning. Finansiering av Renhållningens investeringar kan beslutas att upplånas externt. Kräver i så fall särskilt beslut avseende upplåning. Ramar i investeringsbudget 2012 för de kommunala verksamheterna fördelas enligt följande: (tkr) 2012 2013 2014 Bredband 1 000 Utvecklingsområden och exploatering 2 200 Fastigheter och anläggningar 4 945 Inventarier 2 825 Ospecificerat utrymme 2 030 Summa 13 000 11 000 11 000 Bållebo 10 000 Affärsdrivande verksamhet, renhållning 4 350 0 0 Summa totalt 27 350 11 000 11 000 24

Förutsättningar för kommunens ekonomi Bilden är från Vadeån 25