Lantbrukets mångfunktionella våtmark

Relevanta dokument
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Miljöavtal: Icke-produktiva investeringar: 1.Skötsel av våtmark. 2.Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet. 1.Anläggning av våtmarker

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Från idé till våtmark

Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Våtmarker som sedimentationsfällor

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Våtmarker och fosfordammar

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Ersättning för icke-produktiva investeringar 2017

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 62/05 Dnr 3635/01/

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Skogsstyrelsens författningssamling

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Grisbäckens avrinningsområde

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

vårda och anlägga våtmarker

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Jordbrukets tekniska utveckling.

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

Tank, brunn eller både och!

Förstudie av området Odasjöslätt i Olofströms kommun

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Dags för tillsyn i ditt område!

ANSÖKAN Ersättning för icke-produktiva investeringar Anläggning av våtmark

GÅRDENS MILJÖHANDBOK. TEHO Plus -projektets publikation 3/2013

Dikesrensningens regelverk

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Vegetationsrika sjöar

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Hur reningsverket fungerar

Vatten och luft. Åk

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Våtmarker i jordbrukslandskapet

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

5.2.8 Skola och förskola

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Nitratförordningen (1250/2014)

Yttrande över samrådshandlingar

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Naturvårdsverkets författningssamling

Referensgruppsmöte JordSkog

Bevarandeplan Natura 2000

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Bevarandeplan Natura 2000

Transkript:

Anni Karhunen, Ilkka Myllyoja, Ari Sallmén NTM-centralen i Egentliga Finland www.miljo.fi > Vatten> Vattenskydd > Lantbruket En bra våtmark omfattar slingrande kanter, landtungor och öar samt varierande djup. Växtligheten föds vanligtvis naturligt. Anni Karhunen Lantbrukets mångfunktionella våtmark Våtmark är en del eller ett område av ett dike, en bäck eller annat vattendrag som är täckt av vatten en stor del av året och även annars blöt, och där vatten- och våtmarksväxter växer. Mångfunktionell våtmark är en miljö som främjar utöver vattenskyddet också andra mål. En våtmarksmiljö kan bildas av många olika konstruktioner eller åtgärder så som olika bassänger, ändringar i gamla fåror, dammar, återinföring eller bevaring av översvämningsområden, erosionsskydd och fiskeriekonomiska iståndsättningar. Mångfunktionella våtmarker producerar flera miljöfördelar: Våtmarkernas huvudmål är vattenskyddet inom jordbruket, alltså rengöring av avrinningsvattnen. Våtmarkerna är också med i åtgärdsprogrammet för vattenvården som en av lantbrukssektorns åtgärder. Våtmarkerna binder näringsämnen och suspenderat ämne vilket minskar på vattendragens eutrofiering. Under tillväxtperioden använder våtmarksväxtligheten näringsämnen, fosfor och kväve som löst sig i vattnet och de levande mikroberna i vattnet ändrar kvävet i vattnet och bottensedimentet till kvävgas. Fosfor hålls kvar i våtmarken närmast genom att suspenderade ämnen sjunker.

Våtmarkerna minskar också på vattenfårornas erosion, toppflöden och översvämningsskador samt näringsbelastningen som dessa orsakar. Våtmarksmiljön ökar på naturens mångfald genom att erbjuda livsmiljö för olika växter och djur. Våtmarker som är tillräckligt vida och omfattar låga områden, många svagt sluttande stränder och kanter har det bästa naturvärdet. Artbeståndet i en fuktig livsmiljö är mångsidigt och rikt, och med hjälp av god skötsel kan beståndet upprätthållas och främjas. Våtmarkerna ökar på bäckarnas betydelse som arters färdleder och erbjuder häckningsplatser för fåglar. Åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten främjar också artbeståndet. Våtmarksbassänger är dessutom ypperliga för att lagra bevattningsvatten. Genom anläggning och återställning av våtmarker påverkas rekreationsanvändningen på många sätt. En välskött vattenmiljö i landsbygden är trivsam, främjar fågelskådning, jakt, fiske och kräftfångst samt möjliggör t.ex. simning och paddling då vattenytan hålls längre högt uppe även under torra perioder tack vare våtmarken. Våtmarkens vattenyta gör också landskapet mångsidigare. Våtmarkerna kan därtill skapa en särskild ljudmiljö i omgivningen, vattnets sorlande och fågelsång ökar i området. Våtmarksbassängerna i dikessänkor passar också bra in i landsbygdslandskapet. Anni Karhunen

En god våtmark Våtmarker konstrueras dit som belastningen kommer ifrån. Våtmarker konstrueras huvudsakligen genom uppdämning i naturliga sänkningar, svackor, översvämningsområden, invallade dräneringsområden eller genom att iståndsätta vattenfåran enligt principer för naturligt vattenbyggande eller fiskeriekonomi. Med hjälp av dammar kan man öka på vattenytans naturliga upphöjning och sänkning. Översvämningsområdena fungerar som buffertanordningar för vatten varifrån vattnet långsamt bryter sig till fåran nedanför. Ett bra ställe för en våtmarksbassäng i fåran är där som flödeshastigheten naturligt saktar ner. Anläggningen sker enligt en plan. Den näringsrika och forsforshaltiga ytan ska tas bort åtminstone från områden som blir helt under vatten och absolut då åtgärden görs på en odlad åker. Våtmarker och översvämningsområden ska konstrueras så att de så effektivt som möjligt binder sedimentet och näringsämnena som kommer från avrinningsområdet, och vanligtvis är en så stor våtmark som möjligt jämfört med avrinningsområdet vattenskyddsmässigt effektivast. En grunddamm är en användningsbar lösning som naturenligt möjliggör också fiskarnas passage. Kimmo Härjämäki Olika konstruktioner som styr vatten såsom näs, upphöjningar och holmar kan även finnas under vattenytan för att sakta ner vattnet och hålla kvar suspenderade ämnen. I våtmarken görs alltid ett djupare vattenområde där fasta partiklar sedimenteras. Området kan tömmas och har för skötselns skull tillräckliga kant- och skyddsområden. Därtill behövs områden dit vatten samlas vid översvämningar.

Behövs tillstånd? Att anlägga eller iståndsätta en våtmark eller fuktig livsmiljö får inte störa dräneringen av odlade åkrar i närområdet eller orsaka annan skada för omgivningen. När en åtgärd planeras i en vattenfåra eller dess närhet ska man överlägga med samtliga markägare inom det eventuella influensområdet. Småskaliga åtgärder kräver vanligtvis inte tillstånd men om det är frågan om ett vattendrag (avrinningsområdet ovanför objektet >10 km2) eller det finns annan osäkerhet lönar det sig att fråga den regionala NTMcentralen och göra en anmälan. Huvudsakligen verkar man på samma sätt som vid dikning, alltså dikningsprojektets ansvarsperson ska skriftligt anmäla om annan än liten dikning till statens uppsynsmyndighet senaste 60 dygn före dikningen påbörjas. Ytterligare information om tillstånd, vattenbyggande och dikning finns här: Torrläggning av jord och dikning (miljo.fi) Tillståndsplikt för mindre vattenbyggnadsarbeten (miljo.fi) Skyddsområden och förekomsten av utrotningshotade eller sällsynta djur kan också begränsa våtmarksbygget. Våtmarker konstrueras i huvudsak inte i Natura 2000-områden men i vissa fall är det möjligt, då måste den regionala NTM-centralen anse att våtmarken genomför områdets vårdplan och inte riskerar naturvärdena. Därtill är en naturlig fåra eller en fåra som blivit naturlig värdefull som sådan och det lönar sig vanligtvis inte att konstruera något till den. Frågor angående dessa kan riktas till NTM-centralens naturskyddsenhet. Våtmarker rekommenderas i huvudsak inte i grundvattenområden, ytterligare information om dessa fås av kommunerna och NTM-centralerna. Om det möjligtvis finns fornminnen i området måste ärendet granskas vid Museiverket. Också närheten av en väg, järnväg eller ellinje samt olika rör, ledningar och kablar i marken kan påverka våtmarkens konstruktion och dessa lönar sig att reda upp i planeringsskedet. Markägarna i nyckelroll Man kan inte betona tillräckligt mycket hur viktigt det är att ta markägarnas synvinklar i beaktande då man konstruerar våtmarker. Våtmarkerna är permanenta strukturer och påverkar i området på många sätt. Det lönar sig att diskutera med markägarna vid området och närområdet redan i idéskedet före det ens finns något planutkast. Planering av våtmarker Man kan själv göra upp våtmarksplanen eller ha den uppgjord av en professionell planerare. Det lönar sig att förbereda sig också förterrängmätningar vilka krävs bl.a. för att bestämma dammens influensområde. Noggranna terrängmätningar är särskilt viktiga vid planering av vattenhöjning. Om planens innehåll och andra ärenden angående planeringen finns det information om i guider, t.ex. Praktisk våtmarksplanering, publicerad av TEHO-projektet (på finska): TEHO-hanke 1/2012 Käytännön kosteikkosuunnittelu http://urn.fi/urn:isbn:978-952-257-473-2 Suomen Riistakeskuksen vetämän Kotiseutukosteikko Life-hanke: www.kosteikko.fi

I våtmarker som konstruerats i diken finns en upphöjning under vattenytan och rör som går under vägen som delar upp våtmarken för att försäkra att vattnet kan styras under stort flöde. Ilkka Myllyoja, Anni Karhunen Skötsel av våtmark Våtmarkerna, sedimenteringsbassänger och bottendammar samt bottentrösklar kräver regelbundet skötsel och underhåll, och våtmarkens anläggare måste också förbinda sig till detta. Beroende på objektet varierar de nödvändiga skötselåtgärderna och deras mängd. Exempel på skötselåtgärder: slåtter av omgivningens växtlighet, bortröjning och bortföring av slåtteravfall uppföljning och vid behov borttagning av slammet som samlas i bassängens botten granskning och underhåll av konstruktionerna, reparation av kollapsade kanter borttagning av kvistar, rosk osv. som stör flödet ökning av växtligheten genom sådd eller plantering enligt behov röjning av för tät strand- eller vattenväxtlighet i en våtmark iståndsätta en igenslammad strand fågelholkar eller jakt av små rovdjur Mängden slam som samlas i våtmarksbassängens botten ska granskas varje år. Slammet ska tas bort med grävmaskin eller slampump senast då bassängen börjar fyllas eller det finns en risk av att slammet lossnar under en översvämning, vanligtvis med några års mellanrum. Slammet är näringsrikt och kan bra spridas ut på åkern. Våtmarkens växtlighet hålls mångsidig och tillräckligt rik med hjälp av skötselåtgärder. I livsmiljön är det bra att ha öppna områden och nödvändiga skyddsplatser för djur samt en tillräcklig mängd växtlighet för att näringsämnen hålls kvar. Om våtmarken slås ska slåtteravfallet föras bort från våtmarksområdet. Den borttagna växtligheten kan man använda som foder eller t.ex. för utfodring av vilt. Växtlighetens skötselåtgärder kan även genomföras med bete om det inte finns ett vattenskyddsmässigt hinder för detta.

Slingrande fåror får vattnet att dröja sig kvar längre. Ilkka Myllyoja Finansiering för anläggning och skötsel av våtmarker Miljöstöd för jordbruket, som är en del av programmet för utveckling av landsbygden har stött anläggning och skötsel av våtmarker, men för närvarande är denna finansiering inte tillgänglig. I planeringen av det nya miljöersättningssystemet är våtmarkerna sannolikt med i urvalet för åtgärder och förslag. I samband med basdränering av åkerområden kan man också bygga våtmarker, iståndsätta fåror eller översvämningsområden och konstruera sedimenteringsbassänger för att förebygga rensningens skador. Åtgärderna ska ändå vara i enlighet med målen för basdränering och stöda dräneringen. För detta beviljas basdräneringsstöd, som kan sökas från den regionala NTM-centralen och för projekten krävs att flera än en drar nytta av dem. Med hjälp av naturliga basdräneringar och naturligt underhåll av redan rensade diken kan man uppnå samma vattenskyddsmål som för våtmarkerna och dessa är också rekommenderade åtgärder. Våtmarkernas anläggning har finansierats också i olika projekt och för den som planerar en våtmark lönar det sig att klargöra om det i närområdet finns aktuella vattenskyddsprojekt eller projekt inom naturens mångfald. Våtmarksprojekt finns även inom skogssektorn och viltvård. Ett naturligt rensat dike med en 2-nivåfårlösning. Översvämningsplatåerna saktar ner vattenflödet och fasta partiklar samlas på dem. En djupare fåra i mitten försäkrar dräneringen. Även rensningsbehovet minskar. Anni Karhunen