BJÖRNTRÄD AB Dagvattenutredning Barkarö planprogram UPPDRAGSNUMMER 3371051100 VILHELM FELTELIUS, CAMILLA GOLIATH GRANSKARE: TOVE LINDFORS Sweco Vaksalagatan 10 Box 1733 SE 753 20 Uppsala, Sverige Telefon +46 (0)1 817 20 00 Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Vilhelm Feltelius Telefon direkt +46 (0)214 95 41 68 Mobil +46 (0)722 45 24 10 vilhelm.feltelius@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag och syfte 1 1.2 Organisation 1 2 Riktlinjer för planering av dagvatten 2 2.1 Västerås dagvattenpolicy 2 2.2 Förslag till riktvärden för dagvatten 2 2.3 Svenskt Vattens publikation P110 3 3 Områdesbeskrivning 4 3.1 Nuläge 4 3.2 Efter exploatering 5 4 Förutsättningar 6 4.1 Markavvattningsföretag 6 4.2 Flödesvägar och lågpunktsanalys 8 4.3 Geologi 10 4.4 Översvämningsrisk från Mälaren 11 4.5 Avrinningsområden och recipient 13 5 Beräkningar 14 5.1 Indata 14 6 Resultat 15 6.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym 15 6.2 Föroreningsberäkningar 16 7 Principer för dagvattenhantering 18 7.1.1 Gröna tak 20 7.1.2 Regnbäddar 21 7.1.3 Översvämningsytor 21 7.1.4 Underjordiska magasin 22 8 Slutsatser 23 9 Litteraturförteckning 24
1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Sweco har av Björnträd AB erhållit uppdraget att utreda dagvattensituationen för Barkarö planprogram. Dagvattenutredningen syftar till att ge förutsättningar för hur dagvatten ska kunna hanteras och omhändertas inom det framtida programområdet. Följande moment har ingått i utredningen: Beskriva områdets befintliga förutsättningar för att omhänderta och avleda dagvatten. Översiktlig illustration av det berörda avrinningsområdet i nuläget samt flödesvägar inom och i anslutning till planområdet vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Även planområdets potentiella lågpunkter och instängda områden redovisas samt eventuell översvämningsproblematik på grund av stigande vattennivåer i Mälaren. Principiella förslag till åtgärder för rening och fördröjning av dagvatten. Förslagen omfattar exempel på hur dagvatten kan användas som en del i områdets gestaltning. 1.2 Organisation Beställare Uppdragsledare Handläggare Kvalitetsgranskning Björnträd AB Camilla Goliath, Sweco Architects Vilhelm Feltelius, Sweco Environment, Tove Lindfors, Sweco Environment 1(26)
2 Riktlinjer för planering av dagvatten I arbetet med dagvattenutredningen har Västerås stads dagvattenpolicy, Riktvärdesgruppens riktvärden för dagvatten samt Svenskt Vattens P110 varit vägledande för utredningens innehåll och utformning. Det inkluderar de dagvattenrelaterade åtgärder och förslag som anges i denna utredning. Dokumenten beskrivs i följande avsnitt. 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad utvecklade under år 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen upprätthålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. 2.2 Förslag till riktvärden för dagvatten Det finns idag inga nationella fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömning av acceptabla halter kan göras från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt- /jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). 2(26)
Västerås stads dagvattenpolicy utgår förutom från de elva målen även från Riktvärdesgruppens riktvärden för att bedöma om dagvatten bör omhändertas och renas. De finns olika nivåer på dessa riktvärden beroende på typen av recipient samt om utsläppet sker direkt till recipient eller om dagvattnet först leds via dike, damm eller ledning och därefter till recipienten. I denna utredning jämförs halter med riktvärden som motsvarar utsläpp av dagvatten från ett delområde till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar (Tabell 1). Valet av riktvärde har gjorts utifrån planområdets placering i förhållande till recipienten samt hur avvattningen av området sker. Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp givna i årsmedelhalt. Angivna riktvärden motsvarar utsläpp av dagvatten till ledning (Riktvärdesgruppen 2009). Ämne Enhet Riktvärde (årsmedelhalt) Fosfor (P) μg/l 175 Kväve (N) mg/l 2,5 Bly (Pb) μg/l 10 Koppar (Cu) μg/l 30 Zink (Zn) μg/l 90 Kadmium (Cd) μg/l 0,5 Krom (Cr) μg/l 15 Nickel (Ni) μg/l 30 Kvicksilver (Hg) μg/l 0,07 Subspenderad substans (SS) mg/l 60 Olja mg/l 0,7 Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,07 2.3 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå ett förbättrat skydd mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % då dagvattenflöden beräknas. Ledningssystemen ska även, som ett minimikrav, dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån. 3(26)
3 Områdesbeskrivning 3.1 Nuläge Planområdet är beläget strax söder om Barkarö och cirka 7 km från Västerås centrum. Det avgränsas i norr av Ruavägen och i söder Johanisbergsvägen. Markanvändningen utgörs av jordbruksmark och skogsmark och är till ytan omkring 37 ha. Figur 1. Planområdet i dagens situation. 4(26)
3.2 Efter exploatering Planprogrammet omfattar omkring 400 bostäder där två tredjedelar kommer att utgöras av radhus/mindre hus och en tredjedel av flerbostadshus (Figur 2). Cirka 9 ha kommer även i fortsättningen utgöras av naturmark. Området planeras att bebyggas i fyra etapper enligt Figur 3 som även redovisas i en större version som bilaga. Figur 2. Förslag till planprogram. 5(26)
6(26) Figur 3. Planområdet planeras att bebyggas i fyra olika etapper. 4 Förutsättningar 4.1 Markavvattningsföretag I Figur 4 redovisas de markavvattningssamfälligheter samt båtnadsområden som finns inom och i anslutning till planområdet enligt Länsstyrelsen. En markavvattningssamfällighet syftar till att fördela ansvaret och kostnader för att dränera marken och göra den odlingsbar. Vid exploatering av ett område med påkoppling till en befintlig markavvattningsanläggning krävs en omprövning av markavvattningssamfälligheten (LRF, 2014). Frågeställningar som kräver hantering är dels vilka som ska vara deltagare i samfälligheten, dels hur kostnaderna, som uppstår vid ökat underhåll eller om diket behöver större dimensioner vid högre flöden från hårdgjorda ytor, ska fördelas. Flödesbelastningen på ett markavvattningsföretag får inte öka utan omprövning. Avvattningsproblematiken löses enklast genom att kommunen inrättar ett verksamhetsområde för dagvatten för det aktuella planområdet (LRF, 2014). På detta sätt blir området en del av kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning och dagvatten bedöms då som avloppsvatten enligt MB 9 kap 2 3:e punkt och LSV 3 kap 5 8. Kostnaderna fördelas då mellan huvudmannen för VA-anläggningen och ägarna till diket. Detta gäller även i fallet då en ny väg påverkar en markavvattningsanläggning. Vägdagvatten kan jämföras med dagvatten och ska hanteras som avloppsvatten enligt LSV 3 kap 5. Vid tillfällen då kommunen inte vill inrätta ett verksamhetsområde krävs istället hantering av varje enskild fastighet och påkoppling av dagvatten ses som annan markavvattning enligt MB 11 kap samt LSV 3 kap 1 4. Är så fallet krävs att nyttan, som varje fastighet har i den gemensamma markavvattningen, bestäms. En ansluten fastighet bedöms ha nytta av markavvattningsanläggningen om den är beroende av att anläggningen underhålls för att säkerställa avvattning av fastigheten (LRF, 2014). Om det istället endast handlar om att fastigheten belastar samfällighetens anläggning med högre flöden kan det vara lämpligt att reglera detta genom att
fastighetsägaren ersätter samfälligheten för att öka kapaciteten eller ersätter framtida skador. Ett ytterligare alternativ kan vara att fastighetsägaren anordnar ett utjämningsmagasin. Markerade båtnadsområden i Figur 4 är de områden som bedöms ha nytta av samfälligheterna som berörs av planprogrammet. Det är också möjligt att avveckla en markavvattningssamfällighet, under förutsättning att alla berörda parter är överens om att detta bör ske. Det kan dock vara en tidskrävande process att avveckla ett markavvattningsföretag eftersom ett sådant beslut fattas av Mark och miljödomstolen. I syfte att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är vissa miljöer skyddade enligt lag med det så kallade generella biotopskyddet för småvatten och våtmarker. Det gäller sannolikt de diken som avvattnar det aktuella planområdet. Lagen innebär att det inte är tillåtet med verksamhet eller åtgärder som riskerar att skada dessa miljöer. Exempel på sådana verksamheter är igenläggning av öppna diken och schaktning eller kulvertering (Uppsala Vatten, 2014). Vid en sådan förändring krävs dispens från biotopsbestämmelserna vilket ges av Länsstyrelsen. Dikets biotopskydd innebär också att avledning av dagvatten till diket kan behöva fördröjas och renas. Ett eventuellt ökat dagvattenflöde får inte resultera i erosion och därmed grumling av vattnet och förändring av dikets struktur. Inte heller försämrad vattenkvalitet får erhållas till följd av en eventuell exploatering. Pumpning sker av vatten från den sydöstra delen av planområdet som också är invallat. Vattnet pumpas i sin tur ut vid Fullerö, öster om planområdet. 7(26)
Figur 4. Markavvattningsföretag och båtnadsområden inom och i anslutning till planområdet. 4.2 Flödesvägar och lågpunktsanalys Genom att studera befintlig topografi har planområdets ytliga flödesvägar och potentiella lågområden analyserats. I synnerhet två större flödesvägar har identifierats inom planområdesgränsen, en i södergående riktning och en i nordvästlig riktning (Figur 5). Den södergående flödesvägen kan vid en exploatering och därmed en högre grad av hårdgöring komma att påverka nedströms liggande områden. Det gäller i synnerhet den bebyggelse som ligger strax söder om plangränsen (Eriksbo Park). I syfte att säkerställa att denna bebyggelse inte påverkas negativt till följd av planområdets exploatering kan en avskärande åtgärd, såsom ett dike, vara lämpligt. Planområdet bedöms inte i någon högre utsträckning påverkas av inrinnande vatten vid händelse av kraftiga skyfall. 8(26)
Potentiella lågområden, där vatten riskerar att bli stående, har identifierats i sydost samt i anslutning till planområdets norra gräns. I norr utgörs lågområden sannolikt av befintliga markavvattningsföretag. Figur 5. Analys av flödesriktning och lågpunkter inom och i anslutning till planområdet. 9(26)
4.3 Geologi Analys av jordarter inom planområdet har utförts genom att studera SGU:s jordartskarta. Planområdet domineras av lera och med inslag av blockig morän. De geologiska förhållandena med mycket lera innebär liten möjlighet till infiltration och därmed att vatten lätt samlas på ytan och i lågpunkter. Figur 6. Jordarter inom och i anslutning till planområdet. Lera och morän dominerar. 10(26)
4.4 Översvämningsrisk från Mälaren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utfört en kartering av konsekvenser vid översvämning av Mälaren. Eventuella konsekvenser för bebyggelse inom planområdet vid rådande topografi visas i Figur 7. Enligt karteringen påverkas planområdet först då Mälarens nivå skulle stiga till omkring 2,7 meter. Figur 7. Konsekvenser för planområdet vid översvämning av Mälaren upp till 3,1 meter. 11(26)
Länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren med hänsyn till risken för översvämning (Länsstyrelserna, 2015) Enligt rekommendationerna bör sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovan nivån 2,7 m (RH 2000). Enstaka byggnader av lägre värde kan i sin tur placeras ovan nivån 1,5 m (RH 2000). Rekommendationerna bör alltså först och främst var lämpliga att implementera för bebyggelse inom planområdet som berörs enligt Figur 7. Invallningen av den sydöstra delen av planområdet ska dock enligt ansvarig arkitekt skydda jordbruksmarken från högre vattennivåer i Mälaren men detta bör utredas ytterligare i detaljplaneskedet. Invallningen skulle exempelvis kunna innebära en begränsning i ytlig avledning vid extremt skyfall från planområdet. Även hur en stigande nivå påverkar anläggning av dagvattenledningar är en fråga som bör utredas i detaljplaneskedet. Figur 8. Länsstyrelsernas rekommendation för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse (Länsstyrelserna, 2015). 12(26)
4.5 Avrinningsområden och recipient Planområdet ingår enligt SMHI:s kartering i två delavrinningsområden med olika delar av Mälaren som recipient. Mälaren-Blacken uppnår idag måttlig ekologisk status samtidigt som att den kemiska statusen enligt VISS klassas som ej god. Miljöproblemen utgörs av övergödning och syrefattiga förhållanden och närvaro av miljögifter. Mälaren-Västeråsfjärden har samma ekologiska och kemiska status som Mälaren-Blacken. Enligt miljökvalitetsnormerna ska båda recipienter uppnå god ekologisk status år 2027. Ingen tidpunkt är enligt VISS fastställd vad gäller då god kemisk status ska vara uppnådd. Figur 9. Delavrinningsområden inom vilket planområdet ingår enligt SMHI:s kartering. 13(26)
5 Beräkningar I syfte att erhålla en uppfattning om hur en framtida exploatering kan komma att påverka recipienterna har översiktliga beräkningar av flöden och föroreningar utförts med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac v17.3.1 (StormTac, 2017). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består i modellen av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. 5.1 Indata Nederbördsintensiteten 662 mm/år har använts som indata till belastningsvärdena. Detta värde har beräknats utgöra verklig nederbörd i station Västerås, efter mätförluster (korrigeringsfaktor 1,1); enligt SMHI. Uppmätt nederbörd var 602 mm för perioden 1961 1990. Markanvändning före och efter exploatering har bedömts utifrån ortofoto respektive utifrån översiktlig situationsplan och redovisas i Tabell 2. Beräkningarna har utförts med ett regn med en återkomsttid på 20 år och en klimatfaktor på 1,25 enligt krav i P110 och från VA-huvudmannen Mälarenergi. Rinnsträckan har uppskattats till cirka 1200 meter. Vattenhastigheten har uppskattats till 0,1 m/s före exploatering och 0,5 m/s efter exploatering. Tillåtet utflöde har satts till 15 liter per sekund och hektar vilket för planområdet motsvara cirka 555 liter per sekund. Kravet har satts enligt rekommendationer från VA-huvudmannen Mälarenergi och syftar till att minimera risken för att dagvattenflöden från planområdet ska påverka nedströms liggande områden negativt. Flödes- och föroreningsberäkningar har även utförts i fallet då lokalt omhändertagande (LOD) implementeras inom den framtida bebyggelsen. Med LOD menasatt allt dagvatten kan omhändertas (renas och flödesutjämnas) lokalt. I det aktuella fallet utgörs LOD av att takdagvatten leds via stuprörsutkastare över grönyta genom vilket det till stor del kan infiltrera. Dagvatten från infartsvägar och lokalgator leds över grönytor eller in i diken där det till stor del kan infiltrera, där sedimentering kan ske och där dagvattnet kan infiltreras genom växter. Det bör påpekas att det är sannolikt att åtgärder som syftar till att infiltrera dagvatten kräver markarbeten inom det aktuella planområdet till följd av den begränsade naturliga infiltrationskapaciteten. 14(26)
Tabell 2. Markanvändning före och efter exploatering som nyttjades till beräkningar av dagvattenflöden i StormTac. Markanvändning Avrinningskoefficient (φ) Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Skog- och ängsmark 0,08 20 9 Jordbruksmark 0,1 17 Villa- och radhusområde 0,3 17 Flerfamiljhusområde 0,4 11 Totalt 37 37 6 Resultat 6.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Beräknat dimensionerande dagvattenflöde för planområdet vid ett 20-års regn och klimatfaktor 1,25 redovisas i Tabell 3. Resultatet indikerar en ökning av det dimensionerande flödet efter exploatering och att det utifrån angivet fördröjningskrav krävs en fördröjning inom planområdet om 2300 m 3. Ökningen i flöde beror på en större andel hårdgjord yta efter exploatering vilket innebär en ökad volym dagvatten som avrinner på ytan. Vid implementering av LOD bedöms flödesbelastningen minska men ändå överstiga det flöde som erhålls med dagens markanvändning. Med LOD erfordras översiktligt att ytterligare 1000 m 3 dagvatten fördröjs om inte flödesbelastningen på befintliga markavvattningsföretag ska öka. Tabell 3. Beräknat dimensionerande dagvattenflöde vid ett regn med återkomsttid 20 år och klimatfaktor 1,25 före och efter exploatering respektive efter exploatering med LOD. Parameter Dimensionerande flöde (l/s) Före exploatering 120 Efter exploatering 1300 Efter exploatering med LOD 690 Figur 10 visar en illustration på hur stor yta inom planområdet som behöver tas i anspråk för större åtgärder för att omhänderta dagvatten utöver ovan nämnda LOD-lösningar (röd markering) respektive om LOD inte nyttjas alls (turkos markering). Illustrationen baseras på antagandet att tillgängligt markdjup för infiltration är 1 meter samt en porvolym på 25 procent. Ytbehovet för en sådan större anläggning såsom exempelvis en översvämningsyta uppgår till cirka 9200 m 2 utan LOD respektive 4000 m 2 med LOD. 15(26)
Figur 10. En översiktlig illustration över hur ytbehovet för beräknad fördröjningsvolym varierar i storlek vid implementation av lokalt omhändertagande av dagvatten i förhållande till omfattning av planerade bostadsbebyggelse. 6.2 Föroreningsberäkningar Beräknade föroreningshalter redovisas i Tabell 4. Jämförelse av halter före och efter exploatering indikerar att halterna av kväve och suspenderat substans minskar efter exploatering. Halterna av tungmetaller, fosfor samt olja ökar efter exploatering. Inga riktvärden bedöms dock överskridas efter exploatering. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) minskar halterna i betydande utsträckning. 16(26)
Tabell 4. Beräknade föroreningshalter före och efter exploatering. Gråmarkerade värden avser halter som överskrider riktvärdet. Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering Efter expl. med LOD Riktvärde P μg/l 150 180 120 200 N mg/l 3,6 1,4 1,2 2,5 Pb μg/l 6 8 4 10 Cu μg/l 12 18 11 30 Zn μg/l 18 65 43 90 Cd μg/l 0,1 0,4 0,2 0,45 Cr μg/l 1 5 3 15 Ni μg/l 1 6 4 20 Hg μg/l 0,005 0,02 0,01 0,05 SS mg/l 71 43 22 50 Olja mg/l 0,1 0,4 0,4 0,5 I Tabell 5 presenteras beräknade föroreningsmängder. Resultatet indikerar att en exploatering sannolikt kommer att resultera i en ökad belastning vad gäller tungmetaller, fosfor och olja, samtidigt som att belastningen av kväve och suspenderad substans kommer att minska. Vid implementation av LOD bedöms belastningen minska och, i fallet med flertalet undersökta ämnen, understiga belastningen som beräknats för dagens markanvändning. Tabell 5. Beräknade föroreningsmängder före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD. Förorening Före exploatering (kg/år) Efter exploatering (kg/år) Efter exploatering med LOD (kg/år) P 12 18 9 N 280 140 89 Pb 0,5 1 0,3 Cu 1 2 0,8 Zn 1 7 3 Cd 0,008 0,04 0,01 Cr 0,06 0,5 0,2 Ni 0,05 0,7 0,3 SS 5400 4300 1700 Olja 11 38 15 17(26)
7 Principer för dagvattenhantering En framtida exploatering av programområdet innebär ett ökat dagvattenflöde och föroreningsbelastning som kräver omhändertagande. De åtgärder som implementeras bör bidra till att uppfylla de mål som definierats i Västerås stads dagvattenpolicy. Utförda beräkningar indikerar att den mark som behöver tas i anspråk för större åtgärder kan reduceras om varje detaljplan strävar efter att implementera lokala mindre dagvattenlösningar. Dessa åtgärder som syftar till att omhänderta dagvatten lokalt kan i sin tur dimensioneras utifrån tre olika nederbördsscenarion: små regn, dimensionerande regn och extrema regn. Uppåt 90 procent av den årliga nederbördsvolymen faller i form av små skurar, det vill säga små skurar som ger mindre än 15 mm. Således kommer dagvattenanläggningar som är dimensionerade för denna typ av regn att kunna omhänderta 90 procent av avrinningen på årsbasis. Exempel på åtgärder som kan anläggas för omhändertagande av de små nederbördstillfällena är gröna tak, skelettjordar, växtbäddar, dagvattenrännor och genomsläpplig beläggning. De placeras förslagsvis lokalt på kvartersmark, i anslutning till gatu- eller parkmark. VA-huvudmannen Mälarenergi har att förhålla sig till det dimensionerande regnet vid dimensionering av ledningar och anläggningar. Enligt Svenskt Vattens publikation P110 ska ledningssystemen dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån. För att uppfylla dessa krav och undvika översvämningar kan exempelvis gröna lösningar förses med bräddledning. Andra exempel på större dagvattenåtgärder är att anlägga lokala översvämningsytor och större fördröjningsmagasin. Extrema regn definieras i sin tur som så intensivt att dagvattenledningsnätet har uppnått maxkapaciteten och avrinningen istället sker ytledes. De extrema regnen bör hanteras genom att ta hänsyn till hur byggnader och vägar ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten kan rinna undan utan att skada bebyggelse vid nederbörd med 100 års återkomsttid. Flödesvägar från instängda områden bör säkerställas tillsammans med nödbräddning till grönområden eller annan mark där vatten kan tillåtas bli stående. Figur 11 visar ett exempel på en dagvattenåtgärd som möjliggör hantering av samtliga nederbördsscenarion. Vid små regn leds dagvattnet via en ränna till ett dike. Vid händelse av större regn kan dagvattnet brädda över och magasineras i makadamdiket under rännan. Vid de extrema regnen kan i sin tur hela vägsektionen nyttjas som en sekundär avrinningsväg. 18(26)
Figur 11. En dagvattenanläggning som klarar av att omhänderta olika nederbördsscenarion. 19(26)
7.1.1 Gröna tak Gröna tak kan anläggas på takytor för att rena dagvatten och för att minska och utjämna flöden från taken. Gröna tak är ett samlingsbegrepp för vegetationstäckta tak där växtligheten exempelvis kan bestå av sedumväxter, olika typer av mossor, lökväxter och tåliga perenner. Utöver rening- och fördröjningsaspekterna kan anläggning av grönt tak innebära att det estetiska intrycket av kvarteret höjs. I Figur 12 redovisas ett antal exempel på takytor där sedumväxter anlagts. Figur 12. Exempel på gröna tak. Foton: Ulrica Carlberg, Vegtech. Anläggning av gröna tak kräver planering där vald leverantör med fördel involveras tidigt i processen för att minimera risken för att behöva göra på-plats-lösningar. Som beställare bör man också tänka igenom vad som är syftet med att anlägga ett grönt tak. Det ger ett bra underlag för det vidare arbetet med att välja system för det gröna taket. Ett grönt tak ställer höga krav på takets tätskikt och förmåga att klara belastning och detta bör därför kontrolleras innan själva anläggningen av det gröna taket sker. Etableringen av växterna på taket är av naturliga skäl mycket viktig och det kan under de första åren krävas extra skötselinsatser beroende vilken miljö det är där växterna ska etableras sig. Bevattning och anläggning av perforerade filtermattor är exempel på åtgärder som kan hjälpa etableringen av det gröna taket om dessa ytor är mycket exponerade för sol och vind. 20(26)
7.1.2 Regnbäddar Regnbäddar/Växtbäddar syftar till att skapa förutsättningar för att ta emot och rena dagvatten från de framtida lokalgatorna. I dessa anläggningar skapas volymer för magasinering och upptag av växtlighet och används för att rena dagvattnet. I Figur 13 ges exempel på regnbäddar/växtbäddar i gatumiljö. Figur 13. Exempel på Regnbäddar/Växtbäddar i gatumiljö. Foto: Sweco. Regnbäddar/Växtbäddar bör anpassas efter de specifika förhållandena som gäller för den plats där de ska anläggas. Faktorer som spelar in vid anläggandet är typ av växter (enklare växter, buskar eller träd), den omgivande marktypen (lera eller genomsläpplig mark) och läge för dagvattenanläggningar. Volymen dagvatten som ska utjämnas och renas avgör även djup på anläggningen och vilken typ anslutning som ska användas. Anläggningens area bör vara 3 5 procent av det reducerade avrinningsområdet och bör kunna dräneras inom 24 48 timmar. Stor vikt bör läggas vid hur anläggningens inlopp placeras. 7.1.3 Översvämningsytor En översvämningsyta är en gräsbeklädd lågpunkt där dagvatten kan fördröjas innan det släpps vidare i dagvattennätet. Om inte en naturlig lågpunkt finns kan området schaktas ut och massorna kan nyttjas för att valla in området. En ny eller befintlig dagvattenledning med strypt utlopp används sedan där brunnar anläggs i överdämningsytans lågpunkt. På så sätt kan dagvatten stiga upp ur ledningen och ut på markytan. När belastningen i ledningen minskar avvattnas ytan långsamt tillbaka till ledningsnätet. En översvämningsyta fyller förutom sin funktion som fördröjningsåtgärd även ett syfte som rekreationsyta vid torrväder då den kan användas till andra aktiviteter. Utöver fördröjning bidrar åtgärden även till att rena dagvattnet då vattnet infiltrerar i marken. Skötsel utgörs av vanlig gräsklippning. I Figur 14 ges exempel på en torrdamm/översvämningsyta i vått respektive torrt väder. 21(26)
Figur 14. Torrdamm i Växjö i torrt respektive vått väder. Foto: Sweco. 7.1.4 Underjordiska magasin Underjordiska magasin kan exempelvis anläggas under kvartersmark som komplement till mindre gröna lösningar. Vid mindre nederbördstillfällen fördröjs och renas dagvatten i de gröna lösningarna. Vid kraftigare nederbörd kan avledning ske till det underjordiska magasinet. Anläggningen bör dimensioneras för aktuell belastning. Viktigt att beakta är också att inloppet till magasinet ges tillräcklig kapacitet. På detta sätt undviks att dämning sker uppströms magasinet. Vid fullt magasin måste flödet kunna ledas bort på ytan utan att orsaka skador. Ett underjordiskt magasin kan utformas på olika sätt. I Figur 15 visas dels ett rörmagasin, dels ett magasin i form av kassetter. Figur 15. Olika typer av underjordiska magasin i form av rör och kassetter. 22(26)
8 Slutsatser Planområdet är idag obebyggt och markanvändningen utgörs av jordbruk och skog. En framtida exploatering kommer att resultera i en större belastning vad gäller dagvattenflöde och relaterade föroreningar. Således bör åtgärder som fördröjer och renar dagvatten finnas med i det fortsatta arbetet med planprogrammet. Påkoppling till befintliga markavvattningsanläggningar innebär att det krävs en omprövning av markavvattningssamfälligheterna eftersom flödesbelastningen, de befintliga avvattningsföretag som berörs av planen, inte får öka i omfattning. Särskilt viktigt är att dagvattenhanteringen säkerställs inom ramen för varje detaljplan. Detta bör resultera i många mindre utspridda dagvattenlösningar som minskar behovet av en större åtgärd i slutet av systemet. Om markavvattningsföretag inte omprövas är det sannolikt att större dagvattenåtgärder krävs i för att nå ner till erforderligt fördröjningskrav. Detta gäller om LOD implementeras inom planerade bostadsområden. Fastigheter föreslås höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata, vilket medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor vid händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Detta förutsätter att planområdets höjdsättning anpassas för att möjliggöra sekundära avrinningsstråk och att instängda områden inte skapas. Potentiella lågområden, där vatten riskerar att bli stående, har identifierats i sydöst samt i anslutning till planområdets norra gräns. I norr utgörs lågområdena sannolikt av befintliga markavvattningsföretag. Översvämningsrisken till följd av stigande nivåer i Mälaren bedöms som störst i södra delen, men först då Mälarens nivå skulle stiga till omkring 2,7 meter. För att förebygga risken för översvämning bör sammanhållen bebyggelse i södra delen av planområdet samt samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovan nivån 2,7 m (RH 2000). Enstaka byggnader av lägre värde kan i sin tur placeras ovan nivån 1,5 m (RH 2000). Huruvida invallning utgör tillräcklig åtgärd för att skydda planområdet från stigande nivåer i Mälaren är en fråga som bör diskuteras vidare i detaljplaneskedet. 23(26)
9 Litteraturförteckning LRF, 2014. Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet. Tillgänglig via <https://www.jordbruksverket.se/download/18.6af3a73c14c1f5e15e981541/14264923978 27/aga-och-forvalta-diken.pdf> Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via http://stormtac.com/admin/uploads/riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf StormTac. 2017. StormTac-modellen Tillgänglig via: <http://www.stormtac.com/model.php> Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering Råd vid planering och utformning. Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Sveriges Geologiska Undersökning, 2017. Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via <http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusen-sv.html?zoom=- 166833.924711,348502.581346,1346581.924711,7421387.418654> Uppsala Vatten. 2014. Handbok för dagvattenhantering i Uppsala kommun Tillgänglig via <http://www.uppsalavatten.se/global/uppsala_vatten/dokument/rapporter%20och%20re dovisningar/uv_dagvattenhandbok%202016.pdf> Västerås stad 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Tillgänglig via http://www.vasteras.se/download/18.5e8d74b614b07e41ca61029e/1424080156647/dag vattenpolicy.pdf 24(26)
BILAGA - Planprogrammets fyra etapper 25(26)
26(26)