Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03

Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för att förstå systemet så att kostnadseffektiva åtgärder kan tas fram för den långsiktiga förvaltningen av avrinningsområdet. Sammanställa och analysera tidigare översvämningar, särskilt översvämningen 2007. Utvärdera effekten av kommande klimatförändringar på hydrologin och geomorfologin. Utvärdera metoder där markägare och jordbrukare kan bli en del av en långsiktig en vattenförvaltning i Smedjeån.

Förutsättningar Stor översvämning i Smedjeåns nedre del juli 2007. Enkätundersökning direkt efter översvämningen som pekade mot att skador uppstod i 344 ha jordbruksmark. Rensning av Smedjeån 2008 som en åtgärd bl.a. för att minska översvämningsrisken. Mycket begränsad information tillgänglig kring Smedjeåns vattenföring, vattenstånd, översvämningens utbredning, eventuella orsaker. Vid samverkansmöten dök regleringar i dammar och behov av bevattningsvatten upp som frågeställningar.

Avrinningsområdet Skottorp Hishult Smedjebron Ränneslövs ängar Ränneslöv Oxhultasjön Store sjö

Smedjeån

Topografin Högsta kustlinjen 60 m.ö.h.

Jordarter

Delavrinningsområden Avrinningsområdet storlek: 277 km 2 Skog 34 % Jordbruk 43 % Våtmark 6,8 % Sjöyta 1,5 % Hårdgjorda ytor 1,5 %

Klimatet Källa: Hallands hushållningssällskap

Klimat hydrologi

Markanvändning Från SPOT 5 2008-06-06

Sluttningslutning

Våthetsindex Topographic Wetness Index

Markavvattning

Potentiellt dräneringsnät vs. faktiskt dräneringsnät

Fallhöjd

Fysisk påverkan

Fysisk påverkan Häradsekonomisk karta 1919 Flygbild 2009

Dammar och vattenkraft

Hydrologin Menlösabäcken

Klimatförändringar Scenario 10-20% ökad årsmedelnederbörden 50% ökning av nederbörden vintertid 20 % minskad nederbörd under sommaren 10 % ökad avdunstning Ökad stormfrekvens, åsknederbörd sommartid Kan leda till Ökad frekvens av översvämningar vintertid Ökad risk för ytavrinning vintertid Förstärkt vattenbrist sommartid Justering av fåran form, omförflyttning av sediment Helt eller delvis avsaknad av tjäle körskador skogen, försämrad markstruktur Längre odlingssäsong, möjligheter till nya grödor, större efterfrågan

Översvämningen 2007

Översvämningen 2007 SPOT 5, 2007-08-09

Översvämningen 2007 - yta och skador Enligt enkät 344 ha Enligt GIS och fjärranalys: 174 ha (48 ha åker)

Orsaker Markägarnas bedömning av orsaker Mycket nederbörd Vindskjuvning från havet Högt vattenstånd i Lagan Hårdgjorda ytor i avrinningsområdet Smedjeån dåligt rensad (sediment, död ved, knäckepil) Regleringen av Oxhultasjön

Översvämningen 2007

Nederbörden i samband översvämningen juli 2007

Fårans kapacitet Beräknat flöde juli 2007: ca 17-20 m 3 /s = 30-40 års flöde

Slutsatser kring översvämningen 2007 Extrem nederbörd huvudorsaken Lagan eller vindskjuvning från havet kan inte ha påverkat översvämningen mellan Skottorp och Ränneslöv Störst problem mellan Smedjebron och Skottorp mycket liten kapacitet att hålla vattnet i fåran. Inga större problem nedanför Skottorp förutom Mellbymotet- stor tvärsektion till förfogande upp till svämplanets övre kant. Smedjebron utgör en trång sektion, men förklarar inte översvämningen nedströms bron bestämmande sektion vid växthusen Skottorp Rensning av Smedjeån skulle inte ha förhindrat en översvämning. Gränsen för översvämningen motsvarar det naturliga svämplanet och utbredningen av ursprungliga Ränneslövs ängar.

Åtgärder Rensa Smedjeån Förhindrar inte översvämningar likt 2007 Ökar markavvattningen även sommartid vattenbrist Kan leda till ökad översvämningsrisk nedströms Påverkar miljökvalitetsnormen Bredda och fördjupa fåran Krävs en radikal förstoring för att klara ett flöde likt 2007. Enbart en förflyttning av problemet nedströms Ökat rensningsbehov och vattenbrist under torka. Sänker miljökvalitetsnormen Leda fåran rakt västerut vid Skottorp Stora ekologiska konsekvenser Knappast samhällsekonomiskt lönsamt

Åtgärder Nyttja Oxhultasjön och dammarna som utjämningsmagasin Kan bara dämpa flödet under halv dag vid en rimlig regleringsamplitud. Oxhulta viktigast Svårt att förutsäga när ett högt flöde kommer men. Regleringen av Oxhultasjön kan ha betydelse för tillgången på bevattningsvatten under torka. Återskapa Ränneslövs ängar Planerat översvämningsområde Kan utgöra magasin för bevattningsvatten under torka Ökar den biologiska mångfalden Våtmark för näringsretention Förlust av ca 22 ha åkermark

Reglering Oxhultasjön

Slutsatser för andra avrinningsområden Det behövs en ny vattenförvaltning på avrinningsområdesnivå för att fördela nytta och skador från vattnet. Solidaritetsprincipen måste gälla i större utsträckning. Förändrad markanvändning bör i större utsträckning bli en del i åtgärdspaketet för översvämningar i jordbrukslandskapet Införliva mer de naturliga fysiska processerna i hantering av vatten och sediment i jordbrukslandskapet. Arbeta mot stabila system snarare än instabila. Översvämningsproblem och problem med torka kan förekomma i samma avrinningsområde. Åtgärderna måste avväga för båda behoven. Det behövs en verktygslåda för markägarna så att de själva kan bli vattenförvaltare. Det kan innebära metoder för att avgöra rensningsbehov, att uppmärksamma förändringar i vattendragen, att följa flödena m.m Ekonomisk analys, riskanalys och bedömning av ekosystemtjänster behöver bli en del i den kvantitativa hantering av vattnet i avrinningsområdet.

Slutsatser för andra avrinningsområden Det behövs riktlinjer för att dokumentera översvämningar avseende hydrologi, hydraulik, skada m.m. Idag är beskrivningarna mycket bristfälliga. Översvämningar i jordbruksmark är generellt sätt dåligt sammanställda. Det behövs en nationell sammanställning avseende area, skadekostnad, utveckling m.m. Begreppet översvämning otydligt i jordbrukslandskapet. Förslag att dela översvämningsområden i primär och sekundär zon. Klimatanpassning bör ske på avrinningsområdesnivå, inte i enskilda vattenanläggningar. Påverkan av vattenkraften på jordbrukets förutsättningar behöver utvecklas. Betydelsen av markavvattning, rätning och kanalisering, samt ej funktionella svämplans betydelse på översvämningsrisk behöver utredas.