ÅRSREDOVISNING 2009
Innehåll Atriakoncernen år 2009 Ekonomisk resumé Verkställande direktörens översikt 2 Atrias varumärken 4 Atrias strategi 6 Atria Abp Atria Abp är ett kraftigt växande, finländskt livsmedelsföretag i internationaliseringsfasen. Koncernen är den största köttförädlaren i Finland mätt i omsättning och en av de ledande företagen inom matbranschen i Norden, Ryssland och Baltikum. Atria 1) omsatte 1 316 miljoner euro år 2009 och sysselsatte i genomsnitt 6 214 personer. Koncernen är indelad i fyra geografiska affärsområden. Dessa är Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum. Detaljhandeln, Food Service -sektorn och industriföretagen i branschen utgör de största kundgrupperna. Därtill driver Atria Fast Food -konceptverksamhet som grundar sig på egna varumärken. Atrias rötter sträcker sig ända tillbaka till år 1903, året när dess äldsta ägarandelslag grundades. Atria Abp:s aktier noteras på Nasdaq OMX Helsinki Ltd. 1) Med Atria avses i denna årsredovisning hela Atriakoncernen. Atria Abp är koncernens moderbolag. Verksamhetöversikter Atrias verksamhetsområde 10 Atria Finland 14 Atria Scandinavia 18 Atria Ryssland 22 Atria Baltikum 26 Produktutveckling och marknadsföring 28 Företagsansvar Principer 30 Ekonomisk ansvar 31 Miljöansvar 32 Atrias kvalitets- och miljösystem 33 Socialt ansvar 36 Bokslut och verksamhetsberättelse 40 Förvaltning och styrning Bolagsstyrningskod 105 Atria Abp:s förvaltning 106 Atriakoncernens organisation och ledningsgrupp 111 Investerarrelationer och analytiker 119 Kontaktuppgifter 120
ATRIA KONCERNENS NYCKELTAL 2009 2009 2008 Omsättning, MEUR 1316,0 1356,9 Rörelsevinst, MEUR 27,5 38,4 Rörelsevinst, % 2,1 2,8 Vinst före skatt, MEUR 16,5 16,7 Resultat per aktie, euro 0,25 0,42 Soliditet, % 39,7 38,4 Bruttoinvesteringar, MEUR 33,0 152,6 Bruttoinvesteringarnarnas andel av omsättningen, % 2,5 11,2 Antal anställda i genomsnitt 6214 6135 OMSÄTTNING RÖRELSEVINST RESULTAT PER AKTIE MEUR 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 MEUR 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 Euro 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0 2005 2006 2007 2008 2009 BRUTTOINVESTERINGAR SOLIDITET ANTAL ANSTÄLLDA I GENOMSNITT MEUR 300 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 Procent 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 Person 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2005 2006 2007 2008 2009
ATRIAS AFFÄRSOMRÅDEN ATRIA FINLAND Kundrelationer dagligvaruhandeln Food Service-kunder 1) Livsmedelsindustrin Exportkunder Concept-kunder Kärnproduktgrupper färskt och konsumentförpackat kött köttprodukter, korvar och pålägg färdigmat fjäderfäprodukter NYCKELTAL 2009 2009 2008 Omsättning, MEUR 781,9 797,9 Rörelsevinst, MEUR 42,9 33,9 Rörelsevinst, % 5,5 4,2 Antal anställda i genomsnitt 2 222 2 378 ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning...58 % Resten av koncernen...42 % ATRIA SCANDINAVIA Kundrelationer dagligvaruhandeln Food Service-kunder 1) Deli-kunder (Ridderheims och Falbygdens Osts kunder) Concept-kunder (Sibylla-konceptets kundrelationer) Kärnproduktgrupper pålägg konsumentförpackat kött färskt och konsumentförpackat kött färdigmat delikatessvaror, bl.a. specialostar och specialkorvar samt marinerade färskprodukter NYCKELTAL 2009 2009 2008 Omsättning, MEUR 405,2 455,2 Rörelsevinst, MEUR 10,0 14,4 Rörelsevinst, % 2,5 3,2 Antal anställda i genomsnitt 1 394 1 691 ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning...33 % Resten av koncernen...67 % ATRIA RYSSLAND Kundrelationer dagligvaruhandeln Food Service-kunder 1) Concept-kunder Kärnproduktgrupper köttprodukter; särskilt korvar pålägg färdigmat, t.ex. pizza färskt kött egen primärproduktion ATRIA BALTIKUM NYCKELTAL 2009 2009 2008 Omsättning, MEUR 113,0 93,8 Rörelsevinst, MEUR -9,8-3,4 Rörelsevinst, % -8,7-3,6 Antal anställda i genomsnitt 2 003 1 525 ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning...7 % Resten av koncernen...93 % Kundrelationer dagligvaruhandeln Food Service-kunder 1) Kärnproduktgrupper köttprodukter; särskilt korvar pålägg färskt och konsumentförpackat kött egen primärproduktion NYCKELTAL 2009 1) Inkluderar kunder inom hotell, restaurang och storkök (HoReCa) samt den offentliga sektorn. 2009 2008 Omsättning, MEUR 37,5 32,3 Rörelsevinst, MEUR -12,6-3,8 Rörelsevinst, % -33,6-11,8 Antal anställda i genomsnitt 595 541 ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning...2 % Resten av koncernen...98 %
Produktionsanläggningar 1 Nurmo 2 Forssa 3 Kuopio 4 Kauhajoki 5 Karkkila ATRIAS MARKNADSOMRÅDE Finland: 5,3 milj. invånare Sverige: 9,0 milj. invånare Produktionsanläggningar 6 Sköllersta 7 Malmö 8 Stockholm (3) 9 Tranås 10 Halmstad 11 Kinna 12 Moheda 13 Borås 14 Göteborg 15 Falköping 16 Horsens (2) 6 15 9 14 13 10 11 12 8 4 1 2 3 5 22 21 20 1718 19 S:t Petersburgsregionen: 6,0 milj. invånare Moskvaregionen: 17,0 milj. invånare Europeiska delen av Ryssland: n. 10 milj. invånare 16 7 Danmark: 5,4 milj. invånare Produktionsanläggningar 17 Sinyavino 18 Gorelovo 19 Moskva Lettland: 3,6 milj. invånare Litauen: 2,3 milj. invånare Estland: 1,3 milj. invånare På Atrias hemmamarknad, dvs. i Östersjöområdet och i den europeiska delen av Ryssland, bor sammanlagt mer än 60 miljoner konsumenter. Produktionsanläggningar 20 Valga 21 Ahja 22 Vastse-Kuuste
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Lyckad stabilisering av verksamheten i ett stagnerat marknadsläge För att trygga sin lönsamma tillväxt satte Atria upp två huvudmål för 2009: stabilisering av verksamheten efter 2008 års stora företagsförvärv och förbättring av lönsamheten. Målen uppfylldes huvudsakligen. Integrationen av de förvärvade företagen i Atria fortskred som planerat och kostnadseffektiviteten förbättrades inom alla affärsområden. I det stagnerade marknadsläget var lönsamheten tillfredsställande tack vare den positiva resultatutvecklingen i slutet av året. Målen för organisk tillväxt uppnåddes inte och koncernens omsättning minskade. Det berodde framför allt på den sjunkande efterfrågan under lågkonjunkturen samt att ryska rubeln och svenska kronan försvagades mot euron. Även om livsmedelsindustrin är mindre konjunkturkänslig än de flesta andra industrigrenar kom inte heller den undan lågkonjunkturen. Livsmedelsindustrin drabbades bara av recessionen i ett senare skede än andra branscher. Den krympande ekonomin i länderna runt Östersjön minskade Atrias tillväxtförutsättningar i betydande grad. Minskad köpkraft och ekonomisk osäkerhet tryckte ned livsmedelsefterfrågan inom dagligvaruhandeln. Efterfrågan på Food Service-produkter minskade ännu mer i både volym och värde. Dessutom förändrades konsumenternas köpvanor: i många produktgrupper ökade den relativa andelen för produkter med förmånligare enhetspris. Atrias omsättning sjönk med 41 miljoner euro dvs. 3,0 procent jämfört med året innan. Förutom den minskade försäljningen påverkades omsättningen negativt av att ryska rubeln och svenska kronan försvagades mot euron. Beräknat med fasta valutakurser minskade omsättningen 1,2 procent. Trots de kraftiga förändringarna i omvärlden och den skarpare priskonkurrensen utvecklades vår lönsamhet på ett tillfredsställande sätt. Vår rörelsevinst var 27,5 miljoner euro, vilket innefattar kostnader av engångskaraktär på 13,1 miljoner euro. Rörelsevinsten drogs framför allt ned av de stora förlusterna i bolaget Campomos, som blev en del av Atria Ryssland året innan, och den förlustbringade enheten Lätta Måltider, som var en del av Atria Scandinavia fram till sommaren. Pådrivande för vår resultatutveckling var Atria Finland, vars rörelsevinst ökade med mer än en fjärdedel till 43 miljoner euro. Den positiva utvecklingen förstärktes särskilt av den utmärkta kontrollen över balansen mellan kostnader och försäljningspriser. Mot slutet av året återhämtade sig Atria Finlands försäljning efter sommarens svacka och volymerna var de förväntade. KRAFTIGA EFFEKTIVISERINGS- ÅTGÄRDER Atria anpassade sin verksamhet till det stagnerade marknadsläget genom kraftiga effektiviseringsåtgärder inom alla affärsområden med vilka verksamhetens kostnadseffektivitet förbättrades. I affärsområdena Ryssland, Scandinavia och Baltikum var åtgärderna även ett led i integrationsprocessen för de 2
ÖVERSIKT förvärvade företagen. Atria Finland fortsatte och utökade det effektiviseringsprogram som inleddes redan föregående år för att trygga konkurrenskraften med hjälp av en bantad kostnadsstruktur. Det program som genomfördes år 2009 fokuserade i huvudsak på personalkostnaderna och ger uppskattningsvis en kostnadsbesparing på fem miljoner euro per år. Atria Scandinavias resultatförmåga förbättrades betydligt när den förlustbringande enheten Lätta Måltider avyttrades. Vid enheten producerades färdiga sallader och smörgåsar. Omsättningen uppgick till ca 25 miljoner euro och antalet anställda var ca 125. Under året integrerades det året innan förvärvade företaget Ridderheims i enheten Atria Deli, vars konkurrenskraft förbättrades genom en omfattande omstrukturering av produktionen och produktsortimentet. Atria Rysslands lönsamhet förbättrades på ett avgörande sätt under året. Största betydelsen hade bolaget Campomos, som förvärvades året innan. Bolagets förlusttrend bröts genom kraftiga kostnadsnedskärningar och avveckling av olönsamma kundrelationer. Det genomförda effektiviseringsprogrammet ger besparingar på uppskattningsvis fyra miljoner euro per år. Atria Rysslands positiva lönsamhetsutveckling förstärktes av att synergieffekterna från integrationen av bolagen Campomos och Pit-Product tillvaratogs framgångsrikt. Inom Atria Baltikums område expanderade verksamheten tack vare de förvärvade bolagen och Atria blev den näst största aktören på den estniska marknaden. Trots bantning av kostnadsstrukturen och omstrukturering av verksamheten var lönsamheten dålig i en kraftigt försvagad omvärld: dagligvaruhandelns volym minskade med ca 17 procent och livsmedelspriserna med ca fem procent. År 2010 MELLANÅR FÖR INVESTERINGAR Atria har genomfört sin internationella tillväxtstrategi i huvudsak genom företagsförvärv. Åren 2007 2008 investerade vi ungefär 300 miljoner euro i företagsförvärv. Den enda stora tillväxtinvesteringen under år 2009 som är jämförbar med företagsförvärven var beslutet att investera fem miljoner euro i Atria Rysslands primärproduktion. Investeringen fullföljs åren 2010 2013. År 2009 fokuserade vi på att integrera de förvärvade företagen i Atria och på att framgångsrikt stabilisera verksamheten för att höja lönsamheten till den nivå som förutsätts i strategin. Trots de senaste årens stora investeringar var vår finansiella ställning och balansräkningens struktur fortsatt stabil. Vår soliditetsgrad steg till ca 40 procent. Vi kunde amortera på vår nettoskuld, vilket sänkte nettoskuldsättningen med över fem procentenheter. Även det fria kassaflödet utvecklades positivt. Jag vill tacka alla medarbetare på Atria och våra samarbetspartner för det goda och fruktbara arbetet för kundernas, ägarnas och bolagets väl. Nurmo, februari 2010 Matti Tikkakoski Atria Abp:s verkställande direktör KONKURRENSKRAFT OCH ANSVAR BETONAS De utmaningar som Atria möter i omvärlden förändras inte på något avgörande sätt år 2010 trots att t.ex. råvarupriserna stabiliserades och de för oss viktiga valutorna blev starkare redan år 2009. Konsumenternas köpkraft återhämtar sig mycket långsamt, vilket dämpar efterfråge-ökningen på livsmedel och ökar priskonkurrensen inom branschen. I det här marknadsläget är det av stor betydelse att Atrias effektivitet och konkurrenskraft har förbättrats på ett avgörande sätt. Resultatförmågan har förbättrats särskilt i Ryssland. I Sverige har vi gjort kostnadsnedskärningar som vände lönsamheten närmare målnivån redan i slutet av räkenskapsåret. Positiva effekter av effektiviseringsåtgärderna syntes även i Atria Finlands resultatutveckling i slutet av året. Priskonkurrenskraften, kassaflödet och förbättrad lönsamhet är våra centrala mål för år 2010. En kostnadsstruktur som är anpassad till det svåra marknadsläget är ett konsekvent stöd i strävan att uppnå dessa mål. Den organiska tillväxten kan ta fart särskilt genom den tilläggskapacitet som Gorelovofabriken ger samt de målmedvetna satsningarna på utveckling och marknadsföring av produkter i olika priskategorier. Atria Finlands lansering av Fresh-produkterna, stärkandet av varumärket CampoMos och utvecklingen av Atria Delis produktkoncept får en fortsättning år 2010. Vår verksamhet kommer i ännu större utsträckning att styras av praxisen för ansvarsfullt företagande, som är en kritisk framgångsfaktor för livsmedelsindustrin. Vid sidan av ekonomiskt ansvar och miljöansvar betonas dimensionerna i det sociala ansvaret, särskilt ur konsumenternas och våra medarbetares perspektiv. 3
VARUMÄRKEN 2009 Starka regionala och internationella varumärken är en väsentlig del av Atrias tillväxtstrategi. Atrias investeringar i varumärkena tryggar de nuvarande produktgruppernas och tjänsternas konkurrenskraft och underlättar lanseringen av nya produktgrupper och innovationer i matbranschen. Atrias mål är att dess varumärken ska vara bland de två mest kända varumärkena på den utvecklade marknaden för färsk mat och på de utvecklingsbara marknaderna för köttprodukter och köttbranschen. Nedan presenteras respektive affärsområdes ledande varumärken. Dessa kan ha undervarumärken för specifika produktgrupper. T.ex. Atria Finlands främsta varumärke är Atria med undervarumärkena Atria Fresh och Wilhelm. ATRIA FINLAND Atria Finland gjorde en betydande investering i produktgruppen färdigmat genom lanseringen av produktkonceptet Atria Fresh. Marknadsföringen var framgångsrik och Fresh-produkterna stärkte Atrias position i den viktiga produktgruppen färdigmat. Närmare information ges på sidan 14. ATRIA BALTIKUM Atria Baltikums tillväxtförutsättningar tfö t ätt i på den stagnerade livsmedelsmarknaden i Estland försvagades avgjort av den kraftiga priskonkurrensen. För att säkra marknadspositionen inriktades varumärkesarbetet på produkter och produktgrupper i de förmånligare priskategorierna. Närmare information ges på sidan 26. 4
ATRIA SCANDINAVIA VARUMÄRKEN Atria Scandinavia fortsatte att satsa på sina Deli- och Sibylla-koncept även internationellt. Med hjälp av koncepten strävar Atria efter att förverkliga sitt strategiska mål om långsiktig tillväxt också i kategorier med högt förädlingsvärde. Närmare information ges på sidan 18. ATRIA RYSSLAND Atria Ryssland förbättrade varumärket CampoMos konkurrenskraft genom att bl.a. förnya produktsortimentet, prissättningen och varumärkeselementen. Åtgärderna ökade försäljningen, vilket var en grundförutsättning för bättre lönsamhet i bolaget Campomos. Närmare information ges på sidan 22. 5
STRATEGI Lönsam utveckling till förstahandsval Atrias strategiska mål är att vara förstahandsvalet för konsumenter och kunder inom sektorn för färsk mat i Östersjöområdet och den europeiska delen av Ryssland. Atria förverkligar sin vision genom strategin om lönsam tillväxt. I enlighet med strategin söker Atria tillväxt på den traditionella kött- och charkmarknaden och även på bredare bas inom hela matbranschen, särskilt i segmenten för färskvaror. Atria strävar i första hand efter att växa organiskt men även kompletterande företagsförvärv är möjliga. Atrias tillväxtstrategi har anpassats efter de stora förändringarna i omvärlden. Den internationella arbetsmiljön styrs särskilt av följande krafter: Växande global livsmedelsefterfrågan Internationalisering av livsmedelsindustrin och de industriella processerna Internationalisering av dagligvaruhandeln och matbranschen Gränsöverskridande råvaruhandel Ökad tyngd för etiska frågor och miljöfrågor Konsumenternas beteende fragmenteras Verksamhetsmodeller som bygger på nätverksbildning och partnerskap MISSION VISION 2012 VÄRDERINGAR Good food better mood. Atria är förstahandsvalet för konsumenter och kunder på marknaden för färsk mat i Östersjöområdet och den europeiska delen av Ryssland. Vi är marknadsledare eller marknadstvåa på alla våra affärsområden. På det sättet har vi de bästa möjligheterna att producera ett hållbart mervärde för våra ägare. Våra varumärken är bland de två mest kända märkena på den utvecklade marknaden för färsk mat och på de utvecklingsbara marknaderna för köttprodukter och köttbranschen. För våra kunder är vi den mest attraktiva samarbetspartnern på den utvecklade marknaden för färsk mat och på de utvecklingsbara marknaderna för köttprodukter och köttbranschen. Vi är branschens effektivaste och mest enhetliga företag. Vi är den bästa arbetsplatsen; ett bra ledarskap och en systematisk kompetensutveckling med utgångspunkt i strategin är våra arbetsredskap. Framgång och banbrytande verksamhet Kund- och konsumentfokus Initiativförmåga - Individuellt och Gemensamt Teamarbete - Internt och Externt Kostnadsmedvetande 6
Strategins hörnstenar STRATEGI STARK MARKNADSPOSITION I Finland är Atria marknadsledande i flera av de produktgrupper som bolaget företräder och även den största kötthanteraren. På den svenska marknaden är Atria den näst största aktören och bolaget har en bra ställning också i Danmark. I Ryssland är Atria marknadsledande inom dagligvaruhandeln i S:t Petersburgsregionen och etablerade sig dessutom på Moskvamarknaden under år 2008. I Estland är Atria den näst största aktören på marknaden. STARKA VARUMÄRKEN Atria investerar systematiskt i sina starka och kända varumärken. Tack vare de starka varumärkena har Atria goda förutsättningar att fortlöpande lansera nya produkter och produktgrupper samt skapa tillväxt också i produktgrupper med högre förädlingsvärde och större lönsamhet. GOD KONSUMENTKÄNNEDOM Den centrala utmaningen i livsmedelsindustrin kännedom om konsumenternas inköps- och matvanor är ett område som Atria behärskar väl. Atria befäster sina kundpartnerskap genom att utveckla nya och effektiva samarbetsmodeller för de olika butikskedjorna inom dagligvaruhandeln. KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Atria har kunnat möta de utmaningar som förändringarna inom dagligvaruhandeln och hela verksamhetsområdet medfört genom omfattande program för effektivering av produktionen och verksamheten. Erfarenheterna av hur man effektiverar produktionen samt god styrning av förändringsprocesserna och leveranskedjan är Atrias viktigaste styrka inom samtliga affärsområden. Ekonomiska mål TILLVÄXT INTERNATIONELLT Atria strävar efter att den internationella verksamheten ska utgöra minst 50 procent av omsättningen. LÖNSAMHET Atria eftersträvar en jämn resultatutveckling: målet är en rörelsevinst på minst 5 procent av omsättningen. AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Atrias mål för avkastningen på eget kapital är 12 procent. SOLIDITET Atria eftersträvar en soliditetsgrad på 40 procent. UTDELNING Atria strävar efter att dela ut cirka 50 procent av räkenskapsperiodens vinst. 7
Strategiska mål 2009 Mål Rörelsevinst 5 % Soliditetsgrad 40 % Andel internationell verksamhet 50 % Avkastning på eget kapital 12 % Utdelning av räkenskapsperiodens vinst 50 % Utfall Rörelsevinst 2,1 % Soliditetsgrad 39,7 % Andel internationell verksamhet 42,3 % Avkastning på eget kapital (ROE) 1,7 % Utdelning av räkenskapsperiodens vinst 99,5 % Strategiska åtgärder 2009 Företagsförvärv År 2009 gjorde Atria inga företagsförvärv, utan vi fokuserade på att integrera de förvärvade företagen i Atria och på att framgångsrikt stabilisera verksamheten. Atrias internationella tillväxt underbyggdes av de fyra företagsförvärv som genomfördes året innan. Av dem var det mest betydelsefulla förvärvet av kött- och charkföretaget OOO Campomos. Förvärvet gav Atria möjlighet att etablera sig på Moskvamarknaden. Genom förvärvet av svenska AB Ridderheims Delikatesser kunde enheten Atria Deli bildas. Den är specialiserad på färska delikatessprodukter och ledande inom sitt segment i Sverige. Verksamheten har även goda tillväxtmöjligheter internationellt. I Estland förvärvade Atria två kött- och charkföretag, vilket gjorde Atria till den näst största aktören på marknaden. Andra åtgärder I juni avyttrade Atria Scandinavia enheten Lätta Måltider i Sverige. Verksamheten var inriktad på sallader och smörgåsar. År 2008 omsatte enheten ca 25 miljoner euro och hade ca 125 anställda. Verksamheten hade dålig lönsamhet. I december ingick Atria ett samarbetsavtal med danska Dan Invest A/S om produktion av fläskkött i Ryssland. Avtalet ger Atria 26 procent av bolaget OOO Dan Invest, som äger två svingårdar. Produktionen startar under åren 2010 2011 och år 2013 ska produktionsvolymen uppgå till 180 000 slaktsvin. Projektets totala värde uppgår till 40 miljoner euro. Atrias investering i projektet är totalt fem miljoner euro. Dessutom har Atria beslutat att ingå ett leveransavtal med produktionsbolaget. 8
STRATEGI Atrias strategiska åtgärder och tillväxt 2005 2009 2005 Atria förvärvar företaget OOO Pit-Product med S:t Petersburg som huvudmarknad Atria förvärvar estniska företaget AS Valga Lihatööstus 2006 Atria slår samman verksamheterna i sitt litauiska dotterföretag UAB Vilniaus Mesa och estniska Valga Lihatööstus 2007 Atria förvärvar svenska företaget AB Sardus Atria förvärvar Liha- Pouttu Oy Atria avyttrar företaget Svensk Snabbmat för Storkök AB 2008 Atria förvärvar företaget OOO Campomos med Moskva som huvudmarknad Atria förvärvar svenska företaget AB Ridderheims Delikatesser 2009 Atria avyttrar verksamheten Lätta Måltider i Sverige Atria investerar i produktion av fläskkött i Ryssland Atria lägger ned produktionen i Litauen Atria förvärvar de estniska företagen AS Wõro Kommerts och AS Vastse-Kuuste Lihatööstus. 1 400 MEUR 1 300 1200 2005 2006 2007 2008 2009 1 100 1 000 0 oms: 975 mn euro oms: 1 100 mn euro oms: 1 270 mn euro oms: 1 357 mn euro oms: 1 316 mn euro Atria Finland...64 % Atria Finland...60 % Atria Finland...58 % Atria Finland...58 % Atria Finland...58 % Atria Scandinavia...32 % Atria Scandinavia...30 % Atria Scandinavia...35 % Atria Scandinavia...33 % Atria Scandinavia...33 % Atria Ryssland...1 % Atria Ryssland och Atria Ryssland...5 % Atria Ryssland...7 % Atria Ryssland...7 % Atria Baltikum...3 % Baltikum...10 % Atria Baltikum...2 % Atria Baltikum...2 % Atria Baltikum...2 % Omsättning 9
ATRIAS VERKSAMHETSFÄLT Affärsområde: Atria Finland ALLMÄNT Marknadens volymtillväxt 1) ca 2 procent Värdetillväxt 2) ca 4 procent Marknadens storlek 3) ca 2 md euro Matens andel av det totala konsumtionsvärdet per capita 12 procent Finland är nettoexportör av kött, främst exporteras fläskkött Produktionen av nötkött räcker inte för att täcka konsumtionen, den inhemska andelen är 84 procent Av fjäderfäkonsumtionen är den inhemska andelen 89 procent. 1) Total efterfrågan på kött- och charkprodukter 2) Total tillväxt inom dagligvaruhandeln i produktgrupper som Atria står för 3) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för VERKSAMHETSFÄLTET Detaljhandeln är starkt koncentrerad, handeln domineras av S-gruppen och K-gruppen. S-gruppens och K-gruppens sammanlagda andel av den finländska dagligvaruhandeln är ca 75 procent. Andelen för handelns egna varumärken av handelns totala försäljning ökade något under 2009. Deras andel var 5 15 procent i de produktgrupper som Atria står för. KONKURRENS I Finland finns ca 300 köttförädlingsföretag, av vilka de 20 största står för över 90 procent av produktionens bruttovärde. De överlägset största aktörerna på marknaden är Atria Finland Ab och HKScan Abp genom sitt företag HK Ruokatalo Oy, som ansvarar för verksamheten i Finland Atria Finland är den största aktören inom slakteribranschen i Finland; marknadsandelen är ca 40 procent när det gäller hantering av fläskkött. Andra betydande, medelstora leverantörer är de privatägda Saarioinen Oy, Oy Snellman Ab och Pouttu Oy. Charkmarknaden i Finland* TOTALPRODUKTION OCH -KONSUMTION Produktionen minskade med 4 procent till 382 miljoner kg och konsumtionen med 2 procent till 380 miljoner kg. År 2010 väntas produktionen och konsumtionen i stort sett förbli oförändrade. Fläskkött Produktionen av fläskkött minskade med 5 procent till 206 miljoner kg och konsumtionen med 2 procent till 184 miljoner kg. Produktionsprognosen för 2010 är 201 miljoner kg och konsumtionsprognosen 186 miljoner kg. Nötkött Produktionen av nötkött ökade med 1 procent till 81 miljoner kg och konsumtionen minskade med 2 procent till 93 miljoner kg. År 2010 väntas produktionen av nötkött stiga med ytterligare 1 procent till 81,7 miljoner kg. Konsumtionen väntas minska med 2 procent till 92 miljoner kg. Fjärderfäkött Produktionen av fjäderfäkött sjönk med 6 procent till 95 miljoner kg och konsumtionen med 1,5 procent till 97 miljoner kg. År 2010 ökar produktionen av fjäderfäkött inte, men konsumtionen väntas öka med 2 procent. 260 240 220 200 180 160 140 120 100 PRODUCENTPRISERNA PÅ NÖT-, FLÄSK- OCH FJÄDERFÄKÖTT I FINLAND Euro/100 kg 2005 2006 2007 2008 2009 Nötkött Fläskkött Fjäderfä *) Källa: TNS Gallup, 2010 10
750 600 450 300 150 0 mn. kg DEN TOTALA KÖTT- PRODUKTIONEN OCH KÖTTKONSUMTIONEN I FINLAND 2005 2006 2007 2008 2009 Produktion Konsumtion TILLSAMMANS FÖR GEMENSAM FRAMGÅNG Vilka konkurrensfaktorer väntar sig den finländska detaljhandeln och avtalsmåltidsbranschen av den finländska livsmedelsindustrin? Det här frågade vi fyra beslutsfattare inom branschen. Jukka Ojapeltos, direktör för S-gruppens dagligvaruhandel, svar finns på sidan 17. Vi förväntar oss i synnerhet leveranssäkerhet och tillförlitlighet. Dessa är absoluta förutsättningar med tanke på kundnöjdheten. Vi förväntar oss också en verksamhet som utgår från kundernas affärsidé kunderna har individuella behov och leverantören måste beakta det på alla delområden av samarbetet. Som ett exempel kan man nämna att produktgrupperna utvecklas utgående från kundernas behov samt nyheter. Med tanke på hela värdekedjan är det också mycket viktigt med ett lönsamt och ansvarstagande verksamhetssätt. Minna Kurunsaari, direktör, Kesko Livs Ab VERKSAMHETSFÄLT KÖTTKONSUMTION PER CAPITA I FINLAND 2005 2009 kg 100 80 60 40 20 0 16,1 15,7 17,6 18,5 18,4 18,6 18,5 18,7 18,2 18,2 33,5 34,3 34,9 35,6 35,3 2005 2006 2007 2008 2009 Nötkött Fläskkött Fjäderfä Källa: TNS Gallup, 2010 KONSUMTIONSSTRUKTUREN FÖR KÖTTPRODUKTER 1) Matkorv (bl a. wienerkorv, falukorv och grillkorv), 54 % Påläggskorv, 15 % Helköttprodukter (inkl. exklusiva pålägg), 26 % Hållbara korvar, 5 % Vi värdesätter partnerns mångsidiga planering av produktsortimenten. Det ska ske i samarbete och passa in i affärens hela sortiment, som i sin tur baserar sig på en stark statistikföring och utvecklingstrender som kan förutses. Det är också viktigt med ett starkt inhemskt varumärke, som förs fram på bred front via rätt slags övergripande marknadsföring. Det skapar naturlig efterfrågan. Vi förväntar oss också en gemensamt framarbetad verksamhetsmodell inom varulogistiken som ger möjligheter för en effektiv processering inom handeln. Det här är också en viktig del av den ekologiska effektiviteten, som är ett viktigt värde för oss. Janne Ylinen, verkställande direktör, Kokkolan Halpa-Halli Oy För det första förväntar vi oss att produktsortimentet lämpar sig för vår HoReCa-verksamhet. Det innebär bl.a. att sortimentet lämpar sig för våra produktionsprocesser, att produkterna inte känns industriellt framställda eller som färdigmat och att produkterna har rätt förhållande mellan pris och kvalitet. Produktsortimentet ska också utvecklas aktivt, t.ex. genom att minska användningen av natriumglutamat. Vi förutsätter också god logistik. Det är också viktigt med god tillgång på överenskomna produkter. Tillgångens betydelse inom HoReCa-verksamheten skiljer sig märkbart från detaljhandelns behov, i synnerhet eftersom vi styr vårt inköpssortiment strängt så att det egentligen inte finns några parallella produkter. Det ställs upp gemensamma mål för tillgången på produkter och de ska mätas systematiskt. Också råvarornas produktsäkerhet är viktig och att de går att spåra genom hela leveranskedjan. Vi förutsätter också att livsmedelskedjan har förmåga och vilja att följa Fazers etiska principer i sin verksamhet. Jaana Korhola, verkställande direktör, Fazer Amica Finland Ab 1) Uppgifterna från år 2008 11
Affärsområde: Atria Ryssland ALLMÄNT S:t Petersburg För kött- och charkprodukter är värdetillväxten cirka 10 procent. Marknadens storlek 2) cirka 0,9 md euro Moskva Värdetillväxt för måltidsprodukter cirka 3 procent Marknadens storlek 2) cirka 2,7 md euro Matens andel av medborgarnas konsumtionsutgifter i Ryssland 32 procent. Ryssland är den mest betydande nettoimportören av kött; landets egen köttproduktion kan inte tillgodose den växande efterfrågan vare sig i volym eller kvalitet. 1) Total tillväxt för kött- och charkprodukter inom den moderna dagligvaruhandeln 2) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för VERKSAMHETSFÄLTET Dagligvaruhandelns andel växer snabbt i Ryssland, även om den traditionella torg- och saluhallsförsäljningen ännu dominerar som distributionskanal med en andel på ca 45 procent. Dagligvaruhandeln är ännu mycket fragmenterad, men kedjebildningen ökar starkt. De fem största dagligvarukedjorna har sammanlagt ca 12 procent av den ryska marknaden för måltidsprodukter. De största kedjorna är X5, Metro, Tander och Auchan. KONKURRENS Koncentrationen av kött- och charkindustrin i Ryssland är ännu i sin början och det finns få internationella aktörer; Atria är den största utländska aktören. 1 000 ton 115 110 105 100 95 90 KÖTTMARKNADENS VOLYMTILLVÄXT 2006 2007 2008* 2009* 2010* S:t Petersburg Moskva *Prognos KÖTTMARKNADENS VÄRDETILLVÄXT tillväxtprocent, rubel som valuta 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008* 2009* 2010* S:t Petersburg Moskva *Prognos LÄTT ÅTERHÄMTNING Utmaningarna var stora i Atria Rysslands omvärld, särskilt i början av året när den globala ekonomiska krisen drabbade Ryssland. Den totala produktionen (BNP) föll med åtta procent när den ännu året innan ökade med sex procent. Den största enskilda orsaken till det stora fallet var att oljepriset sjönk avsevärt i början av året. Inflationen var 13 procent och minskade till ca nio procent i slutet av året. Konsumtionen minskade på grund av den försämrade inkomstutvecklingen och den ökade arbetslösheten. Konsumtionsutvecklingen avspeglas i detaljhandelns volym, som i början av året hade minskat med tre procent jämfört med året innan. I slutet av året vände den totala produktionen i Ryssland och visade en liten ökning framdriven av konsumtions- och exportefterfrågan. Konsumtionen bedöms bli drivkraften i den ekonomiska tillväxten åren 2010 2011. Källor: Business Analitika och Atria Ryssland Källa: Finlands Bank, BOFIT Forskningsinstitutet för transitionsekonomier, 2010 12
Affärsområde: Atria Scandinavia VERKSAMHETSFÄLT ALLMÄNT Sverige Marknadens volymtillväxt 1) -1 procent Värdetillväxt 2) ca 4 procent Marknadens storlek 3) ca 2,7 md euro Matens andel av det totala konsumtionsvärdet per capita 11 procent Sverige är nettoimportör av kött; nästan 50 procent av nötköttet, ca 25 procent av fläskköttet och över 40 procent av fjäderfä importeras. Danmark är en mycket betydande nettoexportör av kött; mest exporteras fläskkött. 1) Dagligvaruhandeln 2) Total tillväxt inom dagligvaruhandeln i produktgrupper som Atria står för 3) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för VERKSAMHETSFÄLTET Detaljhandeln är mycket koncentrerad i Sverige; den överlägset största aktören är ICA, Nordens ledande företag inom detaljhandeln med en marknadsandel på cirka 45 procent. Coop och Axfood har båda cirka 20 procent av marknaden i Sverige. I Danmark domineras dagligvaruhandeln av Danske Supermarked och Coop med totalt 70 procent av marknaden, SuperGros har cirka 20 procent. Handelns egna märken står för 19 procent av den totala försäljningen i Sverige och för 21 procent i Danmark. KONKURRENS Små företag med mindre än 50 miljoner euro i omsättning per år kontrollerar över hälften av den svenska kött- och charkmarknaden. Marknadens största aktör är Scan AB, som ägs av HKScan. Näst störst är Atria Scandinavia. En konsolidering pågår inom branschen. Atrias och HKScans förvärv var de största företagsarrangemangen inom branschen i Sverige. I Danmark domineras kött- och charkmarknaden av Danish Crown, det största företaget inom branschen i Europa och ett av världens största köttexportföretag. Affärsområde: Atria Baltikum ALLMÄNT Estland Värdetillväxt 1) cirka 7 procent Marknadens storlek 2) cirka 200 miljoner euro (hela Baltikum) Matens andel av det totala konsumtionsvärdet per capita 25 procent i Estland Den ökade efterfrågan kan i huvudsak tillgodoses genom inhemsk köttproduktion, Estland importerar ändå en viss mängd fläskkött. Estlands bruttonationalprodukt sjönk med mer än 15 procent jämfört med året innan och den officiella arbetslöshetsgraden steg till över 16 procent. VERKSAMHETSFÄLTET Estland Estlands detaljhandel har moderniserats snabbt och blivit mer kedjebaserad efter landets EU-medlemskap. De nordiska detaljhandelskedjorna har en stark ställning i landet. De viktigaste kunderna är Rimi, ETK, Selver, Maxima och Prisma. KONKURRENS Estlands största kött- och charkföretag är HKScan-ägda Rakvere Lihakombinaat. Antalet kött- och charkföretag i Estland har minskat något och mindre, ofta lokala företag fokuserar mer på effektivering av verksamheten än på expansion. 1) Total tillväxt för kött- och charkprodukter inom den moderna dagligvaruhandeln 2) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för 13
ATRIA FINLAND Atria Fresh fick ett gott mottagande Atria Finland stärkte sin position på marknaden för färdigmat genom lanseringen av produktkonceptet Atria Fresh på hösten 2009. I sortimentet ingår färdiga sallader, mikrovågsrätter, sandwichar och fyllda smörgåsar. Lanseringen föregicks av ett treårigt undersöknings- och utvecklingsarbete som baserade sig på en stor mängd konsumenttester. Atria Fresh-kampanjen mötte ett mycket stort intresse, vilket ledde till att undervarumärket Atria Fresh snabbt blev känt. Redan på hösten kände över 80 procent av finländarna igen varumärket vid namn. I kärnmålgruppen kvinnor mellan 25 och 45 år kände över 94 procent igen varumärket. Bland personer som kände igen varumärket tyckte 60 procent att produkterna var intressanta, medan 80 procent av dem som köpt Atria Fresh produkter tänkte köpa igen. 1) Atria Fresh seriens andel av försäljningen i produktgruppen färdigmat ökade redan under hösten till ca 15 procent. Det nya undervarumärket är en av de viktigaste produktutvecklings-, marknadsförings- och försäljningssatsningarna. 1) Källa: Happi Mindshare och Atria Inhemskt ursprung hade stor betydelse under grillsäsongen Leveranssäkerheten nådde toppen Atria Finlands satsning på inhemsk köttråvara stärkte företagets ledande position som leverantör av grillprodukter till dagligvaruhandeln. Inhemskt ursprung är tillsammans med priset finländarnas viktigaste köpkriterium för kött- och charkvaror. Köttets ursprung har stor betydelse under högsäsongen på sommaren då över hälften av finländarna grillar minst en gång i veckan. Det kött som används i varumärket Atrias produktgrupper är till 100 procent inköpt av finländska köttproducenter. Atria Finlands leveranssäkerhet steg till hela 99,3 procent trots större volymer. Den genomsnittliga veckobeställningsvolymen ökade till rekordstora 440 000 beställningsrader och leveransvolymen till 2,6 miljoner kg färskvaror per vecka. Viktiga konkurrensefördelar för Atria Finland var Nurmofabrikens effektiva logistik och vår goda hantering av hela beställnings- och leveransprocessen, i synnerhet under högsäsongen under sommaren och vid årsskiftet. 14
Förbättrad lönsamhet och kostnadseffektivitet ATRIA FINLAND Atria Finlands lönsamhet förbättrades och var tillfredsställande på en matproduktmarknad som präglades av stagnerad efterfrågan och fallande priser. Lönsamheten förbättrades framför allt tack vare den goda kostnadskontrollen. Försäljningsmålen uppfylldes inte till alla delar och omsättningen sjönk något. Mest minskade försäljningen för handelns egna märken och för Foodserviceprodukter. Atria Finlands produktgrupper genomgick betydande förändringar vad gäller efterfrågan, konkurrensläget och priserna, vilket ledde till att Atrias omsättning sjönk. Största delen av omsättningens nedgång på två procent kom under tredje kvartalet. Mot slutet av året återhämtade sig Atria Finlands försäljning efter sommarens svacka och volymerna var de förväntade. Konsumenternas minskade köpkraft bromsade tillväxten i den totala efterfrågan och strukturellt skedde en svag förskjutning i efterfrågan mot produkter och produktgrupper med förmånligare enhetspris. Atria kunde ändå möta förändringarna i efterfrågan väl med undantag för vissa produktgrupper bland handelns egna märken. Atrias andel som leverantör i dessa produktgrupper minskade då vi inte gick med i den kraftigt hårdnande priskonkurrensen. Vid sidan av dagligvaruhandeln sjönk efterfrågan och prisnivån inom hotell-, restaurang- och cateringsektorerna, vilket minskade Atrias Foodservice-försäljning. Även exportomsättningen minskade eftersom slaktvolymerna för svin gick ned på grund av den krympande produktionen av fläskkött. Dessutom började exportpriserna falla i slutet av året. Atria Finlands lönsamhet var tillfredställande i det stagnerade marknadsläget. Rörelsevinsten ökade med nio miljoner euro, vilket höjde lönsamheten över minimimålet på fem pro- VIKTIGASTE BOLAGEN OMSÄTTNING RÖRELSEVINST Atria Finland Ab Bolaget utvecklar, producerar och marknadsför finländska färskmatsprodukter och relaterade tjänster. Mätt i omsättning är bolaget Finlands största köttförädlingsföretag. Produktionsanläggningarna är förlagda till Nurmo, Forssa, Kuopio, Kauhajoki och Högfors A-Producenter Ab Dotterbolag med inriktning på köttanskaffning A-Foder Ab Bolag med inriktning på foderverksamhet Produktionsanläggningarna ligger i Koskenkorva och Varkaus MEUR 1000 800 600 400 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 KÖTTKVANTITETER SOM ATRIA HANTERAR I FINLAND mn. kg 250 200 150 100 50 0 30 30 33 34 2005 2006 2007 2008 2009 Fjäderfä Nötkött Fläskkött 34 36 68 74 83 30 32 45 43 95 90 MEUR 50 40 30 20 10 0 100,0 99,5 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 % 2005 2006 2007 2008 2009 LEVERANS- SÄKERHET 2005 2006 2007 2008 2009 15
cent. Resultatförbättringen var särskilt god första halvåret, då rörelsevinsten blev dubbelt så stor som under motsvarande period året innan. Till den positiva utvecklingen bidrog det effektiviseringsprogram som genomfördes 2008 och som bantade kostnadsstrukturen, samt en god kontroll över balansen mellan försäljningspriserna och kostnaderna i Atrias köttkedja. PRISERNA SJÖNK I SLUTET AV ÅRET Det skedde en betydande förändring av livsmedelspriserna i konsumentledet när den kraftiga prisökning som startade 2008 vändes i ett prisfall i och med momssänkningen. Hösten 2009 sänktes momsen på livsmedel och foder från 17 procent till 12 procent. Livsmedelspriserna ökade om man ser till medeltalet för hela året, men de började falla i slutet av året. Vid årsskiftet sjönk konsumentpriserna för flera livsmedel mer än förändringen av momssatsen. Exempelvis föll priset på nötkött med över sex procent i genomsnitt och för fjäderfäkött var fallet över sju procent. Priset på vissa enskilda köttprodukter föll avsevärt, t.ex. blev strimlat kycklingkött ca 12 procent billigare och nötfilé 16 procent billigare. 1) Den totala värdetillväxten för de produktgrupper som Atria företräder i den finländska dagligvaruhandeln nästan halverades jämfört med året innan. Enligt Atrias bedömning ökade priserna med 4 5 procent om man ser till hela året. ATRIAS VARUMÄRKE SÄKRADE MARKNADSANDELAR Atria Finlands totala marknadsandel i dagligvaruhandeln minskade något. Detta berodde framför allt på hårdnande priskonkurrens. För att trygga lönsamheten plockades olönsamma produkter bort ur Atrias sortiment, vilket minskade leveransvolymerna även i Foodservice-verksamheten jämte dagligvaruhandeln. Atria Finlands position på matproduktmarknaden var fortsatt stark med varumärket Atria som drivkraft. Trots att försäljningsvolymerna för de dyra produkterna blev mindre än prognosticerat i flera av produktgrupperna, så överträffade försäljningen av billigare produkter delvis prognoserna. Mest ökade volymen och värdet i produktgruppen matkorv. Även försäljningen av kött- och fjäderfäprodukter ökade mer än marknadens genomsnittliga tillväxt. Varumärket Atrias andel i de företrädda produktgrupperna var ca en fjärdedel enligt bolagets egen bedömning. För att stärka sin position i den strategiskt viktiga produktgruppen färdigmat lanserade Atria Finland det nya produktkonceptet Atria Fresh och skapade samtidigt ett nytt Fresh-undervarumärke. ANDELARNA I KÖTTANSKAFFNINGEN STÄRKTES NÅGOT Efter en lång period av jämn tillväxt krympte den totala produktionen och konsumtionen av finländskt kött. Produktionen minskade fyra procent och konsumtionen två procent. Produktio- 1) Källa: Statistikcentralen, 2010 TILLSAMMANS FÖR GEMENSAM FRAMGÅNG Juha Gröhn Direktör för affärsområdena Atria Finland och Atria Baltikum Atria Finlands lönsamma tillväxt bygger på gemensam framgång med den finländska dagligvaruhandeln och matservicesektorn. För egen del främjar vi en framgångsrik utveckling genom tre strategiska dimensioner. Vi förbättrar hela tiden vårt operativa överläge, vilket tryggar verksamhetens lönsamhet och konkurrenskraft. Vi förnyar oss konsekvent, vilket stärker vårt produktledarskap. Dessutom utvecklar vi våra metoder och vår förmåga att ännu bättre lyssna till och förstå såväl våra kunders som konsumenternas önskemål och värderingar och även agera i enlighet med dem. 16
År 2010 nen av fläskkött, som dominerar den totala produktionen, föll med fem procent, medan konsumtionen minskade med två procent. Produktionen av nötkött ökade med en procent, men konsumtionen minskade med två procent. För fjäderfä minskade konsumtionen med tre procent och produktionen med hela sex procent. 2) Förutom förändringarna i efterfrågan påverkades den totala produktionen av att producentpriserna vände LITEN TILLVÄXT PÅ MARKNADEN År 2010 finns fortfarande stora utmaningar på matproduktmarknaden i Finland. Köpkraften återhämtar sig långsamt och marknadens volymtillväxt är mycket begränsad. Tillväxten på marknaden främjas något av de fattade momsbesluten och avregleringen av öppettiderna i dagligvaruhandeln. Pressen på konsumentpriserna fortsätter, vilket skapar stora lönsamhetsutmaningar för dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin. För att trygga lönsamheten har Atria Finland anpassat kostnadsstrukturen så att den motsvarar efterfrågan. Besparingarna i det genomförda effektiviseringsprogrammet realiseras fullt ut före hösten. Vi har också utvecklat produktgrupperna kraftigt med beaktande av förändringarna i konsumtionsvanorna och konkurrensläget inom handeln. Förutom lönsamheten förbättrar Atria Finland genom dessa åtgärder sin priskonkurrenskraft, som är en central dimension i hela livsmedelsindustrins konkurrenskraft år 2010. nedåt direkt i början av året. Dessutom minskade produktionen av fjäderfäkött då producenterna anpassade lagernivåerna innan EU:s nya direktiv om handel med färskt kött träder i kraft. I direktivet, som träder i kraft våren 2010, förbjuds försäljning av djupfryst fjäderfäkött som upptinat. I det svåra marknadsläget lyckades Atria Finland öka sina andelar i köttanskaffningen något och därmed stärka sin position som Finlands ledande hanterare av fläsk- och nötkött. KONKURRENSKRAFTEN FÖRBÄTTRADES Under hösten genomförde Atria Finland ett program för att förbättra kostnadseffektiviteten och därigenom trygga den långsiktiga konkurrenskraften. I det genomförda effektiviseringsprogrammet minskades antalet årsverken med 123 med målet att nå kostnadsbesparingar på fem miljoner euro per år. ATRIA FINLAND 2) Källa: TNS Gallup, 2009 Vi förväntar oss särskilt tre saker av den finländska livsmedelsindustrin: Produktsäkerhet. Konsumenterna måste alltid ha tillgång till produkter av god kvalitet som de kan lita på. Ansvarsfull verksamhet är ett grundläggande finländskt värde som vi gemensamt bör förstärka. Förmånlighet. Alla måste ha tillgång till ett mångsidigt och förmånligt sortiment av livsmedel oberoende av inkomstnivå. Det finländska livsmedelsutbudet måste behålla och öka sin konkurrenskraft på den allt globalare matmarknaden. Transparens. En transparent verksamhet ökar förutsägbarheten och styrmöjligheterna så att man kan minska kostnaderna i hela värdekedjan. Dessutom möjliggör transparensen en effektiv interaktion, som är särskilt viktig i färskvaruprocesserna. Jukka Ojapelto Direktör för dagligvaruhandeln, S-gruppen 17
ATRIA SCANDINAVIA Satsning på koncept Även om försäljningen i produktgrupperna med de dyraste matprodukterna som regel sjönk i och med lågkonjunkturen så lanserade Atria Deli framgångsrikt ett nytt koncept med Tapas-produkter. Sortimentet består av spanska och portugisiska delikatessprodukter med inriktning på dagligvaruhandeln och Foodservice-sektorn. Konceptet lanserades under varumärket Ridderheims och är en fortsättning på koncept med bl.a. grekiska och italienska produkter. Enheten Atria Deli bildades genom sammanslagning av verksamheterna i företagen Ridderheims och Falbygdens Ost. Med hjälp av Atria Deli förverkligar Atria sitt långsiktiga mål att även växa inom produktgrupper där produkterna har ett högt förädlingsvärde. I Sverige är Atria Deli redan marknadsledare i detta segment. Atria Scandinavia fortsatte satsningen på den andra konceptverksamheten Sibylla. I likhet med snabbmatsmarknaden visade den tillväxt trots lågkonjunkturen. På längre sikt ligger Sibyllakonceptets största tillväxtmöjligheter i Ryssland. Barnens svarar mot barnens och föräldrarnas förväntningar Ett av de smala tillväxtsegmenten i dagligvaruhandeln är matprodukter för barn och yngre ungdomar. I detta segment lanserade Lithells produktserien Barnens, som är en fortsättning och utökning av den framgångsrika produktserien Barnens Bästa. Nyheten lanserades genom en synlig kampanj och stärkte Lithells position i denna produktgrupp, där vägen till framgång i synnerhet bygger på enkelhet, säkra råvaror, konkurrenskraftigt pris och varumärken med förtroende. 18
Lönsamheten försämrades, kostnadseffektiviteten förbättrades Atria Scandinavias tillväxt och lönsamhet uppnådde inte målen. Omsättningen minskade till följd av att verksamheten Lätta Måltider avyttrades samt på grund av den svaga kronkursen och minskad efterfrågan i vissa produktgrupper. Lönsamheten var svag, särskilt i början av året. Resultatet försämrades i och med att importerade råvaror blev dyrare på grund av den svaga valutan och av förlusterna i enheten Lätta Måltider. Resultatförmågan förbättrades mot slutet av året genom avyttringen av förlustbringande Lätta Måltider och kraftiga effektiviseringsåtgärder. Atria Scandinavias omsättning minskade med 11 procent. Detta berodde främst på en svag kronkurs och avyttringen av den förlustbringande verksamheten Lätta Måltider. Beräknat med fasta valutakurser sjönk omsättningen med 3,5 procent. Den organiska tillväxten hämmades av att försäljningen inom vissa produktgrupper utvecklades sämre än väntat. Efterfrågan sjönk i synnerhet för produkter med dyrare enhetspris, vilket i första hand försämrade försäljningen av Foodserviceoch Retail-produkter. Atria Scandinavias lönsamhet ut- vecklades inte i enlighet med koncernens mål och rörelsevinsten stannade vid 2,5 procent av omsättningen. Den otillfredsställande utvecklingen berodde framför allt på förlusterna i salladsoch smörgåsverksamheten i början av året och på att importerade råvaror blev dyrare till följd av den svagare kronan. I Sverige påverkades Atria Scandinavia av utmaningarna i omvärlden. Även om dagligvaruhandeln ökade med två procent i fast priser, stannade värdetillväxten för de produktgrupper som Atria företräder vid en procent. Den ekonomiska osäkerheten ledde till en nedgång i den totala efterfrågan och även livsmedelsefterfrågan inom dagligvaruhandeln ATRIA SCANDINAVIA VIKTIGASTE BOLAGEN OMSÄTTNING RÖRELSEVINST Atria Retail AB Leverantör av konsumentförpackat kött, köttprodukter och färdigmat till dagligvaruhandeln Atria Foodservice AB Leverantör av köttprodukter och färdigmat till storkök MEUR 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 MEUR 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 Atria Deli - Ridderheims & Falbygdens AB Leverantör av färska delikatessprodukter till dagligvaruhandeln och storkök Atria Concept AB Utvecklare och leverantör av snabbmatskonceptet Sibylla 3-Stjernet A/S Leverantör av smörgåspålägg till dagligvaruhandeln, främst i Danmark Atria Scandinavias prioriterade produktkategorier 2009 Marknadsandel Marknadsställning Konsumentpackat kött 22 % 3 Korv 13 % 2 Husmanskost 26 % 1 Pålägg, Sverige 17 % 2 Pålägg, Danmark 13 % 2 Delikatesser 30 % 1 Färdigmat 20 % 2 Snabbmat/Sibylla 13 % 2 19
minskade i volym. Nedgången var kraftigast inom sektorn Foodservice, där försäljningsvolymen minskade med sju procent. Parallellt med den krympande marknaden präglades den svenska livsmedelsmarknaden av att Private Label-produkternas andel ökade, både inom dagligvaruhandeln och Foodservice. Atria Scandinavia använder importerade råvaror i sin produktion och när prisutvecklingen för importerad köttråvara blev jämnare mot slutet av året innebar detta också lättnader i kostnadsstrukturen. Även pristrycket på ostråvara lättade. STARK MARKNADSPOSITION Trots den minskade efterfrågan på matmarknaden behöll Atria Scandinavia sin starka marknadsposition inom strategiska produktgrupper. Särskilt utvecklingen i produktgrupperna korv, delikatessprodukter och pastejer var positiv. I Danmark förstärktes vår position på marknaden för smörgåspålägg. Vi behöll positionen som ledande leverantör av husmanskost trots att efterfrågan på dessa produkter stagnerade något inom dagligvaruhandeln. Den tydligaste ökningen av Atria Scandinavias marknadsandelar fanns i produktgrupperna med delikatessprodukter. Enheten Atria Deli hade en målenlig tillväxt. Atria Deli bildades genom sammanslagning av verksamheterna i företagen Ridderheims, som förvärvdes 2008, och Falbygdens Ost, som är inriktat på specialostar. Varumärket Ridderheims visade betydande tillväxt i Sverige och dessutom i bl.a. Norge och Belgien. I Sverige är Atria Deli marknadsledare inom delikatessprodukter. Internationaliseringen av Deli-konceptet fortsatte i enlighet med strategin. Marknaden för snabbmat påverkades nästan inte alls av lågkonjunkturen och dess årliga tillväxt låg kvar på nivån 5 10 procent beroende på marknadsområde. Snabbmatskonceptet Sibylla hade starkast tillväxt i Polen, men även i Ryssland ökade antalet försäljningsställen påtagligt. FLERA EFFEKTIVISERINGSPROGRAM Atria Scandinavia genomförde flera omstrukturerings- och effektiviseringsprogram under året för att anpassa verksamheten och kostnadsstrukturen till marknadsläget. Programmen var även en fortsättning på Atrias strategiska strävande efter att rationalisera verksamheten efter de tidigare företagsförvärven. Direkt i början av året inledde Atria Scandinavia ett effektiviseringsprogram i syfte att göra kostnadsbesparingar på cirka sju miljoner euro per år. Programmet berörde flera verksamhetsställen och resulterade i att antal anställda minskade med ca 100 personer. På våren tillkännagav Atria Scandinavia att enheten Lätta Måltider avyttras och att de tre produktionsanläggningarna läggs ned. På sommaren såldes verksamheten till en företagare inom branschen som fortsatte verksamheten vid Norrköpingsfabriken. Verksamheten i Stockholm och Östersund lades ned i enlighet med den ur- TILLSAMMANS FÖR GEMENSAM FRAMGÅNG Michael Forsmark Direktör för affärsområdet Atria Scandinavia Atria Scandinavias långsiktiga framgång främjas särskilt av innovativa produktkoncept som skapar mervärde för både dagligvaruhandeln och Foodservice-sektorn. Gemensam tillväxt skapas även genom vårt butiksfokuserade produktgruppsarbete, som vi har utvecklat konsekvent. Nyckeln till framgång särskilt i Sverige är att fortsätt utveckla våra strategiska varumärken genom en högre innovationstakt och mer investeringar i marknadsföring i affärer och via medier. 20