Socialnämnden. Kallelse/föredragningslista. Tid: , kl. 18:30. Plats: Kommunhuset Harriesalen. Annsofie Thuresson (M), ordförande

Kallelse/föredragningslista 1(3) Socialnämnden Tid: 2017-04-18, kl. 18:30 Plats: Kommunhuset Harriesalen Annsofie Thuresson (M), ordförande Ordinarie ledamöter ska meddela nämndsekreterare, Johanna Aronsson, på telefon 046-73 99 36 eller via e-post socialnamnden@kavlinge.se vid förhinder. Vid akut förhinder kontakta socialchef Christin Johansson på 0709-73 95 54. Före sammanträdet har grupperna möjlighet att träffas kl. 17.30 18.30 M, L, C, KD, MP i grupprum Karaby S- gruppen i grupprum Södervidinge SD i Stävie Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 1 av 115

Kallelse/föredragningslista 2(3) 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Information - E-Tillsyn, Öppna jämförelser, IFO-Status 5. Revidering av budget 2017 6. Socialnämnden uppföljning per 170331 7. Ekonomisk rapport 2017-04-18 8. Måltidsvän 9. Handlingsplan kundlöften 10. Bostadsstrategi för Kävlinge kommun 11. Delegationsbeslut 12. Redovisning av inkomna skrivelser Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 2 av 115

Kallelse/föredragningslista 3(3) Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 3 av 115

Revidering av budget 2017 Ärende 5 SN 2016/161 Sida 4 av 115

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-04-07 Dnr: SN 2016/161 Socialnämnden Revidering av budget 2017 Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att omdisponera 1 000 tkr från gemensamt till verksamhet LSS och socialpsykiatrin Socialnämnden beslutar att fastställa att socialnämndens ram under gemensamt förstärks med överföringsposten om 1 685 tkr för 2017 Ärendebeskrivning Grundat på bokslutet från 2016 då LSS och socialpsykiatrin uppvisade ett resultat på -1 800 tkr, tillförs verksamheten ytterligare 1 000 tkr för budgetåret 2017. Resultatet för 2016 innebar ett positivt resultat för Socialnämnden, och en överföringspost om totalt 2 685 tkr uppstod. 1 685 tkr av dessa tillfaller Socialnämnden under 2017 och 1 000 tkr tillfaller nämnden under 2018. Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Bengt-Inge Davidsson Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunstyrelsen För verkställighet Christin Johansson Socialchef Socialnämnden Bengt-Inge Davidsson Bengt-Inge.Davidson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 5 av 115

Socialnämnden uppföljning per 170331 Ärende 6 SN 2017/85 Sida 6 av 115

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-04-07 Dnr: SN 2017/85 Socialnämnden Socialnämnden uppföljning per 170331 Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna prognosen för Socialnämnden med nollresultat för Socialnämndens ramfinansierade verksamhet. Socialnämnden beslutar att godkänna prognosen för verksamheten Ensamkommande barn och unga med negativt resultat om 7 000 tkr Socialnämnden översänder rapporten till Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Ekonomisk uppföljning per 170331 för Socialnämnden Beslutsunderlag Socialnämnden uppföljning per 170331 Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Bengt-Inge Davidsson Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Christin Johansson Victoria Galbe Socialnämnden Bengt-Inge Davidsson Bengt-Inge.Davidson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 7 av 115

Socialnämnden Uppföljning per 170331 Fokusområden Hemvård LSS och Socialpsykiatrin Individ och familjeomsorg Måltidsservice Ekonomisk analys Utfall Socialnämndens tilldelade ram är 413 024 tkr, varav 1 685 tkr utgörs av överföringspost från tidigare år. Ramen har under året utökats med 9 760 tkr. Resultatet t o m mars är positiva 933 tkr (exkl Ensamkommande barn och unga). Ett positivt resultat i början av året är viktigt då sommarmånaderna innebär högre personalkostnader i samband med sommarsemestern. Ramförändringar jämfört med Nämndplan 2017 (tkr). Tilläggsanslag lön 6 038 Befolkningskompensation 2 442 Kompensation korttidsvård 960 Överföringspost 1 685 Ensamkommande barn och unga uppvisar en prognos på -7 000 tkr för 2017, och det är främst det förändrade ersättningssystemet som är orsaken till det negativa resultatet.. Situationen är dock svårprognostiserad, och mycket arbete görs för att förbättra ekonomin i verksamheten. Hemvården Hemvården prognostiserar ett 0-resultat, verksamheten har tillförts befolkningskompensation i högre utsträckning än planerat, men köer till särskilt boende innebär ett ökat köp av externa platser. LSS och socialpsykiatrin Verksamheten prognostiserar 0-resultat. Det är tidigt på året och LSS och socialpsykiatrin noterar ökade volymer och ett nyckeltalspaket, för att bättre kunna följa dessa, är under framtagande. Individ och familjeomsorgen Verksamheten uppvisar en 0-prognos, men prognosen får anses som osäker så här tidigt på året. Dock ses hittills inga ökningar av de låga nivåer som uppnåtts sedan tidigare. Prognos Socialnämnden prognostiserar totalt ett 0- resultat på helåret. Det är tidigt på året och främst externa kostnader för placeringar och köpt vård får anses som svåra att prognostisera så tidigt. Verksamheten för Ensamkommande barn och unga Under året kommer ersättningsmodellen för ensamkommande barn och unga förändras helt. Från att ersatt all familjehemsvård till fullo kommer Migrationsverket nu att fr o m ersätta enligt schabloner. Denna omställning som träder i kraft den 1:e juli kommer att Sida 8 av 115

innebära ett stort intäktstapp, och verksamheten prognostiserar i dagsläget med ett underskott på 7 000 tkr. Situationen är dock svårprognostiserad, och mycket arbete görs för att förbättra ekonomin i verksamheten. Måltidsservice Verksamheten prognostiserar ett 0-resultat för året. Antalet portioner till skola och förskola är i huvudsak det som påverkar resultatet för året. Investeringar Prognosen gällande investeringar är att hela investeringsramen utnyttjas. Delar av investeringsramen som presenterades i nämndplanen för 2017 har lyfts bort från Måltidsservice för att istället generera hyreskostnader för verksamheten. Åtgärder Månatliga uppföljningar görs för de enheter som i prognosen uppvisar negativt resultat. Även för Enheten för barn och unga kommer resultatet att följas månadsvis. Intern kontrollplan 2017 INKA Socialtjänsten att hitta rutiner, klart 171031. Följsamhet till riktlinjer Hantering privata medel, klart 171031. Följsamhet till Livsmedelsverkets råd inom ÄO, klart 171031. Sida 9 av 115

Resultaträkning, tkr Utfall jan-mars 2016 Utfall jan-mars 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Intäkter 157 008 147 387 606 723 611 103 -Kf-intäkter 99 404 103 555 411 339 411 339 -Överföringspost 421 1 685 1 685 -Avgifter 17 435 11 002 66 448 67 948 -Bidrag 30 390 25 000 73 879 73 879 -Övriga intäkter 9 779 7 830 53 372 56 252 Kostnader -157 501-142 137-606 723-611 103 -Personal -77 927-78 825-357 054-357 054 -Lokaler -13 761-13 735-51 870-51 870 -Kapitalkostnader -490-490 -1 778-1 778 -Köp av extern vsh -41 686-27 135-106 480-109 360 -Övriga kostnader -23 639-21 952-89 541-91 041 Resultat -495 5 250 0 0 Verksamhetssammandrag, tkr Utfall janmars 2016 Utfall janmars 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Prognos resultat Gemensamt 872 136 23 744 23 744 0 Hemvården 1 476-784 219 749 219 749 0 - beställaren 2 213 LSS och socialpsykiatri - beställaren 1 042 Individ och familjeomsorg 248 1 258 104 801 104 801 0 838 422 64 730 64 730 0 Måltidsservice 1 081-3 629 0 Ensamkommande barn och unga -6 307 4 592 0-7 000-7 000 Summa -495 5 250 0-7 000-7 000 Sida 10 av 115

Investeringar, tkr Hemvård Budget 2017 Utfall janmars 2017 Prognos 2017 90001 - Välfärdsteknologi -500-500 90066 - Trygghetslarm, utbyte till dig -100-100 90090 - Nytt särskilt boende, inv -400-400 90133 - Hemvård hjälpmedel, sär bo -250-41 -250 90198 - Möbler och miljö hemvård -600-100 -600 LSS och socialpsykiatri 90051 - Hjälpmedel Handikappomsorgen 90196 - Möbler och miljö, hkp omsorg -600-600 -450-64 -450 90230 - Inv. nytt LSS boende -250-250 Måltidsservice 90025 - Inventarier Skönadal -500-500 90201 - Måltidsservice, inventerier -300-300 Summa -3 950-205 -3 950 Budget totalt Utgift totalt Sida 11 av 115

Enhetschefer, tkr Utfall janfeb 2016 Utfall janfeb 2017 Prognos 2017 Reglering spost Prognos reglerat resultat Hemvård 1 388 1 052-875 -875 52010 Teamchef Marie Wänglund 311 274 0 0 52020 - Distrikt Öst Pia Jönsson 222 203 100 0 52030 - Distrikt Väst Charlotta Everlöv -31 176 0 0 52040 - Distrikt Norr Anette Johnn 99-122 -150-150 52050 - Billingshäll Ulrika Hjelm Clausen 239 148 0 0 52060 - Billingshäll Nadia Erixon -73-79 -150-150 52070 - Billingshäll Johannes Bragazzi 73 217-200 -200 52080 Tallgården Johanna Berntsson -56 89-80 -80 52090 - Billingshäll Birgit Theander 570 95 0 0 52100 - Möllebacken Anita Frick -134-102 -395-395 52110 Teamchef SSK Eva Björklund 168 153 0 0 LSS och socialpsykiatrin 497 463-718 -718 56010 - Gruppboenden LSS Sofia Ringkvist 23 136 82 82 56020 - Daglig verksamhet Karolina Jagesten 134 62-200 -200 56030 - Gruppboenden LSS Eva Hedberg 78 132 0 0 56040 - Gruppboenden LSS Helén Mårtensson 138-279 -800-800 56050 - Psykiatri Pernilla Lindeberg 197 259 200 200 56060 Personlig assistans Marina Caggianella -73 153 0 0 Individ och familjeomsorg -2 815 554-1 700-1 700 57010 Barn, unga, familj Johanna Månsdotter -2 726 1 045 0 0 57020 Vuxna Liliana Pekalska -89-491 -1 700-1 700 Måltidsservice 399-848 0 0 59010 - Måltidsservice Ingalill Knudsen 218-103 0 0 59020 - Måltidsservice tf Marie Svensson 130 306 0 0 59030 - Måltidsservice Katarina Josefsson 51 645 0 0 Sida 12 av 115

Sida 13 av 115

Ekonomisk rapport 2017-04-18 Ärende 7 SN 2017/35 Sida 14 av 115

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-04-07 Dnr: SN 2017/35 Socialnämnden Ekonomisk rapport 2017-04-18 Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner rapporten Ärendebeskrivning Ekonomisk rapportering av nyckeltal för Socialtjänsten Beslutsunderlag Ekonomisk rapport 2017-04-18 Christin Johansson Socialchef Bengt-Inge Davidson Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom Christin Johansson, Victoria Galbe Socialnämnden Bengt-Inge Davidsson Bengt-Inge.Davidson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 15 av 115

Socialnämnden ekonomirapport 2017-04-04 Sida 16 av 115

Ekonomiskt bistånd (tkr) (utbetalning, avseende månad) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2017 2016 Budget Sida 17 av 115

Ekonomiskt bistånd Antal hushåll (utbetalning) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2017 2016 Sida 18 av 115

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Institutionsplaceringar B&U (vårdkostnad) 2017 2016 BudgetB Sida 19 av 115

700 600 500 400 300 200 100 0 Institutionsplaceringar Vuxna (vårdkostnad) 2017 2016 BudgetV Sida 20 av 115

Familjehem B&U (vårdkostnad) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2017 2016 BudgetB Sida 21 av 115

400 350 300 250 200 150 100 50 0 Konsulentstödda Familjehem B&U (vårdkostnad) 2017 2016 BudgetB Sida 22 av 115

Hemtjänst (timmar) 14500 14000 13500 13000 12500 12000 11500 11000 10500 10000 2017 2016 Sida 23 av 115

Måltidsvän Ärende 8 SN 2016/81 Sida 24 av 115

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-04-07 Dnr: SN 2016/81 Socialnämnden Måltidsvän Förslag till beslut Socialnämndens beslut Projekt Måltidsvän permanentas från och med 2017-05 -01. Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade 2016-04-12 att införa i projektform Måltidsvän. Projektet har nu utvärderats och verksamheten har varit mycket positiv. 18 personer har under projektet haft en måltidsvän. Måltidsvännerna har fram till februari 2017 ätit 82 gånger tillsammans med en vän/senior. Beslutsunderlag Förutsättningarna för att i projektform införa Måltidsvän i Kävlinge kommun 2016 Måltidsvän Rapport Måltidsvän 20170410 Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Ann-Louise Christensen Verksamhetschef hemvård Beslutet ska skickas till För verkställighet Ann-Louise Christensen Marina Rahm Hemvårdens enhetschefer Socialnämnden Ann-Louise Christensen Ann-Louise.Christensen@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Måltidsvän rapport Projekt Måltidsvän rapport 2017-04-10 Projektet måltidsvän startade i maj 2016. Sedan starten har antalet seniorer som haft måltidsvän stadigt ökat. Hittills har 18 personer haft en måltidsvän som de ätit med en gång i veckan i någon av kommunens seniorrestauranger. Upplevelsen av projektet har varit mycket god av de som deltagit i projektet. Sedan starten med projekt Måltidsvän i maj 2016 har 18 stycken seniorer haft en måltidsvän, genom kommunen frivilligverksamhet. De träffas en gång i veckan för att äta mat tillsamman. Den senior som är intresserad av en måltidsvän kontaktar kommunens frivilligverksamhet/frivilligsamordnare, som därefter bestämmer träff så att senioren, måltidsvännen och frivilligsamordnaren träffats. Man pratar sig samman hur de kommande träffarna ska gå till. Att alla tre träffas för ett första möte ses som positivt eftersom både senioren och måltidsvännen då får samma information. En person valde att inta sin måltid hemma tillsammans med sin måltidsvän, de övriga har ätit sina måltider tillsammans på någon av kommunens seniorrestauranger. Intervjuer har gjorts som visade att båda parter upplevt att projektet har stor positiv betydelse (se bilaga 1). Senioren menade att han ser fram emot träffarna under hela veckan och även måltidsvännen tyckte att han upplevde träffarna positivt eftersom de bägge har så mycket att prata om. Senioren menade att han trodde att fler seniorer skulle må bra av att ha en måltidsvän att träffa varje vecka. Att få komma till en restaurang och även träffa andra människor var trevligt. Ett pari intervjun åt ibland ihop med ett annat måltidsvän-par. Man har också sett en stor fördel med att seniorer får komma till restaurangerna och bekanta sig med miljön. Idag sitter en del måltidsvänner tillsammans och äter vilket även det bidrar till social gemenskap med fler än bara en person. En del måltidsvänner kör runt till de olika seniorrestaurangerna och äter vilket också gör att alla miljöer blir bekanta för senioren. Av de 25 frivilliga som idag är verksamma i kommunen är det cirka 10 stycken som vill vara måltidsvänner. Sedan projektstart har fyra stycken personer anmält sitt intresse att bli frivilliga med syfte att de ville bli måltidsvänner, vilket också visar på projektets goda fördelar. Svårigheter man stött på är om det är svårt dementa som vill ha måltidsvän eftersom det är problematiskt att få någon frivillig till uppdraget. Frivilliga har ingen utbildning i bemötande för demens och känner en osäkerhet i dessa frågor. Eftersom hela uppdraget bygger på just frivillighet kan det vara svårt att erbjuda dessa seniorer en måltidsvän. Måltidsservice Kungsgatan 2, 24463 Furulund ida.henriksson@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 26 av 115

I framtiden ser man det som positivt att fortsätta förorda att måltidsvännerna ses i någon av de kommunala seniorrestaurangerna men om senioren verkligen vill äta hemma så finns en önskan att måltidsvännen tar med sig en portion från restaurangen istället för färdiga matlådor. Statistik Sammanlagt har 18 personer haft måltidsvän från maj 2016 till mars 2017. De seniorer som har slutat har gjort det av olika anledningar, bland annat sjukdom/avliden, fått plats på särskilt boende eller att träffarna inte var vad man tänkt sig. Kostnader Kostnader för måltidsvännerna har varit måltidskostnader. Från juli 2016 till februari 2017 har måltidsvännerna ätit 82 gånger i någon av seniorrestaurangerna vilket ger en kostnad på 5576 kronor inklusive moms. Kundnöjdhet enkät Antal enkäter som delats ut är nio stycken vilket ger en svarsfrekvens på 100 %. Frågorna i enkäten är ställda efter projektplanens projektmål vilket var att färre äldre ska uppleva ensamhet vid måltiderna och fler ska äta mer. Fler äldre ska få möjlighet att komma till kommunala restauranger och ha något att se fram emot. Projekt Måltidsvän har gjort att jag har mer social kontakt 6 5 4 3 2 Antal svar 1 0 Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 Jag ser fram emot att träffa min Måltidsvän 7 6 5 4 3 Antal svar 2 1 0 Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 Sida 27 av 115

Jag upplever måltiderna tillsammans med min Måltidsvän som en god stund på dagen 7 6 5 4 3 Antal svar 2 1 0 Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 Jag tycker restaurangerna vi träffats i varit en trevlig plats 6 5 4 3 2 Antal svar 1 0 Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 Jag tycker restaurangerna vi träffats på erbjudit god mat 7 6 5 4 3 Antal svar 2 1 0 Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 Andra kommentarer och synpunkter: Är nöjd med det mesta Hög standard på maten Personalen är trevlig och hjälpsam Sida 28 av 115

Bra att man får lägga upp för sig själv Jag har en mycket trevlig måltidsvän i NN! Några fler växter i matsalen hade varit trevligt Som anhörig upplevs detta som mycket positivt Jag är mycket ensam och gammal, tycker att måltidsvän är ett fint och givande projekt som ger oss gamla verklighetskontakt på ett mycket trevligt sätt. Jag hoppas verkligen att det får fortsätta! Diskussion enkätsvar De allra flesta seniorer är nöjda eller mycket nöjda enligt enkätsvaren med projektet. Av kommentarerna att döma så är det många olika aspekter som uppskattas såsom sällskap, maten och att projektet också är positivt ur ett anhörigperspektiv. Kävlinge kommun sprider goda exempel Under tiden som projekt Måltidsvän varit igång har Ängelholm och Helsingborg kontaktat projektledaren för att få mer information kring projektet. Ängelholm har under hösten 2016 startat upp Måltidsvän även i sin kommun. Framtidsvision I framtiden är visionen att fler måltidsvänner ska vara aktiva och utsikterna ser ut att antalet ökar. Under januari har fler frivilliga måltidsvänner eftersökts via Lokaltidningen, samt via Kävlinge kommuns hemsida. Under vårmarknaden kommer frivilligverksamheten att närvara för att rekrytera fler frivilliga till hemvården. Förhoppningen är att kommunen ska ha så många måltidsvänner att de kan stämma gemensamma träffar i seniorrestaurangerna och anordna gemensamma aktiviter. Att gemenskap i samband med måltid ökar matglädjen tror projektgruppen är en nyckel till minskad undernäring! Sida 29 av 115

Bilaga 1 Intervju med Måltidsvän och senior En vinterdag i december fick jag äran att träffa Claes Westerlund och Göran Håkansson i Billingshälls seniorrestaurang för att prata om deras gemenskap i och med projekt Måltidsvän. Måltidvän har funnits som projekt sedan våren 2016 med syfte att seniorer i kommunen kan få sällskap vid måltiden. Claes nappade på förslaget att träffa en måltidsvän efter att ha kommit i kontakt med en av kommunens frivilligsamordnare som rekommenderade honom detta. Paret träffas en gång i veckan för att äta tillsammans och få sig en pratstund. Göran tillhör frivilligverksamheten och att vara Måltidsvän är en av aktiviteterna han gör för att ge en stund av sin tid till någon av kommunens seniorer. Under min träff med Claes och Göran fick jag ta del av många härliga levnadsberättelser från Claes. Han har haft ett innehållsrikt liv med många resor utomlands och varit mycket aktiv i sitt yrkesliv som lärare, kock och entreprenör! Enligt Claes är träffarna något han ser fram emot varje vecka och betyder väldigt mycket för honom. Göran tycker också träffarna ger ett utbyte och ser en stor fördel med att ha träffat Claes eftersom de bägge har så mycket att prata om. Claes tycker att projekt Måltidsvän inte bara har haft väldigt stor betydelse för honom personligen utan ser också att projektet är viktigt för alla äldre och han tycker att många fler borde ha en måltidsvän. Måltidsvän - när du vill ha sällskap vid måltiden Nu har du som är senior chansen att lära känna någon av kommunens måltidsvänner för en gemensam måltid. Mat smakar ju oftast bättre i sällskap. Att äta i sällskap och gemenskap är något vi människor oftast uppskattar. Det är en central del i våra liv och ska få vara så även högre upp i åldrarna, något som dessutom har visats sig ha många positiva effekter. En måltidsvän är en av kommunens frivilliga som träffar dig som senior en gång i veckan för en gemensam måltid. Tillsammans äter ni antingen på någon av de kommunala seniorrestaurangerna eller hemma hos dig. Att få en måltidsvän innebär ingen extra kostnad, utan måltidsvännens portion betalas av kommunen. Vill du ha en måltidsvän? Ring kommuns frivilligsamordnare, 046-73 96 94. Då får du bland annat reda på hur kontakten och träffarna kommer att gå till. Vill du bli måltidsvän? Vill du ge lite tid, omtanke, glädje och vardagstrivsel till någon annan? Anmäl ditt intresse till frivilligverksamheten! Bättre livskvalitet genom sällskap vid maten Måltidsvän är en ettårig satsning med inspiration från Danmark där många kommuner erbjuder så kallad Spiseven. Där har man sett flera positiva effekter! Förhoppningarna är att projektet ska slå väl ut även i Kävlinge. Vi hoppas att detta projekt ska ge både måltidsvänner och seniorer nya goda bekantskaper samt många trevliga stunder, säger Ann-Louise Christensen, hemvårdschef. Sida 30 av 115

Handlingsplan kundlöften Ärende 9 SN 2017/80 Sida 31 av 115

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-04-06 Dnr: SN 2017/80 Socialnämnden Handlingsplan kundlöften Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Socialnämnden godkänner föredragna handlingsplaner. Ärendebeskrivning Vid redovisning av Bokslut 2016, som innehöll uppföljning av kundlöften för Hemvård (HV) och LSS och socialpsykiatri (LoS) begärde socialnämnden en sammanställning av handlingsplan med analys för de kundlöften som inte var uppfyllda, det vill säga var redovisade som gula eller röda. LoS och HV redovisar analys och handlingsplan, som kommer att återrapporteras vid SN sammanträde 170912. Beslutsunderlag Handlingsplan kundlöften till SN 170418 Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Eva Sjöstedt Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För verkställighet Eva Sjöstedt Socialnämnden Eva Sjöstedt Eva.Sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 32 av 115

Handlingsplan kundlöften LoS och HV Version 170404 Till SN 170418 Sida 33 av 115

Beslut i SN 170307 Att socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att sammanställa en handlingsplan med analys för kundlöften markerade gult och rött. Handlingsplanen ska redovisas på socialnämnden i april. En halvårsvis återrapportering kring handlingsplanen ska ske till nämnden fram tills att kundlöftena är gröna. Sida 34 av 115

Uppföljning av kundlöften kontra uppföljning av mål Till skillnad från målstyrningen, där det är rimligt att mål under mandatperioden är på väg mot grönt, bör kundlöften vara möjliga att bli uppfyllda och gröna direkt. Alltså kundlöftena är i princip uppfyllda eller inte uppfyllda. Grönt eller rött. Gult inom ett smalt intervall 91-99% är ett nästan uppfyllt -svar. Sida 35 av 115

LSS och socialpsykiatri Sida 36 av 115

LSS och socialpsykiatri Sida 37 av 115

Bostad med särskild service LSS Löfte och nummer Bostad med särskild service LSS 1:3 Din genomförandeplan följs upp minst en gång per år eller när ditt behov förändras. 1:5 Dina beviljade insatser följs upp minst en gång per år. Resultat 2016 och population Rött. 50% hade fått sin genomförandeplan uppföljd. Population: Samtliga med beslut = 48 personer. 24 hade aktuell genomförandeplan. Rött. 46% hade fått sina beviljade insatser uppföljda. Population: Samtliga med beslut = 56 personer. 26 hade fått uppföljning. Ny resultatredovisning till SN 170418 Gult. 92% hade fått sin genomförandeplan uppföljd. Ny mätning är gjord för perioden 160301-170228. Population: Samtliga med beslut = 49 personer. 45 hade aktuell genomförandeplan. Därav 2 tackat nej. Se handlingsplan. Analys Genomförandeplan (VAD ska utföras) är frivillig att göra och ett erbjudande till brukaren, vissa brukare tackar nej. Ur SoS indikatorbeskrivning Öppna jämförelser: De personer som tackat nej till att medverka i utformningen eller uppföljningen av genomförandeplanen jämställs med att ha varit delaktiga. Lågt resultat 2016 på grund av vakanser på tjänsterna som LSS-handläggare. Bättre resultat förväntas för 2017. Handlingsplan Handlingsplan: Ny rutin framtagen för årlig uppföljning av genomförandeplan, med inbyggd kontrollfunktion av enhetschef. *Är en prioriteringsfråga vid stort inflöde, med befintliga handläggareresurser. Handlingsplan: Ny rutin kommer att tas fram med olika nivåer för omfattningen av uppföljningen. Sida 38 av 115

Daglig verksamhet LSS Löfte och nummer Resultat 2016 och population Ny resultatredovisning till SN 170418 Analys Handlingsplan Daglig verksamhet LSS 2:2 Din genomförandeplan upprättas inom en månad. 2:5 Dina beviljade insatser följs upp minst en gång per år. Gult. 95% hade en upprättad genomförandeplan inom en månad. Population: alla befintliga beslut under 2016 = 74 personer. 70 hade fått uppföljning. 4 hade tackat nej. Rött. 54% hade fått sina beviljade insatser uppföljda. Population: Samtliga med beslut = 81 personer. 44 hade fått uppföljning. Grönt.100% hade 2016 en upprättad genomförandeplan inom en månad enligt SoS definition. Se handlingsplan. Genomförandeplan (VAD ska utföras) är frivillig att göra och ett erbjudande till brukaren, vissa brukare tackar nej. Ur SoS indikatorbeskrivning Öppna jämförelser: De personer som tackat nej till att medverka i utformningen eller uppföljningen av genomförandeplanen jämställs med att ha varit delaktiga. Lågt resultat 2016 på grund av vakanser på tjänsterna som LSS-handläggare. Bättre resultat förväntas för 2017. Kundlöftet är uppfyllt. *Är en prioriteringsfråga vid stort inflöde, med befintliga handläggareresurser. Handlingsplan: Ny rutin kommer att tas fram med olika nivåer för omfattningen av uppföljningen. Sida 39 av 115

Korttidsvistelse LSS Löfte och nummer Resultat 2016 och population Ny resultatredovisning till SN 170418 Analys Handlingsplan Korttidsvistelse LSS 3:2 Din genomförandeplan upprättas inom en månad. 3:3 Din genomförandeplan följs upp minst en gång per år eller när ditt behov förändras. 3:5 Dina beviljade insatser följs upp minst en gång per år. Rött. 0% hade en upprättad genomförandeplan inom en månad. Population: Samtliga nya som beviljats 2016= 2 personer. 0 hade genomförandeplan inom en månad. Gult. 93% hade fått sin genomförandeplan uppföljd. Population: Samtliga med beslut = 14 personer. 13 hade aktuell genomförandeplan. 1 hade tackat nej. Rött. 67% hade fått sina beviljade insatser uppföljda. Population: Samtliga med beslut = 27 personer. 18 hade fått uppföljning. Svart. Eftersom tiden en månad redan har passerat för dessa två brukare under 2016, går det inte att reparera i ny mätning för 2016. Nästa mätning sker för helår 2017. Grönt. 100% hade fått sin genomförandeplan uppföljd 2016 enligt SoS definition. Se handlingsplan. Populationen är endast två personer. Enheten har tagit fram en handlingsplan för arbetet under 2017. Genomförandeplan (VAD ska utföras) är frivillig att göra och ett erbjudande till brukaren, vissa brukare tackar nej. Ur SoS indikatorbeskrivning Öppna jämförelser: De personer som tackat nej till att medverka i utformningen eller uppföljningen av genomförandeplanen jämställs med att ha varit delaktiga. Lågt resultat 2016 på grund av vakanser på tjänsterna som LSS-handläggare. Bättre resultat förväntas för 2017. Handlingsplan: Ny rutin säkerställer att ny brukare får en första genomförandeplan före inskolning. Kundlöftet är uppfyllt. *Är en prioriteringsfråga vid stort inflöde, med befintliga handläggareresurser. Handlingsplan: Ny rutin kommer att tas fram med olika nivåer för omfattningen av uppföljningen. Sida 40 av 115

Korttidstillsyn LSS Löfte och nummer Resultat 2016 och population Ny resultatredovisning till SN 170418 Analys Handlingsplan Korttidstillsyn LSS 4:2 Din genomförandeplan upprättas inom en månad. 4:3 Din genomförandeplan följs upp minst en gång per år eller när ditt behov förändras. 4:5 Dina beviljade insatser följs upp minst en gång per år. Rött. 0% hade en upprättad genomförandeplan inom en månad Population: Samtliga nya som beviljats 2016 = 1 person. 0 hade genomförandeplan inom en månad. Rött. 71% hade fått sin genomförandeplan uppföljd. Population: Samtliga med beslut = 7 personer. 5 hade aktuell genomförandeplan. Rött. 67% hade fått sina beviljade insatser uppföljda. Population: Samtliga med beslut = 9 personer. 6 hade fått uppföljning. Svart. Eftersom tiden en månad redan har passerat för denne brukare under 2016, går det inte att reparera i ny mätning för 2016. Nästa mätning sker för helår 2017. Grönt. 100% hade fått sin genomförandeplan uppföljd. Ny mätning är gjord för perioden 160301-170228. Population: Samtliga med beslut = 8 personer. 8 hade aktuell genomförandeplan. Se handlingsplan. Populationen är endast en person. Enheten har tagit fram en handlingsplan för arbetet under 2017. Genomförandeplan (VAD ska utföras) är frivillig att göra och ett erbjudande till brukaren, vissa brukare tackar nej. Ur SoS indikatorbeskrivning Öppna jämförelser: De personer som tackat nej till att medverka i utformningen eller uppföljningen av genomförandeplanen jämställs med att ha varit delaktiga. Lågt resultat 2016 på grund av vakanser på tjänsterna som LSS-handläggare. Bättre resultat förväntas för 2017. Handlingsplan: Ny rutin säkerställer att ny brukare får en första genomförandeplan före inskolning. Kundlöftet är uppfyllt. *Är en prioriteringsfråga vid stort inflöde, med befintliga handläggareresurser. Handlingsplan: Ny rutin kommer att tas fram med olika nivåer för omfattningen av uppföljningen. Sida 41 av 115

Hemvård Sida 42 av 115

Handlingsplan Hemvård En översyn kommer att ske runt identifierade frågor inom tre områden: Ambitionsnivåer, t ex kontaktman inom 3 dagar och genomförandeplan inom 14 dagar Mätmetoder/process, t ex felkällor i enkätverktyg Netigate, Inventera annat datorstöd, metod för mätning av aktivitetserbjudanden Population/urval, t ex total population hemtjänst minskas till personlig omvårdnad avseende uppföljning genomförandeplaner Sida 43 av 115

Handlingsplan Hemvård En arbetsgrupp får uppdrag att se över kundlöftena med frågeställningarna ovan som grund: Arbetsgruppens deltagare : Kvalitetsstrateg samordnar 3 enhetschefer som kan hemtjänst, särskilt boende och biståndshandläggning Ekonom adjungerad som idégivare för kunskap av vad man eventuellt kan få in i Excel från Procapita för att slippa manuell korsläsning IT-samordnare adjungerad för Procapita-kunskap Sida 44 av 115

Gemensamt för LoS och HV Återrapport av handlingsplaner sker till SN vid september-sammanträdet 170912 Frågorna kommer även att lyftas i den kommungemensamma kvalitetsgruppen för samstämmighet i ambitionsnivåer och mätningar. Ett omtag kommer att göras, med översyn av alla kundlöften. Sida 45 av 115

Sida 46 av 115

Bostadsstrategi för Kävlinge kommun Ärende 10 SN 2017/84 Sida 47 av 115

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-04-04 Dnr: SN 2017/84 Socialnämnden Bostadsstrategi för Kävlinge kommun Förslag till beslut Socialnämndens beslut I sitt yttrande till kommunstyrelsen över Bostadstrategi för Kävlinge kommun ställer Socialnämnden sig positiv till strategin med de synpunkter som angetts i ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Socialnämnden har fått ett förslag till bostadsstrategi för Kävlinge kommun från kommunstyrelsen för samråd. I socialnämndens lokalförsörjningsplan anges de behov av bostäder av olika slag som finns inom socialnämndens ansvarsområde. Beträffande behovet av lägenheter till kommunens bostadssociala verksamhet kan det skifta mellan åren. Behovet av bostäder med särskild service enligt LSS har de senaste åren legat på en gruppbostad vart annat år. För att uppfylla det behovet är det viktigt att det i kommunens detaljplaner finns avsatt mark för dessa bostäder i den takt som de behövs alternativt att det finns planerade flerfamiljshus som är utformade så att det är möjligt att lägga in en gruppbostad med särskild service i bottenplanet på flerfamiljshuset. Beslutsunderlag Bostadsstrategi för Kävlinge kommun, riktlinjer för bostadsförsörjningen 2017-2025 Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Gunilla Malmgren Administrativ chef Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Kommunstyrelsen Socialnämnden Gunilla Malmgren Gunilla.Malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 48 av 115

Samrådshandling 2017-03-15 Bostadsstrategi för Kävlinge kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen 2017-2025 Sida 49 1 av 36 115

Bostadsstrategi för Kävlinge kommun - riktlinjer för bostadsförsörjningen Projektledare: Johanna Kaaman Politisk styrgrupp: KS presidium Projektgrupp: Johanna Kaaman, Fredric Palm och Jesper Bergnordh Beställare: Mikael Persson Layout: Johanna Kaaman Foto: Kävlinge kommun Diarienr: KS 2017/69 Utgiven: 2017-03-15 Bostadsstrategin har varit på samråd 2017-xx-xx - 2017-xx-xx Bostadsstrategin antogs av kommunfullmäktige 2017-xx-xx 2 Sida 50 2 av 36 115

Innehållsförteckning Bakgrund...6 Lagstiftning Innehåll Uppföljning Nuläge...7 Förslag till målområden för bostadsförsörjningen...7 Bostadsmarknad...8 Äganderätter och bostadsrätter Hyresrätter Aktörer på hyresmarknaden Regional bostadsmarknad och behov Flyttkedjor Olika behov och förutsättningar...10 Hemlöshet Kommunens bostadssociala arbete Behov av anpassade bostäder Individuella förutsättningar Kävlinge växer!...12 Stark befolkningsutveckling Inflyttning och flyttning i kommunen En ung befolkning Arbetsmarknad och ekonomi Goda pendlingsmöjligheter Flest bor i tätorter Olika åldrar Hyresrätt, bostadsrätt eller småhus Fritidshus Boende och befolkning...16 Kommunens styrdokument...22 Kommunens vision - Skånes bästa boendekommun Kommunövergripande mål Utvecklingsstrategin Översiktlig fysisk planering Ägardirektiv till allmännyttan Regionala planer, mål och program...24 Strukturplan för MalmöLundregionen Regional utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 Strukturbild för Skåne - det flerkärniga Skåne Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys Samverkan och nätverk Nationella mål och styrmedel...26 Mål för boende och byggande Miljömål Gällande lagstiftning...27 Åtgärder till målområden för bostadsförsörjningen...30 Källor och underlag...34 Sida 51 3 av 36 115 3

Inledning Kävlinge växer! Visionen är att Kävlinge ska bli Skånes bästa boendekommun och växa till 35 000 invånare år 2025. Kävlinge ligger bra till i en region där flerkärnigheten är en styrka. Olika orter och delar i Kävlinge kommun har alla olika kvaliteter och förutsättningar - från det naturnära boendet vid havet till stationsorternas småstadsmiljöer och landsbygdens mindre byar i jordbrukslandskapet. Bra bostäder och trevliga boendemiljöer är viktiga för kommunens tillväxt och välfärd. Kommunens målsättning är en varierad bostadsmarknad med olika boendeformer, byggnadsstilar och upplåtelseformer. Variationen är viktig för att både nuvarande och framtida kävlingebor ska hitta just den bostad de önskar. Det är också en förutsättning för att kommunen ska leva upp till sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Det behövs byggas nya bostäder men också en större rörlighet på bostadsmarknaden. Kommunen råder inte ensam över utvecklingen på bostadsmarknaden. Det behövs därför samverkan med de som bygger - fastighetsägare och byggherrar. I bostadsstrategin ger kommunen sin bild av av dagens situation på bostadsmarknaden. Bostadsstrategin konkretiserar också vilka målområden och åtgärder som ska stå i fokus de kommande åren för att nå kommunens vision. 4 Sida 52 4 av 36 115

Sida 53 5 av 36 115 5

Bakgrund Lagstiftning Bostadsstrategin är framtagen enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och utgör Kävlinge kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen. Enligt lagstiftningen ska riktlinjer för bostadsförsörjningen innehålla: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen efterfrågan på bostäder bostadsbehovet för särskilda grupper marknadsförutsättningarna Innehåll Bostadsstrategin innehåller en beskrivning av Kävlinges nuläge och förutsättningar när det gäller bostadsförsörjningen. I bostadsstrategin redovisas dagens utbud av bostäder och befolkningssammansättningen för kommunen som helhet, men även ortsvis för kommunens åtta största tätorter. Landsbygden och övriga orter redovisas tillsammans. Utifrån Kävlinges situation och plats i regionen har förslag till fyra målområden med åtgärder tagits fram. Målområdena i bostadsstrategin konkretiserar hur kommunens övergripande mål om attraktiva och hållbara boendemiljöer ska uppnås. Inom flera områden behövs ökade kunskaper om bostadsbehov och önskemål i kommunen. Åtgärderna förväntas bland annat ge ökade kunskaper som sedan kan omsättas i konkret planering. Bostadsstrategin är nära kopplad till kommunens översiktliga planering. I fortsatt planering behöver bostadsbehovet vägas samman med andra kriterier för att utreda var det är lämpligt och långsiktigt hållbart att bygga nya eller bygga om bostäder som redan finns. Här spelar tillgången till kollektivtrafik och service en viktig roll. Uppföljning Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Om förutsättningar för de antagna riktlinjerna förändras ska nya upprättas och antas. 6 Sida 54 6 av 36 115

Nuläge Kävlinge kommun har ett bra läge i regionen med goda förbindelser. Kommunen kan erbjuda välfärdstjänster med hög kvalitet och ett attraktivt boende. Befolkningen i kommunen har ökat de senaste 15 åren, både på grund av inflyttning och barnafödslar. Ökningen väntas fortsätta med i snitt 1,5 % per år fram till år 2021. Många barnfamiljer flyttar från närliggande kommuner till småhus Kävlinge kommun. Befolkningen åldras vilket bland annat innebär ett ökande behov av boendealternativ som trygghetsbostäder och seniorboende. Unga mellan 20 och 28 år i Kävlinge är mer benägna att lämna sin kommun än jämnåriga i övriga landet. Unga kvinnor flyttar i större utsträckning än unga män. Hushållen i Kävlinge kommun har över lag god ekonomi men vissa grupper har svårt att komma in på bostadsmarknaden, bland annat på grund av svag ekonomi. Tillgången till olika boendeformer och hustyper skiljer sig stort mellan kommunens orter. Störst variation finns i Kävlinge, Furulund, Löddeköpinge och Dösjebro. Kommunens västra orter domineras av ägda småhus. Bostadsrätter saknas i de flesta orter samt på landsbygden. Kävlinge kommun är del av en regional bostadsmarknad där det råder generell bostadsbrist som drabbar vissa grupper hårdare än andra. Förutsättningarna för bostadsförsörjningen påverkas av det ekonomiska läget i omvärlden samt de regler och lagar som styr byggande och boende. Oroligheter i omvärlden och framförallt kriget i Syrien gav en ökad flyktinginvandring från 2011. Förandrade lagar och regler kring asyl och bosättning kan påverka befolkningsökning och bostadsbehov i kommunen de kommande åren. Infrastruktursatsningar har stor inverkan på var det är attraktivt att bygga och bo. Trafikstarten på Lommabanan kommer att innebära förändringar för Kävlinge kommuns bostadsmarknad. Förslag till målområden för bostadsförsörjningen 1. Bostadsmångfald - en flexibel bostadsmarknad med valfrihet bland upplåtelseformer, storlekar och hustyper i kommunens olika orter och bostadsområden 2. Att efterfrågan och behov på bostadsmarknaden kan mötas genom nybyggnation, ombyggnader och ökad rörlighet på bostadsmarknaden 3. Att underlätta för resurssvaga och grupper med särskilda behov att komma in på bostadsmarknaden 4. En god planerings- och markberedskap Sida 55 7 av 36 115 7

Bostadsmarknad Äganderätter och bostadsrätter Efterfrågan på småhus med äganderätt och bostadsrätter i Kävlinge är hög och bostäder säljs relativt snabbt enligt ett flertal mäklare i kommunen. Priserna på framförallt bostadsrätter men även småhus har stigit de senaste tio åren. Generellt sett är priserna högre ju närmre kusten en bostad ligger. Jämfört med andra kommuner i regionen ligger priserna I Kävlinge kommun dock fortfarande i genomsnitt lägre. Det finns ett intresse för att köpa fribyggartomter i kommunen. I Kävlinges kommunala tomtkö står idag cirka 230 personer. Enligt mäklare i kommunen är marklägenheter och enplanshus efterfrågade och säljs ofta förhållandevis dyrt. Att personer över 55 år och äldre inte har möjlighet att hitta ett lämpligt boende och flytta från sina villor minskar rörligheten på bostadsmarknaden. De ekonomiska incitamenten att flytta är ofta svaga då många äldre bor förhållandevis billigt i småhus med äganderätt. Sedan några år har mäklare i kommunen även märkt ett intresse från studenter i regionen för mindre bostadsrättslägenheter inne i Kävlinge. Hyresrätter Hyresrätter spelar en viktig roll på bostadsmarknaden, både för att uppfylla önskemål hos de som föredrar boendeformen och för att lösa bostadsbehovet hos de som annars har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Hyresrätter kan öka rörligheten på bostadsmarknaden och sätta igång flyttkedjor. Flera mäklare i kommunen pekar ut bristen på hyresrätter som ett hinder för rörligheten på bostadsmarknaden. Nästan 5 000 personer köar idag för en hyreslägenhet hos Kävlinges allmännyttiga bostadsbolag KKB. Av dessa är cirka 770 personer redan hyresgäster. Mest efterfrågat är marklägenheter med trädgårdstäppa i olika storlekar. I Kävlinge centrum efterfrågas lägenheter med hiss. Lägenhetsstorlekar - antal rum (KKB) I områden med kortast väntetid tar det cirka 2,5 år att få en lägenhet hos KKB. På de attraktivaste områdena tar det cirka 7-8 år. Sökande som har intern förtur kan få lägenhet snabbare. Det är idag möjligt att stå i KKBs kö från 16 års ålder och teckna kontrakt från 18 år. 3 r o k 26 % 4-5 r o k 2 % 2 r o k 53 % 1 r o k 19 % Aktörer på hyresmarknaden KKB förvaltar 2 458 bostadslägenheter och 282 lokaler i Kävlinge kommun. Bolaget har lägenheter i Kävlinge centrum, Korsbacka, Furulund och Löddeköpinge. Det finns också ett antal mindre fastighetsägare som tillsammans förvaltar cirka 1 000 lägenheter i Kävlinge, Furulund, Löddeköpinge och Dösjebro. Just nu bygger Er-Ho hyreslägenheter och LSS-lägenheter i centrala Kävlinge. Regional bostadsmarknad och behov Länsstyrelsen Skåne gjorde 2014 en beräkning av bostadsbehovet i de skånska kommunerna. För Kävlinges del handlar det om 107-131 bostäder per år, eller totalt cirka 1 700-2 100 bostäder fram till år 8 Sida 56 8 av 36 115

2030. Beräkningarna bygger på på SCBs befolkningsprognos för åren 2014-2030 som är något lägre än kommunens egen befokningsprognos. Byggtakten har varit relativt hög i Kävlinge de senaste tio åren, men gick ner i samband med finanskrisen i slutet av 00-talet. Mellan 2010 och 2015 byggdes i genomsnitt cirka 60 bostäder per år - drygt 1/3 i flerbostadshus och knappt 2/3 i småhus. Kommunens befolkningsprognos från 2016 anger ett bostadsbyggande på i genomsnitt cirka 280 nya bostäder per år mellan 2017 och 2035. Av Skånes 33 kommuner uppger 32 kommuner att det råder bostadsbrist i kommunen. Skillnaden mellan utbud och efterfrågan ser ut att fortsätta öka i Skåne, främst på grund av en oväntat stor befolkningsökning. Bara Kävlinges grannkommun Svalöv uppger att kommunens bostadsmarknad är i balans. Enligt Länsstyrelsen ligger Skånes behov av bostäder mellan 6 675 och 7 265 per år fram till 2030. Mellan 2010 och 2014 byggdes årligen i genomsnitt cirka 3 600 bostäder i Skåne. Av Kävlinges grannkommuner och kommunerna i Malmö-Lund-regionen byggde Malmö, Lund, Lomma och Vellinge mest under perioden 2010-2014. I Malmö-Lundregionen byggde Vellinge flest antal nya bostäder per ny invånare (0,7) och Malmö minst (0,3). I Kävlinge byggdes 0,4 nya bostäder per ny invånare. Flyttkedjor Nyproducerade bostäder ger ett ganska litet tillskott i förhållande till bostäderna som redan finns och vänder sig främst till de som är etablerade på bostadsmarknaden. Genom flyttkedjor kan dock en nybyggd bostad göra att en eller flera billigare lägenheter i det befintliga beståndet blir lediga. En flyttkedja kan skapas när någon lämnar sin lägenhet för att flytta in i en nyproducerad bostad. Den som flyttar in i den lediga lägenheten lämnar en bostad som någon annan kan flytta in i, som i sin tur en tredje kan flytta in i och så vidare. Det saknas idag heltäckande kunskaper om effekterna av flyttkedjor. En del studier tyder på att alltför långa flyttkedjor inte fungerar. Att bygga påkostat för en köpstark målgrupp verkar inte frigöra de mindre bostäderna med rimliga hyror som ofta finns i äldre hus. Sida 57 9 av 36 115 9

Olika behov och förutsättningar Utgångspunkten för kommunens arbete med bostadsförsörjningen är lagstiftning och mål om att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. Det är därför viktigt att kommunen har kunskap om vilka olika behov och förutsättningar som finns hos kommunens invånare. Hemlöshet Bostadsbristen innebär att hemlöshet idag inte bara är en fråga om social problematik, som till exempel missbruk, utan ett bostadsmarknadsproblem som behöver hanteras på flera olika nivåer. Inkomsterna i Kävlinge kommun är relativt höga och det finns goda möjligheter för många invånare att efterfråga nyproducerade bostäder. För invånare med lägre betalningsförmåga kan det vara svårare att hitta en passande bostad. Bristen på bostäder slår hårdast mot de som har en svag förankring på bostadsmarknaden och/eller svag ekonomi. Personer med en psykisk funktionsnedsättning, våldsutsatta och nyanlända kan möta svårigheter att hitta en bostad. Bostadsbristen drabbar också de som hastigt behöver byta till annan bostad på grund av en förändrad livssituation eller ändrade familjeförhållanden. Kommunens bostadssociala arbete Kommunen är skyldig att hjälpa den enskilda men har inte som uppgift att tillhandahålla bostäder i allmänhet. Den som behöver stöd i en akut situation kan vända sig till kommunens socialtjänst som i vissa fall kan ge stöd till den enskilda. I ägardirektivet till KKB framgår att bolaget varje år ska lämna 30 lägenheter till kommunen för bostadssociala behov. Det handlar främst om hemlösa, våldsutsatta, ensamkommande flyktingbarn och personer som är på väg att lämna behandlingshem. Om hyresvärden sedan godkänner den boende som hyresgäst kan kontraktet föras över till boende. Utgångspunkten är att 20 procent av kontrakten ska föras över. Behov av anpassade bostäder Tillgängliga bostäder Alla i kommunen ska kunna välja att bo kvar i sin bostad, eller flytta till en annan bostad, i livets olika skeden och oavsett omsorgsbehov. Det gäller äldre men även yngre personer med tillfälliga eller permanenta funktionsnedsättningar. För att detta ska fungera krävs att det finns bostäder och bostadsområden med god tillgänglighet i kommunen. Kävlinge antog 2010 ett basutformningsprogram (Bättre för alla) som ska användas vid byggandet av nya bostäder när kommunen äger marken, utöver de lagkrav som finns. Basutformningsprogrammet är tänkt att höja kvaliteten på bostäderna och göra dem mer attraktiva samt att minska behovet av dyra bostadsanpassningsåtgärder. Kommunen saknar idag heltäckande kunskaper om tillgängligheten i bostäder och utemiljöer i bostadsområdena. 10 Sida 58 10 av 115 36

Trygghetsbostäder I kommunen finns idag inga så kallade trygghetsbostäder. Trygghetsboende kräver inget beslut om bistånd utan man hyr eller köper sin bostad själv. Boendeformen är relativt ny och är tänkt att ge äldre tillgång till större gemenskap och trygghet för att överbrygga glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Trygghetsbostäder kan se olika ut men har ofta gemensamhetsutrymmen och tillgång till särskild personal. Särskilda boendeformer I Kävlinge finns särskilda boendeformer för äldre som beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i form av äldreboenden och servicelägenheter. I kommunen finns även särskilda boendeformer för vuxna funktionshindrade som beviljats bistånd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i form av särskild anpassad bostad, servicebostad eller gruppbostad. Individuella förutsättningar Inkomst För att beviljas bostadslån krävs en fast och stadigvarande inkomst, även om en helhetsbedömning görs av inkomsten. Sedan 2016 finns lagstadgat krav på amortering av bostadslån vilket kan göra att högre inkomst krävs. KKB kräver en fast löpande inkomst i form av lön, pension, studiemedel eller arbetslöshetsersättning. Bostadsbidrag, underhållsbidrag och barnbidrag kan räknas in. Unga har generellt lägre inkomster, är oftare arbetslösa, arbetar under osäkra anställningsvillkor eller studerar vilket kan göra det svårare att nå upp till kraven. Även personer födda utanför Europa är mer sällan tillsvidareanställda. Kapital Idag krävs en kontantinsats på minst 15 procent för att köpa en bostad. Unga och nyanlända har ofta inte hunnit spara ihop ett kapital. Ekonomiskt svaga hushåll kan ha svårt att alls spara ihop det kapital som krävs. Kötid Bostadsbristen innebär att kötiden som krävs för att få en hyresbostad ökar. När allt längre kötid krävs drabbar det personer som inte haft möjlighet att ställa sig i kö tidigare, som unga och nyanlända eller personer som flyttar till kommunen. Skuldfri och utan betalningsanmärkningar Bostadsbristen innebär att hyresvärdarna kan ställa högre krav på de som söker bostad. Personer med skulder eller betalningsanmärkningar kan ha svårt att få ett hyreskontrakt eller bostadslån. Referenser Ibland krävs referenser från ett tidigare boende. För unga och nyanlända som söker en första bostad kan detta innebära svårigheter. Sida 59 11 av 115 36 11

35 t 30 t 25 t 20 t 15 t 10 t 5 t 0 befolkningsökning 1950 1980 2015 1,4% Kävlinges befolkningsökning i genomsnitt per år 2000-2016 257 personer flyttnetto år 2016 Kävlinge växer! Stark befolkningsutveckling Kävlinge ligger i den expansiva Öresundsregionen och kommunen har haft en stark befolkningsutveckling sedan kommunsammanslagningen 1974. I mitten av 1990-talet stagnerade tillväxten under ett par år för att mot slutet av årtiondet öka kraftigt igen. De senaste åren har Kävlinge tillhört de kommuner vars invånarantal ökat procentuellt mest i Skåne. Även jämfört med övriga landet har kommunen haft hög befolkningstillväxt. Befolkningen i Kävlinge kommun har mellan åren 2000 och 2016 ökat med 5 949 personer eller 24 procent. I slutet av 2016 hade Kävlinge kommun 30 532 invånare. Inflyttning och flyttning i kommunen Ungefär hälften av flyttningarna sker inom Kävlinge kommun. De som flyttar till kommunen kommer i första hand från Malmö och Lund men även från andra närliggande kommuner. En del inflyttare är uppväxta i Kävlinge kommun och flyttar tillbaka när de bildar familj. Inflyttningen från utlandet har ökat de senaste åren på grund av oroligheter i omvärlden och en ökad flyktinginvandring. Sedan 2016 tar Kävlinge kommun emot nyanlända invandrare enligt lagen om bosättning. Under 2017 beräknas kommunen ta emot 150 personer enligt lagen om bosättning. Under 2016 hade Kävlinge kommun ett flyttningsnetto på 257 personer, det vill säga inflyttade minus utflyttade. Det är det högsta flyttningsnettot på flera år och beror både på en ökad inflyttning och att utflyttningen har minskat sedan föregående år. Inflyttningen har ökat från övriga Skåne men också från övriga Sverige. Födelseöverskottet var år 2016 146 barn. 82 73 64 55 46 37 28 19 39,8 år medelålder i Kävlinge 2015 Ålder 100 Kvinnor 91 10 0 300 100 Antal invånare 0 100 Män 300 En ung befolkning Kävlinge kommun har idag en yngre befolkning än Skåne som helhet. Medelåldern i kommunen var år 2015 39,8 år - att jämföra med 41,0 år för hela Skåne och 41,2 för hela landet. Det beror främst på en stor andel barnfamiljer i kommunen. För åldrarna 0-8 år samt 26-43 år har Kävlinge kommun haft ett stort inflyttningsnetto de senaste tio åren, det vill säga fler ha flyttat till kommunen än från den. För unga mellan 19 och 25 år inflyttningsnettot negativt, det vill säga fler flyttar från kommunen än till kommunen. Många lämnar Kävlinge kommun efter gymnasiet för arbete och studier på annan ort. Unga kvinnor flyttar i större utsträckning än unga män. Från 30-årsåldern minskar flyttbenägenheten till och från kommunen och de som är 70 år eller äldre flyttar mycket sällan. Åldrande och flyttmönster innebär att framförallt äldre och yngre invånare beräknas öka mer än andra grupper fram till år 2021. Även för grupperna barn 0-5 år och unga 13-18 år väntas en större ökning. 12 Sida 60 12 av 115 36

Kävlinge kommun i regionen LANDSKRONA SVALÖV ESLÖV Hofterup Dösjebro Kävlinge Furulund Lilla Harrie Löddeköpinge Barsebäckshamn GÖTEBORG Barsebäck LUND LOMMA KÖPENHAMN KÄVLINGE MALMÖ Flyttning till och från Kävlinge kommun i olika åldrar 60 Antal personer 40 20 0-20 Utflyttade Inflyttade Flyttnetto (2010-2015) Sida 61 13 av 115 36 13

LITEN ORDLISTA HUSTYPER Småhus Friliggande en- och tvåbostadshus (villor), parhus, radhus och kedjehus. Fritidshus räknas inte till småhus. Flerbostadshus Bostadsbyggnader med tre eller flera lägenheter, inklusive loftgångshus. Övriga hus Byggnader som inte i första hand är bostadshus, till exempel byggnader för en verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder Till exempel bostäder för äldre eller funktionshindrade och studentbostäder. Källa: SCB Arbetsmarknad och ekonomi Kävlinge kommun har en förvärvsfrekvens på 84 procent bland befolkningen i förvärvsarbetande ålder (20-64 år), vilket är högre än Skåne som helhet (72 procent) och genomsnittet för landet (77 procent). De största näringsgrenarna i kommunen är vård och omsorg, handel, utbildning, företagstjänster och byggverksamhet. Befolkningen i Kävlinge kommun har en förhållandevis hög utbildningsnivå. Utbildningsnivån är en viktig faktor för förutsättningar på arbetsmarknaden och för det lokala näringslivet. Den disponibla inkomsten per capita i Kävlinge är bland de fem i högsta i Skåne och även relativt hög jämfört med landet som helhet. Det finns dock hushåll med låga inkomster. Av kommunens invånare lever cirka 8 procent i hushåll med låg disponibel inkomst, det vill säga inkomster som är mindre än 60 procent av medianvärdet för kommunen. Goda pendlingsmöjligheter Många som bor i Kävlinge kommun pendlar inom kommunen eller till andra kommuner. Kävlinge kommun har tågstationer i Kävlinge och Dösjebro. Vanligast är att pendla till arbete eller studier i Lund, Malmö eller Helsingborg. Goda pendlingsmöjligheter och kollektivtrafik av hög kvalitet är viktiga förutsättningar för planeringen av nya bostäder. På några platser i kommunen är bristen på bra kollektivtrafik, eller kopplingar till den kollektivtrafik som finns i närheten, idag ett hinder för orters utveckling. Närmaste större infrastruktursatning som påverkar bostadsbyggande och bostadsmarknaden är att Furulund får persontågtrafik via Lommabanan när en pågatågsstation öppnar vid årsskiftet 2020-2021. Flest bor i tätorter Majoriteten av kommunens invånare bor i någon av tätorterna. De två största är Kävlinge med 9 292 invånare och Löddeköpinge med 7 102 invånare. I Kävlinge finns järnvägsstation, bussförbindelser samt offentlig och kommersiell service. Löddeköpinge har också ett brett utbud av service och handel samt ligger nära kommunens stora Antal bostäder i olika boendeformer per ort Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Andel i kommunen Kävlinge 1 877 1 275 1 345 4 497 36 % Löddeköpinge 734 285 1 614 2 633 21 % Furulund 557 99 1 164 1 820 14 % Hofterup 46 23 1 176 1 245 10 % Dösjebro 56 27 259 342 3 % Barsebäck 25 0 170 195 1,6 % Barsebäckshamn 10 0 169 179 1,4 % Lilla Harrie 21 0 126 147 1,2 % Landsbygd och övriga orter 89 0 1 420 1 510 12 % Hela kommunen 3 415 (27,2 %) 1 709 (13,6 %) 7 443 (59,2 %) 12 568 14 Sida 62 14 av 115 36

handelsområde Handelsplats Center Syd. Drygt 3 500 personer bor i någon av de mindre orterna eller på landsbygden. Olika åldrar Befolkningens åldersfördelning skiljer sig mellan olika delar av kommunen. Flest antal personer över 65 år bor i Kävlinge och Löddeköpinge. Där är andelen personer över 65 år också något högre än kommunens genomsnitt, vilket kan förklaras av att här finns ett bredare utbud av boende. Barsebäckshamn har också en större andel invånare över 65 år. Lilla Harrie har en låg andel äldre invånare än kommunen i stort och inga invånare över 84 år. Barsebäck och Hofterup har störst andel barn och unga. Flest antal unga bor i Kävlinge, Löddeköpinge, Furulund och Hofterup. Hyresrätt, bostadsrätt eller småhus Totalt finns 12 568 bostäder i kommunen. Det genomsnittliga hushållet består av 2,51 personer, vilket är något högre än genomsnittet för Skåne på 2,3 personer per hushåll. De flesta av kommuninvånarna bor i egna villor eller radhus - mer än hälften av bostäderna i Kävlinge kommun är småhus med äganderätt. Det är den allra vanligaste boendeformen, utom för åldersgruppen 25-29 år och de som är över 80 år. Småhus finns i hela kommunen, både i orterna och på landsbygden. I kommunens större orter finns även bostadsrätter som utgör 14 procent av bostäderna i kommunen. Bostadsrätterna ligger nästan lika ofta i småhus som i flerbostadshus. I Barsebäck, Barsebäckshamn, Lilla Harrie, de mindre orterna samt på landsbygden finns inga bostadsrätter. En knapp tredjedel av kommunens bostäder är hyresrätter och de flesta ligger inne i Kävlinge. Störst andel som bor i flerbostadshus med hyresrätt är åldersgrupperna 20-29 år och de som är över 80 år. Hyresrätter finns i alla kommunens tätorter men även i övriga orter eller på landsbygden. I kommunen finns inga ägarlägenheter. LITEN ORDLISTA UPPLÅTELSE- FORMER Äganderätt Den boende äger själv sin bostad. De vanligaste är villor och radhus men det finns även ägarlägenheter. I Kävlinge kommun finns dock inga ägarlägenheter. Bostadsrätt Den boende är medlem i en bostadsrättsförening som äger fastigheten. Bostadsrätten innebär att den boende äger en andel i föreningen och har nyttjanderätt till sin lägenhet. Kan finnas både flerbostadshus eller småhus. Hyresrätt Hyresgästen hyr av fastighetsägaren och har ett besittningsskydd. Hyr man någons privata bostad är besittningsskyddet svagare. Kooperativ hyresrätt betyder att hyresgästen hyr av en förening som äger fastigheten. Källa: SCB Fritidshus Allt fler bosätter sig permanent i det som tidigare varit fritidshusområden. Mellan 2007 och 2015 har antalet fritidshus minskat från 463 till 343. Andel boende i olika boendeformer per åldersgrupp 100 Andel av invånarna i % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-5 år 6-12 år 13-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80+ år Specialbostäder Flerbostadshus hyresrätt Flerbostadshus bostadsrätt Småhus hyresrätt Småhus bostadsrätt Småhus äganderätt Sida 63 15 av 115 36 15

Boende och befolkning Här redovisas statistik som rör befolkning och bostäder för de åtta största tätorterna i kommunen. Statistiken kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) och redovisar situationen den 31 december 2015. Tätort är definierat av SCB som en koncentration av bebyggelse där antalet invånare är som minst 200 och avståndet mellan byggnaderna som mest 200 meter. Övriga orter och landsbygd redovisas tillsammans. Här ingår bland annat: Hög, Järavallen, Lundåkra, Sandskogen, Särslöv, Stora Harrie, Södervidinge, Vikhög, Västra Karaby och Ålstorp. Diagrammen som visar olika hustyper och upplåtelseformer gäller antalet bostäder - inte antal hus. Ett småhus kan som mest innehålla två bostäder och ett flerbostadshus innehåller tre eller fler bostäder. Diagrammen över andel invånare per ålder och kön är så kallade befolkningspyramider. För att skydda individens integritet har alltför små åldersgrupper ersatts med en asterisk (*) i diagrammen. Den heldragna linjen visar hur fördelningen ser ut för hela Kävlinge kommun och finns med som en jämförelse för alla orter. Befolkningspyramiderna ger en ögonblicksbild av dagens befolkning, men kan även ge en fingervisning om hur befolkningssammansättningen och i förlängningen bostadsbehovet förändras över tid. När till exempel en stor åldersgrupp blir äldre och vill eller behöver flytta till en bättre anpassad bostad eller när stora barnkullar kan förväntas flytta hemifrån. Det finns vissa skillnader mellan gruppen män och gruppen kvinnor och befolkningspyramiderna redovisar därför män och kvinnor separat. Till exempel flyttar unga kvinnor i större utsträckning än unga män från kommunen och kvinnor har en längre medellivslängd än män. Översikten visar att det nästan helt saknas valmöjligheter mellan olika boendeformer i flera orter. Särskilt i kommunens västra del domineras bostadsmarknaden av ägda småhus. Detta kan innebära hinder för rörligheten på bostadsmarknaden och göra det svårt för den som på grund av en förändrad livssituation eller familjesituation behöver en annan typ av bostad. 16 Sida 64 16 av 115 36

Hela Kävlinge kommun 30 104 invånare Åldersfördelning 8 105 16 362 5 610 Antal bostäder per hustyp hela kn 8 837 3 169 196 366 0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % kvinnor 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 3 415 hyresrätt 1 709 bostadsrätt 7 443 äganderätt Kävlinge kommun har en större andel barn och unga än Skåne som helhet. De flesta i kommunen bor i ägda småhus. En fjärdedel av invånarna bor i flerbostadshus, de flesta i hyresrätt. Övriga orter och landsbygden 3571 invånare Åldersfördelning xxxx pers xxxx pers xxxx pers Antal bostäder per hustyp 1 084 17 5-0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % * * kvinnor 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 89 hyresrätt 1 420 äganderätt - bostadsrätt I kommunens övriga orter samt på landsbygden är åldersfördelningen mer ojämn än i kommunen som helhet. Framförallt åldersgruppen 25-29 år är mindre än i kommunen. De allra flesta bor i ägda småhus även om det finns ett mindre antal hyresrätter. Sida 65 17 av 115 36 17

Barsebäck 666 invånare Åldersfördelning 218 pers 356 pers 92 pers Antal bostäder per hustyp 184 9 2-0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % kvinnor * * * * 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 25 hyresrätt 170 äganderätt - bostadsrätt Barsebäck präglas av en större andel barnfamiljer, något mindre andel äldre personer än kommunens genomsnitt och relativt få unga mellan 25 och 29 år. I Barsebäck bor de flesta i småhus med äganderätt. Här finns några flerbostadshus och en mindre del av bostäderna är hyresrätter. Bostadsrätter saknas helt. Barsebäck har bussförbindelser med Landskrona och Malmö/Lund via Löddeköpinge och Kävlinge. Barsebäckshamn 456 invånare Åldersfördelning 137 pers 222 pers 97 pers Antal bostäder per hustyp 184 9 2-0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % * * * ** * * * * kvinnor 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 25 hyresrätt 170 äganderätt - bostadsrätt I Barsebäckshamn bor en mindre andel unga vuxna och personer över 75 år. Här finns många småhus med äganderätt och några hyresrätter, de flesta i småhus. Barsebäckshamn har bussförbindelser med Landskrona och Malmö/Lund via Löddeköpinge och Kävlinge. 18 Sida 66 18 av 115 36

Dösjebro 850 invånare Åldersfördelning 256 pers 463 pers 131 pers Antal bostäder per hustyp 307 8 4 23 0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % 10 % 5 % * * * * * * 0 % 5 % kvinnor 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 56 hyresrätt 259 äganderätt 27 bostadsrätt Dösjebro är en av Kävlinges lll två h stationsorter med tågförbindelser till Landskrona/Helsingborg och Lund/Malmö. Här finns en stor andel barnfamiljer men även en större grupp mellan 60 och 70 år. Orten domineras av småhus och bara ett fåtal bostäder i flerbostadshus. Äganderätter dominerar men det finns också bostadsrätter och hyresrätter i privatägda fastigheter. Knappt 7 procent av bostäderna är specialbostäder. Furulund 4 370 invånare Åldersfördelning 1 227 pers 2 410 pers 733 pers Antal bostäder per hustyp 1 241 511 5 63 0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % män 10 % 5 % * * * 0 % 5 % kvinnor 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 557 hyresrätt 1 164 äganderätt 99 bostadsrätt I Furulund bor en stor andel barnfamiljer men även en relativt stor grupp över 65 år. Furulund är ett utpräglat villasamhälle med stor andel småhus. Kring centrum och stationsområdet finns en del flerbostadshus med främst hyresrätter. Furulund har idag bussförbindelser med Kävlinge och Lund men kommer vid årsskiftet 2020/2021 att få pågatågstrafik mot Kävlinge/Landskrona/Helsingborg och Malmö. Sida 67 19 av 115 36 19

Hofterup 3 452 invånare Åldersfördelning 1 068 pers 1 863 pers 521 pers Antal bostäder per hustyp 1 243-2 - 0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % * * * * kvinnor 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 46 hyresrätt 1 176 äganderätt 23 bostadsrätt I Hofterup* bor många barnfamiljer och nästan alla bor i småhus, de flesta med äganderätt men några med hyres- eller bostadsrätt. Här finns inga flerbostadshus eller specialbostäder. Hofterup har har bussförbindelser med Landskrona och Malmö/Lund samt Löddeköpinge och Kävlinge. Kävlinge 9 292 invånare Åldersfördelning 2 304 5 170 1 818 Antal bostäder per hustyp 2 051 2 086 144 216 0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % * kvinnor 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 1 877 hyresrätt 1 275 bostadsrätt 1 345 äganderätt 20 I kommunens största ort Kävlinge är åldersfördelningen jämnare än i övriga orter. Det finns ungefär lika många bostäder i småhus som i flerbostadshus. Fördelningen mellan upplåtelseformer för ortens bostäder är också relativt jämn men hyresrätterna är något fler. I Kävlinge finns huvuddelsen av kommunens specialbostäder. Kävlinge är en av kommunens två stationsorter och har mycket goda kollektivtrafikförbindelser med tåg och buss. Sida 68 20 av 115 36

Lilla Harrie 456 invånare Åldersfördelning 218 pers 356 pers 92 pers Antal bostäder per hustyp 133 9 5-0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % * * * * * * kvinnor 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 21 hyresrätt 126 äganderätt - bostadsrätt I Lilla Harrie bor en större andel unga och personer kring 40 år men färre äldre än kommunen som helhet. Lilla Harrie har inga invånare över 84 år. De allra flesta i Lilla Harrie bor i egna småhus men här finns även några hyresrätter både i flerbostadshus och i småhus. Bostadsrätter och specialbostäder saknas helt. Lilla Harrie har svag kollektivtrafikkoppling med Kävlinge. Löddeköpinge 7 102 invånare Åldersfördelning 1 958 pers 3 557 pers 1 587 pers Antal bostäder per hustyp 2 014 525 26 64 0-19 år 20-64 år 65- år småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Ålder män 95-90-95 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 15 % * kvinnor 10 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % Antal bostäder per upplåtelseform 734 hyresrätt 285 bostadsrätt 1 614 äganderätt I Löddeköpinge bor många barnfamiljer och en större andel invånare mellan 65 och 84 år än kommunens genomsnitt. Många bor i ägda småhus men här finns även bostäder i flerbostadshus och specialbostäder. I Löddeköpinge finns kommunens andra största bestånd av hyresrätter och en mindre andel bostadsrätter. Löddeköpinge har kollektivtrafikförbindelser med buss till Landskrona, Kävlinge, Lund och Malmö. Sida 69 21 av 115 36 21

Kommunens styrdokument Kommunens vision - Skånes bästa boendekommun Med en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap, entreprenörsanda och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Visionen är att Kävlinge kommun ska bli Skånes bästa boendekommun. Kommunen ska växa till 35 000 invånare år 2025. Kommunövergripande mål För mandatperioden 2015-2018 har kommunen tagit fram kommunövergripande mål med fem teman: Kävlingebon, Medarbetaren, Samhällsutveckling, Miljö och Ekonomi. För 2017 gäller 15 kommunövregripande mål. Ett av målen rör direkt kommunens bostadsförsörjning; Kävlinge kommun växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer. Målet följs upp med indikatorer om bland annat befolkningsökning och antal färdigställda bostäder. Utvecklingsstrategin Utvecklingsstrategin antogs 2015 och ska ytterligare konkretisera visionen och de kommunövergripande målen. Utvecklingsstrategin innehåller fyra övergripande strategier: Nytänkande stadsutveckling Välkomnande entreprenörskap Tillsammans för en bra livsmiljö Välfärdstjänster i framkant Dessa uppdrag ingår i utvecklingsstrategin: Förtätningsstrategi Syftet har varit att undersöka var det kan finnas potential att förtäta inom kommunens tätorter utifrån drivkrafter för byggande och begränsningar, som till exempel värdefull natur och oexploaterad mark. Under 2017 kommer en sammanfattande rapport att tas fram. Utvecklingsplan för Kävlinge och Furulund Utifrån visionen i ÖP 2010 ska Kävlinge och Furulund byggas samman till en stad. Utvecklingsplanen ska utreda vilka målbilderna är, vad medborgarna, näringslivet och företagarna tycker, hur man tar till vara på bilden av Kävlinge och använder det goda geografiska läget i regionen, var kan man bygga bostäder, förskola och skola eller verksamheter, vad det nya stationsläget i Furulund innebär och hur Kävlinge påverkas av utbyggnaden av en ny stadsdel. Bostadsstrategi för Kävlinge kommun - riktlinjer för bostadsförsörjningen När kommunens bostadsstrategi med riktlinjer för bostadsförsörjningen antagits blir den vägledande vid tillämpningen av 2 kap 3 5 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Bostadsförsörjningen är 22 Sida 70 22 av 115 36

Sida 71 23 av 115 36 23

ett av de allmänna intressen kommunen ska beakta i sin planering. Bostadsstrategin kommer även att fungera som underlag för beslut enligt PBL, bland annat översiktlig planering. Översiktlig fysisk planering Kävlinges översiktsplan (ÖP 2010) redovisar hur kommunen ser på framtida mark- och vattenanvändning och bebyggelsens utveckling fram till 2025. Kommunen planerar för en fortsatt stark befolkningstillväxt och att invånarna ska kunna erbjudas olika boendealternativ i attraktiva lägen med bra pendlingsmöjligheter. Strategiskt viktiga frågor är som rör bostadsförsörjningen är bland annat utbyggnad av Stationsstaden och vitalisering av centrum, kollektivtrafiksatsningar och en god planeringsberedskap för att möta ökad efterfrågan på mark för bostads- och företagsetableringar. Kommunens ställningstagande för att vara en attraktiv boendekommun är: prioritera kollektivtrafiknära bostäder skapa spännande, välplanerade boendemiljöer som stimulerar till kreativitet och möten ge möjlighet för nya bostäder nära havet utveckla miljöer för närrekreation främja kvarboende på respektive ort när ändrade boendebehov föreligger, genom att verka för blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer Ägardirektiv till allmännyttan KKB Fastigheter AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som ägs av Kävlinge kommun. Genom ägardirektiv styr kommunen hur KKB ska bidra till bostadsförsörjningen i kommunen. Det senaste ägardirektivet antogs av kommunfullmäktige 2016-04-04. Bolaget ska äga och förvalta fastigheter för att, i samverkan med kommunen, tillgodose behovet av bostäder för medborgare i Kävlinge kommun. Bolaget ska erbjuda ett varierat utbud av välskötta bostadslägenheter, affärs- och förvaltningslokaler och bostadskomplement av god kvalitet och med god miljö samt bidra till att planering och byggande av bostäder anpassas till efterfrågan. Bolagets verksamhet ska vila på en affärsmässig och långsiktigt hållbar grund. Bolaget ska äga och förvalta fastigheter i Kävlinge kommun för uthyrning av lägenheter som attraherar olika målgrupper. Hyresgästerna ska erbjudas valfrihet och inflytande över sitt boende. Bolaget ska i samverkan med andra aktörer verka för att utvecklingen av Stationsstaden i Kävlinge tätort kommer till stånd. Bolaget ska som ett led i kommunens bostadssociala verksamhet upplåta upp till 30 bostadslägenheter om året till kommunen. Bolaget ska tillsammans med kommunens företrädare upprätta arbetsmetoder så att kommunens behov av lägenheter för sociala ändamål uppfylls samt utveckla olika former av boservice till äldre och handikappade, när så efterfrågas. 24 Sida 72 24 av 115 36

Regionala planer, mål och program Strukturplan för MalmöLundregionen Kävlinge deltar tillsammans med tio kommuner i sydvästra Skåne (Eslöv, Burlöv, Höör, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge) i det kommunövergripande samarbetet MalmöLundregionen. Som en del i arbetet har Strukturplan för Malmö- Lundregionen - Gemensam målbild 2035 tagits fram. Strukturplanen ska ge stöd i prioriteringar och åtgärder inom den fysiska planeringen samt i arbetet med infrastrukturfrågor. Strukturplanen antogs av MalmöLundregionens styrelse den 13 december 2016. Strategier i strukturplanen som rör bostadsplanering: Planera för näringslivsutveckling som bidrar till hela regionens attraktivitet genom gemensamt arbete för att attrahera huvudkontor, statliga verksamheter som ger jobb, skapa goda pendlingsmöjligheter och bygga ett varierat bestånd av bostäder Planera för byggande av bostäder och arbetsplatser i första hand genom förtätning. Planera för att det finns tillräckligt många bostäder för dagens och morgondagens befolkning. Arbeta för variation i bostadsbyggandet så att bostäder finns för livets olika skeden. Regional utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi innehåller mål och strategier för Skånes utveckling fram till 2030. Den övergripande målbilden är ett öppet och välkomnande Skåne - en innovativ region med flerkärning karaktär och goda kommunikationer. Det öppna Skåne ska vara en internationell, dynamisk och attraktiv plats med hög livskvalitet. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur. Fem prioriterade ställningstaganden pekas ut. Skåne ska: erbjuda framtidstro och livskvalitet bli en stark hållbar tillväxtmotor dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur utveckla morgondagens välfärdstjänster bli globalt attraktiv. Strategier som rör samhällsbyggande och bostadsförsörjning handlar om ökad tillgänglighet, att satsa på de regionala kärnorna, att stärka stad och landsbygd samt utveckla samspelet dem emellan och nå en hållbar och resurseffektiv utveckling. Enligt den regionala utvecklingsstrategin ska det fram till 2030 ska ha byggts 6000 bostäder per år i olika storlekar, typer och upplåtelseformer för att matcha en årlig befolkningstillväxt om en procent. Tillgängligheten ska ha förbättrats så att 80 procent av alla arbetsplatser går att nå inom 45 minuter med kollektivtrafik. De övergripande inriktningarna är att: Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Sida 73 25 av 115 36 25

Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne Stärka stad och landsbygd utifrån sina respektive behov och utveckla samspelet mellan dem Utveckla Skåne hållbart och resurseffektivt Stärka det regionala samarbetet Strukturbild för Skåne - det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne drivs av Region Skåne i samarbete med kommunerna för att utveckla dialogen kring samhällsplaneringen på en regional nivå. Arbetet har resulterat i gemensamma strategier i form av strategier för Det flerkärniga Skåne. Fokus ligger här på att stärka Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor samt att utveckla den flerkärniga strukturen med goda kollektivtrafikkopplingar. Projektet har tagit fram ett antal temapm och rapporter bland annat om bostadsmarknad och bostadsbyggande. Några av slutsatserna i rapporterna är: Bygg i attraktiva lägen (omgivningar, service, kommunikationer) Eftersträva en tydlig och stabil politisk viljeinriktning Fokusera på kvaliteter som ska uppnås men överlåt detaljutformning till byggherren Arbeta med social hållbarhet i den fysiska miljön Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys I bostadsmarknadsanalysen 2016 redovisar Länsstyrelsen dialogen med kommunerna under året. De generella slutsatserna är att det finns ett fortsatt stort bostadsbehov. Nya förusättningar har gjort att många kommuner gått in i nya arbetssätt och samarbeten inom kommunen. Under 2015 tog Länsstyrelsen fram en beräkning av det kommunvisa bostadsbehovet för 2015-2030 samt redovisade planeringsläge och bostadsbyggande i kommunerna. Bilden som framkom var att det råder akut bostadsbrist i länet men att det generellt finns gott om byggrätter och att tillgången till nybyggda lägenheter är relativt god för de med ekonomiska möjligheter. Samverkan och nätverk Skånskt bostadsnätverk Skånskt bostadsnätverk drivs gemensamt av Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne för att öka bostadsbyggandet i regionen. Kävlinge kommun deltar i nätverket för ökade kunskaper i frågan och erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Stationsnära läge 2.0 Kävlinge kommun kommer att få en ny persontågstation i Furulund 2020-21 och deltar i projektet Stationsnära läge 2.0. Projektet syftar till ett ökat stationsnära bostadsbyggande genom att lösa intressekonflikter inom stationsområdena. Projektet ska även undersöka hur det kan bli mer attraktivt att cykla till stationerna. Forskningsprojektet PEBOSCA Kävlinge kommun deltar även i ett forskningsprojekt kring förtätning som drivs av forskare vid Fortlöpande miljöanalys av förtätning (FO- MA-Tät), SLU Ultuna. 26 Sida 74 26 av 115 36

Nationella mål och styrmedel Mål för boende och byggande Det övergripande målet för boende och byggande är att ge alla människor i alla delar av landet en god livsmiljö där långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas, samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet för bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regeringens målsättning är att det ska byggas minst 250 000 nya bostäder fram till år 2020. Målen för byggandet är långsiktigt hållbara byggnadsverk, effektiva regelverk och andra styrmedel samt en väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Det finns statliga stöd till kommuner och fastighetsägare som går att söka hos Boverket och Länsstyrelsen, bland annat dessa: Förordning (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande Regeringen har beslutat att införa ett statsbidrag till kommuner för att öka bostadsbyggandet. Bidraget kan sökas senast den 1 oktober varje år och cirka 3,6 miljarder fördelas de två första åren. Aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen samt en ny eller aktualiserad översiktsplan är några av förutsättningarna för att få ta del av stödet. Kommunerna kan söka från och med den 1 augusti 2016. Förordning (2016:848) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer Stödet får lämnas för ny- eller ombyggnad av särskilda boendeformer för äldre och hyresrätter för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden, till exempel trygghetsbostäder. Stödet kan också ges för anpassning av gemensamma lokaler i hyres- eller bostadsrättshus. För 2016 har regeringen avsatt 150 miljoner kronor, ett belopp som beräknas att successivt öka till 400 miljoner 2018. Miljömål Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö tar främst upp frågor kring lokalisering av bostäder och boendekvaliteter. Några preciseringar av God bebyggd miljö rör bostäder och bostadsplanering. Hållbar samhällsplanering - Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. God vardagsmiljö - Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Sida 75 27 av 115 36 27

Gällande lagstiftning Regeringsformen Enligt regeringsformen (1 kap, 2 ) ska det allmänna särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunen ansvarar bland annat för att tillgodose behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning samt för äldre med behov av särskilt boende. En person som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd, som bland annat ska täcka skäliga kostnader för boende. Plan- och bygglagen Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är sedan den 1 januari 2014 ett av de allmänna intressen som kommunen ska främja enligt plan- och bygglagen (PBL 2 kap 3). Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska utgöra underlag för planläggning när det gäller det allmänna intresset bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder (PBL 3 kap 5). Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska alla kommuner planera för bostadsförsörjningen i kommunen med riktlinjer. Planeringen ska skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder samt främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter där bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande. Enligt lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) ska de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Lagen reglerar även möjligheterna att göra värdeöverföringar från ett allmännyttigt bostadsaktiebolag till kommunen. LSS Kommunen har enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ett ansvar att ordna med bostäder med särskild service för personer som beviljats insats. 28 Sida 76 28 av 115 36

Målet med insatsen är att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva som alla andra i samhället, få en god service och gott stöd oavsett var de bor. Bosättningslag Sedan 1 mars 2016 gäller lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Lagen innebär att kommunerna är skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. I Förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner framgår hur fördelningen ska göras och hur många nyanlända som respektive kommun ska ta emot. Kommunen ansvarar för att vid behov ge praktisk hjälp i samband med bostättningen i kommunen. Sida 77 29 av 115 36 29

Åtgärder till målområden för bostadsförsörjningen 1. Bostadsmångfald - en flexibel bostadsmarknad med valfrihet bland upplåtelseformer, storlekar och hustyper i kommunens olika orter och bostadsområden ÅTGÄRD ANSVAR TIDPLAN KOMMENTAR Utvecklingsplan Kävlinge-Furulund Kommunstyrelsen 2017 Prioritera bostadstyper som efterfrågas och saknas i respektive ort eller område Förtätningsstrategi Kommunstyrelsen Pågående Visar på potential att komplettera befintliga orter och områden Översiktlig planering Kommunstyrelsen 2017- Prioritera bostadstyper som efterfrågas och saknas i respektive ort eller område Detaljplaner Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Pågående Prioritera bostadstyper som efterfrågas och saknas i respektive ort eller område Riktlinjer för markanvisningar Kommunstyrelsen 2017 Använda markanvisningar för att komplettera beståndet 30 Sida 78 30 av 115 36

2. Att efterfrågan och behov på bostadsmarknaden kan mötas genom nybyggnation, ombyggnader och ökad rörlighet på bostadsmarknaden ÅTGÄRD ANSVAR TIDPLAN KOMMENTAR Identifiera vilken typ av bostäder som kan öka rörligheten på bostadsmarknaden Kartlägga behov och önskemål hos olika grupper, bland annat dagens och morgondagens äldre Kommunstyrelsen KKB Kommunstyrelsen KKB 2017-2018 Bättre kunskaper om flyttkedjor 2017- Enkäter Intervjuer Önskemål/behov av trygghetsbostäder Översiktlig planering Kommunstyrelsen 2017- Ger riktlinjer till exploatörer om kommunens inriktning och ambitioner Prioritera detaljplaner för ökat bostadsbyggande Inventera tillgänglighet i bostadsområden samt bostäder i flerbostadshus Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden KKB Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Pågående 2018 Sida 79 31 av 115 36 31

3. Att underlätta för resurssvaga och grupper med särskilda behov att komma in på bostadsmarknaden ÅTGÄRD ANSVAR TIDPLAN KOMMENTAR Utreda vilka ytterligare åtgärder som kan underlätta för resurssvaga grupper att komma in på bostadsmarknaden I lokalförsörjningsprogrammet redovisa behovet av särskilt boende samt andra bostadssociala behov Utreda hur bostadsbehoven i kommunen förändras till följd av mottagande av nyanlända och ensamkommande barn Nybyggnad av hyresrätter KKB lämnar lägenheter till kommunen för bostadssociala behov Kommunstyrelsen Socialnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Bildningsnämnden KKB KKB Socialnämnden 2017-2018 Eventuellt kommunala hyresgarantier Eventuellt ansluta till Boplats Syd Pågående 2017- Pågående Pågående 32 Sida 80 32 av 115 36

4. En god planerings- och markberedskap ÅTGÄRD ANSVAR TIDPLAN KOMMENTAR Översiktlig planering Flexibla detaljplaner Kommunstyrelsen KKB Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd 2017- Pågående Strategiska markinköp och markförvaltning Samordna ägardirektiven till KKB med Bostadsstrategin Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen KKB Pågående 2017-2018 Sida 81 33 av 115 36 33

Källor och underlag Kävlinge kommun Befolkningsprognos 2016-2021 Kävlinge kommun - Byggbaserad prognos, 2016 Bättre för alla, basutformningsprogram för Kävlinge kommun, antaget av kommunfullmäktige 2010-09-09 KKB, Årsredovisning 2015 Kommunövergripande mål 2015-2018, antagna av kommunfullmäktige 2014-11-03 Kävlinge översiktsplan ÖP 2010, antagen av kommunfullmäktige 2010-02-11 Lokalförsörjningsplan 2017-2025, antagen av kommunfullmäktige 2016-04-27 Utvecklingsstrategi - Skånes bästa boendekommun, antagen av kommunfullmäktige 2015-05-27 Ägardirektiv för KKB Fastigheter AB, 2016-2018, antaget av kommunfullmäktige 2016-04-04 Övriga Boverket, Kommunernas bostadsförsörjning en handbok (http://www. boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/) Länsstyrelsen Skåne, Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skåneskommuner - Regleringsbrevsuppdrag 48, 2015 Länsstyrelsen Skåne, Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016 - Erfarenheter från Länsstyrelsens kommunbesök, 2016 MalmöLundregionen, Strukturplan för MalmöLundregionen - Gemensam målbild 2035, antagen av MalmöLundregionens styrelse 2016-12-13 Regeringen, Mål för boende och byggande, (http://www.regeringen. se/regeringens-politik/boende-och-byggande/mal-for-boende-ochbyggande/), 2017 Region Skåne och Sveriges Byggindustrier, En bostadsmarknad för alla? Utmaningar för bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar i Skåne, 2015 Region Skåne, Folkhälsorapport Skåne 2013 Region Skåne, Regional utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, 2014 Region Skåne, TemaPM - Skåne som bostadsmarknad för studenter och unga, 2015 SCB statistikdatabas 34 Sida 82 34 av 115 36

Sida 83 35 av 115 36 35

Sida 84 36 av 115 36

Delegationsbeslut Ärende 11 SN 2017/13 Sida 85 av 115

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-04-06 Dnr: SN 2017/13 Socialnämnden Delegationsbeslut Förslag till beslut Socialnämndens beslut Redovisning av delegationsbeslut läggs till handlingarna Ärendebeskrivning Anmälan av delegationsbeslut Beslutsunderlag SN 8/17 2017-03-27 Socialchef SN 9/17 2017-04-06 Socialchef Avtal chefsstöd Bostadsanpassningsbidragssystem inom socialtjänsten Bil 35/2017 Delegationslista Individ- och familjeomsorg 2017-02-01-2017-02-28 Bil 36/2017 Delegationslista Färdtjänst 2017-02-01-2017-02-28 Bil 37/2017 Delegationslista Riksfärdtjänst 2017-02-01-2017-02-28 Bil 38/2017 Delegationslista Avgifter 2017-02-01-2017-02-28 Bil 39/2017 Delegationslista SoL Vård och omsorg 2017-02-01-2017-02-28 Bil 40/2017 Delegationslista LSS 2017-02-01-2017-02-28 Bil 41/2017 Delegationslista Bostadsanpassningsbidrag 2017-02-01-2017-02-28 Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Socialnämnden Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 86 av 115

Redovisning av inkomna skrivelser Ärende 12 SN 2017/14 Sida 87 av 115

Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-06 Dnr: SN 2017/14 Socialnämnden Redovisning av inkomna skrivelser Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner redovisningen av inkomna skrivelser. Ärendebeskrivning Anmälan av inkomna skrivelser. Beslutsunderlag Revisionsrapport - Uppföljning av 2015 års granskningar, rapport Kommunstyrelsens beslut 24/2017, Årsredovisning för Kävlinge kommun Kommunstyrelsens beslut 31/2017, Handlingsplaner för SAM och medarbetarenkäten 2017 Protokoll från NÄSAM - Socialnämnden 2017-02-28 Lokalförsörjningsplan 2017-2021 SN Lokalförsörjningsplan 2017-2021 SN Bilaga 1 Minnesanteckningar förda vid Norrehedgruppens möte den 24 mars 2017 Bil 42/2017 Remiss- J O Bil 43/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Personlig assistans enligt LSS, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-03-09 Bil 44/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Färdtjänst, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-03-10 Bil 45/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Färdtjänst, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-03-15 Bil 46/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Bistånd enligt SoL, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-03-15 Bil 47/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Kontaktperson enligt LSS, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-03-16 Bil 48/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Kontaktperson enligt LSS, överklagandet bifall socialnämndens beslut upphävs 2017-03-24 Bil 49/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Bistånd enligt SoL, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-03-31 Bil 50/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Bistånd enligt SoL, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-04-03 Bil 51/2017 Förvaltningsrätten i Malmö Dom Bistånd enligt SoL, överklagandet avslås socialnämndens beslut fastställs 2017-04-03 Socialnämnden Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 88 av 115

2 (2) Bil 52/2017 Dödsboanmälan 2017-02-27 2017-02-27 2017-03-01 2017-03-13 2017-03-14 2017-03-17 2017-03-21 2017-03-28 Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Sida 89 av 115

Sida 90 av 115

Sida 91 av 115

Sida 92 av 115

Sida 93 av 115

Sida 94 av 115

Sida 95 av 115

Sida 96 av 115

Granskningsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorevna Februari 2017 Kävlinge Uppföljning kommun av 2015 års granskningar Buglding working a better ±n~orld Sida 97 av 115

EY Eluildi,nq w~arking a better world Innehåll 1. Inledning...... 2 1.1. Bakgrund och syfte...... 2 1.2. Genomförande och avgränsning......2 2. Granskningsresultat......3 2.1. Granskning av intern kontroll, mutor och oegentligheter...... 3 2.2. Granskning av kommunens avtalshantering......4 2.3. Granskning av hantering av anmälningar om barn som misstänks fara ilta... 5 2.4. Granskning av systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan......7 2.5. Granskning av verksamhets- och ekonomistyrning inom socialnämnden...8 Källförteckning......10 Sida 98 av 115 1

EY Building a better working world 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte De förtroendevalda revisorerna har gett EY i uppdrag att genomföra en uppföljning av fem granskningar som genomfördes 2015: > Granskning av intern kontroll, mutor och oegentligheter Granskning av kommunens avtalshantering Granskning av hanteringen av anmälningar om barn som misstänks fara filla Granskning av systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan Granskning av verksamhets- och ekonomistyrning inom socialnämnden Syftet med granskningen är att följa upp om och på vilket sätt de synpunkter och iakttagelser som gjordes i granskningsrapporterna har beaktats av kommunstyrelsen och nämnder. 1.2. Genomförande och avgränsning Uppföljningen är genomförd genom att en enkät med en frågeställning skickats till förvaltningschefen inom respektive ansvarsområde. Avstämning har därefter gjorts via telefon och e -post. Uppföljningen avser de synpunkter och iakttagelser som lämnats i nämnda granskningsrapporter. kapitel 2 återges först en sammanfattning av de iakttagelser och bedömningar som framkom irespektive granskningsrapport 2015. Efter sammanfattningen framgår de iakttagelser som lämnats i samband med uppföljningen och granskarens bedömningar. Bedömningarna har sin utgångspunkt i de svar som lämnats vid uppföljningen. Sida 99 av 115 2

EY Ql~i~ij l?l (j d 4Ptt P,r wn~kinq wand 2. Granskningsresultat 2.1. Granskning av intern kontroll, mutor och oegentligheter 2.1.1. Sammanfattning från 2015 års granskning Syftet med granskningen var att bedöma om den politiske ledningen i kommunstyrelsen och nämnder har säkerställt en god intern kontroll för att motverka, upptäcka och förhindra mutbrott och oegentligheter i verksamheten. Efter granskningen identifierades följande förbättringsområden /rekommendationer: Kommunen kan med fördel inkludere beloppsgränser och förtydligande kring situationer då det finte är acceptabelt att motta gåvor, i reglemente och etiske regler för Kävlinge kommun. Kommunen saknar dokumentation kring särskilt riskutsatta verksamheter och nyckelpersoner iden finterna kontrollen. Kommunen bör i större utsträckning utvärdera de risker som är förenade med mutor och oegentligheter och inkludere dessa frisk- och väsentlighetsanalysen. Kommunen bör i större utsträckning säkerställa att insynen i verksamheten är tillräcklig i syfte att motverka mutor och oegentligheter. Kommunen bör säkerställa att utbildningsinformationen kommuniceras vidare inom respektive organisation. Vi bedömer även att kommunen bör introducers en whistleblowerfunktion. Kommunen bör utveckla den enkät som arbetats fram i samband med intern kontrollarbetet 2015, och detta i syfte att bättre fånga svarandes förståelse för kommunens inställning till mutor och oegentligheter. 2.1.2. Iakttagelser Ett samlet svar från kommunledningskontoret har lämnats till revisorerna i samband med uppföljningen. 1 samband med sakkontrollen har även bildningschefen inkommit med fakta auseende mutor och oegentligheter inom bildningsförvaltningen. Med anledning av revisorernas granskning 2015 har kommunstyrelsen beslutat att revidere de etiske reglerna, KF 2015-09 -14 78. "Rapportering av missförhållanden" har lagts till i de etiske reglerna enligt följande: "Det är självklart att vi rapporterer när vi upptäcker missförhållanden eller felaktigheter i verksamheten. 1 första hand ske rapportering till närmaste överordnad. Är detta olämpligt ska rapport ske till kommundirektör, nämndsansvarig chef, kanslichef, personalchef, kommunfullmäktiges ordförande eller revisjonens ordförande. Syftet är enligt kanslichefen att tydliggöra för förtroendevalda och tjänstemän i kommunen vilka regler som gäller vid rapportering av missförhållanden. Enligt kanslichefen kommer en översyn av reglerna genomföras under 2017 där styreisen ska ta ställning till om och i så fall hur de kan bli tydligare. reglementet för intern kontroll, 1, framgår att den finterna kontrollen har som aysikt att skydde de förtroendevalda och anställda mot oberättigade misstankar. Samtidigt ska arbetet Sida 100 av 115 3

EY @wilding working ~ be #ter world med intern kontroll hjälpa till att upptäcka felaktigheter och bekräfta misstankar. Enligt kanslichefen ska kommunledningskontoret se över beskrivningen av denna funktion, i 1, samt undersöka om den kan förtydligas under 2017. Enligt uppgift pågår ett löpande arbete med olika metoder inom de olika förvaltningarna, med syfte att upptäcka eventuella avvikelser. Exempelvis har kommunen stärkt granskningen av avtalstrohet och avtalsuppföljning. Enligt kanslichefen har kommunledningskontoret påbörjat arbetat med att ta fram en processhantering för ett incitamentsrapporteringsverktyg. Enligt uppgift resulterade den enkät, som skickades ut 2015, en god bild av den politiske och tjänstemannaledningens syn på och kunskap om korruptionsfrågor. Enligt kanslichefen förs det diskussioner om förvaltningen ska ta en annan riktning vid nästa enkätundersökning. Bland annat diskuteres om enkäten ska rikta sig till en annan målgrupp. Enligt kanslichefen ska nästa enkät om mutor och oegentligheter skickas ut under andra kvartalet 2017. Alla chefer på bildningsförvaltningen har under 2016 genomfört en utbildning auseende mutor och oegentligheter. 2.1.3. Sammenfattende bedömning Vår sammenfattende bedömning är att granskade nämnder finte tagit till sig av revisorernas tidigare bedömningar och rekommendationer i tillräcklig hög grad. Vi bedömer att kommunen initierat ett förändringsarbete som svarar mot vad revisorerna har påpekat i tidigare granskning. Vi konstaterer dock att kommunen i flere väsentliga hänseenden finte kan tydliggöra vilka åtgärder som genomförts med anledning av revisorernas bedömningar och rekommendationer under 2016. Vi bedömer att revideringen i kommunens etiske regler är ett steg i rätt riktning. För att det finte ska råda någon som helst osäkerhet bland kommunens förtroendevalda och tjänstemän kring mutor och oegentligheter bedömer vi dock att kommunen bör skriva in ett förtydligande kring situationer då det finte är acceptabelt att motta gåvor. Vidare konstaterer vi att kommunen fortfarande saknar dokumentation kring särskilt riskutsatta verksamheter och nyckelpersoner iden finterna kontrollen. Vi kan även konstatere att det pågår olika aktiviteter inom respektive förvaltning med syfte att identifiers eventuelle avvikelser. Vi bedömer dock att kommunen på ett tydligare sätt bör utvärdera risker kopplade till mutor och oegentligheter i samband med risk- och väsentlighetsanalysen. Vi bedömer även att kommunen måste säkerställa att den information som tillhandahålls isamband med utbildningsinsatser kommuniceras vidare inom respektive organisation. 2.2. Granskning av kommunens avtalshantering 2.2.1. Sammanfattning från 2015 års granskning Granskningens syfte var att belyse och bedöma kommunens avtalshantering auseende styrning, tillgänglighet, riktlinjer rörande avtalsvillkor samt befintlig kompetens kopplad till avtalsskrivning. Den sammenfattende bedömningen var att kommunstyrelsen kan stärka sin styrning av avtalshanteringen, för att säkerställa en god ordning över kommunens tecknade avtal. Efter genomförd granskning rekommenderades kommunstyrelsen: Sida 101 av 115 4

EY Building a hett?r working.vond Att besluta om rutiner eller riktlinjer för avtalshantering. Att besluta om rutiner för att säkerställa kvaliteten av avtal innan tecknande och vid förlängning av befintliga avtal. Vidare bör kommunstyrelsen tilise att framtagen checklista används ändamålsenligt. Att säkerställa att behörig tjänsteman undertecknar kommunens avta) i enlighet med beslutad delegationsordning. ~ Att även i fortsättningen bedöma risker med avtaishantering inom ramen för kommunens arbete med intern kontroll. Att besluta om rutiner som säkerställer att kommunens avtal regelbundet följs upp och att förlängningar genomförs i enlighet med gällande bestämmelser. 2.2.2. Iakttagelser Regler och rutiner för avtalshanteringen har upprättats i enlighet med revisorernas rekommendationer. Informationen om de nya rutinerna har förmedlats ut i verksamheterna av ekonomiavdelningen. Granskning av delegationsbeslut görs enligt kanslichefen kontinuerligt. För att stärka processen ytterligere kommer delegationsbesluten att digitaliseres. Syftet är enligt uppgift att öka sökbarhet och tillgänglighet. Kommunledningskontoret ser även över möjligheten att låsa beslutsunderlaget, det vill säga möjligheten för delegaten att endast besluta om ärenden som den enligt delegationsordningen har rätt till. Enligt kanslichefen pågår ett arbete med att färdigställa kommunens nya informationshanteringsplan. Enligt uppgift ligger arbetet till Brund för förberedelserna för kommunens nya e-arkiv. Kommunen har köpt en ny modul till befintligt ärendehanteringssystem, Platina, för att möjliggöra en ändamålsenlig bevakning. Modulen möjliggör bland annat inlagda påminnelser och säkerställer även att en ansvarig tjänsteman för uppföljningen måste läggas in i systemet. Med hjälp av den nya modulen ska kommunens samtlige avtal arkiveres digitalt och med koppling till ärendehanteringssystemet. På så sätt blir avtalen sökbara och kopplingen mellan beslut och avtal tydliggörs. Som ett resultat av granskningen är "Avtalshantering" numera ett återkommande riskområde i risk- och väsentlighetsanalysen, isamband med kommunstyrelsens och nämndernas arbete med intern kontroll. 2.2.3. Sammanfattande bedömning Revisorevna jakttog i 2015 års granskning ett ental svagheter i avtalshanteringen. Vi bedömer att kommunstyrelsen idetta auseende vidtagit konkreta åtgärder för att stärka möjligheterna till en ändamålsenlig hantering. Vår sammenfattende bedömning är att kommunstyrelsen på ett tillfredsställande sätt tagit till sig av revisorevnes tidigare bedömningar och rekommendationer. 2.3. Granskning av hantering av anmälningar om barn som misstänks fara ilia 2.3.1. Sammanfattning från 2015 års granskning Granskningens övergripande syfte var att bedöma om socialnämnden hanterar anmälningar om barn som far ilia på ett ändamålsenligt sätt. Den sammenfattende bedömningen var att Sida 102 av 115 5

EY Building a Getter working world nämndens organisering, och de befintliga rutinerna, gav förutsättningar för en ändamålsenlig hantering av anmälningar om barn som misstänks fara ilta. Bemannings- och kompetensfrågan bedömdes som en potentiell verksamhetsrisk på längre sikt. Slutligen bedömde revisorerna att nämndens uppföljning och återrapportering borde stärkas. Socialnämnden rekommenderades att: Hitta former för kvalitetsgranskning av förhandsbedömningar. Detta gäller företrädesvis motiv i skyddsbedömningar och beslut som leder till att utredning finte inleds. Ge förvaltningen i uppdrag att revidera rutiner så att de finte uppmuntrar till standardformuleringar när det gäller bedömningar av den enskildes specifika situation och behov. Vidare rekommenderas att rutiner och andra Gentrala dokument ses igenom och uppdateras utifrån gällande rätt och rådande organisering. Ge förvaltningen i uppdrag att regelmässigt återrapportera beslut om förlängd utredningstid i barnavårdsärenden inklusive motivering. Vidare rekommenderar vi nämnden att stärka uppföljningen och rapporteringen auseende orosanmälningar. Analysera nämndens beslutsdelegation med utgångspunkt i förvaltningens nuvarande organisatoriska, bemanningsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar och utmaningar. 2.3.2. Iakttagelser Efter 2015 års granskning genomförs numera en kvalitetsgranskning av förhandsbedömningar varje år i mars. Anmälningar /ansökningar som finte leder till utredning går finte att följa i kommunens ärendehanteringssystem. Med anledning av detta har enhetschefen och förste socialsekreterare gjort en manuell kvalitetsgranskning av anmälningar /ansökningar som finte lett till någon utredning. Anmälningarna /ansökningarna förvaras i en pärm i ett låst arkiv. Förste socialsekreterare väljer slumpmässigt ut do ärenden i pärmen som kontrolleras utifrån sex kontrollfrågor'. Eftersom kommunen från och med 2017 har köpt in en ny modul i Pro Capita, "Administrativ behandlingstid ", finns förhoppningar om att möjliggöra en bättre uppföljning och kontroll digitalt. En processbeskrivning auseende mottagningsenhetens arbetsuppgifter är enligt socialchefen under framtagande vid uppföljningstillfället. Idetta arbete ses även rutiner och Gentrala dokument över innan de läggs upp på kommunens intranät. Arbetet beräknas enligt uppgift vara färdigt under 2017. Beredningen erhåller numera alltid information om förlängd utredningstid, inklusive motivering då det förekommer. Detta finns numera även finskrivet i beslutsmotiveringen i ärendet. Nämnden beslutade om en ny delegationsordning, SN 2016-06 -09 53, med förändringar som bland annat kan kopplas till revisorernas rekommendation. Delegationsordningen började att gälla 1 juni 2016. 2.3.3. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden på ett tillfredsställande sätt tagit till sig av revisorernas tidigare bedömningar och rekommendationer. ' Resultatet av 2016 års granskning - I samtliga av de 10 granskade ärendena har skyddsbedömning gjorts inom 24 timmar. Fem av do barn har kommit till fals och i de fem ärenden där barnet ej kommit till fals finns skäl angivet i fyra av fem ärenden Gällande om den enskildes specifika behov och situation har belysts så har detta skett i samtliga ärenden. Slutligen har beslut om att finleda /ej finleda utredning fattats inom 14 dagar i samtliga ärenden såsom Jagen säger. Sida 103 av 115

EY Øuilding working a better,vorld Revisorerna jakttog i 2015 års granskning svagheter i bland annat uppföljning och återrapportering till nämnden. Vi bedömer att socialnämnden i detta auseende vidtagit konkreta åtgärder för att stärka möjligheterna till en ändamålsenlig hantering av anmälningar om barn som misstänks fara ills. 2.4. Granskning av systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan 2.4.1. Sammanfattning från 2015 års granskning Granskningens syfte var att bedöma huruvida bildningsnämnden säkerställer att förskolorna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med lag och läroplan. Den sammanfattande bedömningen var att förskolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet var välfungerande och följer de krav som finns i lag och läroplan. En stor del av utvecklingsarbetet genomfördes inom ramen för satsningen Förskola i utveckling, vilket finte formellt avrapporterades för nämnden utan togs upp som information. Parallellt gav nämnden direktiv om särskilda utvecklingsområden till förskoleverksamheten. Idetta såg revisorerna en risk för att styrningen av utvecklingsarbetet finte fullt ut integrerades med nämndens målstyrning. Bildningsnämnden rekommenderades därför att: > Säkerställa att det utvecklingsarbete som pågår styrs och följs upp inom ramen för nämndens målstyrning. 2.4.2, Iakttagelser Huvuddragen i förskolornas systematiske kvalitetsarbete framgår av årlige verksamhetsplaner på nämndnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå, och som anger vilka mål som ska uppfyllas och vilka aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelsen. Idet digitale verktyget (Hypergene) för verksamhetsplanerna och uppföljningen av planevna noteras löpande genomförda aktiviteter, utfallet av dessa, statusmarkering och kommentarer. I samband med halvårs- och helårsbokslut görs sammanställningar, uppföljningar och värderingar av måluppfyllelsen på enhets- och verksamhetsnivå. Uppföljningarna rapporteres till bildningsnämnden isamband med att delårs- och årsbokslut redovisas. Inom ramen för satsningen Förskola i utveckling, en parallellsatsning till grundskolans Framtidens skola, fastställs fokusområden för verksamhetsåret i förskolan samt summeres och analyseras genomförda satsninger. Den årlige rapporten Förskola i utveckling hanteras numera som ett ärende i bildningsnämnden, senest vid sammanträdet 2016-08 -24. övrigt sker det systematiske kvalitetsarbetet genom att förskoleenheterna arbetar med pedagogisk dokumentation som varit och är ett förvaltningsgemensamt prioriterat utvecklingsområde. Förskolorna fortsätter att använda enkäter till föräldrarna med frågeställningar för uppföljning av nöjdheten med verksamheten. Obligatoriskt numero är, att alla femåringar besvarer en barnversion av enkäten. Analyserna av enkätresultaten återförs till verksamhetens eller enheternas verksamhetsplan för korrigerade eller utvecklande aktiviteter. Rutiner för lynpunkts- och klagomålshantering finns och är enligt bildningschefen kända av all berörd personal. Sida 104 av 115 7

~~ Øuildia~q abet #er working world 2.4.3. Sammanfattande bedömning samband med 2015 års granskning såg revisorerna en risk för att styrningen av utvecklingsarbetet finte fullt ut integreras med nämndens målstyrning. Vi bedömer att bildningsnämnden idetta auseende vidtagit konkreta åtgärder för att minska risken för att styrningen av utvecklingsarbetet finte integreras med nämndens målstyrning. Vår sammanfattande bedömning är att bildningsnämnden på ett tillfredställande sätt tagit till sig av revisorernas tidigare bedömningar och rekommendationer. 2.5. Granskning av verksamhets- och ekonomistyrning inom socialnämnden 2.5.1. Sammanfattning från 2015 års granskning Granskningens övergripande syfte var att bedöma om socialnämnden haren ändamålsenlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Den sammanfattande bedömningen var att budgetprocessen fungerade väl och att budgetansvariga enhetschefer får det stöd de behöver för att kunna planers och följa upp ekonomin. Revisorerna bedömde dock att nämnden finte i tillräcklig utsträckning styr mot en ekonomi i balans. Socialnämnden rekommenderades att: Säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas för att åstadkomma en ekonomi i balans. Detta kan göras antingen genom att nämnden själy formellt beslutar om åtgärder inom de områden som prognostiserar ett negativt resultat eller att den aktivt följer upp vilka åtgärder förvaltningen vidtar. y Säkerställa att beslut om åtgärder av nämnd eller förvaltning baseras på ekonomiska konsekvensanalyser. Säkerställa att nämnden konsekvent informeres om ekonomin i de verksamheter som prognostiserer ett negativt resultat. För att kunna fatta genomtänkta beslut måste nämnden ha ett tillräckligt beslutsunderlag. För att det ska gå att avgöra om nämnden på ett korrekt sätt hanterat sitt ansvar för den ekonomiska hushållningen bör det dessutom av protokoll framgå vilken ekonomisk information nämnden fått. 2.5.2. Iakttagelser Till följd av socialnämndens negativa resultat har nämnden beslutat om ett ental åtgärder under 2016. Bland annat begärde nämnden en fördjupad analys utifrån den information som lämnades för att säkerställa att, i detta fall, hemvårdens utveckling skulle klara resultatet och finte öka i samme omfattning som föregående år. Sedan 2015 års granskning ska det i verje tjänsteskrivelse det framgå en ekonomisk analys /ekonomiska konsekvenser kopplat till ärendet. Från och med april 2016 hanterar nämnden en ekonomisk rapport som ett protokollfört ärende på verje sammanträde. Ärendet omfattar både individ- och familjeomsorg och hemvård. Hemvårdens rapport omfattar i regel endast hemtjänst, men vid något tillfälle har även hemservice, externs placeringar, vårdbehov och samordnad vårdplanering redovisats. Rapporten redogörs för av verksamhetschefer och nämndsansvarig ekonom på socialnämndens beredning före sammanträdet, för att ge presidiet underlag för diskussion i sins partigrupper innan beslutet hanteras av socialnämnden. På beredningsgenomgångarna deltar även verksamhetschefen från LSS och socialpsykiatri. På genomgången redovisas även nyckeltal som är under utveckling, bland annat inom LSS och socialpsykiatrin. Sida 105 av 115

EY 8teilding waking a better world 2.5.3. Sammanfattande bedömning samband med 2015 års granskning bedömde revisorevna att nämnden finte i tillräcklig utsträckning styrde mot en ekonomi i balans. Vi bedömer att socialnämnden i detta auseende vidtagit konkreta åtgärder för att stärka styrningen. Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden på ett tillfredställande sätt tagit till sig av revisorernas tidigare bedömningar och rekommendationer. Kävlinge kommun den 27 februari 2017 ~~~~ Anna Hammarsten ~ EY Sida 106 av 115 E

EY Øuildinq a better working world Källförteckning Medverkande funktioner Kanslichef, kommunledningskontoret Administrativ chef, socialtjänsten Ordförande i bildningsnämnden Kvalitetsstrateg, bildningsförvaltningen Sida 107 av 115