Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet
Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap. Situationen för våldsutsatta kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Kritisk belysning av utlänningsrätten. Barnen då? Några förslag i SOU 2012:45 Kvinnor och barn i rättens gränsland vad hände sen?
Statistik 2011 (SOU 2012:69) 90 % av anhöriginvandringen är snabba anknytningar (inte sammanbott tidigare), den klart största gruppen som beviljas UT i Sverige. 2/3 är kvinnor, ca. 10 000 kvinnor. 1/4 av kvinnorna står helt utanför arbetsmarknaden efter fem år. Dubbelt så många män än kvinnor är efter ett år beroende av socialbidrag. Vanligaste ursprungslandet i Asien. 1/3 av kv/män gifta med en person född i Sverige.
Internationella äktenskap 1990-2004 Ökade med 37 % Största grupperna uppdelat efter kön: kvinnor från Asien och Ryssland samt män från Europa. Högst sannolikhet för att rekrytera en utländsk partner för män i åldern 35-54. Större kultur- ålders- och utbildningsskillnader om den etniskt svenska vita partnern är man jämfört med om den är kvinna.
Kartläggning i SOU 2012:45 Enkät till socialtjänster, polismyndigheter, akutmottagningar samt kvinno- och brottsofferjourer i fem län (92 av 290 kommuner) Registrerade under tre månader 2012 bl.a. antal utsatta kvinnor de stött på, hur många barn kvinnorna hade och kvinnornas ursprungsländer.
Resultat kartläggning Minst 491 och mest 1040 kvinnor, omräknat till hela Sverige handlar det om flera tusen kvinnor. Minst 256 och mest 980 barn. Vanligaste ursprungsländer: Irak, Iran, Brasilien, Kosovo, Mongoliet, Thailand samt vissa länder i Afrika.
Exilspecifika faktorer Utanförskap, etnisk diskriminering, isolering, språksvårigheter, kraftigt informationsunderskott, kontroll av mannens familj, rädsla för myndigheter. Utlänningslagen ett kraftfullt vapen i de våldsutövande männens händer. Mannen hotar kvinnan med att se till att hon blir utkastad ur Sverige.
Undantag från två-årsregeln (våldsregeln) Permanent uppehållstillstånd kan meddelas även innan två år har gått om förhållandet upphört främst p.g.a. att kvinnan eller hennes barn utsatts för våld eller andra allvarliga kränkningar av frihet eller frid.
Våldsregeln (propositionen) Enstaka mindre våldshandlingar ska inte kunna leda till uppehållstillstånd. Motiveras med att en obetingad rätt till uppehållstillstånd vid varje våldshandling skulle lätt kunna leda till missbruk för att kringgå invandringsbestämmelserna.
Våldsregeln (propositionen) Vid bedömningen ska beaktas: 1) under vilka omständigheter övergreppet har ägt rum, 2) hur allvarligt övergreppet har varit, 3) om det handlar om enstaka episoder eller systematiska övergrepp, 4) om sammanboendet varit helt kortvarigt, 5) om det redan från början varit fråga om ett seriöst förhållande.
Tillämpningen Ganska svårt att med stöd av våldsregeln få uppehållstillstånd. Vanligast är att våldet inte anses tillräckligt allvarligt eller att sammanboendet i Sverige anses ha varat för kort tid (ca. 1 år). Bygger på en förlegad och okunnig syn på mäns våld mot kvinnor.
Förlegad och okunnig rättstillämpning Migrationsverket 2011: Den omständigheten att du, trots våldet du utsattes för vid det första tillfället, ändå valde att återuppta förhållandet med din före detta sambo tyder på att det trots allt rörde sig om en mindre allvarlig våldshandling.
Kartläggning av tillämpningen av våldsregeln (Ds 2014:38) 241 beslut av MIGV under 2010-2013. En majoritet beviljades med stöd av våldsregeln, markant ökning 2013. Hälften av avslagen berodde på att våldet inte ansågs allvarligt nog.
Kartläggning av tillämpningen av våldsregeln (Ds 2014:38) Hälften av fallen med inte tillräckligt allvarligt våld liknade fall där tillstånd har beviljats lika fall behandlas olika. Vid avslag bedömer Migrationsverket snarare enskilda handlingars art och allvar än det som våldsregeln syftar till, dvs. om övergreppen varit upprepade och systematiska.
Andra undantag från tvåårsregeln Annan stark anknytning till Sverige: ny partner, barn eller arbetsmarknaden. Vid andra starka skäl. T.ex. när våld har förekommit, men kriterierna i våldsregeln inte uppfylls. Centralt i bedömningen är om en våldsutsatt kvinna som lämnar mannen riskerar social utstötning i hemlandet om hon återvänder dit.
Ett icke-svenskt problem Våldet och den våldsutövande mannen i Sverige ses inte som det huvudsakliga problemet för kvinnan, utan hennes patriarkala hemland. Problemet definieras inte som ett problem eller ansvar för Sverige vad gäller att skydda kvinnor som befinner sig i landet mot våld från män i Sverige, utan förläggs utanför Sveriges gränser.
Synen på immigrerade kvinnor I utredningar och propositioner framställs kvinnorna som: Äventyrliga som får skylla sig själva som tar en risk. Sociala migranter med ett annorlunda motiv till att inleda en relation. Offer för sin kultur bestående av inskränkt rörelsefrihet och beroende av män.
Ex. från tingsrättsdom om misshandel Vanligtvis är det svårt att hitta skäl för en målsägande att sanningslöst beskylla maken eller motsvarande för våld. När det gäller [kvinnan]har det presenterats sådana skäl. [Kvinnan] har tillstått att hon inte vill eller kan återvända till Ukraina och inte förnekat att hon vid en äktenskapsskillnad riskerar att inte få stanna i Sverige om hon inte kan åberopa undantagsregeln för personer som bevisligen levt i en av våld och kränkningar präglad relation. Hon måste alltså bedömas ha ett starkt eget intresse av att få [mannen] dömd för misshandel mot henne.
Barn Barn får uppehållstillstånd på anknytning till mamman om hon får uppehållstillstånd med stöd av våldsregeln. Även våld mot kvinnans barn kan vara grund för uppehållstillstånd för barnet och mamman.
Barn Avslag på första ansökan om uppehållstillstånd p.g.a. risk för våldsutsatthet för kvinnor eller barn kan endast ske för ogifta. Om mamman gifter sig med mannen efter att hon fått avslag på första ansökan p.g.a. risk för våld/övergrepp mot barnet(n) är det inte längre möjligt att avslå ansökan p.g.a. denna risk. Utlänningslagen saknar en skyddsregel vid första ansökan som rör barnen som individer.
Barn och våldsregeln (Ds 2014:38) De flesta beslut som rör barn är mycket kortfattade, oavsett om barnen själva utsatts för övergrepp eller inte. I drygt 40 procent av ärendena där barn ingår har gjorts gällande att barnet har utsatts för övergrepp. Men dessa övergrepp har endast i ett fåtal av besluten prövats som skäl för uppehållstillstånd. Barns egna skäl för uppehållstillstånd med stöd av våldsregeln prövas normalt inte.
Förslagen i SOU 2012:45 Våldsregeln är inte rättssäker p.g.a. oklara kriterier och bristande förutsebarhet. Våldsregelns kriterier avskaffas. Det ska räcka att kvinnorna uppfyller beviskravet sannolika skäl för våld eller andra kränkningar. Kravet i lagtexten på att förhållandet ska ha upphört främst p.g.a. våldet tas bort. Beviskravet måste hamna på rätt nivå i tillämpningen.
Förslagen i SOU 2012:45 Bevisprövningen ska bygga på relevant kunskap om våldet, inte t.ex. följande: relativt lång tid mellan våldet och när kvinnan lämnade mannen eller att kvinnan gått tillbaka till mannen, anses tala mot att våldet varit den huvudsakliga anledningen för kvinnan att lämna mannen. om kvinnan inte på ett tidigt stadium berättat om våldet för MIGV anses det göra henne mindre trovärdig.
Förslagen i SOU 2012:45 Rätt till samhällsinformation, infördes maj 2013 Rätt till insatser enligt Etableringslagen, bl.a. arbetsmarknadsintroduktion. Genomfördes inte (Prop. 2012/13:188). Mannen förväntas ta hand om kvinnorna enligt en ålderdomlig och ojämställd familjemodell.
Frågans vidare öde Skickades på remiss september 2013 men inga synpunkter önskades på utredningens förslag angående utlänningslagen. Varierande förhållningssätt i remissvaren. Aktivitet i riksdagen. Ytterligare utredning Ds 2014:38 klar 30/10-14.