Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Relevanta dokument
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019

Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa

DR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA

Svenskt Kött Delaktivitet 5 Ökad kunskap i konsumentledet om ätkvalitet och etisk kvalitet

Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret

Anett Seeman

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Förpackningsmetod och lagringstid

Kvalitet Hälsa Hållbarhet Hur samverkan kan lyfta din affär! Huvudsponsorer 2018

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Projekt Mikrobiologisk kvalitet och hållbarhet hos färskt renkött (Dnr /11)

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

11 Ekologisk produktion

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

VAD INNEBÄR SPÅRBARHET FÖR JORDBRUKET?

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT. Slutrapport. Matlandet Sverige Dnr /12

11 Ekologisk produktion

Hur kan vi klara slakten?

Identifikation av faktorer som är viktiga för lammköttets kvalitetsegenskaper

Vallfoder som enda foder till får

Parking garage, Gamletull. MDM-piles, pre-installation testing RÄTT FRÅN GRUNDEN!

Macklean Strategiutveckling AB, Franzéngatan 6, Stockholm,

Mobil och småskalig slakt av idisslare bättre än storskalig stationär slakt för djuren och köttkvaliteten?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Marknadsråd får- och lammkött

Consumer attitudes regarding durability and labelling

11 Ekologisk produktion

Christl Kampa-Ohlsson

Utfodringspraxis Mjölby nov

Your No. 1 Workout. MANUAL pro

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

SMAKSTART VÄSTERNORRLAND

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Beskrivning av SLU Skaras verksamhet

Gödkalv Mellankalv 2009

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Köttkvalitet. Vad är det? Anders H. Karlsson. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa SLU i Skara. Köttriksdag 2016

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Table 1. Body weight, body weight gain, ph, β-ga and population of Bifidobacterium longum during 16 weeks.

Kraftig ökning av slakten av nötkreatur och gris

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Utfodring av dikor under sintiden

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Slaktstatistik Helår 2008, reviderad

E4 Sundsvall Sundsvallsbron

En realistisk idé visad genom en visionär design

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Beef Cattle on Semi-Natural Grasslands

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Minskad slakt förutom av får och lamm

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Slakten av svin minskade under januari december 2006

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Figur A. Antal nötkreatur i december

Slutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H

Slaktutbyte något att räkna med?

DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

6 Husdjur Husdjur

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem

tractechnology Företagspresentation October

Transkript:

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark). Detta är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar vi på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument. Projekttid: 2016-09-01 2019-08-31

SLU: Huvudaktiviteter & Bidrag SLUs del fokuserar på: Analyser av köttets kvalitet (samarbete med RISE) Efterarbete/Databehandling SLU bidrar med kunskap om: Köttproduktion (nöt och lamm) med försök på Götala nöt och lammköttscentrum Köttvetenskap Förväntningar: Vara med och bidra till att informera och hjälpa konsumenten att göra rätt val. Medverkar i Delprojekt: 3.1, 3.2, 3.3, 4.1

DELAKTIVITET: 3.2 - Uppfödningsmodeller för lamm och dess påverkan på köttkvalitet Syfte: att studera hur fyra olika uppfödningsmodeller för lamm påverkar effektivitet och ätkvalitet. Uppfödningen sker under väldokumenterade förhållanden på SLUs forskningsstation Götala Nöt- och Lammköttscentrum. Ansvarig: SLU

Delaktivitet 3.2 - Status Uppfödningsmodeller lamm och dess påverkan på köttkvalitet Slakten har nyligen avslutats Fokus är nu på att analysera: Produktionskvalitet Slaktkroppskvalitet Köttets kvalitetsegenskaper. Med detta som bakgrund kommer därefter kommer effektivitet och lönsamhet för de fyra olika uppfödningsmodellerna att utvärderas.

3.2 Rearing systems Inomhus: Ensilage + 0,8 kg spannmål Åkermarksbete Åkermarksbete + 0,3 kg spannmål Naturbete Köttkvalitetsanalyser ph Mörhet Färg Fettkvalitet Ätkvalitet

3.2 Chemical analyses of silage and pastures. Feed Analysis Group 1 Group 2 Group 3 Group 4 Dry matter (g kg -1 ) 29.7 23.3 22.8 22.3 Crude protein (g kg -1 167.7 182.5 167.8 198.0 DM) Digestible protein (g 126.3 140.0 126.5 179.8 kg -1 DM) ME (MJ kg -1 DM) 11.4 11.5 10.4 11.6 NDF (g kg -1 DM) 507.0 421.0 452.8 396.0 Ash (g kg -1 DM) 70.3 90.3 83.0 86.3 Group 1=indoor feeding with silage, Group 2=cultivated pasture with supplemented concentrate, Group 3= cultivated pasture only, Group 4=semi natural pasture.

3.2 - Live weight, age and growth Parameters Group 1 a Group 2 Group 3 Group 4 SEM b Significance Weight at slaughter (kg) Days in experiment 50.6 a 50.3 ab 48.3 c 48.9 bc 0.54 0.0112 64.7 a 82.4 b 91.3 c 109.1 d 2,56 <0.0001 Growth (g day -1 ) 377 a 287 b 244 c 211 d 7.92 <0.0001 Group 1=indoor feeding with silage, Group 2=cultivated pasture with supplemented concentrate, Group 3= cultivated pasture only, Group 4=semi natural pasture.

3.2 - Carcass characteristics Parameters Group 1 a Group 2 Group 3 Group 4 SEM Significance Conformation c 9.2 a 8.7 a 8.7 a 7.9 b 0.24 0.0024 Fatness d 7.4 a 7.7 a 7.4 a 6.5 b 0.17 <0.0001 Dressing (%) 42 a 42 a 41 a 37 b 0.40 <0.0001 Lactate (mmol L -1 ) 3.2 3.7 3.2 2.9 0.55 NS ph after 24h 5.83 5.66 5.77 5.59 0.10 NS Temperature after 24h ( C) 3.1 3.5 3.2 3.0 0.28 NS Group 1=indoor feeding with silage, Group 2=cultivated pasture with supplemented concentrate, Group 3= cultivated pasture only, Group 4=semi natural pasture.

3.2 Meat quality attributes to be analysed ph after thawing (24h) Colour (Lightness-L*, redness-a*, yellowness-b*) Instrumental tenderness: Warner-Bratzler Shear Force (N/cm 2 ) Compression (Strain, Modulus) Thawing loss (%) Cooking loss (%)

3.2 Preliminary conclusions Indications that intact ram lambs reared according to four different production models (indoor, cultivated pasture with or without supplemented concentrate or semi natural pasture): Production: weight at slaughter, days in experiment, growth, conformation and fatness were affected by the rearing system and could be of importance in the actual production. Carcass: no affect of final ph and temperature.

3.2 - Other Denna aktivitet drivs av SLU i samarbete med NIBIO. Fokus vid partnermötet i Norge 11-12/10 2017 blir att presentera resultat från försök inom SLU och jämföra med tidigare resultat i Norge. Økologisk Landsforening intresserade av att ta del i resultat (Bjarne Hansen?). Ingen dansk partner har budget i denna aktivitet. Rise gör analyserna för denna aktivitet.

DELAKTIVITET 3.3 - Slaktens påverkan på köttkvaliteten Syfte: Att undersöka hur olika system för slakt (mobil slakt och storskalig stationär slakt) påverkar djurvälfärd och köttkvalitet. Aktiviteten genomförs i samverkan med KLS Ugglarps och Hälsingestintan. RISE utför analyser av köttkvaliteten. Økologisk landsförening i Danmark kommer att följa arbetet. Ansvarig: SLU i samarbete RISE, Økologisk Landsforening.

3.3 - Konsekvenser av slaktmetod Jämföra stationärt och mobilt slakteri Djurvälfärd Köttkvalitet Slaktkroppskvalitet Etisk kvalitet

Delaktivitet 3.3 - Status Slaktens påverkan på köttkvaliteten Djurmaterialet utgöra av ca 50 % ungtjurar, resten är kvigor samt en mindre antal stutar, där hälften av dem har slaktats på ett konventionellt stationärt slakteri och hälften på ett mobilt slakteri, där djuren slaktas direkt på gården. En större del av djuren, närmare 500 djur, är slaktade. Vid slakt registrerades stressparametrar och slaktkroppsegenskaper. Vid styckning har köttprov insamlats. Fokus är nu på att analysera slakt- och köttkvalitet, samt etiskt kvalitet, dvs. djurvälfärd bedöms. Med detta som bakgrund kommer därefter de två slakterisystemen att utvärderas.

3.3 - Status Här görs försök på olika system för slakt, storskaligt och mobil slakt. Småskalig stationär slakt utgår. Här bidrar Aarhus Universitet FOOD, Margrethe Therkildsen med forskningskunskap (2 månader) och ersätter alltså tidigare Økologisk Landsforening. RISE gör analyserna för denna aktivitet. Ny fråga togs upp gällande slakt genom skjutning direkt på gården. Detta görs aktivt i Danmark, men är fortsatt förbjudet i Sverige (?).

3.3 - Meat quality attributes to be statistically analysed by SLU ph at thawing (24h) Colour (Lightness-L*, redness-a*, yellowness-b*) Instrumental tenderness: Warner-Bratzler Shear Force (N/cm 2 ) Compression (Strain, Modulus) Thawing loss (%) Cooking loss (%)