Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Relevanta dokument
Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Uppsala universitet

Miljöledning i staten 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Redovisning samt följebrev bifogas

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Halmstad

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan i Gävle

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Rapport från Läkemedelsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Rapport från Läkemedelsverket

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Mål och handlingsplan för miljöarbete

MILJÖREDOVISNING 2016 HÖGSKOLAN DALARNA

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

MILJÖREDOVISNING 2017 HÖGSKOLAN DALARNA

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Försvarshögskolan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan Väst

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

MILJÖREDOVISNING 2018 HÖGSKOLAN DALARNA

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Karolinska institutet

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Lunds universitet

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Svensk författningssamling

Beslut. Beslut om mål för miljöarbetet och miljöhandlingsplan för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Miljöledningsarbete 2018

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Linnéuniversitetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan i Borås

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Högskolan Väst

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Miljöhandlingsplan 2012

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Högskolan i Borås

Del 1 Miljöledningssystemet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges lantbruksuniversitet

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 vid Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan i Borås

Transkript:

2018-02-06 Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja, endast ISO14001 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Områdesstrategi för hållbar arbetsmiljö Motsvarar kraven på policy enligt standarddokumenten ISO14001 och OHSAS 18001. Områdesstrategin för hållbar arbetsmiljö anger ledningens övergripande vision för arbetsmiljöarbetet och omfattar arbetsmiljö, miljö och jämlikhet för både medarbetare, studenter och verksamhet. Arbetsmiljölagen, miljöbalken och diskrimineringslagen utgör grunden och miniminivån för högskolans arbete där MDH:s arbete fokuseras utifrån definierade arbetsmiljörisker och miljöaspekter. MDH:s områdesstrategi är basen för att införa, följa upp och ständigt förbättra högskolans arbetsmiljöarbete. Områdesstrategin ligger till grund för fastställande av övergripande mål samt upprättande och uppföljning av verksamhetsplaner för respektive organisatoriska enhet. Värde och nytta Arbetet ska ske proaktivt med syfte att perspektiven ska lyftas in i ordinarie besluts- och kvalitetsprocesser. Det förebyggande arbetet förutsätter en god samverkan och delaktighet för att skapa värde och nytta för såväl medarbetare som studenter och verksamhet. Kommittén för hållbar arbetsmiljö (KHA) är högskolans högsta samverkansorgan för arbetsmiljö-, miljö- och jämlikhetsfrågor. Arbetsmiljö MDH ska bedriva ett förebyggande arbete för att uppnå en hållbar fysisk- och psykosocial arbetsmiljö, så att medarbetare och studenter kan känna trivsel och arbetsglädje och därmed kunna nå goda resultat i både arbete och studier. Högskolan ska ge förutsättningar för samverkan och delaktighet där medarbetarna kan se sin del av högskolans verksamhet, men också för att skapa möten och utvecklingsprocesser inom verksamheten. Viktigt är att dra lärdom av inträffade händelser så att dessa inte upprepas. Alla medarbetare och studenter bär ett ansvar för att rapportera skador och tillbud. Miljö

Högskolan ska bedriva ett aktivt miljöarbete för att minska verksamhetens miljöpåverkan och förebygga föroreningar utifrån definierade miljöaspekter. Arbetet ska fokuseras på effektivare energianvändning och minskad klimatpåverkan från resor i tjänsten. Högskolan har genom utbildning och forskning en direkt eller indirekt möjlighet att medverka till en god livsmiljö och verkar därför för att ge medarbetare, studenter och andra samarbetspartners ökade kunskaper inom miljörelaterade områden. Jämlikhet Genom ett aktivt arbete för lika villkor ska MDH skapa en miljö och en medvetenhet som stöder processen att se, förstå, värdesätta och tillvarata mångfalden bland medarbetare och studenter. Jämlikhet och mångfald för högskolan innebär att alla medarbetare och studenter behandlas likvärdigt och möts med respekt. Högskolan tillämpar nolltolerans mot trakasserier och kränkningar. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 1998. 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Miljöaspektsförteckningen uppdateras årligen i januari. - Utbildning - Forskning 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Miljöaspektsförteckningen uppdateras årligen i januari. - El - energiförbrukning som helhet - Kontorsteknik - inom området förbrukningsmaterial och varor - Transporter och tjänsteresor - området som helhet - Kemikalier och batterier - inom området avfall och farligt avfall 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Högskolan har två övergripande miljömål MDH ska effektivisera sin energianvändning för att bidra till en hållbar miljö för nuvarande och kommande generationer genom att minska antalet använda kilowattimmar. MDH ska minska koldioxidutsläppen och öka andelen resfria möten för att minimera miljö- och klimatpåverkan från resor i tjänsten och bidra till en hälsosam och hållbar miljö.

5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Se svar under 5a. 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Högskolan har inte gjort en indelning avseende direkt och indirekt påverkan på miljön. Högskolan har övergripande och detaljerade mål för hållbar arbetsmiljö. Åtgärder för att bidra till måluppfyllnad identifieras inom ramen för respektive chefs ansvarsområde, beskrivs i dennes handlingsplan för hållbar arbetsmiljö och samverkas vid respektive arbetsplatsträff (APT). 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? Mälardalens högskolas styrsystem för hållbar arbetsmiljö omfattar medarbetare, studenter och samtliga åtgärder i pågående, förändrad och ny verksamhet i högskolans regi. I MDH:s styrsystem för hållbar arbetsmiljö ingår perspektiven arbetsmiljö, miljö och jämlikhet. Arbetet för hållbar arbetsmiljö ska vara förebyggande och ske i samverkan mellan arbetstagarorganisationerna och arbetsgivaren i enlighet med lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Processbeskrivning för hållbar arbetsmiljö utgör det övergripande styrdokumentet för arbetet och ska bidra till att MDH har ett fungerande styrsystem för arbetsmiljö, miljö och jämlikhet. Processbeskrivningen redogör för högskolans arbete med hållbar arbetsmiljö och beskriver vad som utförs i relation till MDH:s styrdokument. Dokumentet fungerar även som manual för hur ansvarig chef inom ramen för sitt ansvarsområde ska implementera arbetsmiljö-, miljö- och jämlikhetsperspektivet i såväl verksamhetsplaneringsprocessen som i det vardagliga arbetet. Det systematiska arbetet med arbetsmiljö, miljö och jämlikhet är fördelat enligt delegation och respektive chef ansvarar för att arbetet bedrivs i enlighet med processbeskrivning för hållbar arbetsmiljö. Delegation för hållbar arbetsmiljö kan mottas efter utbildning, godkänd diplomering och erhållet kursintyg. Respektive chef ansvarar för att medarbetare har tillräcklig kompetens för att utföra sitt arbete samt för att samverkan sker - för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samt uppnå en hållbar arbetsmiljö. Varje medarbetare och student vid högskolan har ett personligt ansvar och förväntas medverka till en hållbar arbetsmiljö, bland annat genom att arbeta för ett gott arbetsklimat, verka mot diskriminering samt bidra till en förbättring av miljön. Högskolan har övergripande och detaljerade mål för hållbar arbetsmiljö. Åtgärder för att bidra till måluppfyllnad identifieras inom ramen för respektive chefs

ansvarsområde, beskrivs i dennes handlingsplan för hållbar arbetsmiljö och samverkas vid respektive arbetsplatsträff (APT). 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Effektivisera energianvändningen Målet att effektivisera energianvändningen (kwh) har resulterat i en minskning med totalt 21 procent jämfört med föregående år. Detta motsvarar åtta (8) procent per årsarbetskraft samt fem (5) procent per kvadratmeter. Minska koldioxidutsläppen Årets resestatistik inkluderar både interna och externa medarbetares samt studenters resor (inkluderat fria bussresor mellan campusorterna), det vill säga samtliga resor i högskolan regi. Dock är underlagen inte heltäckande då cirka 2,6 miljoner kronor (flyg, buss, tåg) inte kan omvandlas till koldioxid på grund av oanvänbar måttenhet. Därför väljer högskolan att inte beräkana förändringen då resultatet skulle bli ett antagande och inte ett faktiskt resultat. För att komma tillrätta med redovisningen inför kommande år, så har förvaltningschef gett personalsektionen i uppdrag att se över förbättringsmöjligheter avseende underlag och måttenheter. 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Se svar på 7a. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? I högskolans styrdokument, områdesstrategi för kompetensförsörjning, beskrivs arbetet för att attrahera, rekrytera, kompetensutveckla, behålla och ibland avveckla kompetens för att uppnå verksamhetens mål samt för att högskolan ska vara en attraktiv arbetsplats. MDH ska som en attraktiv arbetsgivare genomföra strategiska rekryteringar och arbeta för att kompetensutveckla och behålla medarbetare. Kompetensutveckling ska vara kontinuerlig och långsiktig för att upprätthålla en hög kunskapsnivå relaterad till verksamhetens mål. Respektive chef kan motta delegation för hållbar arbetsmiljö efter utbildning, godkänd diplomering och erhållet kursintyg. Respektive chef bär ansvar för att medarbetare har tillräcklig kompetens för att utföra sitt arbete. Varje medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan som uppdateras årligen. Arbetsplatsträffar (APT) ska utgöra samverkansforum bland annat för miljöfrågor. Personalsektionen (PER) fångar årligen upp utbildningsbehovet, bland annat via riskinventeringar samt interna- och externa revisioner, för högskolans medarbetare. Prioriterade utbildningsinsatser planläggs sedan i samband med PER:s VP-arbete. Högskolan har en kommitté för hållbar arbetsmiljö (KHA). I KHA förväntas alla tre perspektiven arbetsmiljö, miljö och jämlikhet ingå. Representanterna i KHA är

en länk mellan det högskoleövergripande och det arbetsplatsnära arbetet. I processbeskrivning för hållbar arbetsmiljö regleras att miljöronder ska genomföras årligen inom ramen för respektive chefs ansvarsområde och samverkas på APT. Miljörond genomförs i verksamhetens olika delar inklusive laboratorium, verkstad och metodrum. Ronden kan genomföras i samband med skyddsrond. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? -Information ges via högskolans internportal och hemsida -Verksamhetsnära stöd från IT angående modern teknik -Samtliga datorer i datorsalar stängs av nattetid -Belysningen i lokalerna minskas under natten 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? -Telebild -Adobe connect -Skype -Blackboard -Internportalen/webb -Telefonkonferensutrustning

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 869 Antal kvadratmeter lokalyta: 58 452 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil 14 593 17 9 676 11 b) Bilresor 57 041 66 124 657 148 c) Tågresor 2,00 0,002 2,37 0,003 d) Bussresor 17 896 20,59 14 708 17,47 e) Maskiner och övriga fordon 992 1 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 89 532 103 150 035 178 1.3 Flygresor över 50 mil 4 886 935 5 624 932 481 1 107 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Årets resestatistik inkluderar både interna och externa medarbetares samt studenters resor (inkluderat fria bussresor mellan campusorterna), det vill säga samtliga resor i högskolan regi. Dock är underlagen inte heltäckande då cirka 2,6 miljoner kronor (flyg, buss, tåg) inte kan omvandlas till koldioxid på grund av oanvändbar måttenhet. Därför väljer högskolan att inte beräkana förändringen då resultatet skulle bli ett antagande och inte ett faktiskt resultat. - Antal årsarbetskrafter har ökat något, det vill säga med tre (3) procent. - Beräkning per årsarbetskraft är egentligen inte ett relevant mått, då högskolans verksamhet även består av studenter samt övriga externa medarbetare, vars eventuella resekostander är inkluderade i redovisningen. - Antal resor har myndigheten valt att "nolla" då insamlat underlag inte är heltäckande. - Övriga resekostander (tåg, buss, flyg) på cirka 2,6 miljoner kronor, har inte kunnat redovisas på grund av oanvändbar måttenhet. För att komma tillrätta med redovisningen inför kommande år, så har förvaltningschef gett personalsektionen i uppdrag att se över förbättringsmöjligheter avseende underlag och måttenheter.

1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) För resor avseende extern personal så har koldioxidutsläppen beräknats på total kostnad för resorna. Övriga resekostnader är inte medräknade. Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Se svar på 1.5.

2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 3 158 764 3 281 035 3 459 311 Fastighetsel 1 876 558 2 015 823 2 660 915 Värme 7 147 268 7 600 027 8 159 059 Kyla 1 971 735 2 042 985 2 036 985 Totalt 14 154 325 14 939 870 16 316 270 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2017 2016 2015 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 3 635 3 897 4 203 54 56 56 Fastighetsel 2 159 2 394 3 233 32 34 43 Värme 8 225 9 026 9 914 122 130 133 Kyla 2 269 2 426 2 475 34 35 33 Totalt 16 288 17 743 19 825 242 256 266 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2017 2016 2015 Energi 0 0 0 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är inte normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2017 2016 2015 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 90 % 91 % 88 % Värme 58 % 64 % 83 % Kyla 77 % 82 % 69 % Utanför lokaler 0 % 0 % 0 % Totalt 74 % 78 % 86 %

2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Nej 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Den totala energianvändningen har minskat från föregående år. Det MDH gör är att ställa krav på ventilationstider och hur varmt respektive kallt det kan vara för att uppnå ett bra inomhusklimat. Högskolan har minskat sin energiförbrukning (kwh) med - 21 procent totalt - åtta (8) procent per årsarbetskraft - fem (5) procent per kvadratmeter Antal kvadratmeter som högskolan förfogar över är desamma som föregående år. Underlaget är baserat inom byggnader där huvuddelen av verksamheten bedrivs på våra två campusorter i Eskilstuna och Västerås. Därefter har nyckeltal använts för att spegla energiförbrukningen över samtliga lokaler som förhyrs. Resultatet innebär bland annat att - verksamhetselen som högskolan kan påverka direkt, är något lägre än tidigare - eventuell energianvändning utanför högskolans lokaler är inte inräknad - fasadbelysningen ingår i redovisningen av fastighetsel Andelen förnybar energi har minskat med fem (5) procent under 2017. Antal årsarbetskrafter har ökat något, det vill säga med tre (3) procent. Beräkning per årsarbetskraft är egentligen inte ett relevant mått, då det i högskolans dagliga verksamhet även finns studenter samt övriga externa medarbetare. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Energiförbrukning för värme och kyla är uppskattad utifrån föregående års förbrukning. Myndigheternas energiförbrukning för värme, kyla och fastighetsel är fördelad utifrån total andel och myndigheternas andel av lokaler inom respektive

fastighet. Myndigheternas totala energiförbrukning är fördelad utifrån resultat för lokaler inom campus Eskilstuna och Västerås.

3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 7 20 18 Upphandlingar och avrop totalt 34 24 18 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 21 % 83 % 100 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts 0 Kommentar till redovisning av antal upphandlingar över tröskelvädet. Har ej upphandlats 2017. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Annat: Myndighetens uppfattning är att inget upphandlats över tröskelvärdet där förordningen borde ha tillämpats. 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Ja 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 12 609 799 26 500 000 50 000 000 Upphandlingar och avrop totalt 26 059 530 28 000 000 50 000 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 48 % 95 % 100 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet,

eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Högskolan avropar varor och tjänster till större delen från centrala ramavtal där adekvata miljökrav har ställts. Högskolans egna upphandlingar avser framförallt konsulttjänster i vilka miljökrav ställs där det anses nödvändigt. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter

4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde). 2017 2016 2015 Andel (%) % 50 % % Värde (Skr) Skr 10 000 000 Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2017 2016 2015 2017 2016 2015 PC-arbetsplats 1 296 000 1 539 Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna?

Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2017 2016 2015 2017 2016 2015 Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader? Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt?