Liv och hälsa i Norrbotten 2003

Liv och hälsa i Norrbotten 2003

Nationella målet för folkhälsan (antaget våren 2003) att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsoarbete ska inriktas mot områdena Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt Från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Ansvarig för Liv och hälsa 2003 i Norrbotten, statistik och rapport: Kerstin Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens läns landsting.

Innehållsförteckning: Liv och hälsa - Norrbotten 2003...1 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Metod och genomförande...3 Svarsfrekvens...3 Bakgrundsbeskrivning...4 Hälsa och livskvalitet...5 Självskattat hälsotillstånd...5 Stress...7 Särskilda sjukdomar eller besvär...8 Vård och läkemedel...11 Avstått läkarvård...11 Tandvård...13 Avstått tandläkarvård...14 Läkemedel...15 Levnadsvanor...17 Rökning/snusning/alkoholvanor...19 Fysisk aktivitet...19 Friskvård vid arbete...20 Social och ekonomisk trygghet...21 Socialt nätverk...21 Uppskattad av familj och vänner...22 Ekonomin...23 Delaktighet och inflytande...24 Trivsel och uppfattning om kommun...25 Folkhälsans fördelning...27 Tabellbilaga...29

Liv och hälsa - Norrbotten 2003 Sammanfattning De första vintermånaderna år 2003 fick ett slumpmässtig urval av den vuxna befolkningen i Norrbotten ett frågeformulär hemskickat i sina brevlådor. Formuläret innehöll ett antal frågor om deras hälsa, levnadsvanor och levnadsförhållanden. Den bild norrbottningarna ger oss genom sina svar på enkäten sammanfattas nedan. Upplevd hälsa: Åtta av tio ungdomar och nästan fem av tio ålderspensionärer upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Varannan kvinna eller man från och med åldersgruppen 25 64 år har måttliga eller svåra besvär med värk. na har färre dagar med full kroppslig eller psykisk hälsa sett över en månad än männen. Sammantaget har kvinnorna mer besvär med värk i skuldror, axlar eller nacke samt till viss del ryggsmärtor än männen. Yngre kvinnor rapporterar till vissa delar lika mycket eller mer besvär än de övriga kvinnorna. Detta gäller t ex huvudvärk, ont i axlar eller nacke samt sömnsvårigheter. Sju åtta av tio vuxna norrbottningar anser sig ha bra tandhälsa. Vård och läkemedel: Under en tremånadersperiod har varannan norrbottning äldre än 65 år varit i kontakt med läkare och fyra av tio norrbottningar mellan 25-64 år. Att vid behov avstå läkarvård på grund av ekonomiska skäl är inte vanligt. En mer vanlig förklaring är att man inte tror sig bli hjälpt, särskilt bland de äldre. Mellan 65 och 85 procent av de vuxna norrbottningarna har varit hos tandläkare/tandhygienist under de senaste två åren. Den vanligaste orsaken att avstå tandläkarvård trots behov är kostnaderna. Relaterat till befolkningen motsvarar detta att en av tio vuxna norrbottningar avstår tandvård av kostnadsskäl. Norrbottningarna använder mer medicin idag än för sex år sedan. En ökning finner vi t ex för inköp av smärtstillande medicin utan recept, blodtryckssänkande medicin, naturläkemedel. 1

Levnadsvanor: En av fem kvinnor eller män i åldersgruppen 25-64 år röker vilket är fler än bland den yngsta åldersgruppen 16-24 år. Var tredje vuxen man snusar. De allra äldsta norrbottningarna har de bästa frukostvanorna. nen äter grönsaker eller frukt betydligt mindre ofta än kvinnorna och kvinnorna avstår också mer från smör på smörgåsarna. Minst varannan norrbottning i åldrarna över 25 år är överviktig. Minst var tionde norrbottning över 25 år är kraftigt överviktig; fler bland män än kvinnor. Mest andel med kraftig övervikt återfinns bland män i åldrarna 25 6 4 år, där en av fyra personer är kraftigt överviktig. Var tredje vuxen norrbottning är fysiskt aktiv mindre än två timmar per vecka. Sju av tio yrkesarbetanden har tillgång till företagshälsovård. En av fyra yrkesarbetande norrbottning får någon form av uppmuntran till friskvård av arbetsgivaren. Övrigt: Norrbottningarna känner sig uppskattade av familj och vänner för sina insatser. De flesta har vänner och förtrogna samtidigt som en av fem norrbottningar inte har någon utanför familjen att vända sig till vid svårigheter för att få både emotionellt och praktiskt stöd. Förutom de yngre männen så är det minst fyra av tio vuxna norrbottningar som inte deltar i någon form av fritidsaktivitet tillsammans med andra människor. Sju av tio ungdomar tror inte att de bor kvar på hemorten om fem år. 2

Bakgrund Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hälsa och livsvillkor bland den vuxna befolkningen i Norrbotten. När vi beskriver folkhälsan utgår vi från uppgifter som mestadels handlar om förekomsten av enstaka sjukdomar, hur mycket vi utnyttjar sjukvårdens tjänster eller hur många som är sjukskrivna eller arbetslösa. Det förs inga register om hur friska vi är och långt ifrån över alla de sjukdomar eller åkommor som vi kan drabbas av. För att komplettera bilden av hälsoläget bland befolkningen måste vi därför fråga individerna själva om deras hälsa. Det gör det samtidigt möjligt att samla in information kring viktiga bestämningsfaktorer för folkhälsan t ex människornas levnadsvanor och levnadsvillkor. Landstingen i Norrland har haft ett mångårigt samarbete kring att följa upp och rapportera om folkhälsan i Norrland och deras län. Ett sådant samarbete har varit gemensamma befolkningsenkäter, senaste under vintern 1997/1998. Denna rapporterades i Folkhälsan i Norrbotten 1998 och i ett antal delrapporter. Det var aktuellt med en uppföljning och för Norrbottens del valdes att inrikta detta arbete till att koncentreras sig kring de äldres hälsa. Ett mindre antal enkäter skickades till personer inom åldersgrupperna 16-24 år samt 25 64 år för att kunna presenteras på länsnivå. Metod och genomförande Underlaget till denna redovisning är en enkätundersökning som gjordes under perioden februari - april 2003. Ett frågeformulär skickades hem i brevlådan till ett slumpvist urval av den vuxna befolkningen i Norrbotten. Enkätundersökningen gjordes samtidigt inom de övriga landstingen i Norrland. För Norrbottens del skickades de flesta enkäterna till den äldre befolkningen dvs personer som är 65 år eller äldre. Föresatsen var att resultaten skulle vara möjliga att redovisas på lägst länsnivå för varje åldersgrupp. Frågorna i enkäten handlade om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Enkäten samt annan information finns att se på hemsidan www.livohalsa.nu. Svarsfrekvens Bästa svarsfrekvensen har mellangruppen (25-64 år) med 74 procent som besvarat enkäten. Sämst på att besvara enkäten var yngsta åldersgruppen (16-24 år) med 57 procent. De äldre (65-84 år) hade en svarsfrekvens på 71 procent. Det som i det följande presenteras är resultaten av svaren för ovanstående åldersgrupper för hela länet Norrbotten. 3

Bakgrundsbeskrivning Sju av tio vuxna norrbottningar är född inom länet. De utlandsfödda norrbottningarna är ganska jämnt fördelat mellan åldersgrupperna (undantaget männen i de två äldsta åldersgrupperna). Det är fler bland kvinnorna än bland männen som är inflyttade från utlandet till länet. När det gäller de allra äldsta vet vi också att de flesta utlandsfödda kvinnorna finns i östra delen av länet. Dessa äldre kvinnor är mestadels födda inom Norden. Födelselandet bland de yngre är mer spritt också till andra världsdelar. Lägst andel födda inom Norden finner vi i åldersgruppen 16-24 år med 94 procent. Tabell 1. Andel (procent) med olika födelsebakgrund. Redovisas bland män och kvinnor per åldersgrupp. 16 2 4 år 25 64 år 65 84 år Född i Norrbotten 74 69 67 78 77 85 Född i annat län utanför Norrbotten 14 22 23 17 13 12 Född i annat land 12 9 10 5 10 3 Att möjligheterna till utbildning ökat i kombination med att kraven om utbildning ökat inom arbetsmarknaden syns markant mellan generationerna (tabell 2). Mellangenerationens (25 64 år) norrbottniska kvinnor har utbildat sig betydligt mer och på högre nivå än männen. Tabell 2. Andel (procent) med olika utbildning bland män och kvinnor i åldersgrupperna. 25 64 år 65 84 år Grund-, yrkes- realskola, flickskola, 2-årigt gymnasium, annan 35 58 89 80 3-4 årigt gymnasium 19 18 3 Universietet eller högskola 37 20 4 7 Annan utbildning 9 4 7 10 När det gäller sysselsättning är sex av tio av de yngre (18 24 år) studerande. 77 procent av mellangenerationen är yrkesarbetande medan fem procent är arbetslösa. Tabell 3. Sysselsättning för de som besvarat enkäten. Andel (procent) av åldersgruppen. Åldersgrupp Yrkesarbetande 28 77 3 Studerande 63 4,3 Arbetslös 1 5,6 Övriga 8 14 96 4

Ensamboende är vanligast bland de allra äldsta över 65 år. Bland de äldre kvinnorna bor 48 procent ensam och bland männen i samma åldersgrupp är 25 procent ensamboende. I övriga åldersgrupper ligger andelen ensamboende bland männen och kvinnorna mellan 13 och 19 procent. I familjer där båda makarna yrkesarbetar är det fortfarande kvinnorna som ägnar mer tid till hushållsarbetet (figur 1). Andelen som ägnar högst en halvtimme per dag på hushållsarbete är betydligt större bland männen än bland kvinnorna. Figur 1. Hur mycket tid yrkesarbetande och sammanboende män och kvinnor ägnar sin vardag till hushållssysslor. Diagrammet redovisar alla åldrar. Högst 30 minuter per dag 1-2 timmar per dag 3 timmar eller fler 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hälsa och livskvalitet Självskattat hälsotillstånd En allmän frågeställning om hälsan är att fråga hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. När vi besvarar en sådan fråga tänker vi både på den fysiska och psykiska hälsan. Vi kan må bra fastän vi har en sjukdom och det omvända att vi mår dåligt trots att vi inte har någon sjukdomsdiagnos. Ett allmänt mönster är att kvinnor bedömer sig ha sämre hälsotillstånd än männen och att den sämre hälsan ökar med åldern (figur 2). Figur 2. Självrapporterat hälsotillstånd i olika åldersgrupper i Norrbotten, vintern 2003. 100% 80% 60% 40% 20% 1 7 8 24 29 51 75 64 41 0 3 7 18 21 43 82 76 50 Dåligt/mindre bra Någorlunda Gott 0% 16-24 år 25-64 år 65-84 år 16-24 år 25-64 år 65-84 år 5

I ett frågebatteri med påståenden om rörlighet, oro/nedstämdhet, smärtor osv hade de svaranden att avgöra vilket av givna påståenden som överensstämde bäst med deras hälsotillstånd för dagen. Det tycks som om förekomst av värk (smärtan är här inte knuten till specifik kroppsdel) börjar vara vanligt redan i de yrkesverksamma åldrarna (47-63 procent). Ju äldre åldersgrupp desto fler har värk. Sju av tio av de allra äldsta norrbottningarna rapporterar sig ha måttliga/svåra besvär med värk (tabell 4). Oro eller nedstämdhet är lika vanligt bland kvinnorna i mellangruppen som bland de äldre kvinnorna. Tabell 4. Andel (procent) som överensstämmer i givna påståenden bland kvinnorna och männen i åldersgrupperna 25-64 år samt 65-84 år. 25 64 år 65 84 år Jag har måttliga/svåra besvär med smärtor (ej anknuten till särskild sjukdom/kroppsdel) Idag känner jag mig i viss utsträckning orolig eller nedstämd 63 47 79 72 30 21 33 18 na i åldrarna 25 64 år rapporterar mer sjuklighet än jämnåriga män. Detta kan vi bland annat se av att kvinnorna har färre dagar som de upplever sig ha bra kroppslig eller psykisk hälsa under en månad (figur 3). Figur 3. Dagar när den kroppsliga eller psykiska hälsan inte varit så god under den senaste 30-dagarsperioden, vintern 2003. Redovisas som andel (procent) för män och kvinnor för olika antal dagar i åldersgruppen 25-64 år. Kroppsliga hälsan Man Kvinna 61 67 0-2 dagar 3-14 dagar Psykiska hälsan Man Kvinna 64 79 15-21 dagar 22 dagar eller fler 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6

Stress Vi upplever stress de tillfällen när vi känner oss spända, rastlösa, nervösa, oroliga eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Sju av tio vuxna norrbottningarna känner inte av stress. De yngsta kvinnorna rapporterar mest känningar av sådan stress en vintermånad under 2003. 18 procent av dem kände ganska/väldigt mycket av stress (figur 4). Generellt är kvinnorna något mer stressade än männen. Figur 4. Upplevelse av stress bland kvinnor och män i Norrbotten, vintern 2003. Andel av männen och kvinnorna i åldersgrupperna 16-24 år, 25-64 år och 65-84 år. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 67 80 71 79 73 86 Ganska/väldigt mycket I viss mån Inte/bara lite Sjukskrivning Under det senaste året (sammanfaller i stort med år 2002) har mer än hälften av männen och nästan hälften av kvinnorna inte haft någon sjukskrivningsdag. Två av fem män och näst intill varannan kvinna i åldersgruppen 26-64 år har varit sjukanmäld för egen sjukdom någon gång under det senaste året. Figur 5. Andel (procent) av männen och kvinnorna med olika sjukskrivningslängd i åldrarna 25-64 år under det senaste året. mer än 90 dagar 31-90 dagar 15-30 dagar 8-14 dagar 1-7 dagar 0 dagar Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 7

na står för fler av de sammanlagt längre sjukskrivningstiderna under ett år än männen. Skillnaderna avtar något vid de allra längsta sjukskrivningstiderna (figur 6). Exempelvis har sju av tio personer som varit sjukskrivna 15 30 dagar varit kvinnor. Figur 6. Fördelningen mellan män och kvinnor för olika antal dagar på den sammanlagda sjukskrivningstiden under ett år. Dagarna behöver inte vara sammanhängande i en och samma period. Redovisas som männens (vitt område) respektive kvinnornas andel (prickat område) av sjukskrivningsperioden. Avser åldersgrupp 25 64 år. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 dagar 1-7 dagar 8-14 dagar 15-30 dagar 31-90 dagar mer än 90 dagar Särskilda sjukdomar eller besvär I en särskild avdelning frågades om personerna besvärades av vissa speciella sjukdomar eller åkommor. Trots att många uppger sig ha besvär med olika krassligheter/krämpor är det dess bättre en betydligt mindre del som uppger sig ha direkt svåra besvär. Det förefaller naturligt att vi ska hitta fler sjukdomsbesvär i högre åldersgrupperna men detta mönster bryts ibland. Ett sådant exempel är huvudvärk, som är betydligt vanligare bland de yngre åldersgrupperna (tabell 5). Det är främst de yngre och medelålders kvinnorna som rapporterar svåra besvär av huvudvärk (13 och 15 procent). Tabell 5. Andel(procent) av kvinnorna och männen med lätta / svåra besvär av olika specifika sjukdomar eller besvär. 16 2 4 år 25 64 65 84 år Huvudvärk/migrän 67/13 50/4 47/15 37/6 26/1 20/1 Värk i skuldror/nacke eller 47/11 28/1 48/17 38/11 50/9 42/10 axel Ryggsmärtor, höftsmärtor 28/4 21/3 27/14 31/10 41/13 35/11 eller ischias Sömnsvårigheter 35/7 28/2 34/7 30/4 37/6 28/5 Värk i magen 41/10 11/2 25/4 19/2 18/4 17/1 Andra magbesvär ( förstoppning, diarré) 24/5 9/2 22/3 8/3 20/4 17/3 8

Ett annat exempel där yngre kvinnor, rapporterar nästan lika mycket besvär som de allra äldsta kvinnorna i Norrbotten gäller värk i skuldror, nacke eller axlar. na uppger betydligt oftare värk i nacke och axlar än männen, främst i de två yngsta åldersgrupperna (figur 7). Mellan 1 procent (män 16-24 år) och 17 procent (kvinnor 25-64 år) uppger sig ha svåra besvär med värk i nacke, axlar eller skuldror. Figur 7. Andel (procent) som uppger sig ha lätta eller svåra besvär med värk i nacke, skuldror eller axlar bland männen och kvinnorna i de olika åldersgrupperna. KVINNOR MÄN 65-84 25-64 16-24 65-84 25-64 16-24 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Ja, lätta Ja, svåra Procent Bland männen syns fler och fler få värk i skulderpartiet eller rygg med stigande ålder medan det bland kvinnorna är betydligt jämnare mellan åldrarna (tabell 5). Mellan 3 och 14 procent av de vuxna norrbottningarna har svåra besvär med ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias. De allra yngsta vuxna kvinnorna rapporterar mest problem med magen (magvärk, förstoppning osv) och betydligt mer än jämnåriga män. När det gäller sömnsvårigheter gäller samma sak; dvs de yngre kvinnorna uppger sig ha mer problem med sömnen än de yngre männen (tabell 5). Att få tillräckligt med sömn och vila är viktigt för att kunna stå emot negativa påfrestningar på kroppen eller att kunna möta svåra livssituationer. Direkt svåra besvär med sömnen rapporterar mellan 2 procent (män 16-24 år) och 7 procent (kvinnor åldrarna 16-64 år) av de vuxna norrbottningarna (figur 8). Figur 8. Andel (procent) som har lätta eller svåra sömnsvårigheter. Per åldersgrupp. KVINNOR MÄN 65-84 25-64 16-24 65-84 25-64 16-24 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Lätta besvär Svåra besvär Procent 9

Minst en av tio vuxna norrbottningar har astma eller allergibesvär. Mellan 12 och 32 procent av de vuxna har eksem eller andra hudbesvär (tabell 6). Var tredje ung kvinna har eksem eller andra hudbesvär. Att allergier eller överkänslighet har ökat under de senare årtiondena kan skönjas genom en tydlig ökning av barneksem mellan generationerna och att nickelallergier är betydligt vanligare bland yngre än äldre norrbottningar. Överkänslighet mot nickel är nio gånger vanligare i yngre åldrar än bland de allra äldsta. Tabell 6. Förekomst av astma/allergibesvär, eksem, nickelkänslighet och barneksem. Anges som andel (procent) bland män och kvinnorna i de olika åldersgrupperna. 16 2 4 år 25 64 65 84 år Allergi/astmabesvär* 13 12 13 10 20 13 Eksem eller andra hudbesvär* 32 12 21 18 17 15 Överkänslig/allergisk mot nickel 28 29 16 5 3 2 Hade eksem som barn 38 15 8 27 11 4 * Anger både lätta och svåra besvär Problem med hörseln, tinnitus (öronsus) och synfel som inte kan avhjälpas med glasögon ökar med stigande ålder. Problem med hörseln börjar iakttas först i åldersgruppen 25-64 år och då främst bland männen. Var tredje äldre kvinna och varannan äldre man har hörselnedsättning (figur 9). Det är också bland männen som tinnitus börjar bli märkbar i åldrarna mellan 25-64 år. En av tio bland de yngsta börjar besväras av tinnitus medan var fjärde man i äldsta åldersgruppen har tinnitus. Figur 9. Andel (procent) med lätta eller svåra besvär av hörselnedsättning och tinnitus bland kvinnor och män i de olika åldersgrupperna. KVINNOR MÄN 65-84 25-64 16-24 65-84 25-64 16-24 0 20 40 60 80 100 Tinnitus Hörselnedsättning Procent 10

Vård och läkemedel Den grupp som varit mest i kontakt med sjukvården är de äldre. De tjänster som är mest efterfrågade inom sjukvården är den hjälp läkarna ger. Under en tremånadersperiod vintern 2003 hade de vuxna norrbottningarna kontakt med läkare (talat med, besökt eller besökts av) enligt följande: Varannan äldre (65 år eller äldre) norrbottning. Minst fyra av tio vuxna i åldrarna mellan 25 och 64 år. Var tredje yngre (16-24 år)kvinna. Under samma tidsperiod besöktes eller besökte distriktssköterskorna Två av tio äldre En av tio mellan 25 och 64 år. Alternativvården uppsöks mest av kvinnor mellan 25 och 64 år (15 procent) följt av yngre kvinnorna (9 procent). Ungdomsmottagningar finns inte i alla länets kommuner men som länsgenomsnitt kan det ändå noteras att två av tio yngre kvinnor uppsökt ungdomsmottagning. Tabell 7. Andel (procent) av norrbottningarna som under en tre-månadersperiod vintern 2003 varit i kontakt med (besökt) läkare/distriktssköterska, ungdomsmottagning eller alternativvård. 16 2 4 år 25 64 65 84 år Läkare 33 14 45 43 52 47 Distriktsköterska 14 9 12 10 28 21 Ungdomsmottagning 19 - Alternativvård * 6 3 15 9 4 2 I frågan gavs exemplen naprapat, kiropraktiker, homeopat Avstått läkarvård I genomsnitt har en av fem norrbottningar ( 20 procent) någon gång avstått från att uppsöka läkarvård trots att man själv tyckt sig behöva sådan (tabell 8). Någon större skillnad mellan åldersgrupperna finns inte förutom bland de yngre. I den gruppen har fler bland kvinnorna och färre bland männen än länsgenomsnittet låtit bli att söka läkare. Tabell 8. Ansett sig vara i behov av läkarvård men inte sökt under de senaste månaderna. Andel (procent) av männen och kvinnorna i åldersgrupperna. 16 2 4 år 25 64 65 84 år Ja, en gång 24 10 15 11 10 8 Ja, flera gånger 7 3 12 13 11 10 11

Den största orsaken till varför man inte sökte läkarvård vid dessa tillfällena var annat dvs många olika orsaker som inte kunde placeras inom de möjliga alternativ som gavs i frågan (figur 10). En annan vanlig orsak är att personen inte tror sig bli hjälpt, vilket syns mest tydligt bland de allra äldsta. De som är upp till 19 år har fri läkarvård och togs därför inte med i redovisningen av orsakerna till att ha avstått söka läkare. Kostnaderna tycks inte vara någon större orsak till att avstå läkarvård. Det ska samtidigt noteras att cirka hälften (53 procent) av dem som någon gång den senaste tre-månadersperioden uppgett sig ha avstått från att söka läkare samtidigt varit i kontakt (besök eller annat) läkare under samma tidsperiod. Figur 10. De vanligaste orsakerna när någon under den senaste tre-månadersperioden vintern 2003 ansett sig vara i behov av läkarvård men inte sökt. Svarsalternaitven framgår av raderna i figuren. Redovisas med varje svarsalternativs andel (procent) av gruppen som någon gång avstått läkarvård. Samma person kan finnas under flera alternativ. Redovisas för åldrarna 20 år eller äldre. Andra orsaker Jag kan ändå inte få hjälp Jag blev frisk Jag hade inte råd Jag fick inte tag i läkaren Jag skulle inte bli trodd 0 10 20 30 40 50 Procent Om vi utifrån orsaksmönstret beräknar hur många norrbottningar som avstår att ta läkarkontakt av särskilda motiv tycks inte kostnaderna ha betydelse för valet att ta läkarkontakt eller inte (tabell 9). Den största enskilda orsaken jag kan ändå inte få hjälp förutom samlingsgruppen Annat motsvarar en av tio kvinnor eller en av tjugo män. Tabell 9. De vanligaste orsakerna till att avstå läkarkontakt bland vuxna norrbottningar 20 år eller äldre. Anges som andel (procent) av männen och kvinnorna i Norrbotten. Jag blev frisk 4,2 3,2 Jag hade inte råd 3,8 3,5 Jag kan ändå inte få hjälp 9,7 4,9 Annat 9,6 9,2 Idag avstår vi mer sällan eller lika ofta från att söka läkarvård när vi känner att det behövs än för sex år sedan. Bilden nedan visar hur de allra äldsta rapporterat åren 1997 och 2003 (figur 11). De äldre avstår idag mindre från läkarkontakt än för sex år sedan. När det gäller åldersgruppen 25-64 år finns ingen förändring bland kvinnorna (27 procent har någon gång avstått) och bland männen rapporterar 22 procent (1997) respektive 24 procent (2003). 12

Det kan ju tänkas att befolkningen är friskare och av den anledningen inte upplever något behov av vård eller det motsatta förhållandet. Genom att frågorna är likadant formulerade båda åren blir jämförelsen något mer relevant oberoende om befolkningen är friskare/sjukare men ska naturligtvis finnas i åtanke. Figur 11. Andel (procent) som avstått (ja) eller inte avstått (nej) läkarvård under de senaste tre månaderna i åldersgruppen 65-84 år, åren 1997 och 2003. 2003 1997 2003 1997 17 27 21 30 Nej Ja minst en gång 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tandvård nen tycker sig ha sämre tandhälsa än kvinnorna. Särskilt påtagligt är detta i åldrarna 25 år eller äldre, där minst en av tio män bedömer att deras tandhälsa är dålig (tabell 10). Om vi bland de yngsta bortser från dem som har fri tandvård (- 19 år) är det 10 procent i åldrarna 20 24 år som anser sig ha dålig tandhälsa. Tabell 10. Hur bedömer du din tandhälsa? Andel (procent) av kvinnorna och männen i åldersgrupperna 16-24 år, 25 64 år samt 65 84 år. 16 2 4 år 25 64 65 84 år Mycket/ganska bra 82 75 79 72 72 61 Varken bra eller dåligt 10 17 16 15 21 26 Ganska/mycket dåligt 8 8 5 13 7 13 Mellan 64 och 85 procent av de vuxna norrbottningarna har varit hos tandläkare/tandhygienist under de senaste två åren. Besöken hos tandläkare eller tandhygienist tycks komma med längre mellanrum efter 25 års ålder, särskilt bland männen (figur 12). Minst två av tio personer i äldregruppen (män som kvinnor) har inte besökt tandvården under de senaste fem åren eller längre. Denna siffra varierar dock mycket inom länet (13 37 procent). Om vi återgår till gruppen 20 24 år är det 6 procent av dessa som har mer än fem år sedan sista tandläkarbesöket och 25 procent mellan två och fem år. Inom senaste två åren har 68 procent varit och fått tandläkarvård. 13

Figur 12. Hur länge sedan förra tandläkar/tandhygienistbesöket. Anges i andelar(procent) för varje tidsalternativ bland kvinnorna och männen i åldersgrupperna. 25-64 år 65-84 år 64 64 74 82 22 25 13 3 Mindre är 2 år sedan Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år sedan eller aldrig 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Avstått tandläkarvård Under en tre-månadersperiod vintern 2003 uppger en av fem vuxna (undantaget äldregruppen) att de avstått från att uppsöka tandläkare trots att de själva tyckt sig vara i behov av tandläkarvård (tabell 11 ). Tabell 11. Andel (procent) som någon gång ansett sig i behov av tandläkarvård men inte sökt under en tre-månadersperiod, vintern 2003. 16 2 4 år 25 64 65 84 år Ja, en gång 16 16 12 11 6 7 Ja, flera gånger 10 3 8 10 7 8 Det finns olika orsaker till att ha avstått tandläkarvård. Den största orsaken är som regel kostnaderna som uppges i knappt hälften av fallen (figur 13). Figur 13. Orsaker som uppges till att man inte sökt tandläkarvård trots behov. Från 20 års ålder och orsakerna framgår av figurens rader. Redovisas som andel (procent) av gruppen som avstått tandläkarvård. Samma person kan finnas under flera av alternativen. Jag hade för långt till tandläkaren Jag hade inte tid Besvären gick över Tandläkarskräck Annat Jag hade inte råd Procent 0 10 20 30 40 50 60 14

En grov uppskattning till hur stora andelar i befolkningen som inte tyckt sig ha råd att gå till tandläkaren motsvarar en av tio vuxna norrbottningar (tabell 12). Tabell 12. Uppskattad andel (procent) bland vuxna norrbottningar som under den senaste tre-månadersperioden ansett sig behöva tandläkarvård men inte sökt. Redovisas för åldrarna 20 år eller äldre. Samma person kan finnas vid fler alternativ. 20-24 år 25-64 år 65-84 år Besvären gick över 9 3 2 Jag hade inte råd 14 9 9 Jag drar mig för att gå (tandläkarskräck) 3 7 2 Jag hade inte tid 2 4 - Annat 3 3 5 Genomsnittligt för länet inom de studerade åldersgrupperna syns inte att det idag skulle vara många fler som avstår tandläkarvård än för sex år sedan (figur 14). En liten ökning inom äldregruppen kan skönjas. Den kan delvis ha sin förklaring i att det bland de äldre år 2003 fanns stora variationer inom länet för hur länge sedan det senaste tandläkarbesöket var. Figur 14. Andel som avstått eller inte avstått tandläkarbesök under de senaste tre månaderna trots behov åren 1997 och 2003. Åldersgrupp 25-64 år, 65-84 år. 25-64 år 65-84 år 2003 1997 2003 1997 13 10 19 18 Nej Ja minst en gång 0% 20% 40% 60% 80% 100% Läkemedel Generellt så ökar användandet av mediciner med stigande ålder (tabell 13). Användandet av mediciner mot astma eller allergibesvär är däremot mera jämnt fördelat över åldrarna. Regelbunden användning av blodtryckssänkande medicin återfinns först i mellangenerationen och då mer bland männen än kvinnorna (14 respektive 9 procent). Hälften av kvinnorna även i yngre åldrar använder då och då smärtstillande medel som kan köpas utan recept från läkare. na äter sammantaget något mer smärtstillande medel än männen. Mer regelbundet intag av sömnmedel återfinns först bland de allra äldsta men även en del yngre kvinnor uppger sig använda sömnmedel tillfälligt då och då (5 procent). 15

Den yngre generationen tycks äta vitaminer/mineraler i samma omfattning som de äldre gör. Mellan 7 procent (män 16-24 år) och 27 procent (kvinnor 65-84 år) äter regelbundet extratillskott av vitaminer eller mineraler. I tabellbilagan finns fler exempel på läkemedelsanvändningen bland vuxna norrbottningar. Tabell 13. Användandet av medicin i olika åldersgrupper under en tre-månadersperiod vintern 2003. Anges som andel (procent) som använder tillfälligt / regelbundet bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. 16 2 4 år 25 64 år 65 84 år Blodtryckssänkande medicin - - 1/ 9 1 /14 1 / 43 2/ 39 Medicin mot astma/allergi 13 / 4 8 / 1 6 / 6 4 / 1 6 / 9 5 / 5 Smärtstillande medel utan 52 / 4 39 / 1 58 / 5 36 / 7 41 / 9 22 / 4 recept Smärtstillande medel med 9 / 3 5 / - 13 / 9 9 / 9 14 / 14 11 /10 recept Sömnmedel 5 / 1 - / - 4 / 1 2 / 1 11 / 6 6 / 5 Vitaminer/mineraler 26 / 19 22 / 7 14 / 24 12 / 12 18 / 27 11 / 10 Naturläkemedel 14 / 4 8 / - 13 / 9 9 / 4 12 / 10 8 / 7 Det är inte många som låter bli att hämta ut sin medicin från apoteket (tabell 14). De främsta orsakerna som anges till att inte att ta ut sin medicin är i turordning - kostnaderna, - hade tillräckligt med medicin hemma samt att - personen blev frisk. Tabell 14. Andel (procent) som inte hämtat ut förskriven medicin från Apoteket under de tre senaste månaderna, vintern 2003. 16 2 4 år 25 64 år 65 84 år Ja, en gång 4 1 4 2 3 3 Ja, flera gånger 2-2 1 - - Att vi använder mer läkemedel idag bekräftas av hur de vuxna norrbottningarna rapporterat om sin medicinförbrukning under 1997 och 2003 (figur 15). Ökningen syns främst av smärtstillande medel som vi köper direkt på Apoteket utan recept. Naturläkemedel har också blivit vanligare. Användandet av medicin mot astma/allergier är däremot i stort oförändrat under de fem senaste åren. 16

Figur 15. Andel (procent) av vuxna befolkningen (18 84 år) i Norrbotten som använder medicin tillfälligt eller regelbundet åren 1997 och 2003. Naturläkemedel Sömnmedel Smärtstillande medel med recept 2003 1997 Smärtstillande medel utan recept Medicin mot astma /allergi Blodtryckssänkande medicin Procent 0 10 20 30 40 50 60 Levnadsvanor Den äldre generationen i Norrbotten äter frukost mer regelbundet än de övriga vuxna norrbottningarna. De bästa matvanorna utifrån de begränsade kostfrågor som gavs pekar mot att kvinnorna i mellangenerationen skulle ha de bästa kostvanorna. Generellt skulle vi norrbottningar i alla åldrar behöva äta grönsaker och frukt mer ofta. Detta gäller särskilt männen i alla åldrar (tabell 15). Tabell 15. Andelen (procent) som överensstämmer i olika påståenden om sina matvanor bland kvinnorna och männen i åldersgrupperna 16-24 år, 25-64 år och 65-84 år. 16 24 år 25-64 år 65 år - 16 24 år 25-64 år 65 år - Äter frukost dagligen eller i stort sett dagligen Avstår mestadels smör/ Bregott på smörgåsar Äter grönsaker eller rotfrukter så gott som dagligen eller oftare Äter frukt så gott som dagligen 68 79 92 61 63 86 71 75 69 55 32 36 54 70 61 31 41 47 53 74 70 26 49 58 17

De äldre äter idag något mer grönsaker och frukt än för sex år sedan. I mellangenerationen tycks det i stort vara som förr (figur 16 ). Det är fortfarande fyra av tio vuxna personer som inte äter grönsaker eller frukt dagligen. 70 Figur 16. Andel (procent) som dagligen äter grönsaker eller frukt, åldrarna 25-64 år och 65-84 år. 60 50 40 30 20 10 0 1997 25-64 år 2003 1997 65-84 år 2003 Frukt Grönsaker Övervikt Utvecklingen av övervikt bland befolkningen har under senare tid haft en negativ trend. Allt större andel av befolkningen blir överviktiga vilket på sikt kan bli ett folkhälsoproblem. Ett allmänt mått som används för att beräkna kroppsvikten i förhållande till längden är ett kroppsmasseindex (bmi). Genom att följa befolkningens bmital kan omfattningen av över-/undervikt följas. Liksom i övriga delar av landet är övervikt också vanligt i Norrbotten. Generellt finner vi mer övervikt bland männen än bland kvinnorna. Över-vikten blir mer framträdande i mellangenerationen (25-64 år) där minst hälften är överviktiga. Kraftig övervikt (fetma) i åldersgruppen 25-64 år har var fjärde norrbottnisk man och minst en av tio kvinnor i Norrbotten. Bland de unga kvinnorna har 17 procent ett bmi-tal under 20, vilket snarare är för låg vikt i förhållande till kroppslängden. Tabell 16. Andel (procent) med övervikt och kraftig övervikt bland vuxna norrbottningar vintern 2003. BMI= vikten i kilo/längden dividerat med (längden i meter *längden i meter). 16 24 år 25-64 år 65 år - 16 24 år 25-64 år 65 år - Övervikt (bmi 25-29,9) 21 42 48 33 50 55 Kraftig övervikt 4 14 18 6 26 18 Totalt andel med övervikt 25 56 66 39 76 73 18

Rökning/snusning/alkoholvanor Mellan åtta och elva procent av ungdomsgruppen är rökare (tabell 17). Något ovanligt är att dagligrökning har rapporterats i lika stor utsträckning bland männen som kvinnorna i mellangenerationen. Oftast brukar tobaksstudier visa på att kvinnorna röker mer än männen. Rökning är starkt relaterat till utbildningsnivån dvs bland de med högsta utbildningen återfinner vi färre rökare (figur 17). Var tredje vuxna manliga norrbottning snusar. 28 procent av de unga männen och 35 procent av männen mellan 25-64 år snusar dagligen. Snusning förekommer numera bland de yngre kvinnorna (16-24 år, 8 procent). Ett ofta förekommande berusningsdrickande säger sig inte många ägna sig åt. Fyra procent av yngsta männen rapporterat att de berusar sig minst någon gång per vecka. Tabell 17. Andel (procent) som röker, snusar eller varit berusad minst någon gång i veckan. 16 24 år 25-64 år 65 år - 16 24 år 25-64 år 65 år - Röker dagligen 11 19 10 8 20 11 Snusar dagligen 8 4 1 28 35 20 Varit berusad minst någon gång i veckan det senaste året 4 1-4 1 1 Figur 17. Andel (procent) rökare i åldersgruppen 25-64 år bland män och kvinnor med olika utbildningsnivåer. Högskola Gymnasium Grundskola 0 5 10 15 20 25 30 Procent Fysisk aktivitet Att hålla sig fysiskt aktiv är bra för hälsan i alla åldrar. Det är positivt för att undvika hjärt-kärlsjukdomar mm men är också bra för den psykiska hälsan. Redan 30 minuters enklare vardagsaktiviteter t ex promenader, cykling osv varje dag ger individen hälsovinster. De två följande tabellerna visar hur ofta vi rör oss i vardagen och hur ofta vi har hårdare motions- eller konditionsträning (gympa, jogging, fotboll osv). Många, särskilt bland de yngre, motionstränar varje vecka. 19

Tabell 18. Fysisk aktivitet i vardagen (cykling, promenader, trädgårdsarbete osv) i olika åldersgrupper bland män och kvinnor. Anges i andelar (procent) av respektive grupp. 2 timmar eller mindre per vecka 40 56 43 53 45 30 3-4 timmar per vecka 35 16 29 28 32 31 5 timmar eller mer 25 28 28 19 23 39 Tabell 19. Fysisk aktivitet som motion eller träning (gympa, ridning, sport osv) i olika åldersgrupper bland män och kvinnor. Anges i andelar (procent) av respektive grupp. 2 timmar eller mindre per vecka 65 49 80 79 88 79 3-4 timmar per vecka 18 19 17 14 8 13 5 timmar eller mer 17 32 3 7 4 8 En kombination av dessa frågor om motionen pekar mot att minst en tredjedel av de vuxna norrbottningarna rör på sig mindre än 2 timmar per vecka. Tabell 20. Uppskattning av andel (procent) av de vuxna norrbottningarna som är fysiskt aktiva mindre än två timmar per vecka. Fysiskt aktiv högst två timmar per vecka 28 33 37 46 45 29 Friskvård vid arbete Övervägande delen av de yrkesarbetande norrbottningarna trivs med sina arbeten. 4 procent av de manliga och 9 procent av de kvinnliga yrkesarbetande uppger sig inte trivas särskilt bra med arbetet. Sju av tio yrkesarbetande norrbottningar har tillgång till företagshälsovård. De övriga saknar eller vet inte om de har tillgång till sådan (tabell 21). Tabell 21. Andel (procent) av de yrkesarbetande i Norrbotten som har tillgång till företagshälsovård. Ja 69 74 Nej 18 20 Vet ej 13 6 20

En av fyra yrkesarbetande i Norrbotten har ingen uppmuntran till friskvård via arbetsplatsen (tabell 22). Två av fem anställda har arbetsgivare som erbjuder ekonomiskt bidrag till motions- eller träningskort för sina anställda (39 procent ). Tabell 22. Andel (procent) av de yrkesarbetande som har eller inte har uppmuntran till fysisk aktivitet via arbetsgivare. Samma person kan ha svarat fler alternativ. Andel (procent) Jag har möjlighet att träna på arbetstid men jag utnyttjar det inte 12 Jag har möjlighet att träna på arbetstid och jag brukar nyttja det 17 Min arbetsgivare subventionerar träningskort eller liknande 39 Annat 11 Nej sådan möjligheter ges inte på mitt arbete 26 Vet ej 4 Social och ekonomisk trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det är också därför som rubriken överensstämmer med ett av de målområden som på nationell nivå ansetts viktigt för att uppnå det nationella folkhälsomålet - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utifrån den utgångspunkten samlas under detta avsnitt enkätfrågor som mer eller mindre kan ha samröre inom detta område. Socialt nätverk Att det sociala nätverket och att känna sig höra till något sammanhang med andra människor har betydelse för hur vi upplever vårt hälsotillstånd är en gammal sanning. Det rör sig inte bara om att ha ett antal vänner eller förtrogna utan också krav på mer emotionellt och praktiskt stöd och hjälp vid svårigheter. Sedan är det naturligtvis individuellt hur vi värdesätter den sociala gemenskapen. De vuxna norrbottningarnas sociala nätverk skulle grovt kunna beskrivas (tabell 23 ): Nio av tio vuxna norrbottningar har vänner som kan besöka dem när som helst även vid tillfällen när det är ostädat hemma eller tid gör middagen. Åtta av tio vuxna norrbottningar har någon som de litar på och kan anförtro sig till. Sju åtta av tio vuxna norrbottningar har någon utanför familjen att vända sig till vid svårigheter och få både emotionellt och praktiskt stöd. De äldre norrbottningarna särskilt männen har här minst stöd utanför familjen. 21

Fler bland männen (fyra av tio) än kvinnorna saknar emotionellt stöd och tröst. Tabell 23. Andel (procent) som uppger sig ha tillgång till vänner och förtrogna. Jag har någon som kan komma hem till dig när som helst Jag har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig till Jag har någon utanför familjen att vända mig till vid svårigheter och få verklig hjälp Det förekommer att någon håller om mig till tröst och stöd 16 24 år 25-64 år 65 år - 16 24 år 25-64 år 65 år - 96 95 92 98 93 91 84 95 83 80 85 83 80 82 78 78 76 69 93 90 78 63 64 57 Uppskattad av familj och vänner Positivt för vårt välbefinnande är att vi känner oss vara uppskattade för de insatser vi gör för familjen eller vänner (figur 18). Två av tio yngre kvinnor tycker dock att de kunde bli något mer uppskattade för vad de gör. Figur 18. Uppskattning av familjen och andra för det vi gör för dem. Prickade området anger andelen (procent) som inte anser sig tillräckligt uppskattad av närmsta omgivningen. 65-84 25-64 12 13 16-24 7 65-84 25-64 13 11 16-24 20 0% 20% 40% 60% 80% 100% 22

Ekonomin Som en grov indikator på den ekonomiska situationen brukar det efterfrågas huruvida personerna har möjlighet att skaffa fram ett större belopp inom en vecka. Det behöver då inte vara från eget kapital utan kan också lånas av bank eller släkt och vänner. Minst åtta av tio vuxna norrbottningar kan uppfylla detta uppdrag; fler bland män än bland kvinnorna. Nästan en av fem kvinnor tror sig inte ha möjlighet få fram detta belopp (figur 19). Figur 19. Andel som inte har (prickat område) samt andel som har (prickat område) kontantmarginal dvs att skaffa fram 14 000 kr inom en vecka. Redovisas för åldersgrupperna 25-64 år samt 65-84 år. 25-64 år 65-84 år 86 81 90 83 Nej Ja 0% 20% 40% 60% 80% 100% En mer påtaglig ekonomisk påfrestning är de tillfällen när det saknas tillgångar att klara de vardagliga utgifterna för mat, hyra och andra nödvändigheter. Var tredje kvinna i mellangenerationen säger sig ha varit med om detta minst någon gång under det senaste året (tabell 24). Tabell 24. Har du någon gång haft svårigheter att klara löpande utgifter för mat, hyra och andra nödvändigheter under det senaste året. Andel (procent) av män och kvinnor. 25 64 år 65 84 år Ja, någon gång 22 11 10 7 Ja, flera gånger 11 6 3 4 Om vi enbart tittar på gruppen ensamstående med barn (inkluderar både män och kvinnor) finner vi att 21 procent saknar det vi tidigare kallat kontantmarginal. Denna grupp rapporterade också att under det senaste året hade 32 procent någon gång haft problem med vardagsekonomin 18 procent flera gånger under året varav hälften varje månad. 23

Delaktighet och inflytande Vanliga mått på individernas delaktighet i samhället är valdeltagandet i allmänna val eller medlemskap i föreningar. Vi samlar här frågor som har en något annorlunda karaktär. Organisationer eller sammanslutningar i samhället bygger på ett ömsesidigt förhållande mellan individerna och en tillit mellan individerna. Den grupp som tycks uppehålla en mer avvaktande attityd till andra människor är de yngre vuxna kvinnorna. Var tredje ung kvinna tycker inte man kan lita på de flesta människorna (tabell 25). Tabell 25. Andel (procent) som är överens i olika påståenden om att lita på andra människor. Fråga: Tycker du allmänt sett att man kan lita på de flesta människorna? Stämmer ganska/mycket väl 67 82 85 82 79 79 Stämmer inte särskilt väl 33 18 15 18 21 21 Grupper med högre utbildning tycks ha större tillit till andra människor än dem med lägre utbildning (tabell 26). Tabell 26. Andel (procent) som tycker att man kan lita på de flesta människorna efter utbildningsnivå. 25-64 år 65-84 år Grundskola 84 78 Gymnasium 79 68 Högskola 90 92 Att vara delaktig kan också beskrivas genom att se om vi är med i någon social aktivitet utanför hemmet tillsammans med andra personer. De som är mest aktiva på fritiden tillsammans med andra är de unga männen, där tre av fyra har någon fritidsaktivitet (figur 20). I deras fall är det sannolikt övervägande sportaktiviteter för träffarna vilket skulle kunna tolkas utifrån att många är aktiva flera gånger i veckan (tabell 27). Andelen bland de yngre männen som har fritidsaktiviteter ofta är lika stor som andelen bland de yngre kvinnorna som inte deltar i någon regelbunden fritidsaktivitet i samvaro med andra människor. De yngre kvinnorna är i det avseendet lika som de äldre generationerna både män som kvinnor. 24

Figur 20. Har du under senaste året regelbundet deltagit i aktiviteter tillsammans med andra. 51 60 59 60 58 77 Ja Nej De aktiviteter som gavs exempel på var sport, musik/teater,studiecirklar, sångkör, syförening, politisk eller annan förening, religiös sammankomst i organiserad eller oorganiserad form. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tabell 27. Bild över hur ofta männen och kvinnorna i de olika åldersgrupperna ägnar sig åt någon form av gemensam aktivitet tillsammans med andra människor. Anges i andelar (procent) av kvinnorna respektive männen i åldersgrupperna. 16-24 år 256-64 år 65-84 år Flera gånger i vecka 26 45 16 14 11 9 Någon gång per vecka 23 23 19 20 24 20 Någon gång per månad 8 5 19 17 17 16 Mer sällan/inte alls 43 27 46 49 48 55 Trivsel och uppfattning om kommun Mer än nio av tio vuxna norrbottningar trivs där de bor. Andelen som trivs där de bor ökar med stigande ålder. Minst trivsel rapporterar de yngsta kvinnorna (12 procent) och yngre männen (7 procent). Rörligheten bland den yngre generationen i länet är stor. Detta kan vi se av att tre av fyra ungdomar (76 procent) inte tror sig bo kvar på nuvarande bostadsort om fem år (figur 21). Detta är sannolikt ett ställningstagande beroende på troliga möjligheter till utbildning eller arbete i framtiden. Vi vet att i den äldsta åldersgruppen varierar denna siffra betydligt mellan de olika länsdelarna. De allra äldsta har sannolikt andra motiv än ungdomen till att tro sig flytta. 25

Figur 21. Andel (procent) av kvinnorna och männen i de olika åldersgrupperna som inte tror sig bo kvar på nuvarande bostadsort om fem år. Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Inte helt oväntat känner vi större samhörighet med vår bostadsort eller kommundel än kommunen i sin helhet. Detta kan vi se av bilden nedan (figur 22). I genomsnitt känner hälften av de vuxna norrbottningarna sig stolta över sin kommun. Inte oväntat är det de yngre vuxna som känner minst för sin kommun medan de allra äldsta har en större tendens att inte ha någon åsikt (tabell 28). Figur 22. Andel ( procent) som är stolt över sin bostadsort (bakre raden) respektive kommun (främre raden) i olika åldersgrupperna. Procent 100 80 60 40 20 0 16-24 år 25-64 år 65-84 år Bostadsort/ kommundel Kommunen Tabell 28. Svarsfördelningen på frågan om norrbottningarna är stolt över sin kommun. Anges som andelar (procent) av männen och kvinnorna i respektive åldersgrupp. 16-24 år 256-64 år 65-84 år Ja 47 56 56 Nej 27 18 10 Ingen åsikt 26 26 34 Totalt 100 100 100 26

Folkhälsans fördelning Folkhälsan är inte jämlikt fördelat mellan olika befolkningsgrupper. För att åstadkomma förändringar i det framtida folkhälsoarbetet bör man därför ha utgångspunkter från jämlikhet, jämställdhet och effektivitet. Det är idag inga tvivel om att individens socioekonomiska 1 tillhörighet påverkar levnadsvanor och hälsa. Ett flertal studier visar t ex att de med lägre utbildning har sämre hälsa och levnadsvanor än dem med högre utbildning. Skillnaderna i folkhälsan brukar också gälla när vi jämför andra grupper mellan varandra som arbetare/tjänstemän, kvinnor/män och invandrare/svenskfödda. Vi har i detta material begränsade möjligheter till mer sofistikerade jämförelser på grund av att grupperna blir för små till antal. De försök som ändå görs fortsättningsvis kan tolkas som tendenser. I tidigare avsnitt har vi sett att kvinnorna ofta rapporterar mer hälsobesvär än männen i motsvarande ålder. Ett mått att jämföra hur olika grupper mår är att använda sig av den självskattade hälsan, där individerna själva bedömer sitt hälsotillstånd och som redovisades tidigare. Bilden nedan (figur 23) visar hur stora andelar inom valda grupper som anser sig ha en god hälsa. Vi ser att god hälsa finner vi mer bland de yngre än äldre, mer bland dem med högre utbildning än lägre, mer bland män än kvinnor. Sex av tio rökare tycker sig ha bra hälsa medan mer än sju av tio ensamstående föräldrar skattar sin hälsa som god. Figur 23. Andel (procent) som bedömer sitt hälsotillstånd vara mycket gott eller gott. Gäller hela studiebasen 16-84 år. 65-84 år 25-64 år 16-24 år Röker dagligen 3-4 årigt gymnasium Högskola Ensamstående med barn Har kontantmarginal * Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1 Socioekonomiska grupper (SEI) är en indelning efter yrkestillhörighet och ställning på arbetsmarknaden t ex arbetare, tjänstemän, företagare. Efterträdare till den tidigare indelningen i socialgrupper. * Möjlighet att skaffa fram 14 000 kr inom en vecka. 27

Den ekonomiska situationen eller att inte behöva utsättas för ekonomisk stress påverkar hur vi mår. Detta ser vi av bilden nedan där de som har kontantmarginal * uppger sig ha betydligt bättre hälsotillstånd än de som inte har (tabell 29). Det ska samtidigt noteras att förhållandet är komplext och kan vara ömsesidigt så till vida att dålig hälsa kan bidra till dålig ekonomi eller det motsatta dålig ekonomi bidrar till ohälsa. Tabell 29. Hälsotillståndet relaterat till om man har eller inte har kontantmarginal*, åldrarna 20 84 år. Självskattad hälsa Gott Någorlunda Dåligt Totalt utan kontantmarginal 34 55 11 100 med kontantmarginal 64 30 6 100 utan kontantmarginal 65 24 12 100 med kontantmarginal 71 26 3 100 En jämförelse i mellangenerationen mellan arbetare och tjänstemän visar att vissa hälsobesvär är mer ansamlat bland arbetare än tjänstemän, exempelvis värk i axlar och nacke (figur 24). Arbetare röker mer än tjänstemän. Att tjänstemän i vissa delar rapporterar något mer hälsobesvär än arbetare som bilden nedan visar hör inte till vanligheterna. Här rör det sig om självskattad hälsa och sömnproblem. Möjliga förklaringar är att vår studiebas är liten, resultat påverkas av att många kvinnor hör till tjänstemannagruppen eller att det finns olika preferenser inom grupperna. Figur 24. Andel med olika hälsobesvär eller levnadsvanor bland arbetare och tjänstemän i åldersgruppen 25-64 år män och kvinnor. Röker dagligen Dåligt hälsotillstånd Svåra besvär med: rygg-höftsmärtor huvudvärk Tjänstemän Arbetare sömnen värk i nacke, skuldror och axlar värk allmänt Procent 0 5 10 15 20 25 30 * Möjlighet att skaffa fram 14 000 kr inom en vecka via eget kapital eller lån. 28

Tabellbilaga Tabell 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Andel (procent). Åldersgrupp Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Mycket gott 32 45 24 25 10 12 Gott 43 36 41 50 31 37 Någorlunda 24 18 29 21 51 43 Dåligt 1 5 4 7 6 Mycket dåligt 1 1 1 Tabell 2. Andel som uppger sig ha lätta / svåra besvär av olika sjukdomar eller åkommor. 16 2 4 år 25 64 år 65 84 år Huvudvärk/migrän 67/13 50/4 47/15 37/6 26/1 20/1 Värk i skuldror/nacke eller 47/11 28/1 48/17 38/11 50/9 42/10 axel Ryggsmärtor, höftsmärtor 28/4 21/3 27/14 31/10 41/13 35/11 eller ischias Värk i magen 41/10 11/2 25/4 19/2 18/4 17/1 Andra magbesvär förstoppning, 24/5 9/2 22/3 8/3 20/4 17/3 diarré mm Hörselnedsättning 4/ 7/ 9/1 21/4 30/8 52/13 Tinnitus 9/1 9/1 10/1 18/7 20/3 26/10 Synnedsättning som inte 3/ 3/ 5/3 5/1 13/8 16/3 avhjälps med glasögon Sömnsvårigheter 35/7 28/2 34/7 3074 37/6 28/5 Allergi/astmabesvär 12/1 11/1 11/2 9/1 17/3 12/1 Eksem och andra hudbesvär 30/2 12/0 20/1 18/0 15/2 14/1 Tabell 3. Medelvärdet av antal dagar som respektive grupp rapporterat att den kroppsliga eller psykiska hälsan inte varit god under den senaste 30 dagars-perioden. 16 2 4 år 25 64 år 65 84 år Kroppsliga hälsan 3,7 2,1 6,3 5,4 8,3 6,2 Psykiska hälsan 5,7 2,3 4,1 2,7 3,8 2,7 Tabell 4. Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Känner du av sådan stress för närvarande? Andel (procent) av givna alternativ bland kvinnor och män. Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Inte alls 28 51 45 50 50 64 Bara lite 39 29 26 29 23 21 I viss mån 15 17 22 13 21 10 Ganska mycket 12 3 7 6 5 3 Väldigt mycket 6 - - 2 0 1 29

Tabell 5. Andel (procent) som uppger hur många dagar som den kroppsliga hälsan inte ansetts som god på grund av sjukdom eller skada unde den senaste 30-dagarsperioden. 16 2 4 år 25 64 år 65 84 år Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 0-2 dagar 57 73 61 67 50 60 3-7 dagar 28 20 15 12 15 13 8-29 dagar 15 8 13 11 20 17 30 dagar 12 9 16 11 Tabell 6. Andel (procent) som uppger hur många dagar som den psykiska hälsan inte ansetts som god (pga stress, nedstämdhet, ängslan eller oror) under den senaste 30-dagars perioden. 16 2 4 år 25 64 år 65 84 år Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 0-2 dagar 50 76 64 79 71 82 3-7 dagar 21 14 19 9 10 5 8-29 dagar 27 9 16 9 14 9 30 dagar 3 1 2 3 5 4 Tabell 7. Andel (procent) som uppger hur många dagar som dålig kroppslig (sjukdom) eller psykisk hälsan ( stress, nedstämdhet, ängslan eller oro) varit hindrande för arbetsförmågan eller med dagliga aktiviteterna. Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 0-2 dagar 77 86 76 80 66 73 3-7 dagar 15 9 5 8 9 9 8-29 dagar 6 5 11 6 14 10 30 dagar 2 8 7 11 8 Tabell 8.. Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Känner du av sådan stress för närvarande? Andel (procent) av männen och kvinnorna i åldersgrupperna. Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Inte alls 28 51 45 50 50 64 Bara lite 39 29 26 29 23 21 I viss mån 15 17 22 13 21 10 Ganska mycket 12 3 7 6 5 3 Väldigt mycket 6 2 0 1 Tabell 9.. Orsaker till att avstå tandläkarvård. Andel (procent) av dem som avstått inom varje åldersgrupp. Samma person kan finnas under fler alternativ. Jag hade inte tid 13 20 1 Tandläkarskräck 20 32 10 Besvären gick över 39 16 13 Annan orsak 16 12 29 Jag hade inte råd 36 44 58 30