FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR
Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat?
FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler
VATTEN 72 % Vatten 18 % Kol
KOLHYDRATER Består av socker i olika former Kroppens bränsle, härifrån får vi den energi vi behöver. (Största energikällan för din kropp) men viktigt är att veta är skillnaden mellan Snabba kolhydrater Långsamma kolhydrater
PROTEINER Består av aminosyror härifrån får kroppen sina byggstenar för att kunna tillverka nya celler. exempel: Fisk, kött, mjölk, ägg eller bönor
FETTER Lagras i underhuden och inne i buken kroppens energireserv, även viktigt som stötdämpare, isolerar mot kyla och isolerar nervceller. Man skiljer på Animaliska fetter Vegetabiliska fetter Dessutom delas fetter in i mättade, omättade och fleromättade.
VITAMINER OCH MINERALER viktiga organiska ämnen som kroppen inte själv kan tillverka måste tillföras via mat eller som tabletter. Äter du normalt och är frisk behöver du inget extra tillskott. Exempel: Vitaminer, A-, D-, E- vitamin Mineraler, koksalt (natriumklorid) behövs för cellerna ska fungera, Kalcium och fosfor viktiga för skelettet.
Mjölkprodukter Kostcirkeln Fett Protein Kolhydrater Rotfrukter Frukt Grönsaker
MATSPJÄLKNING
Vad händer när vi äter munnen svalget matstrupen magsäcken tolvfingertarmen tunntarmen tjocktarmen ändtarmen
NER MOT MAGSÄCKEN Sväljreflexen utlöses Struplocket täpper för luftstrupen och matstrupen öppnas Söndermald mat kramas ner mot magsäcken (peristaltik) Ner till övre magmunnen
BLODET En fullvuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen. Blod består av blodplasma och blodkroppar. Det finns tre olika typer av blodkroppar: Röda, vita och blodplättar. Röda sköter transporterna, vita sköter immunförsvaret och blodplättarna är med vid sårläkning.
BLODET OCH DESS UPPGIFTER Transportera syre och näring till kroppens alla celler. Transportera koldioxid och urinämnen från alla celler. Kriga mot inkräktande bakterier. (Immunförsvar) Sprida värme i hela kroppen. Laga sår i huden och stoppa mindre inre blödningar (blåmärken)
HJÄRTAT Vår viktigaste muskel. Slår ca 60 80 gånger/minut under hela vår levnad. Till hjärtat kommer blodet via vener. (Välkommen) Från hjärtat förs blodet via artärer. (Adjö) Från hjärtat är det grova blodkärl. Dessa förgrenar sig mer och mer ända till de nått kroppens alla celler. De minsta blodkärlen kallas kapillärer och det är i dom som näring och gasutbytet sker.
BLODOMLOPPET Man skiljer på lilla och stora kretsloppet. Lilla kretsloppet är syrefattigt blod från hjärtat till lungorna och sen tillbaka med syrerikt blod till hjärtat. Stora kretsloppet är syrerikt blod från hjärtat ut till hela kroppen och sedan tillbaka med syrefattigt blod till hjärtat. Ett varv i i både stora och lilla kretsloppet tar ca 1 minut.
LÄS SIDAN OM BLODCIRKULATIONEN. S.161-167. KOMMER DU IHÅG? VAD VAR... hjärtats uppgift? kapillärerna? skillnaden på artärer och vener? blodets uppgift? Lilla kretsloppet? Stora kretsloppet?
BLODET OCH BLODOMLOPPET Vilka tre kroppar består blodet av? Vad kallas den vätska dessa finns i? Varför är blod rött? Vilka är de röda blodkropparnas uppgifter? Vilka uppgifter har de vita blodkropparna?
BLODKROPPAR
BLODKÄRL OCH BLODKROPPAR aorta artärer kapillär vener röd blodkropp vit blodkropp blodplättar/trombocyter puls
BLODET I PRAKTIKEN hemoglobinet innehåller järn, vilket ger den röda färgen. Det är järnet som binder syre! röda blodkroppar saknar ofta cellkärna vita blodkroppar slåss mot bakterier, t.ex. i ett sår. Också de dör ibland i striderna vi säger att såret varas.
LITE BLODIG HISTORIA enligt Hippokrates (ca 460-370 f.kr.), var blodet en av de fyra kroppsvätskorna, tillsammans med slem, gul galla och svart galla många sjukdomar ansågs bero på ett för mycket blod t.ex. koppning var vanliga behandlingsmetoder fram till 1800-talet Judar, Jehovas Vittnen och muslimer m.fl. äter inte blod och blodmat; Jehovas Vittnen tar dessutom inte emot blodtransfusioner då man menar att själen finns i blodet hemofobi = rädsla för blod
HJÄRTMUSKELN ÄR KANSKE VÅR VIKTIGASTE MUSKEL
HJÄRTAT Varför ritas hjärtat som ett hjärta? Finns hjärtat på vänster sida av kroppen? Har du fler frågor om kroppen?
Puls Hur testar man sin puls?
Puls Kan du känna din puls? Vilken puls har du nu?
ANDNINGEN din kropp behöver syre för att kunna förbränna näring andningen är en av våra viktigaste kroppsfunktioner vi skulle inte kunna känna lukt, kunna tala, sjunga... Utan andningen!
LUNGORNA
EXPERIMENT: HUR STORT ÄR ETT ANDETAG Skriv följande rubriker (som fylls i hemma): Datum: Såhär gjorde vi: Resultat: Förklaring: Lämna plats för att fylla i svaren!
KAHOOT.IT Logga in, skriv ert namn!
EXEMPELPROV, HEMUPPGIFT
FRÅGA 6: KUNSKAPSKRAV LGR11 Kunskapskrav K:10 Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
E - NIVÅ Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. E (K10) Vad betyder det? Hur har ni gjort? Hur skulle ni svara? Kunskapskrav K:14 Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. En reflex ar en snabb muskelsammandragning ssom inte styrs av viljan. Exempel pa reflexer ar: bojreflex, sugreflex, gripreflex, svaljreflex, host- och nysreflex eller blinkreflex.
C - NIVÅ C (K10) Kunskapskrav K:14 Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Godtagbart svar: En reflex ar en snabb muskelsammandragning Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin som inte styrs och av viljan. andra Exempel pa reflexer ar: biologiska sammanhang och visar det bojreflex, genom sugreflex, att förklara och visa på samband inom dessa gripreflex, med relativt svaljreflex, god host- och nysreflex eller användning av biologins begrepp, blinkreflex. modeller och teorier. samt Om vi till exempel branner handen, gar en nervsignal fran handen till ryggmargen. Fran ryggmargen gar en nervsignal Vad betyder det? direkt till musklerna i Hur har ni gjort? armen och vi drar undan handen snabbt. Tack vare Hur skulle ni svara? vara reflexer kan vi snabbt dra undan handen sa att vi inte skadar oss.. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
A - NIVÅ Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Kunskapskrav K:10 Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Godtagbart svar: En reflex ar en snabb muskelsammandragning som inte styrs av viljan. Exempel pa reflexer ar: bojreflex, sugreflex, gripreflex, svaljreflex, host- och nysreflex eller blinkreflex. samt Om vi till exempel branner handen, gar en nervsignal fran handen till ryggmargen. Fran ryggmargen gar en nervsignal till musklerna i armen och vi drar undan handen snabbt. Samtidigt gar en nervsignal till hjarnan sa att vi forstar vad som hant. Tack vare vara reflexer kan vi snabbt dra undan handen sa att vi inte skadar oss. samt Det finns tva typer av reflexer medfodda och inlarda reflexer. De medfodda ar bojreflex, gripreflex m fl. De inlarda ar att t.ex. att ga, springa, cykla osv. Det ar inlarda rorelser som vi kan gora utan att fundera pa hur det gar till, de sker automatiskt.