Kårfullmäktigesammanträde

Verksamhetsåret 2012/2013 Kårfullmäktigesammanträde den 25 oktober 2012 - Propositioner a) verksamhetsplan för verksamhetsåret 2012-2013 b) fastställande av inkomst- och utgiftsbudget för verksamhetsåret 2012-2013 c) angående Studentomröstning vid TekNat-fakulteten

Inledning Studentinflytandet är en garant för utvecklingen av den högre utbildningen. Under verksamhetsåret 2012-2013 kommer med största sannolikhet Högskolan på Gotland att bli en del av Uppsala universitet. För oss är det av största vikt att studentinflytandet säkras under hela processen. Studentinflytandet är något som berör och går in i alla våra förslag på vad Uppsala studentkår ska sätta upp för mål under året: organisation, utbildningskvalitet, kommunikation, jämlikhet och studiesociala frågor. Det finns också flera andra aspekter som är viktiga för att ta tillvara studentinflytandet och för att studenter ska få bästa möjliga utbildning under sina studier vid Uppsala universitet. Utbildningskvaliteten ska vara hög vid Uppsala universitet. Uppsala universitet säger själva att de står för kvalitet, kunskap och kreativitet. För att uppfylla detta krävs att rättssäkerheten fungerar: stöd och information kring examination och handledning, att kursplaner ges ut och att tentor rättas i tid, att studenter på verksamhetsförlagd utbildning ges tillräcklig ersättning för denna. Internationalisering är en annan viktig kvalitetsaspekt som har försämrats efter att studieavgifterna infördes. Studiesociala frågor rör på ett generellt plan studenternas välmående. En student som mår bra och har tillgång till bostad får studiero. Det gör att fokus kan ges på studierna och andra studieaktiviter - inte bostadsjakt. Studentbostadsfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad under verksamhetsåret. I januari 2015 kommer den parlamentariska socialförsäkringsutredningen med sitt förslag. Det är en självklarhet för oss att försöka påverka denna för att studenter ska ges bättre villkor och inte falla mellan stolarna i trygghetssystemen. Kommunikationen från kåren ska fungera väl och kåren ska fortsätta vara en tongivande aktör när det gäller studentpolitiska frågor och samtidigt vara en självklar informationskanal för studenterna vid Uppsala universitet. Studenter är idag en heterogen grupp som i stor utsträckning möter olika utmaningar och svårigheter när det rör utbildningskvalitet, rättssäkerhet, studiesociala villkor och studentinflytande. Studenter ska känna att Uppsala studentkår på ett bra och tydligt sätt driver dessa frågor för alla studenters bästa. 1. Organisation Uppsala studentkårs organisation har med åren växt och breddat sin verksamhet många gånger om. Vi tror att det finns ett behov att under året göra en insats för att organisera upp den administrativa hanteringen av vår verksamhet, men också hanterandet av och kommunikationen med våra sektioner och samarbetspartners. 1.1 Kärnverksamhet och omorganisation Uppsala studentkår är en stor organisation med grenar som sträcker sig genom alla nivåer av universitetet. I en så stor organisation är det lätt att tappa bort det självklara och enkla, så som vilka vi är, vilka vill vi vara och vad vår viktigaste funktion är. Därför vill vi under verksamhetsåret ta fram kärnan i vårt arbete och tydligt arbeta med kårens verksamhet utifrån den på ett effektivt sätt. Genom att göra detta kommer vi på ett bättre sätt kunna ta vara på studenters vilja och åsikter, på både individ- och gruppnivå. Uppsala studentkår o ska ha en tydlig bild av vad kärnan i vårt arbete är samt ha en tydlig vision av vilken slags kår vi vill vara och att all vår verksamhet genomsyras av detta

o ska genomföra en utredning av kårens centrala resurser och utifrån det fastställa vilka roller och funktioner som är prioriterade o ska utifrån ovan nämnda utredning fastställa riktlinjer för vilken del av organisationen som ska bantas eller expanderas beroende på framtida behov och möjligheter o ska upprätta en referenslista för strategiska och långsiktiga diskussioner rörande Uppsala studentkår 1.2 Sektionalisering Det har inte alltid varit självklart vad som har varit sektionernas uppgift och roll inom Uppsala studentkår, och sektionerna har kommit olika långt i att bygga upp fungerande enheter. Vid verksamhetsårets slut bör varje sektion fullt ut vara redo att axla kåruppdraget lokalt och det ska vara tydligt vad det innebär. Ansvarsfördelningen och kommunikationsvägarna mellan kåren centralt och sektioner ska vara väl fungerande och det ska finnas långsiktiga goda forum för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan sektionerna. Vidare behöver sektionerna inkluderas i kårens centrala arbete och få inflytande över kårens verksamhet som helhet. Uppsala studentkår o ska tydliggöra sektionernas funktioner o ska identifiera utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter o ska sätta upp mål för utveckling av sektionerna o ska stödja sektionerna i arbetet att nå uppsatta mål o ska gemensamt utvärdera sektionernas utveckling i slutet av året o ska identifiera möjliga sätt att vidareutveckla innebörden av sektionsuppdraget o ska hjälpa sina sektioner att använda studiebevakare och ekonomiska resurser på ett effektivt sätt o ska tillse att det finns goda, långsiktiga forum för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan sektionerna o ska utforska och utveckla sätt att inkludera sektionerna i den centrala verksamheten samt öka deras inflytande över kårens verksamhet som helhet o ska hantera de arbetsledningsproblem som framkommit i bland annat interna arbetsmiljöundersökningar 1.3 Studentföreningar Idag gäller olika villkor för att få stöd från universitet på olika delar av universitet, för behov som lokaler och annat. Studentföreningar är viktiga för att studentinflytande ska kunna komma underifrån, vilket betyder mycket för att höja studiekvalitén. Genom att göra en nuläges- och behovsanalys över de olika studentföreningar som finns vid Uppsala universitet kan vi få en bra överblick över vilka föreningar som finns, vilka behov de har och på vilket sätt vi och universitetet kan stötta deras arbete. Vi vill ta fram en minimistandard för vad studentföreningar och studieråd ska erbjudas för att kunna bedriva verksamhet. Uppsala studentkår o ska göra en nuläges- och behovsanalys över de olika studentföreningar som finns vid Uppsala universitet o ska utifrån denna analys undersöka möjligheter och ta fram en minimistandard för universitetets stöd till dessa föreningar 1.4 Studentrepresentation

Enligt Högskoleförordningen har studenter rätt till representation i samtliga beslutande och beredande organ vid lärosätena. Det är kårens huvudsakliga uppgift att tillsätta dessa representanter för att kunna ge ett studentperspektiv och inflytande över beslut som rör studenterna. För att kunna göra detta behöver Uppsala studentkår upprätta ett register över samtliga studentrepresentantposter, vad dessa innebär och vem som innehar posterna. Det är viktigt att förtroendevalda är insatta i vad det innebär att vara studentrepresentant och vad som är kårens åsikter, och det är också viktigt att kunna samla in information från studenter om hur de ställer sig i olika frågor som organen hanterar. Uppsala studentkår: o ska utveckla en god organisation för att studentrepresentanter ska kunna bedriva studentinflytande på ett tillfredsställande sätt o ska uppföra en sammanställning av interna och externa förtroendeuppdrag och deras uppdragsbeskrivningar o ska arbeta för att dessa i högsta möjliga grad tillsätts av Uppsala studentkårs fullmäktige och sektioner o ska tillse att alla studentrepresentanter och arvoderade tilldelas Studentrepresentanthandboken. 1.5 Samverkan Ett stort antal samarbeten finns redan i rutin för Uppsala studentkår, vi tycker att dessa borde lyftas fram oftare, och utvecklas kontinuerligt. 1.5.1 Nationerna och KK Nationerna skapade Uppsala studentkår för att komplettera sin verksamhet och tillsammans skapa en trygg och givande tillvaro för Uppsalas studenter. Vi tror att studenter i Uppsala tjänar på ett starkt samarbete mellan Uppsala studentkår och Kuratorskonventet, och regelbunden kommunikation om detta. Därför vill vi säkra samverkan med Kuratorskonventet, genom att definiera möjliga områden för samarbete och lägga upp en gemensam, långsiktig vision. Uppsala studentkår: o ska definiera områden och plattformar för samarbete mellan Uppsala studentkår och Kuratorskonventet och aktivt jobba för att utveckla dessa långsiktigt. 1.5.2 Uppsala universitets samgående med Högskolan på Gotland Uppsala universitets sammangående med Högskolan på Gotland ställer stora krav på kårens administrativa anpassningsförmåga. Uppsala studentkår tycker att det är viktigt att bevaka samgåendet med Högskolan på Gotland ur ett studentperspektiv men inser sina begränsningar vad det gäller resurser i att påverka arbetet. Vad gäller den gotländska studentkåren Rindi kommer Uppsala studentkår under året att arbeta för att inkludera och samverka med Rindi i kårarbetet. Uppsala studentkår: o ska utifrån ett studentperspektiv bevaka, ställa krav och ge återkoppling i arbetet kring Uppsala universitets samgående med Högskolan på Gotland o ska arbeta för att inkludera studentkåren Rindi i Uppsala studentkårs arbete kring samgåendet, och lösningar för framtida samverkan.

1.5.3 Internationella kontakter Uppsala universitet har sedan en tid tillbaka ett samarbete med tre andra europeiska universitet; Göttingen, Gent och Groningen. Detta samarbete kallas U4, och deltagarna träffas varje år i så kallade kluster. Vi vill skapa kontakt med studentkårerna vid samtliga dessa lärosäten, för att kunna delta och påverka även i Uppsala universitets internationella projekt. Uppsala studentkår: o ska utveckla samarbetet med studentkåren i Gent o ska initiera kontakt med studentkårerna i Göttingen och Groningen, och undersöka om de är intresserade av ett mer etablerat samarbete o ska utse en eller flera interna ansvarsposter för att arrangera eventuella träffar, samla in information om gemensamma påverkanspunkter och skapa rutiner för kontakten mellan kårerna 1.5.4 Andra studentkårer i Sverige Tillsammans står man starkare. De olika studentkårerna i Sverige har mycket att lära av varandra, och vinner mycket på att samarbeta och utväxla idéer när det gäller både hur man kan förbättra utbildningarnas kvalitet, hur man kan förbättra studenternas studiesociala situation och hur man kan nå ut bättre till studenter och samhälle. Uppsala studentkår: o ska fortsätta och utveckla samarbetet med andra kårer i Sverige, och då särskilt de med liknande möjligheter och utmaningar o ska arrangera regelbundna kårträffar och möten där det finns tid till informations- och erfarenhetsutbyte 1.6 Kårstatus Vart tredje år söks kårstatus. Detta måste göras sedan kårobligatoriet avskaffades 2010. Ordningen regleras i Studentkårsförordningen (SFS 2009:769) men ytterst regleras att studentkårer måste ansöka om kårstatus i Högskolelagens 4 kap. 8 (SFS 1992:1434). Det är högskolan eller universitet som beslutar om kårstatus. Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår (UTN) vill söka kårstatus för TekNat-fakulteten vid årsskiftet. För att beslutet om vem som ska få kårstatus på TekNat-fakulteten på bästa sätt ska spegla studenternas vilja har fullmäktige beslutat att genomföra en studentomröstning vid berörda område om vilken kår studenterna vill ska föra deras talan. Uppsala studentkår: o ska söka kårstatus vid Uppsala universitet o ska formulera varför US bör representera TekNat-fakultetens studenter o ska i samarbete med UTN genomföra en studentomröstning på TekNat-fakulteten. I detta arbete ska särskild hänsyn tas till olika behov hos grundutbildningsstudenter och forskarstuderande 1.7 Utredning om samarbete eller samarbetsorgan mellan kårer Uppsala studentkår representerar en överväldigande majoritet av alla studenter på Uppsala universitet. I och med kårobligatoriets fall och Uppsala studentkårs sektionalisering ställs höga krav på flexibilitet på Uppsala studentkår för att möta framtida utmaningar. Beroende på utfallet av studentomröstningen på TekNat-fakulteten i november och sammangåendet med Högskolan på Gotland kan det i framtiden uppstå en situation där det finns fyra olika kårer på Uppsala universitet. I sådana fall måste en samarbetsmetod eller ett samarbetsorgan

förhandlas fram mellan kårerna för hur studentrepresentationen ska gå till gentemot universitetet centralt. Som den kår som oavsett utfall kommer att representera den största delen av studentpopulationen, vill Uppsala studentkår inte rusa in i dessa förhandlingar förutsättningslöst. Om det blir aktuellt kommer Uppsala studentkår ta fram en kravprofil på ett samarbetsorgan som utgår från Uppsala studentkårs och dess medlemmars behov och som säkerställer att samarbetsorganet ger proportionerlig representation för de studenter Uppsala studentkårs representerar, samt är flexibelt och transparent. Uppsala studentkår: o ska ta fram riktlinjer för en metod för samarbete eller ett samarbetsorgan som är transparent, flexibelt och där Uppsala studentkår får proportionerlig representation för sin andel av studentpopulationen innan formella förhandlingar inleds med övriga parter. 2. Kommunikation Uppsala studentkår arbetar för att upprätthålla och stärka studentinflytandet, på central och lokal nivå, både gentemot universitetet och mot politiker på kommunal och nationell nivå. Organisationen har ett starkt varumärke där vi behöver arbeta aktivt med att bibehålla vårt förtroende och även nå ut till de som inte redan vet vilka vi är. Vi behöver förbättra vår externa kommunikation för att synliggöra vårt arbete och öka vårt förtroende. För att bibehålla förtroendet och fortsätta vara en legitim företrädare för studenterna är det av yttersta vikt att alla studenter är välinformerade om vad kåren gör. På samma sätt är det viktigt att Uppsala universitet, berörda politiker och högskolesektorn ser och vet vad vi gör. 2.1 Intern kommunikation God kommunikation internt är en förutsättning för god extern kommunikation. Alla arvoderade, anställda, förtroendevalda och aktiva medlemmar i Uppsala studentkår måste känna sig inkluderade i kårens arbete. Man måste känna sig som en del av kåren och vilja ta ett gemensamt ansvar, först då kan man bidra till en god extern kommunikation. För att uppnå detta måste vi vara duktiga på att informera varandra om det arbete vi gör. Alla kåraktiva ska känna att det är lätt att få reda på vad som händer på kåren och ute på sektionerna, och att det är lätt att nå andra delar av kåren med synpunkter och input. Öppenhet, tillgänglighet och service ska vara ledord i kårens arbete. Uppsala studentkår: ska göra en översyn av den interna kommunikationen ska revidera Kommunikationshandboken ska erbjuda en utbildning i kommunikation för samtliga medarbetare 2.2 Extern kommunikation En av de främsta utmaningarna för Uppsala studentkår är att synliggöra sitt arbete för sina medlemmar och externa aktörer. Ökad transparens, tydligare språk och större tillgänglighet är viktigt för att nå fram med våra budskap. En annan utmaning för Uppsala studentkår är att öka sin närvaro i det massmediala landskapet. Uppsala studentkår: ska se över möjligheterna att öka tillgängligheten på vår hemsida. ska utvärdera framtagandet av den nya hemsidan ska se över profilprodukter och informationsmaterial ska öka närvaron i det massmediala landskapet.

ska fortsatt belysa och diskutera frågorna om digital publicering, open access och bibliometridebattens konsekvenser för forskarutbildningen och doktorandernas situation. 2.3 Transparens Uppsala studentkår ska vara transparenta och i största möjliga utsträckning redovisa vad vi gör. Därför ska Uppsala studentkår ha en generös policy om transparens som så långt att det inte medför en drastiskt ökad arbetsbörda för redan överlastade arvoderade ska motsvara den offentlighetsprincip som gäller för verksamhet i offentlig sektor. Det ökar transparensen i kåren och ökar möjligheten för den enskilde att göra efterforskning i kårens verksamhet. Uppsala studentkår ska utarbeta en policy om transparens. 2.4 Medlemsrekrytering Uppsala studentkår har sedan kårobligatoriets fall haft en minskad andel medlemmar av studentpopulationen över tid. Det är en trend som vi vill vända. Ett led i arbetet med att öka antalet medlemmar i Uppsala studentkår är att vi syns mer, men också att vi aktivt värvar medlemmar ute på campus. I dagsläget blir de flesta medlemmar via Uppsalas studentnationer. Det är ett viktigt arbete som nationerna gör och som vi önskar ska fortgå. Ihop med Kuratorskonventet vill vi ta fram ett avtal för nationerna där vi förtydligar ansvarsområden och skyldigheter. Uppsala studentkår: ska ha en medlemsvärvningskampanj i samband med terminsstart vårterminen 2013 ska ta fram ett avtal ihop med Kuratorskonventet där ansvarsområden och skyldigheter mellan Uppsala studentkår och Uppsalas studentnationer tydliggörs ska stämma av antalet medlemmar varje kvartal ska öka andelen studenter som är medlemmar i kåren ska möjliggöra alumn- och stödmedlemskap 3. Utbildningspolitik Uppsala studentkår vill under verksamhetsåret 2012-2013 arbeta för att öka studenternas utbildningskvalitet på flera sätt. Genom att se på flera olika delar säkras ett kontinuerligt studentinflytande. Målen är att all utbildning, examination och undervisning, ska bedrivas rättssäkert. Detta handlar även om kursvärderingar som enligt lag ska finnas. För oss är det en självklarhet att dessa inkluderar mål om jämlikhet, hållbar utveckling och sambandet mellan forskning och utbildning. I målen om rättssäkerhet är även en fungerande antagning av stor vikt. Denna bör dessutom öppna upp för möjligheter till alternativa urvalsmetoder för att bredda rekryteringen. Två ytterligare aspekter är internationalisering och arbetslivsanknytning. En väl fungerande internationalisering krävs för att öppna upp för en mångfald av perspektiv. Arbetslivsanknytning krävs för att ge studenter bra inblick och goda erfarenheter i yrkeslivet. 3.1 Kvalitetssäkring En studentpopulation som är välinformerad och ett universitet som aktivt arbetar med att informera om de regler som gäller samt utvecklar tydliga riktlinjer i de områden där oklarhet råder kommer att bidra till en rättssäker studiemiljö. Detta gör arbetet och studierna lättare för lärare såväl som studenter.

Uppsala studentkår o ska arbeta för att all skriftlig examination ska vara anonymiserad, i möjligaste mån. o ska skapa en utbildning för studentrepresentanter om pedagogisk meritering i samband med rekryteringen o ska arbeta för att alla studenter ska ha fått adekvata verktyg och kunskaper inom metodik och teori inför uppsatsprojekt o ska verka för att ett bredare perspektiv representeras i kurslitteraturen, bland annat genom jämn könsfördelning och etnisk mångfald bland författarna o ska arbeta för att alla institutioner ska ha betygskriterier för hur självständiga arbeten bedöms o ska genomföra en kampanj om bildning och kritiskt tänkande o ska genomföra en utredning om vilka problem distans- och nätkursstudenter upplever o ska samarbeta med studentföreningar gällande studenters rättigheter o ska genomföra en utbildning om studentdemokrati och studenters rättigheter för studenter vid Uppsala universitet o ska dela ut pris för årets Grundutbildningsinstitution o ska tillsätta en utredning om implementeringen av hållbarhets- och genusperspektiv i Uppsala universitet o ska verka för att Uppsala universitet fastställer universitetsövergripande riktlinjer kring fusk och plagiat 3.2 Kursutvärderingar En högskola ska enligt lag ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan ska sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna och resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. Uppsala studentkår behöver ha tillgång till statistik kring hur väl kursutvärdering fungerar på utbildningen samt ha tillgång till samtliga kursutvärderingssammanställningar. Vidare kan kåren, genom att kräva att studentrepresentanter utses för sammanställning av kursvärderingarna, höja och säkra kursutvärderingarnas kvalité och användbarhet. Kursutvärderingarna blir då det naturliga kvalitetshöjande och kvalitetssäkrande inslaget på alla utbildningar och ger därutöver kåren ett gott underlag för studeranderepresentanter och för riktade insatser eller kampanjer. Uppsala studentkår o ska verka för att universitet utvärderar arbetet med kursvärderingar i förhållande till rådande riktlinjer samt användningsgraden av kursvärderingsfunktionen i Studentportalen. o ska se till att studentrepresentanter medverkar vid sammanställningen av kursvärderingar o ska verka för att kursutvärderingarna ska vara utformade för att utvärdera de reglerade krav som finns på utbildningen såsom jämlikhet, hållbar utveckling och sambandet mellan forskning och utbildningen o ska verka för att både kursvärderingar och kursutvärderingssammanställningar finns tillgängliga på nätet samt att resultaten aktivt redovisas för nya studenter på den aktuella kursen

3.3 Antagning Det måste bli tydligare hur antagningen till avancerad nivå ser ut. Vidare måste antagningssystemen göra det möjligt att bredda rekryteringen. Med alternativa urvalsmetoder öppnas möjligheten upp för fler att studera vid universitetet. Uppsala studentkår o ska tillsammans med universitet arbeta fram effektiva och rättsäkra sätt att anta studenter till den avancerade nivån o ska genom SFS arbeta med antagning baserad på reell kompetens och alternativa urvalsmetoder i syfte att bredda rekryteringen till Uppsala universitet o ska vara med och revidera och utvärdera programmet för breddad rekrytering i Uppsala universitet 3.4 Internationalisering Studieavgifterna har nu varit i kraft över ett år. Det är en reform som misslyckats med sina intentioner att öka utbildningskvaliteten, och istället lett till ett kraftigt minskat antal av utomeuropeiska studenter i Sverige. Denna utveckling måste bevakas och uppmärksammas. Det är också av vikt att svenska studenter som önskar studera utomlands tydligt får information om möjligheterna. Uppsala studentkår o ska genomföra en undersökning kring varför färre studenter väljer att studera utomlands inom ramen för universitets utbytesprogram o ska arbeta för att fler engelskspråkiga kurser möjliggörs på avancerad nivå o ska bevaka och tillse att konsekvenserna av införandet av studieavgifter utvärderas av Uppsala universitet o ska verka för att underlätta tillgodoräknandet av kurser lästa utomlands 3.5 Arbetslivsanknytning För att öppna för breda möjligheter i arbetslivet efter studier är det viktigt att det finns goda möjligheter till arbetslivsanknytning. Dessa kan kanaliseras på olika sätt som alla är av stor vikt - studie- och karriärvägledning, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och praktik. I dagsläget får studenter på VFU olika ersättningsnivåer. Det är varken rimligt eller hållbart att en del studenter i praktiken måste betala för att göra sin VFU. Detta måste ändras. Uppsala studentkår: o ska utvärdera studenters upplevelser av praktik och verksamhetsförlagd utbildning och arbeta för en förbättring o ska trycka på att universitetet informerar om riktlinjer som gäller under praktiken och den verksamhetsförlagda utbildningen o ska arbeta för att Uppsala universitet tar fram universitetsgemensamma riktlinjer för praktik och verksamhetsförlagd utbildning o ska arbeta för att fler av de sommarkurser som ges ska kunna tillgodoräknas inom utbildningsprogram o ska arbeta för att förbättra studie- och karriärvägledningen vid Uppsala universitet o ska arbeta för att universitetet skapar en fristående praktikkurs som kan sökas av alla studenter, även de som läser utanför program 4. Studiesocialt

Med studiesocialt avser vi allt som finns runtomkring själva studierna så som bostäder, socialförsäkringssystem, CSN, hälsofrågor och arbetsmiljö. Uppsala studentkår bedriver ett starkt och engagerat påverkansarbete mot Uppsala kommun, Uppsala universitet och rikspolitiker eftersom dessa delar är vitala om man som student ska kunna tillgodogöra sig studierna på ett tillfredsställande sätt. 4.1 Bostäder Bostadssituationen för uppsalastudenterna är fortsatt ansträngd. Under det gångna året har inte en enda ny studentlägenhet färdigställts i Uppsala och ska Uppsala fortsätta vara en attraktiv studieort så måste det byggas fler bostäder. Det är därför av yttersta vikt att kåren fortsätter jobba aktivt med kommunen och universitetet för att utarbeta en strategi som syftar till ökat studentbostadsbyggande. Men bostadsfrågan har också nationell karaktär varför gemensamma utspel, debattartiklar och kampanjer med studentföreträdare på andra lärosäten är en del av påverkansarbetet. Samtidigt finns strukturella problem som försvårar bostadssökandet för nya studenter. I Uppsala finns exempelvis runt 25 hyresvärdar som förvaltar studentbostäder och som ny student är det svårt att få en god överblick. Att samla information om dessa hyresvärdar och göra det överskådligt för studenter är något kåren ska jobba med under verksamhetsåret. Under det kommande året ska Uppsalahem revidera sitt kösystem för studenter eftersom studentstaden uppgått i Uppsalahem vilket ger Uppsala studentkår ett gynnsamt läge att påverka utformningen av kösystemet. Uppsala studentkår ska fortsätta uppmärksamma hur bostadssituationen påverkar Uppsalastudenterna ska verka för att kommunen tar fram en realistisk plan som leder till ökat tillskapande av studentbostäder ska bidra till ökad tillgång till samlad information om Uppsalas runt 25 uthyrare av studentbostäder ska verka för att kommun, universitet och andra relevanta aktörer vidareutveckla Studentboet.se ska bistå Uppsalahem att ta fram ett så bra kösystem som möjligt till studenternas förmån när Uppsalahem reviderar kösystemet för sina studentbostäder ska verka för att studentbostäder underlättar för studenter att leva hållbart genom god kollektivtrafik till och från bostaden, väl underhållna cykelvägar och miljöstationer där man kan källsortera. ska tillsammans med universitetet och kommunen erbjuda akutboenden för recentiorer som inte hittar bostad vid terminsstart ska tillsammans med studentföreträdare i andra studentstäder med bostadsbrist lobba nationellt för stimulanser för ökat studentbostadsbyggande ska verka för att studenter känner sig trygga i sina bostadsområden 4.2 Arbetsmiljö Våra campus är studenternas arbetsplats. I lagtexten likställs studenter med arbetstagare i arbetsmiljörelaterade frågor. För att universitetet ska upprätthålla en god utbildningsstandard och fortsätta vara en kreativ miljö att vistas i så krävs det att studenternas tillgång till en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö säkras. Med fysisk arbetsmiljö avses allt som har med lokalerna att göra så som tillgång till läsplatser, grupprum, bibliotek, goda föreläsningslokaler men också lunchrum, mikrovågsugnar och kylskåp. Med psykosocial arbetsmiljö avses att

studenter ska känna sig trygga på sin arbetsplats, att det råder ett öppet, jämlikt och tolerant klimat där man respekteras oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning eller ålder. Det är också viktigt med tillgången till läsplatser, bibliotek och grupprum också utanför kontorstid, särskilt i tentaperioder. Uppsala studentkår har genomfört större arbetsmiljöundersökningar både förra verksamhetsåret och 2010. Båda dessa rapporter borde därför följas upp för att se vad som har skett på området sen de genomfördes. Uppsala studentkår ska följa upp föregående års arbetsmiljöundersökningar som kåren genomfört ska verka för en tolerant, trygg och jämlik arbetsmiljö ska verka för att studenter har god tillgång på läsplatser, grupprum och lunchutrymmen ska verka för att universitetet är en miljö som är tillgänglig för alla oavsett funktionalitet ska verka för att universitetet är en hållbar arbetsplats 4.3 Uppsala studentkårs miljö- och hållbarhetsarbete Miljö och hållbarhet är en av vår tids stora utmaningar. Ska vi klara av de utmaningar vi står inför krävs att alla drar sitt strå till stacken och det gäller också Uppsala universitet, Uppsala studentkår och Uppsalastudenterna generellt. Arbetet för ett hållbart universitet kan delas in i flera aspekter. Alla studenter ska ha möjlighet att leva en hållbar livsstil genom tillgång till källsortering, cykelvägar och hållbart boende, men universitetet måste också implementera hållbarhet som en integrerad del av utbildningen samt tillse att byggnader och lokaler har en hållbar standard. Dessa olika delar finns integrerade i de utbildningspolitiska och studiesociala delarna av verksamhetsplanen. Utöver det arbetar Uppsala studentkår kontinuerligt med hållbarhetsfrågor genom att samla miljöengagerade studenter i olika forum för diskussioner, seminarier och utbyta idéer kring hållbarhetsarbete. Uppsala studentkår ska ge ut en hållbarhetsguide till internationella studenter om hur man lever hållbart i Sverige ska göra denna guide till ett återkommande projekt ska arrangera aktiviteter för olika studentgrupper - både svenska och utländska, de som redan är intresserade av miljöfrågor och de som inte har ett miljöintresse ska verka som en mötesplats för miljöintresserade studenter ska verka för att främja cyklismen i Uppsala genom att påtala behovet av ökat antal cykelparkeringar, fler och bättre underhållna cykelvägar, och god tillgång till cykelservice ska genom vår miljögrupp fungera som knutpunkten i ett nätverk bland de många gröna föreningarna i Uppsala, där arbetet för hållbarhet kan samordnas och idéer kan utbytas ska hjälpa till att möjliggöra idéer och projekt som verkar för hållbarhet ska verka för att skypeföreläsningar, videokonferenser och telefonmöten ersätter långväga resor med bil och flyg när det är möjligt ska verka för att hållbarhetsguiden även ska ges ut till alla studenter. 4.5 Levnadsstandard Studenter måste ha en god levnadsstandard. Denna behövs för studenters välmående, och studenterna behöver vara välmående för att ha en god studietid och studiemiljö. I detta ingår flera olika delar. Socialförsäkringssystemet, och utredningen om denna, måste ge förslag som ser till att studenterna inte faller mellan stolarna i trygghetssystemen. Studiemedlet måste vara på en nivå som ger god levnadsstandard och garanterar att heltidsstudier kan ske på heltid

utan att studenter behöver ta extrajobb vid sidan om studierna. Dessutom måste trygghetssystemet och studiemedlet fungera för studenter oavsett vilket stadium i livet de befinner sig i. Många studenter har exempelvis barn och har andra förutsättningar än en student som precis tagit examen från gymnasiet. Genom Kondoma Mera! verkar Uppsala studentkår för att främja studenters sexuella hälsa. Uppsala studentkår ska tillsammans med andra aktörer delta i kampanjer, seminarier och debattartiklar som syftar till att reformera socialförsäkringssystemet för studenter ska tillsammans med andra aktörer verka för att studiemedlet motsvarar utgifterna som krävs för en god levnadsstandard ska främja studenters sexuella hälsa genom Kondoma mera. ska verka för att minska den psykosociala ohälsan bland studenterna genom Studenthälsan ska verka för ökad trafiksäkerhet för cyklister genom Uppsala kommuns trafiksäkerhetsråd ska verka för att UL inför studentpris på SMS- och kontantbiljetter 5. Jämlikhetsarbete I en perfekt värld blir alla personer likvärdigt bemötta och behandlade utifrån sina respektive individuella förutsättningar, erfarenheter, bakgrund, identitet och sitt sätt att leva. Målet måste vara att alla människor har lika värde, rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Fortfarande finns dock starka normer och strukturer som utgör ett hinder för detta, och de genomsyrar hela samhället. Privilegier utifrån och normer kring exempelvis kön, sexualitet, etnicitet, trosuppfattning, funktionalitet och ålder, upprätthålls och reproduceras inom samtliga samhällsinstitutioner. Universiteten och högskolorna utgör en av samhällets mest inflytelserika institutioner för kunskapsbildning. De värderingar studenter möter under studietiden spelar en avgörande roll för utvecklingen av individens samhällssyn och därmed hur människor i sin tur agerar i framtiden gentemot varandra. Därför är det viktigt för Uppsala studentkår att synliggöra och aktivt motverka diskriminerande strukturer inom universitetet. Uppsala studentkår ska utifrån diskrimineringslagen (SFS 2008:567, DiskrL) arbeta för att studenter och doktorander inte utsätts för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning eller ålder. Utöver att arbeta utifrån de sju diskrimineringsgrunder som omfattas av DiskrL, har Uppsala studentkår valt att även inkludera social bakgrund, då det ofta utgör en faktor som är avgörande för en övergång till högre studier. Uppsala studentkår Ska främja och medverka i universitetets arbete för mångfald, jämlikhet och breddad rekrytering Ska verka för mångfald och jämlikhet internt inom kårens organisation och externt bland studenter Ska stödja sektionerna i deras lokala jämlikhetsarbete Ska knyta och upprätthålla kontakt med studentföreningar och andra föreningar som arbetar med jämlikhet Ska med jämlikhetsansvarig och andra engagerade starta en ny jämlikhetsgrupp öppen för intresserade och aktiva inom bland annat universitetet och kåren

Ska färdigställa och anta det reviderade åsiktsdokumentet om Uppsala studentkårs hållning i frågor som rör jämlikhet mellan samhällsgrupper och osaklig särbehandling av människor vid Uppsala universitet Ska under hösten 2012 genomföra ett samarbete mellan jämlikhetsansvarig och ESMeralda, bestående av seminarieserien Inkludera mera från teori till praktik i universitetsvärlden Ska ta fram ett nytt utbildningsmaterial som kan användas vid informationstillfällen om Uppsala studentkårs jämlikhetsarbete och vid föreläsningar om normer och diskriminering 6. Forskarutbildningsbevakning Doktorandnämnden är Uppsala studentkårs samarbetsorgan för de fakultetsanknutna doktorandråden. Nämnden består av företrädare för varje fakultetsdoktorandråd. Doktorandnämnden bevakar forskarutbildningsfrågor lokalt och nationellt samt behandlar övergripande frågor som rör alla universitetets doktorander. 6.1 Organisation och doktorandinflytande Uppsala studentkår, genom doktorandnämnden Ska utveckla samarbetet med fackliga och andra närliggande och strategiskt viktiga organisationer. Ska aktivt medverka i det nationella påverkansarbetet för forskarutbildningen, framför allt genom SFS-DK. Ska arrangera sociala aktiviteter, som After Work och doktorandgasque både i socialt syfte och som plattform för kommunikation med och organisering av universitetets doktorander. Ska tillsammans med doktorandråden verka för en stärkt närvaro på institutions- och fakultetsnivå. Ska utbilda doktorandrepresentanter på olika nivåer vid universitetet. Ska stärka och vidareutveckla studentkårens/doktorandnämndens kommunikation med universitetets doktorander. 6.2 Rekrytering Uppsala studentkår genom doktorandnämnden Ska verka för en fortsatt nolltolerans mot de strukturer som möjliggör förekomsten av skuggdoktorander. Ska belysa de strukturer som leder till en snedrekrytering till forskarutbildningen. Ska verka för en rättssäker och tydlig rekryteringsprocess till forskarutbildningen. Ska aktivt arbeta för fler postdoc-tjänster för att säkra en fortsatt karriärväg för välmeriterade nydisputerade forskare inom alla fält. Ska driva att universitetets överskottsmedel kommer doktoranderna till del. 6.3 Arbetsvillkor Uppsala studentkår genom doktorandnämnden Ska verka för att Uppsala universitet tar bort utbildningsbidrag som finansieringsform för att helt ersättas av doktorandanställning från dag 1 av forskarutbildningen. Ska verka för att stipendier som finansieringsform för doktoranders försörjning avskaffas helt och ersätts av doktorandtjänster. När så inte sker ska stipendiaten, genom tillägg, få samma löneutveckling som övriga doktorander (ej enbart motsvarande utbildningsbidrag).

Ska verka för att alla institutioner, enligt gällande avtal, genomför revision av doktoranders löner vid 24 respektive 38 månaders avklarad studietid motsvarande 50% och 80% av genomförd forskarutbildning. Ska verka för att information om de villkor som gäller för forskarutbildningen finns lättillgänglig för doktoranderna. Ska aktivt driva frågorna om igångsättningsmånader efter föräldraledighet och sjukskrivning för alla doktorander oavsett fakultet, samt en rättvis beräkning av prolongation för vård av sjukt barn. Ska verka för att undervisningssituationen för doktoranderna blir bättre och mer samstämmig mellan olika delar av universitetet och att strukturerna kring tilldelning av undervisning, samt tilldelningen av timmar för utförd undervisning, blir tydligare. 6.4 Pedagogisk meritering Uppsala studentkår genom doktorandnämnden Ska verka för att alla doktorander som så önskar ska ges möjlighet till pedagogisk meritering med adekvat handledning inom ramen för forskarutbildningen. Ska verka för att alla doktorander som undervisar får genomgå pedagogisk utbildning, och att den antingen räknas som kurs i forskarutbildningen eller ingår i institutionstjänst (och därmed ger prolongation). Ska verka för att doktorander som undervisar får en ordentlig introduktion till och handledning i undervisningssituationen. 6.5 Handledning Uppsala studentkår genom doktorandnämnden Ska verka för att alla doktorander ska ges möjlighet till utvecklingssamtal med någon annan än handledaren, och därvid även ges möjlighet att utvärdera den individuella studieplanen. Ska verka för att den doktorand som fått bristfällig handledning ska ha rätt till prolongation, bekostat på fakultetsnivå. Ska verka för att kraven och förväntningarna på handledare tydliggörs i den individuella studieplanen, samt att den enskilda doktoranden ska kunna påverka situationen om handledaren inte följer kraven och att insatser ska kunna sättas in snabbare om handledningen inte fungerar. Ska uppmärksamma vikten av handledarrelationen och verka för möjligheten för fler doktorander att få en tredje handledare/mentor, särskilt kvinnliga doktorander utan kvinnlig handledare. 6.6 Internationella doktorander Uppsala studentkår genom doktorandnämnden Ska verka för att en ny tillståndsform för visum för doktorander införs, med möjlighet att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd. Ska verka för att information om doktoranders villkor och rättigheter ska finnas tillgänglig på engelska. Ska se över forskarutbildningsbevakningen för att utreda i vilken grad möjligheterna för utländska doktorander att delta i verksamheten kan förbättras. Ska verka för att de doktorander som önskar får genomgå undervisning i svenska.

Rambudget 2012/2013 Områden 11/12 12/13 Diff Medlemsavgifter och bidrag/registerdrift 11 086 11 106 20 Kårval 133 128 5 Fullmäktige 22 52 30 Studiebevakning centralt 1877 2043 166 Studiebevakning lokalt 3033 2983 50 Styrelsearbete 324 245 79 Projekt och övrigt 244 608 364 Ergo 493 849 356 Information 798 625 173 Studentservice 312 333 21 Administration och personal 975 938 37 Förvaltning 803 746 57 Norreda 6 0 6 Externt finansierat, avser lönebikostn. 240 335 95 Lönebikostnader 2461 2111 350 Avskrivningar 40 38 2 Finanskonton 154 225 71 Fondavsättningar 29 33 4 Budgeterat resultat 0 0 Enhet: kkr (tusental svenska kronor)

Bilaga 1 Konton 11/12 12/13 Terminskort och kåravgifter Avgift: 45 kr 3001 Kåravgifter ht, netto 45 kr) 990 990 22000 medl X 45 kr 3002 Kåravgifter vt, netto 45 kr) 990 990 22000 medl X 45 kr 3003 Bidrag universitetet 9 716 9 716 440 kr X 23244 X 95 % 3004 Inskrivningsavgifter 0 0 3005 Förseningsavgifter 0 0 3006 Registerintäkter 85 80 Annonsintäkter, KK, LänsF, Farmis 3007 Bidrag registerlöner KK 180 190 Intäkter 11 961 11 966 3010 Registerdrift 130 110 3011 Utskick 210 210 3012 Portalen 215 220 3070 Registerlöner 285 295 Registeransvarig+20% Registertjänst 3099 Övriga registerkostnader 35 25 BG-kostnader + kontantkvitton Kostnader 875 860 Resultat 11 086 11 106 Kårval 3101 Porto kårval 0 0 3102 Tryckkostnader internetval 0 0 3103 Information kårval 20 20 3175 Arvoden valarbetare 65 50 3176 Arvoden valutskottet 18 18 3199 Övrigt 30 40 Summa Kårval 133 128 Fullmäktige 3110 Sammanträdeskostnader fum 10 35 3177 Arvoden fullmäktige 12 17 3198 Övriga fullm. kostnader 0 0 Summa Fullmäktige 22 52

Studiebevakning Studiebevakning, centralt 3201 Doktorandnämnden 42 87 Inklusive verksamhetsbidrag 3205 SFS avgifter 115 120 Enligt räkning enligt avtalat 3206 SFS, resor mm 20 45 Inkluderar SFS-FUM-delegationen 3207 Div. arbetsgrupper 5 15 Dyslektikerna, SU, kårjurister m m 3208 Litteratur 5 5 3270 Löner studiebevakning 482 510 Anställda (Per och Elisabet) 3275 Arvoden studiebevakning 1 077 1093 (3*pres 13 mån+ int och studo 12,5 mån + jämo och sekr 10,5 mån)*13700 3277 Arvoden Doktorandnämnden 93 93 3299 Övriga kost studiebevakning 10 5 3301 Projektintäkter internationell verksamhet 70 30 Mis + Tele2 3209 Utgifter internationell verksamhet 20 60 MiS + beginners guide + buddy 3302 Intäkter jämlikhetsarbete (jämställdh.pris) 0 0 3210 Utgifter jämlikhetsarbete 20 40 3211 Utgifter studentombudsarbete 4 0 Fika kårjusietr. Flyttat till 3207 3212 Utgifter mediebevakning och remisser 4 0 xxxx Marknadsföringssatsning 50 0 Flyttat till 3242 Summa Studiebevakning, centralt 1 877 2043 Sektioner (studiebevakning, lokalt) 3202 Verksamhetsbidrag 60 50 Fakultetesövergripnde, partibidrag etc. 3213 3219 Sektionsmedel 776 775 15 kr/term * medl + 5 kr HST 3276 Arvoden studiebevakare 2 197 2158 15 st*13700 kr*10,5 månader Summa Sektioner (studebevakning, lokalt) 3 033 2983 Projekt och övrigt 3230 Bidrag Studenthälsan 126 126 Enligt avtal 3231 Programverksamhet 3 15 3233 Utåtriktade arrangemang 75 55 Kårfika och kårveckor till stor del + varannan vatten 3234 Intern social verksamhet 15 30 Personalverksamhet (personaldag etc) 3279 Arvoden projekt/programverksamhet 10 112 orgutr + omröstn 41 + ESM 61 + ev övr 10 3297 Övriga kostnader projekt 30 30 Olika projekt t.ex hållbarhetsdag XXXX Intäkter arbetslivsanknytningsarbete 40 0 Lämnar budgetutrymme om man vill göra projekt XXXX Utgifter arbetslivsanknytningsarbete 40 0 Lämnar budgetutrymme om man vill göra projekt XXXX Miljöarbete 10 20 Miljögruppen 3238 Kultur foto och dokumentationsarbete 5 10 Foto, dokumentation och konst xxxx Omröstning 0 60 xxxx Utredningar + Studentboet 0 160 3307 Projektintäkter (sponsring/bidrag) 30 10 Ex Hållbarhetsdag Summa Projekt och övrigt 244 608

Styrelsearbete & kurser/resor/repr. (inkl presidium) 3220 Sammanträdeskostnader styrelsen 5 10 Mötesfika m m 3221 Konferensavgifter, utbildning, kurser 25 35 Utbildningsdagar osv 3222 Resor studiebev. 25 60 3223 Övriga bidrag 0 0 3224 Till disposition 244 102 3225 Representation/uppvaktn. (kåren generellt) 20 22 3278 Arvode sekr 0 1 3298 Övriga kostnader styrelsen 5 15 XXXX Omställningskonto 0 0 Summa Styrelsearbete 324 245 Resultat studiebevakning totalt 5 478 5879

Ergo 3501 Annonser 1 380 1 200 3502 Webannonser 50 60 3504 Prenumerationer 0 0 3506 Studenthälsan ersättn 50 50 3507 Övriga intäkter 60 0 Intäkter 1 540 1310 3510 Köpta texter 3 3 3511 Inköp datorprogram 0 0 3512 Resor & Traktamenten 6 6 3513 Tryckning 465 540 Nytt avtal 3514 Distribution 695 760 Skickar till alla medlemmar + icke-medlammar uppsala 3515 Bilder 5 5 3517 Webbsida 20 5 3570 Löner och arvode webbred 734 730 2 red + redigerare + 7 mån webbred 3571 Honorar text/bild 95 95 endast bruttolön 3599 Övrigt 10 15 Kostnader 2 033 2159 Resultat 493 849 Information 3240 Studentradion / Student Tv 42 22 3241 Hemsida 325 50 1140 kr/mån+ extra kostnader 3242 Trycksaker m m 90 140 Inkl 20000 till Studentloppet 3280 Lön info /affisch/hemsida 331 373 Info anställd fr 1/12, affiscerare 6000 kr, webbred 50 % fr 1/10 3296 Övriga kostnader information 10 40 Resultat 798 625 Studentservice 3701 Studentkortet & Recentior 0 0 3702 Kopiering/utskrifter 90 90 Enligt utfall förra året 3703 Telefonintäkter 10 10 Enligt utfall förra året 3704 Övrig försäljning 12 12 Enligt utfall förra året Intäkter 112 112 3710 Inköp för försäljning 4 5 3770 Löner reception 420 440 Karin o A-P (1,55 tjänst)

3799 Övriga kostnader studentservice 0 0 Kostnader 424 445 Resultat 312 333

Administration och personal 3801 Sålda Rikskuponger 50 50 3802 Portointäkter 12 10 3803 Ersättn för administration 22 20 V-Dala Intäkter 84 80 3820 Personalvård 20 20 3821 Företagsfriskvård 19 19 3822 Företagshälsovård 5 5 3823 Personalutbildning 25 25 3824 Inköpta Rikskuponger 125 80 3825 Livsmedel / kaffemaskin 60 50 3829 Porto och frakter 40 25 3830 Telefon 70 70 Enligt utfall 3832 Administrationsavgifter 20 20 Enligt utfall 3833 Bokföring, löner, fakturering 20 15 Extra Öhrlings bokslut 3834 Föreningsavgifter 13 32 3835 Försäkring, advokat, inkasso 20 20 3836 Revision 50 50 Extra Öhrlings 3839 Prenumerationer 20 20 3870 Löner personal 550 565 Casper + Olle 75 % 3899 Övrigt 2 2 Kostnader 1 059 1018 Resultat 975 938 Förvaltning 3815 Intäktshyror 223 223 Enligt avtal Intäkter 223 223 3850 Hyror 540 450 Enligt avtal, hyresrabatt 100 tkr 3851 Reparationer & underhåll 25 25 3852 Lokal och städmateriel 30 40 3853 Förbrukningsinventarier 200 200 3855 Kopieringspapper, toner 40 50 3856 Trycksaker 6 6 3857 Kontorsmateriel 12 15 3858 Maskinunderhåll 50 60 T.ex. kopiatorer 3859 Datortillbehör, program mm 60 60 3875 Arvoden datoransv, internrev 28 28 Erik nätverk + internrevisorer 6tkr 3898 Övriga lokalkostnader 35 35 Radiotjänst, larm, entrémattor, nyckelknippor

Kostnader 1 026 969 över enligt utfall Resultat 803 746 Norreda Norreda Torp 3601 Uthyrningar 265 244 Intäkter 265 244 3670 Löner 60 60 Olle 25 % 3671 El, va, försäkringar, tele 107 95 3672 Förbrukn.art, kökutr., mask 22 17 3673 Reparationer och underhåll 60 60 3674 Driftskostnader kårbilen 8 10 3699 Övriga kostnader 2 2 Kostnader 259 244 Resultat 6 0 Intäkter fonderas exkl avskrivning

Externt finansierat INGA BELOPP SATTA FÖR EXTERNT FINANSIERAT DÅ INTÄKTER OCH KOSTNADER BÖR BLI I BALANS, DOCK ATT ARB.GIV. AVGIFTER OCH AVTALSPENSION RESERVERAS HÄR. Summa Externt finansierat 240 335 Esmeralda, Kondoma, Bostadsansv Resultat 240 335 Lönebikostnader 4001 Arbetsgivaravgifter 2 259 1 881 ca 46 tkr intäkt kk, 158 tkr lägre t o m 1231 tack vare arvoderade födda 1986 eller senare 4005 Avtalsförsäkr. löneskatt 202 230 Resultat 2 461 2111 Avskrivningar 4101 Kontorsmöbler 0 0 4102 Kontorsmaskiner 0 0 4103 Inventarier Ergo 0 0 4105 Inventarier Norreda 40 38 Resultat 40 38 Finanskonton 4201 Räntor 150 220 4205 Ränta & avgifter handlån 5 5 Intäkter 155 225 4210 Kostnadsräntor 1 0 Kostnader 1 0 Resultat 154 225 Fondavsättningar 4301 Avsättning Vfbf 5 5 4322 Ianspråktagande Norreda 34 38 Höga avskrivningar 5 år p g a senaste renoveringen 4308 Övriga fondavs/uttag 0 0 Resultat 29 33 Periodens resultat 0 0

Från/till Reservfonden 0 0 Resultat 0 0

Fondavsättningar Finanskonton Avskrivningar Lönebikostnader Externt finansierat, avser lönebikostn. Norreda Förvaltning Administration och personal Studentservice 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2 000 4 000 Budgetjämförelse 11/12 12/13 Information Ergo Projekt och övrigt Styrelsearbete Studiebevakning lokalt Studiebevakning centralt Fullmäktige Kårval Medlemsavgifter och bidrag/registerdrift

Fondavsättningar Finanskonton Avskrivningar Lönebikostnader Externt finansierat, avser lönebikostn. Norreda Förvaltning Administration och personal Studentservice Information Ergo Projekt och övrigt Styrelsearbete Studiebevakning lokalt Studiebevakning centralt Fullmäktige Kårval Medlemsavgifter och bidrag/registerdrift 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2 000 4 000 11/12 12/13 Förändring budget 08/09 till 09/10 Fondavsättningar Finanskonton Avskrivningar Lönebikostnader Externt finansierat, avser lönebikostn. Norreda Förvaltning Administration och personal Studentservice Information Ergo Projekt och övrigt Styrelsearbete Studiebevakning lokalt Studiebevakning centralt Fullmäktige Kårval Medlemsavgifter och 400 200 0 200 400

Medlemsavgifter/registerdrift 0 Kårval 0 Fullmäktige 0 Studiebevakning centralt 0 Studiebevakning lokalt 0 Styrelsearbete 0 Projekt och övrigt 0 Ergo 0 Information 0 Studentservice 0 Administration och personal 0 Förvaltning 0 Norreda 0 Externt finansierat, avser lönebikostn. 0 Lönebikostnader 0 Avskrivningar 0 Finanskonton 0 Fondavsättningar 0 Budgeterat resultat 0

Anställda och arvoderade 2011/2012 13 mån 12,5 mån 10,5 mån klump Summa Terminskort och kåravgifter tkr % 3070 Registerlöner 295 4,4% 295 295 Registeransvarig+20% Registertjänst Kårval 3175 Arvoden valarbetare 50 0,8% 50 50 3176 Arvoden valutskottet 18 0,3% 18 18 Fullmäktige 3177 Arvoden fullmäktige 17 0,3% 17 17 Studiebevakning (centralt) 3270 Löner studiebevakning 510 7,7% 510 510 Anställda (Per o Elisabet) 3275 Arvoden studiebevakning 1093 16,5% 3,0 2,0 1,5 0 1093 (3*pres 13 mån + int och studo 12,5 mån + jämo och sekr 10,5 mån)*13700 3277 Arvoden Doktorandnämnden 93 1,4% 93 93 Studiebevakning (lokalt) 3276 Arvoden studiebevakare 2158 32,5% 15,0 0 2158 15 st*13700 kr*10,5 månader Projekt och övrigt 3279 Arvoden projekt/programverksamhet 112 1,7% 112 112 orgutr, omröstning 41, ESMeralda 61 + ev 10tkr Styrelsearbete 3278 Arvode sekr 1 0,0% 1 1 Sekreterare styrelsemöten Ergo 3570 Löner 730 11,0% 0,0 730 730 Sara + Ida + redigerare + webbred 7 mån 3571 Honorar text/bild 95 1,4% 95 95 Information 3280 Lön info /affisch/hemsida 373 5,6% 373 373 Info anställd fr 1/12, affiscerare 6000 kr, webbred 50 % fr 1/10, affischerare Studentservice 3770 Löner reception 440 6,6% 440 440 Karin o A-P (1,55 tjänst) Administration och personal 3870 Löner personal 565 8,5% 565 565 Casper + Olle 75 % Förvaltning 3875 Arvoden datoransv, internrev 28 0,4% 28 28 Erik nätverk + internrevisorer 6tkr Norreda 3670 Löner 60 0,9% 60 60 Olle 25 % Summa 6637 100% 3 2 17 3387 6637 Lönebikostnader 4001 Arbetsgivaravgifter 2085 xxxx Externa projekt 335 Summa 2420 Totalt 9058