Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Relevanta dokument
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Teknik Granbergsskolan 7-

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

En produkts livscykel

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Kort om kursplanen i teknik

Pedagogisk planering

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Sidor att läsa inför provet vecka 49

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Flaxande fjärilen Frida

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Härliga hörselskydden Hilma

Krypande kaninen Karin

Kursplanen i ämnet teknik

Teknikplanering Olaus Petriskolan, Örebro

Undersökningar av tekniska lösningar

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Trassliga trådspelet Troja

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Häftiga hästskolampan Hanna

Göteborg 5 december Teknik

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Lilla lyckohjulet Lina

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Smidiga stegsnurraren Sonja

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Teknikplanering Olaus Petriskolan, Örebro

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Spännande Skuggfiguren Sofia

Strålande skrivaren Sara

Fladdrande flygfäet Felicia

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Extramaterial till Spektrum Teknik

Diviga diodtavlan Diana

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Veviga vindsnurran Vilma

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Kommentarmaterial till kursplanen i teknik

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Innehållet i teknik Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö

Lysande läslampan Lillian

Smarta sömnmaskinen Stina

Mekaniska majblomman Maja

TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????

Tema Fågelholk - ett teknikarbete för klass 6-7

LPP Huset. Ett teknikarbete för år 9 Knorra 2016

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Arbetsområdet Elektronik

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Kommentarmaterial till kursplanen i teknik

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Transkript:

Teknikens innehåll Maria Svensson Linköpings universitet, FontD Göteborgs universitet Cetis Maria.svensson@ped.gu.se

Vd Vad är dt det här? hä?

Centralt innehåll! Tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och natur Konstruktion, innovation och dokumentation Det centrala innehållet står för 75% av innehållet

Varm ärtsoppa ur ett hål i faxen En präst lär ha sagt att han har lättare att förstå att Jesus gick på vattnet än hur en fax fungerar. (Förmodligen en religiös präst) För den som inte ens begriper hur man får en hiss att stanna på rätt våning är det bara att instämma. Faxen är ett mysterium. Här stoppar man in ett papper i en maskin och i nästan samma ögonblick är brevet framme hos mottagaren. Man behöver inte ens öppna fönstret. En av alla frågor man ställer sig är: vad i hela LM Ericsson håller texten till innan den når mottagaren? Befinner den sig några ögonblick inne i ett rymdmoln av meddelanden och sorteras ut av någon högre makt? Och vad kan detta vara för en makt, nu när Hyland är borta? Det vore fint om någon på ett enkelt och lättfattligt sätt ville förklara denna procedur. Om GP vill upplåta ett par sidor för ändamålet. Klart är emellertid att tekniken gör oss till slöfockar. Man behöver inte svara i telefonen, det gör telefonsvararen och man behöver inte gå till banken utan bara trycka in några knappar på telefonen. Inte behöver man gå på bio heller. I stället knappar man in sitt personnummer på telefonen och vips har man Kevin Costner i vardagsrummet. Eller Åsa-Nisse i raketform. Snart kan man nog beställa mat också. Man ringer till ICA och så kommer det ärtsoppa ur ett hål i faxen Hagge Geigert

Dagens teknikkomplexa samhälle

Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper i teknik för att hantera vår vardag med föremål, system och processer. Det handlar om kunskaper för att använda teknik men också kunskaper k för att kunna orientera sig och fatta beslut om teknik.

Vad är det som är nytt? Undervisningen skall behandla ett bestämt innehåll Undervisningen av detta innehåll skall ge eleverna förutsättningar att utveckla vissa förmågor De innehållsliga delarna beskrivs i relation till olika åldersspann. - Dokumentation tydliggörs - El och elektronik får en tydligare plats - Teknikens problemlösande karaktär markeras - Teknikutvecklingsarbetet och dess faser betonas - Styr- och reglerteknik får en tydligare plats

Konstruktioner att studera Hållfasthet, stabilitet Föremål Med rörliga delar Mekanismer med kraftöverföring Ord och begrepp Elektronik Grundläggande Elkomponenter TEKNISKA LÖSNINGAR Lösningar I naturen Med elkomponenter Med styr- och reglerteknik System och komponenter Komponenter och delsystem Samverkan mellan delar Material Egenskaper och sammanfogning I konstruktioner

Teknisk utveckling Innovationer Föremål Historiskt Behov Konsekvenser av teknikval Ekonomiska, etiska, sociala, kulturella TEKNIK MÄNNISKA SAMHÄLLE NATUR Säkerhet El System och komponenter Förändring över tid Orsak-verkan, fördel-nackdel Samverkan mellan delar Globalt Resurshushållning Tillverkningsprocesser Tekniska lösningar

Konstruktioner att göra Enkla mekanismer, Hållfasthet, stabilitet, struktur El, styr- och reglerteknik, pneumatik Föremål Funktion, uppbyggnad Förbättrings möjligheter KONSTRUKTION INNOVATION DOKUMENTATION Teknikutvecklingsarbete Faser - Identifiering av behov, Undersökning, Förslag till lösning, Konstruktion, Utprövning Samverkan mellan faserna Dokumentation Skisser, skisser med måttangivelser, ritningar med måttangivelser Modeller fysiska och digitalait Rapporter

Teknikkunskaper Att göra, hantera och använda Att observera, studera och utveckla

Centralt innehåll i relation till teknikkunskaper Att göra, hantera, använda Att observera, studera, utveckla Tekniska lösningar Konstruktionsmaterials egenskaper och hur de kan sammanfogas Konstruktioner att studera Lösningar - I naturen, Konstruktion, innovation, dokumentation Konstruktioner att göra Skisser och ritningar Teknik, människa, Teknikutvecklingsarbete Konsekvenser av teknikval samhälle, natur Teknikutvecklingsarbete

FÖREMÅL SYSTEM Funktion och uppbyggnad rörliga delar mekanismer med kraftöverföring sammanfogningar Förbättrings möjligheter behov Historisk utveckling Komponenter och delsystem Samverkan mellan delar Förändring över tid Orsak-verkan, fördel-nackdel Globala system Styr och regelrteknik Resurshushållning Tillverkningsprocesser Tkik Tekniska lösningar

EL OCH ELEKTRONIK KONSTRUKTION El säkerhet Grundläggande elektronik Konstruktioner att studera Hållfasthet, stabilitet El-komponenter Lösningar med el-komponenter med styr- och reglerteknik Konstruktioner med el, styr- och reglerteknik, pneumatik Konstruktioner att göra Enkla mekanismer, Hållfasthet, stabilitet, struktur El, styr- och reglerteknik, pneumatik Material i konstruktioner Egenskaper och sammanfogning

KOMMUNIKATION TEKNIKUTVECKLING Ord och begrepp Skisser, skisser med måttangivelser, Ritningar med måttangivelser Modeller fysiska och digitala Rapporter Innovationer Teknikutvecklingsarbete Faser - Identifiering av behov, Undersökning, Förslag till lösning, Konstruktion, Utprövning Samverkan mellan faserna Konsekvenser av teknikval Ekonomiska, etiska, sociala, kulturella Resurshushållning Tillverkningsprocesser Tekniska lösningar

Progressionen i förhållande till det centrala innehållet Vdä Vad är dtfö det för kunskaper k som innehållet hålltbygger vidare på mellan de olika åldersspannen?

Handlar progression om att uppfatta fler delar? Förskola - skolår 3? Skolår 7-9? Eller handlar progressionen om att utveckla vissa förmågor?

Centralt innehåll i relation till förmågor som eleverna skall utveckla: förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och natur, samt analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Tekniska lösningar HUR UPPFATTAR NI PROGRESSIONEN? I årskurserna 1-3 - Några vanliga föremål som består av rörliga delar och vilken funktion de rörliga delarna har, till exempel i leksaker och verktyg. I årskurserna 4-6 - Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. I årskurserna 7-9 - Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse, till exempel i tvättmaskiner, dörröppnare och grävmaskiner.

Tekniska system I årskurserna 4-6 - Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor och metspön. - Vanliga tekniska system i samhället, till exempel lokala trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Systemens förändring över tid och några orsaker till detta. I årskurserna 7-9 - Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. - Globala tekniska system, till exempel internet. Fördelar, risker och sårbarhet med dem.

Dokumentation I årskurserna 1-3 - Dokumentation i form av enkla tekniska skisser med förklarande ord och begrepp, samt dokumentation med fysiska modeller. I årskurserna 4-6 - Dokumentation i form av tekniska skisser och avbildningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser, samt dokumentation med fysiska modeller. I årskurserna 7-9 - Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser, samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Teknikens: Styrning Innehåll Påverkans nivå Konsekvenser av Föremål Individ Behov av System Samhälle Val av Process Miljö Användning av Lösning Historia Utveckling av Beskrivning av

Tekniska system Konsekvenser av System Individ Samhälle Miljö Historia