Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Relevanta dokument
Basala hygienrutiner

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Basala hygienrutiner

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Självklart! Läs det i alla fall

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Rena händer Rätt klädd

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Rena händer och rätt klädd

Talmanus Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Basala hygienrutiner och klädregler

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Rena händer Rätt klädd

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Multiresistenta bakterier

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Vårdhygieniska Argument

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Rätt klädd och rena händer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Viktigt med handhygien

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

Vårdhygien i hemmiljö

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Basala hygienrutiner och smittvägar

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Rätt klädd på jobbet

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Stopp för smitta och smittspridning. Länsövergripande hygienriktlinje för Region Norrbotten

Rätt klädd och rena händer

God vårdhygien inom vård och omsorg

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Välkommna! Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och smittvägar

Rätt klädd och rena händer

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Transkript:

Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen

Vi är ett hem för miljarder invånare Normalt skadar de oss inte, för huden bildar en skyddande barriär 1 gram tjocktarmsinnehåll innehåller 1 000 miljarder bakterier. Detta är mer än det totala antalet människor som bott på jorden.

MRSA, Meticillinresistent Staphylococcus Aureus Hud och slemhinnebakterie Periodvis bärarskap Orsakar sårinfektioner, bölder, infektioner i skelett och leder, ibland lunginflammation MRSA-Anmälningspliktig och smittspårningspliktig

MRSA i Europa

ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) Enzym som fäster på bakterier Smittar via kontakt - främst indirekt ESBL är anmälningspliktig

VRE Vancomycinresistenta enterokocker Tarmbakterie Smittar via kontakt - främst indirekt Städning extra viktig! Anmälningspliktig och smittspårningspliktig

Personal Risken för personal att smittas av antibiotikaresistenta tarmbakterier är liten om basala hygienrutiner tillämpas. Eksem på händerna

ESBLcarba

Vad är laboratoriehygien för er?

Laboratoriepersonal och smitta Principer: Förhindra indirekt smitta mellan personal/patienter Förhindra smitta från provmaterial/vävnad till personal Förhindra smitta från personal till provmaterial Förhindra smitta mellan prover

Lagens syfte Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö God hygienisk standard

ARBETSMILJÖLAGEN, kapitel 3 4 Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Hen ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10

Ersätter

Hanterar enbart smittrisker. Indelad: Gemensamma bestämmelser Kontakt med kroppsvätskor Generell del Laboratorier Skriften berör ca 1 miljon arbetare.

Syfte 1 Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga risker för att arbetstagare blir infekterade av smittämnen, eller blir varaktiga bärare av smittämnen, på grund av sina arbetsuppgifter. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter gäller för arbetsuppgifter som innebär att arbetstagare kan utsättas för smittrisker, på grund av uppgifternas art eller de förhållanden under vilka de utförs. Dessa föreskrifter gäller även studerande och praktikanter som under utbildning utför uppgifter som innebär att de kan utsättas för smittrisker på grund av uppgifternas art eller de förhållanden under vilka de utförs.

Förebyggande åtgärder 9 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare kan tvätta eller desinfektera händerna, i arbeten med smittrisk. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att se till att arbetstagare inte äter eller dricker i utrymmen med smittrisk.

Vaccination och andra medicinska åtgärder 10 Arbetsgivaren ska, vid behov, erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.

Arbete med risk för kontakt med kroppsvätskor Särskilda hygienåtgärder 14 De särskilda hygienåtgärderna ska minst omfatta följande: 1. Händerna ska desinfekteras före rent och efter orent arbete samt efter att skyddshandskar har använts. Om det behövs ska händerna tvättas med tvål och vatten innan de desinfekteras. 2. Händerna ska vara fria från smycken och liknande när handtvätt och handdesinfektion utförs. 3. Tekniska hjälpmedel som behövs för att förebygga smittrisker ska användas. 4. Vassa föremål som är avsedda att användas på människor och som kan komma i kontakt med kroppsvätskor ska vara försedda med en fungerande integrerad skyddsfunktion om sådana produkter finns tillgängliga på marknaden. 5. Vassa föremål, som har använts på människa eller djur, ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall. 6. Skyddshylsan ska aldrig sättas tillbaka på en kanyl eller annat vasst föremål som har använts på människa eller djur. 7. Vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska personlig skyddsutrustning användas, så som engångsskyddshandskar och visir. 8. Vid arbetsmoment som innebär risk för allvarlig luftburen smitta ska andningsskydd användas.

Arbete med risk för kontakt med kroppsvätskor Arbetskläder 16 För de arbetstagare som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg ska arbetsgivaren se till att arbetstagare tar av arbetskläderna när arbetsdagen är slut. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetskläder som är använda hålls åtskilda från andra kläder, tvättas i minst 60 C och förstörs vid behov. Allmänna råd: Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för tvätt av arbetskläder som omfattas av Socialstyrelsens krav på arbetskläder enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare.

Lokala hygienregler Ledningens ansvar

Basala hygien och klädregler

Handhygien Handsprit: omedelbart före och efter - direktkontakt med provmaterial - arbetsmoment - användning av handskar Handtvätt: - märkbart orena - tarmsmitta - efter toalettbesök - innan livsmedelshantering

Handhygien Synligt rena, otvättade Tvål & vatten Handdesinfektion

Inga långa naglar, lösnaglar eller nagellack

Smycken på jobbet S.aureus E.coli

Kortärmat Byt varje dag Arbetskläder Engångskläder / Skyddskläder Privat kortärmad bomullströja eller linne är tillåten under arbetskläderna Privatklädd?

Kortärmad arbetsdräkt Möjliggör handdesinfektion

Skyddskläder på laboratorium Risk för stänk - avproppning av rör - när man kastar infekterat material - när man packar avfall

Skyddskläder Skyddar arbetskläderna Engångs/flergångs Bytesfrekvens? Vattenavvisande/Vattentät?

Värmeplagg

Löst hängande hår ska vara uppsatt

Handskar - när? Handskar kan användas för att skydda dig själv eller för att skydda provet. Använd handskar vid risk för direkt kontakt med blod, liquor, vävnad, vävnadsvätska, sperma, synligt blodiga prover samt urin, sårsekret, sputum och faeces.

Handskar skyddar vid stickskada 46% minskad risk för smitta från kanyl 86% minskad risk för smitta från suturnål Blod på kanylens utsida stryks av mekaniskt på handsken Mast ST, Woodbine JD, Gerberding JL J Infect Dis 1993: 168; 1589-92

Stänkskydd vid risk för stänk av blod t.ex. vid avproppning av vaccutainerrör. vid allt arbete med syror och baser. plexiglasskärm på bänk eller vid dragbänk säkerhetsbänk skyddsglasögon eller visir

Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande.

Rengöring och desinfektion av ytor och föremål

Smålådor och fylla på

Rutiner rengöring? Rutiner diskdesinfektion? Rutiner spolo?

Bakterier Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006

Majoriteten är okända bärare Koloniserade i Tarmen Huden Naveln Urin Sår Luftvägar Svalget Risk för smittspridning i det tysta!

Händer och kläder plockar upp bakterier och virus och sprider vidare