Strategisk plan för SPARSÖR-FRUFÄLLAN-TOSSERYD Borås Stad
Innehåll Innehåll Översiktskarta 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Tidigare arbete 2 1.4 Avgränsning 2 1.5 Planeringsprocessen 3 2. Gemensamma förutsättningar 3 2.1 Förstudie väg 42 3 2.2 Översiktsplan 3 2.3 Bostadsbyggnadsprogram 4 2.4 Riksintressen, Natura 2000 4 2.5 Strandskydd 5 2.6 Grönområdesplan 5 2.7 Geologi, topografi, landskapsbild 5 2.8 Arkeologi 5 2.9 Bebyggelsehistorik 6 2.10 Detaljplaner 6 2.11 Befolkning 6 2.12 Naurmiljö, vattenskyddsområde 6 2.13 Energi, VA, dagvatten 6 2.14 Trafik 6 2.15 Trafikbuller från väg och järnväg 7 2.16 Kollektivtrafik och skolskjuts 7 2.17 Kommersiell och offentlig service 8 2.18 Skyddsavstånd med hänsyn till risker och 8 störningar 4. Konsekvenser 16 4.1 Bakgrund 16 4.2 Riksintresse 16 4.3 Strandskydd och vattentäkt 16 4.4 Natur- och kulturmiljö 16 4.5 Trafik 16 4.6 Miljö, hälsa och säkerhet 17 4.7 Geoteknik 17 4.8 Teknisk försöjning 17 4.9 Sociala aspekter 17 5. Genomförande, ansvarsfördelning 17 5.1 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder för väg 42 17 5.2 Kommunala investeringar 17 5.3 Markägoförhållanden 17 5.4 Detaljplan 17 5.5 Ersättning 17 3. Utbyggnadsförslag 9 3.1 Allmänt 9 3.2 Sparsör 10 3.3 Frufällan 12 3.4 Tosseryd 14
Strategisk plan för Sparsör-Frufällan- Tosseryd Borås Stad, Västra Götalands län, upprättad den 30 mars 2012 1. Inledning 1.1 Bakgrund Sparsör, Frufällan och Tosseryd, dit även Skogsryd inräknas, är tre mindre samhällen som i det närmaste är sammanvuxna och bildar ett ca 7 km långt bebyggelseband mellan Borås och Fristad. Närheten till Borås och Fristad och goda pendlingsmöjligheter till båda orterna, läget med utblickar över Öresjö samt stora sammanhängande strövområden och kulturlandskap i öster gör samhällena till attraktiva och efterfrågade bostadsorter. Tätorterna har under de senaste årtiondena vuxit och byggts ut och de detaljplaner som finns framtagna för bostäder och verksamheter är i stort sett fullt utbyggda. På grund av terrängförhållandena är det mesta av den lättexploaterade marken redan bebyggd. Kommunen äger inte mycket mark som är byggbar och har därför inte några tomter att erbjuda. Efterfrågan på att bosätta sig i området är mycket stor och det finns en önskan att få fram fler bostadstomter. Under senare år har det inkommit flera bygglovansökningar utanför detaljplan och begäran att upprätta detaljplaner vilket föranleder att ett samlat grepp tas om planeringen. Det är bakgrunden till att denna utredning tagits fram. Väg 42 och järnvägen till Herrljunga, Älvsborgsbanan, följer Öresjös östra sida och passerar genom samhällena vilket ger upphov till buller- och vibrationsstörningar. Barriäreffekterna samt trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblemen är stora främst för oskyddade trafikanter längs sträckan. Åtgärder på den aktuella vägsträckan som även omfattar sträckningen genom Fristad till Kvarbo sommarstad är högt prioriterad av Borås Stad. Flera utvecklingsområden för ny bebyggelse finns utmed vägen och detaljplanearbete för ny bostadsbebyggelse pågår på flera platser i närområdet till väg 42. Trafikverket har utfört en förstudie för väg 42 Borås, delen Sjöbo-Kvarbo sommarstad i syfte att klargöra förutsättningar och föreslå huvuddrag och principer för en förbättring av vägen. Åtgärdsförslag som redovisas i förstudien samt de olika idéer och tankar som framkommit vid diskussionsträffar med boende i samhällena, har medtagits i den strategiska planen. 2 Under augusti 2012 påbörjas ombyggnaden av väg 42 förbi Sjöbo, söder om Tosseryd. När vägen beräknas klar under hösten 2014 och utbyggnad av verksamhetsområdet Nordskogen kommer igång väntas bebyggelsetrycket öka ytterligare i de tre samhällena inklusive Fristad. 1.2 Syfte Den strategiska planen ska utgöra underlag för kommunens arbete med översiktlig planering och detaljplanering inom Sparsör, Frufällan och Tosseryd. I planen har möjliga nya utbyggnadsområden samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder särskilt studerats. Utredningen belyser översiktligt de planeringsförutsättningar som finns inom tätorterna men också inom angränsande markområden. Det är många förutsättningar som ska redovisas och vägas mot varandra. Den strategiska planen redogör för de intressen som finns men väger inte olika intressen mot varandra. Inte heller vägs olika bostadsområden mot varandra. Uppdraget har varit att undersöka och redovisa vilka markområden som kan vara lämpliga för en bostadsutbyggnad. Både privat- och kommunägda markområden har tagits med i utredningen. Ett markområdes lämplighet för byggnation påverkas inte av att det är privatägt, även om detta är en viktig förutsättning för ett genomförande. 1.3 Tidigare arbete Trafikverket har på initiativ av och på Borås Stads bekostnad bedrivit ett förstudiearbete för väg 42 Borås-Trollhättan, delen Sjöbo-Kvarbo Sommarstad under våren-hösten 2010. Tre allmänna samrådsmöten genomfördes under perioden 18-25 augusti 2010 i Tosseryd, Sparsör och Fristad. Samråd om förstudien hölls 1-14 september 2010 och en reviderad förstudie färdigställdes 2011-09-30. Borås Stad har parallellt med förstudiearbetet genomfört områdesstudier med diskussionskvällar i form av workshops med invånare i Tosseryd, Frufällan och Sparsör under september 2010. Särskilda träffar hölls också under februari 2011 med barn och ungdomar i respektive samhälle. För Fristad har arbete med en strategisk plan inletts under hösten 2011. Arbetet med områdesstudier och sammanställning av den strategiska planen har utförts av DTH Arkitekter på uppdrag av Borås Stad, Stadskansliet. 1.4 Avgränsning Den strategiska planen omfattar samhällena Sparsör, Frufällan och Tosseryd, där även Skogsryd ingår, och avgränsas i väster av Öresjö, norr om Sparsör av väg 42:s passage över Viskan och i söder av Nordskogens industriområde. I öster utgör höjdryggen i öster med Örskogen och Knektåsvägen avgränsning.
1.5 Planprocessen Syftet med den strategiska planen är att ge möjlighet till insyn, dialog och påverkan i ett tidigt skede mellan fastighetsägare, företagare, verksamheter, boende, föreningar, organisationer och myndigheter och övriga med ett väsentligt intresse att utveckla Sparsör, Frufällan och Tosseryd till attraktiva och hållbara platser att bo och verka i. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete tar tillvara lokala drivkrafter och resurser genom att öka enskilda individers, företag och föreningars engagemang för en gemensam utveckling i samverkan med kommun, statliga företrädare. Enskilt kan dessa parter åstadkomma mycket, men tillsammans ännu mer. Det är viktigt att arbetet bedrivs med helhetssyn och utifrån gemensamt förankrade visioner och mål. Kortast möjliga väg mellan idé och genomförande eftersträvas med respekt och förståelse för respektive parters värderingar och arbetssätt. Genom samråd kring den strategiska planen kan kommunen få in synpunkter som är till hjälp i arbetet med att utveckla och förankra ett hållbart utbyggnadsförslag. Kommunfullmäktige kommer att anta planen som ett inriktningsbeslut för den fortsatta planeringen i området efter att den varit på samrådsremiss och eventuella ändringar inarbetats. Den strategiska planen kommer sedan att ligga till grund för beslut inom Sparsör, Frufällan och Tosseryd. 2. Gemensamma Förutsättningar 2.1 Förstudie väg 42 Planerade sträckningar av väg 42, Vägverkets förstudie för väg 42, deken Sjöbo-Kvarbom sommarstad Väg 42, Sträckan Borås-Trollhättan har utretts i en vägutredning, 1998. Utifrån vägutredningen har f.d Vägverket tagit ett inriktningsbeslut som innebär att väg 42 ska ledas väster om Borås. Från Viaredsmotet byggs en ny vägsträckning till Sandhult och vägen fortsätter längs väg 180 till Alingsås. Från Alingsås finns två alternativa sträckningar via väg 180/190 eller väg 1890 för anslutning till befintlig sträckning av väg 42 mot Trollhättan. Pengar har avsatts till stråket Borås-Alingsås-Trollhättan, d.v.s vägarna 180, 1890 och 42, som pekats ut som prioriterat mot bakgrund av att det fyller en viktig funktion för bland annat kommun- och regionöverskridande arbetspendling. Pengarna ska finansiera åtgärder för att förbättra säkerheten vad gäller sidoområden, korsningar och mitträcken. Väg 42, sträckan mellan Borås och Fristad finns däremot inte upptagen i Trafikverkets regionala plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland under 2010-2021. En arbetsplan har upprättats för ombyggnad av väg 42 förbi Sjöbo. På flera håll saknas säkra passager över väg 42 och järnvägen för oskyddade trafikanter. Bristen på passager leder till att vägen och järnvägen korsas på obevakade platser. På vägen samsas genomfartstrafik med lokal trafik och oskyddade trafikanter. Hastigheten är hög och trafikrytmen är tidvis intensiv. Det kan vara svårt för trafik på anslutande gator att ta sig ut på väg 42. Längs en stor sträcka saknas separat gång- och cykelväg och koppling och hänvisning till det parallella gatunätet är bristfällig. Bebyggelse och målpunkter ligger på båda sidor av väg och järnväg och det finns ett stort antal korsningar med vägar och fastighetsutfarter. På delar av vägsträckan har vägen en tydlig landsvägskaraktär och närheten till bebyggelsen uppfattas inte. De större korsningarna är utformade med vänstersvängfält vilket ökar trafiksäkerheten men flera anslutningar har låg geometrisk standard och dåliga siktförhållanden. Flera allvarliga olyckor har inträffat längs sträckan, främst singelolyckor men också upphinnandeolyckor som beror på avsvängande fordon och när fordon stannat för gående vid övergångsställen. Standarden på Älvsborgsbanan har brister med plankorsningar vilket också kan leda till viss köbildning på väg 42. 2.2 Översiktsplan Borås Stad har under 2012 påbörjat arbetet med aktualitetsförklaring av nuvarande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling. Borås Stads spelregler för bebyggelsestruktur: - Ombyggnad och förtätning av bebyggelsen ska prioriteras utan att den sociala och yttre miljön försämras. Bostäder ska ha nära till grönområden av hög kvalitet. Verka för samlokalisering av bostäder och verksamheter som inte stör varandra. 3
- Omvandling av fritidshusområden till permanentboende kan vara lämpligt om det inte leder till ökade kommunala kostnader eller ökad belastning på miljöoch hälsa. - Ny bebyggelse ska lokaliseras i lägen som stärker områdets möjligheter till handel och service, underlag för kollektivtrafik. - Bebyggelse ska lokaliseras och utformas med hänsyn till energiförbrukning vid uppvärmning, miljö- och riskfaktorer, god trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet, god hälsa samt risken för olyckor och brott. - Bebyggelse med kulturhistoriskt bevarandevärde ska skyddas och hänsyn tas till lokal tradition samt stadsoch landskapsbild vid placering och utformning av bebyggelse. - Stor restriktivitet med dispenser från strandskydd. I bilaga till översiktsplanen redovisas möjlig markanvändning på tätortsskisser för Sjöbo och Fristad. Dessa omfattar inte Sparsör, Frufällan och Tosseryd varför behov finns av studier över möjliga utbyggnadsområden i dessa samhällen. För Skogsryd redovisas ett mindre område för bostäder Södra Ekhagen, mellan nuvarande järnväg och Skogsrydsvägen. 2.3 Bostadsbyggnadsprogram Borås ska växa vad avser antalet invånare. Därmed ökar behovet av nya bostäder. Kommunens utbyggnadsstrategi är att dessa i första hand ska tillkomma genom förtätning och kompletteringsbebyggelse inom tätorter eller i anslutning till befintliga strukturer som gator, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, ledningsnät. I Bostadsbyggnadsprogram, del 1, anges riktlinjer för bostadsbyggande: Planering för hållbart boende: - Möjlighet till nybyggnation av bostäder ska ges i alla större tätorter eller där tidigare gjorda investeringar ger utrymme för ytterligare exploatering. - Kommunen eftersträvar ett integrerat boende med varierat utbud av upplåtelseformer, bostadstyper och storlekar. - Ny bostadsbebyggelse ska vara ekonomiskt, ekologiskt och bostadssocialt långsiktigt hållbar samt av hög arkitektonisk- och byggteknisk kvalitet. I del 2, Handlingsplan för bostadsbyggande 2011-2014 redovisas fyra utbyggnadsområden för bostäder inom Sparsör och ett inom Tosseryd. Dessa är Vallavägen (privat, 20 villor, dp pågår), Paradis (Borås stad, ca 36 villor, par-/radhus, dp pågår), Hovalida södra (Borås stad/privat, 34 villatomter, dp klar och utbyggnad pågår), Hovalida norra (Borås stad/privat, ca 30 villatomter, dp pågår) samt Torpa-Sjöbo 2:10, Räfseryds gård (Peab, ca 50 villor, par-/radhus, dp uppdrag). 2.4 Riksintressen, Natura 2000 Väg 42 och järnvägen Älvsborgsbanan utgör riksintresse för kommunikationer vilket innebär att de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av dessa. Landskapet nordost om Sparsör, Fristad-Gingri, är riksintresse för naturvård och kulturmiljö och utgörs av värdefulla odlingsmarker med artrik flora och fauna. I området finns också drumliner och raviner med geovetenskapliga värden. Viskan som rinner genom området har ett rikt fågelliv och är lek- och uppväxtlokal för öring. Sumpskogen vid utloppet är en värdefull sträckfågellokal. Odlingslandskapet har fornlämningsmiljöer som avspeglar en kontinuerlig bebyggelsehistoria med gravfält och ensamliggande gravar från olika perioder, fossil åkermark i form av terrasser, Gingri kyrkplats, Fristad kyrka och kyrkby. Kröklings hage och Mölarp är Natura-2000 områden och avsatta som naturreservat. Slåtterängen på Mölarps ö har en rik flora med många speciella arter. Kröklings hage som också är naturminne inrymmer både ädellövskog, löväng och granskog. Reservaten och dess omgivningar är flitigt utnyttjade strövmarker. Kröklings hage 2.5 Strandskydd För Öresjö samt Lilla och Stora Tosserydssjön gäller ett utökat strandskydd på 200 meter. För Viskan gäller generellt strandskydd 100 meter. Strandskyddet gäller dock inte inom de områden som omfattas av detaljplaner (områden som var redan var planlagda undantogs när strandskydd infördes 1 juli 1975 och inom områden som planlagts senare har strandskyddet i många fall upphävts). I samband med att en ny strandskyddslag infördes 2009 återinträder strandskydd om detaljplan ändras eller upphävs. Strandskydd kan dock utifrån särskilda skäl upphävas av kommunen i samband med antagandet av ny detaljplan. 4
Karta restriktioner skogsområde utmed strandlinjen i Skogsryd. Området som omfattas av strandskydd inrymmer koloniområde och ett alkärr, höga naturvärden, stadsdelspark. Page 1 of 2 2.7 Geologi, topografi, landskapsbild Enligt översiktlig stabilitetskartering utgörs jordarten inom området till största del av moränjordar med Länsstyrelsens GIS-karta med natur- och kulturvärden samt strandskydd Av utbyggnadsområdena omfattas endast Södra Ekhagen i Skogsryd av strandskydd. Övriga åtgärder som småbåtshamn och anläggande av strandpromenad, badbrygga med badhus ut i Öresjö, rekreationsområde med bollplaner, badplats, uppförande av Skogsryds restaurang samt omläggning av gator och tunnlar för järnväg planeras delvis inom strandskyddat område och vissa av åtgärderna utgör dessutom vattenverksamhet. http://gisvg.lst.se/servlet/lst31?servicename=lst_ov&clientversion=3.1&form=true&encode=false Utblickar över Öresjö och Lakhallsbergen förekomst av ytligt berg. I områdets lågpunkter och närmast Öresjö förekommer inslag av silt och sand. Terrängen inom Tosseryd, Frufällan och Sparsör är kuperad med västvända branta skogsklädda sluttningar ned mot Öresjö vilket skapar fina utsiktsmöjligheter. Nivåskillnaderna uppgår som mest till ca 120 meter. Närmast sjön är marken relativt flack utom för södra delen av Sparsör och norra delen av Frufällan där det faller brant ned mot Öresjö. Höjdskillnaden mellan sjön och bebyggelsen uppgår här till mellan 20-50 meter. Områdets topografiska läge med stora höjdskillnader gör att vissa områden är svårexploaterade. Många av bostäderna är också sutteränghus eller består av källare. Eftersom de flesta av bostadsområdena ligger i en sluttning kan äldre människor och rörelsehindrade uppleva det som en större ansträngning att ta sig fram. Detta förhållande gäller även vid en nybyggnation. 2012-03-20 2.6 Grönområdesplan Förslag till revidering av Grönområdesplanen för Borås omfattar främst Borås centrala delar och de större tätorterna. Förtätning av stadens bebyggelse är viktig ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv med bland annat ökat kvarboende, minskade transporter och bibehållen kommersiell service. Av området som ingår den strategiska planen finns endast norra delen av Sparsör och södra delen av Skogsryd medtagna. I Sparsör ingår Mölarp/Gingri som naturområde med högsta klass, strövområde. Det utgör ett av Borås Stads mest värdefulla grönområden som är oersättlig och har mycket stort värde för kommunen. Dessutom redovisas ett naturområde som utgörs av skogsmark med elljusspår och bollplan, högt friluftsvärde, närpark. Detta är viktigt för grönstrukturen. Örestrand är ett 2.8 Arkeologi Marken inom områdets norra del ingår i ett av kommunens områden som är rikast på fornminnen. Öresjö och Viskan har använts för transporter sedan förhistorisk tid och vägen utmed Öresjös östra sida har anor från 1500-talet. Viskan skapade förutsättningar för industrins framväxt med bland annat tegelbruk och kvarnar. I området kring Viskan och Öresjö finns många spår som vittnar om dess betydelser. Landskapet har varit brukad under en lång tid och Sparsör med omnejd har varit en gynnsam boendeplats. Det är därför inte osannolikt att marken inom några av utbyggnadsområdena kan innehålla lämningar och att arkeologiska undersökningar därför behöver göras. 5
2.9 Bebyggelsehistorik Samhällena uppstod kring stationslägen och enklare hållplatser när järnvägen byggdes ut under 1860-talet. Hållplatser fanns i Sparsör, Frufällan och Skogsryd. Järnvägen lockade ut Borås borgerskap till de vackra miljöerna kring Öresjö vilket ledde till att det under början av 1900-talet uppfördes många sommarvillor utmed Öresjö. Sommarhusen var inspirerade av engelsk och amerikansk villaarkitektur. Längs Skogsrydsvägen finns många välbevarade villor med ett högt kulturhistoriskt bevarandevärde. I den natursköna miljön utvecklades även koloniområden och sommarhem för att ge människor möjlighet att komma ut ur staden. Området kring Skogsrydsvägen fram till Frufällan ingår i Borås Stads kulturmiljöprogram. Den äldre bebyggelsen är samlad kring järnvägen men stora delar av dagens bebyggelse har tillkommit efter järnvägens tillkomst under den första halvan av 1900-talet och utgörs huvudsakligen av fristående villabebyggelse. 2.10 Detaljplaner För alla områden som redovisas i denna strategiska plan behöver detaljplaner upprättas för att möjliggöra en eventuell bostadsbyggnation. För landsbygden föreslås stor restriktivitet mot att lämna bygglov och att detaljplaner inte ska tas fram utanför tätorterna eller utpekade utbyggnadsområden. En kort detaljplanehistorik görs i beskrivningen för respektive ort under kapitel 3. Utbyggnadsförslag. 2.11 Befolkning Tillsammans hade samhällena ca 2 400 invånare (2004). Befolkningen hade 2010 ökat i både Sparsör och Frufällan med drygt 10 procent. I Tosseryd hade befolkningen däremot minskat med knappt 4 procent. Barnfamiljer är den dominerande invånargruppen. Ökningen av antalet barn och ungdomar ligger i topp jämfört med övriga delar av kommunen. Åldersgruppen runt pensionsåldern är relativt stor, medan både unga vuxna och äldre är underrepresenterade. I befolkningsprognosen fram till 2015 förväntas befolkningen öka inom stadsdel Norr som omfattar Fristad och Sjöbo. 2.12 Naturmiljö, vattenskyddsområde I anslutning till föreslagna utbyggnadsområden förekommer områden med höga naturvärden som är viktiga att värna så långt detta är möjligt. Dessa kan vara områden som inventerats vid lövskog-/, sumpskogsinventering eller enskilda naturvärdesobjekt. Även nyckelbiotoper förekommer som ofta utgör rester från tidigare odlingslandskap. Ingrepp i dessa kräver dispens från biotopskyddet. Öresjö är kommunens vattentäkt. År 2006 beslutades om vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser infördes för att säkra dricksvattenförsörjningen. Hela området som ingår i den strategiska planen omfattas av de indelningar i olika skyddszoner som fastställts. Den primära skyddszonen inkluderar en strandzon som är 50 meter bred. Den sekundära skyddszonen inkluderar en buffertzon som är så stor att uppehållstiden i marken till sjöar och vattendrag är minst 100 dygn, dock minst 100 meter. Den tertiära skyddszonen omfattar resterande delar av Öresjö avrinningsområde och sammanfaller med vattendelaren. 2.13 Energi, VA, dagvatten Utmed väg 42 förekommer såväl elledningar som vatten- och avloppsledningar. En ny vattenledning har nyligen byggts ut genom Frufällan fram till Paradisvägen i Sparsör. Fjärrvärmeanslutning inom området är inte möjlig. För ny bebyggelse bör med fördel passivhusteknik kunna tillämpas för att minimera energianvändningen. På grund av kraftiga lutningar som ger en snabb avrinning och svårigheter att hitta tillräckligt stora plana ytor för dammar samt att undergrunden utgör berg bör för utbyggnadsområden hantering av dagvatten uppmärksammas i ett tidigt skede. I enlighet med Riktlinjer för dagvattenhantering i Borås Stad ska dagvatten från tak och fastigheter i första hand omhändertas lokalt och infiltreras på tomtmark. I andra hand föreslås dagvattenledningar i gator för att leda dagvatten till infiltrationsytor inom allmän platsmark. Dagvatten från gator och vägar bör ledas till öppna diken/dammar. En utredning, Sparsör exploatering, som belyser planerad exploatering och dess effekt på vattenförsörjningen inom Tosseryd, Frufällan, Sparsör och Fristad har utförts av DHI, 2011-12-14. Rapporten redovisar även en kostnadsberäkning av åtgärder och anläggningar som krävs för att möjliggöra anslutning av planerade utbyggnadsområden till det befintliga ledningsnätet. Utredningen visar att för två av områdena i Tosseryd utmed Knektåsvägen blir kostnaden mycket hög på grund av att två tryckstegringsstationer krävs. Kostnaden blir mer än tre gånger det normala per lägenhet för övriga områden vilket medför att dessa båda områden har utgått. Av samma skäl har ett utbyggnadsområde i Frufällan utgått. Området hat inte ingått i DHI:s utredning men då området ligger högt och är ganska litet bedöms kostnaderna bli höga. 2.14 Trafik Väg 42 utgör huvudinfart till Borås från norr och fyller en viktig funktion som pendlingsväg till Borås. 6
Vägen är starkt trafikerad och har mellan 8 700 och 9 700 fordon/årsdygn varav ca 8-11 % utgör tunga fordon. Trafikintensiteten är som högst mellan klockan 16-18. Trafikmängden är högre närmare Fristad beroende på att väg 1800 Paradisvägen/Hybergsvägen används som smitväg av trafik som ska österut för att slippa köra genom Borås centrum. Hybergsvägen har ca 2000 fordon/årsdygn varav 3-5 % utgör tung trafik. Hybergsvägen är smal och har dålig geometrisk standard. Anslutningen till väg 42 är inte anpassad för 2.15 Trafikbuller från väg och järnväg Bebyggelsens närhet till väg 42 och järnvägen innebär att det finns stora bullerproblem för de boende. Många hus ligger så nära vägen och järnvägen att riktvärdet på 55 dba ekvivalentnivå och 70 dba maximalnivå utomhus överskrids. Även vibrationer uppkommer. Enligt bullerberäkningar från Borås Stad 2009 har cirka 20 fastigheter intill väg 42 en ekvivalent ljudnivå över 65 dba, knappt hälften av dessa är industri- och verksamhetslokaler. Detta innebär att åtgärder som gör att riktvärden kan klaras krävs vid åtgärder som innebär nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägen. Det är framförallt för de utbyggnadsområden som ligger närmast väg 42 och väg 1800 Paradisvägen/Hybergsvägen i Frufällan och Sparsör som åtgärder mot buller behöver vidtas. I samband med pågående detaljplanearbete intill järnvägen i Sölebo, Sparsör, har en bullerutredning för järnvägstrafik tagits fram som visar vilka åtgärder som behöver vidtas för att riktvärdena ska klaras. För övriga utbyggnadsområden bedöms riktvärdena för trafikbuller klaras utan att särskilda åtgärder behöver vidtas. Väg 42 genom Sparsör Foto: Trafikverket tung trafik. Barriäreffekterna av väg 42 och Älvsborgsbanan upplevs som betydande då det generellt saknas möjligheter att kunna passera på ett säkert sätt. Hastigheten på väg 42 är hög med stor andel genomfartstrafik och tunga fordon. Ett stort antal barn måste passera på sin väg till och från skola och fritidsaktiviteter. Längs sträckan finns stora trafiksäkerhetsproblem. Tillåten hastighet är 80 km/h mellan Tosseryd och Fristad med sänkt hastighet till 60 km/h förbi Tosseryd samt 50 km/h genom Frufällan. Det behövs ett bättre sammanhängande lokalvägnät som gör det möjligt att ta sig till lokala mål utan att behöva ta sig ut på väg 42. Den kapacitet som korsningarna längs väg 42 har idag klarar inte den ökning av trafikanter som förväntas vid planerade exploateringar. Åtgärder måste vidtas för att förbättra och minska antalet korsningar och utfarter. För gående och cyklister behövs ett genomgående gång- och cykelstråk med fler trafiksäkra passagemöjligheter över väg 42 och järnvägen. Även för gående till busshållplatser finns stora brister avseende hållplatsernas utformning och möjligheterna att på ett tryggt och säkert sätt ta sig till och från dessa. Bullerutbredning längs väg 42, Vägverkets förstudie för väg 42, deken Sjöbo-Kvarbom sommarstad 2.16 Kollektivtrafik och skolskjuts Av lokaltrafikens busslinjer går linje 30 mellan Borås Resecentrum-Tosseryd. Ett flertal av turerna har sin början och slut i Viareds industriområde. Linjen kör endast vardagar och har tre turer tidig morgon och fem 7
eftermiddagsturer åt vardera hållet. Längs väg 42 angör linjerna 150 Borås-Fristad, 240 Borås-Herrljunga och 582 Borås-Vårgårda. Linje 150 går samtliga dagar och har hög turtäthet med två avgångar per timme under vardagar, under tidig morgon och eftermiddag går turerna tätare. Kvälltid fram till 00.00 med en avgång i timmen liksom under lördag och söndag. Ca 1/3 av resorna med linje 150 utgör skolresor. Linje 240 och 582 kör endast vardagar med ca 5-6 avgångar per dag under morgon och sen eftermiddag. Busshållplatserna utmed väg 42 är i huvudsak bussfickor med endast en hållplatsstolpe men det finns också hållplatser där bussen stannar på vägrenen. Gångvägar mellan många av hållplatserna och anslutande vägar samt säkra passagemöjligheter över vägen saknas idag. Ökade satsningar på kollektivtrafiken kommer alla befolkningsgrupper tillgodo. För att underlätta resandet för äldre och barnfamiljer och utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att ta hänsyn till utförandet av hållplatser, god belysning säkra och tillgängliga gångvägar etc. Västtrafik studerar möjligheten att bedriva trafik med sk. lightrail mellan Fristad och Borås med tågstopp i Sparsör och Frufällan. För att bli berättigad till skolskjuts inom kommunen krävs att en elev i förskola och lågstadiet har längre än 2 km till skolan och en elev på mellan- och högstadiet 3 km. 2.17 Kommersiell och offentlig service Utbudet av offentlig service tex. vårdcentral, tandläkare, bibliotek samt kommersiellt serviceutbud, både dagligvaruhandel och sällanköpshandel är koncentrerad till Borås och Fristad. Rosa huset och Blå huset i Frufällan innehåller outletförsäljning och småbutiker med kläder, smycken, tyger och heminredning etc. samt kiosk, café och vandrarhem. I Sparsör går elever från förskoleklass till år 6. Sparsörskolans verksamhet är uppdelad på två olika skolor. På Slättängskolan går elever från förskoleklass till år 3 och på Kilskolan går elever från år 4-6. Fristadsskolan, centralt i Fristad, är högstadium för år 7-9. Tosseryd hör till Sjöbo upptagningsområde. På Sjöboskolan i Sjöbo går elever i förskoleklass till år 6 medan högstadielever hänvisas till Erikslundskolan på södra Sjöbo. Fritidsverksamhet finns på Slättängskolan som har tre avdelningar och Kilskolan, en avdelning. Dessutom finns ett ur & skur fritids vid idrottsplatsen i Sparsör. I Sparsör finns 3 förskolor. I Frufällan finns Frufällegården som planeras byggas till. En ny förskola planeras också i Paradisområdet i Sparsör där planarbete pågår. Dessutom finns fristående grundskolor och förskolor i Borås. Närmaste öppna förskola finns i Fristad och Tosseryd. 2.18 Skyddsavstånd med hänsyn till risker och störningar Väg 42 är rekommenderad led för transport med farligt gods men tillhör inte någon av de mest trafikerade vägarna med farligt gods eller där transporterna tillhör de högsta riskklasserna. Farligt gods trafikeras även på Älvsborgsbanan men transporterna är få och de ämnen som transporteras utgörs också av de lägre riskklasserna. Vägsträckan mellan Borås och Fristad har en god transportkvalitet. Dock medför det stora antalet korsningar och utfarter olycksrisker då trafiksäkerheten är låg i korsningar på grund av bristfällig standard och dåliga siktförhållanden. Närheten till Öresjö och bostadsbebyggelse invid vägen och järnvägen innebär att konsekvenserna vid en eventuell olycka kan bli stora för både människor och natur. För att skydda de som bor eller arbetar utmed trafikleder för farligt gods krävs en byggfri zon för att uppnå acceptabel risknivå. Avståndet till bebyggelse är beroende av verksamhetens art. I översiktplanen ÖP 06 anges att inom Borås tätbebyggda delar ska det längs järnvägar och vägar finnas ett bebyggelsefritt område på minst 30 meter. Kontorsbebyggelse medges fram till 30 meter från järnvägen och bostadsbebyggelse fram till 80 meter från järnvägen. Längs vägar medges kontorsbebyggelse fram till 5o meter från vägens kant och bostadsbebyggelse fram till 100 meter från vägens kant. För bebyggelse som anpassas till dessa skyddsavstånd ska inte detaljerade riskanalyser behöva göras. Om bebyggelse ska förläggas närmare krävs att en särskild riskanalys upprättas i vilken risker analyseras och eventuella krav på bebyggelsens utformning ska fastställas. Även mellan olika typer av verksamheter och bostäder finns rekommenderade skyddsavstånd som bland annat anges i Boverkets allmänna råd (Bättre plats för arbete, 1995:6). Störningar som kan uppkomma är bland annat buller, lukt, ljus. Av befintliga verksamheter som inte uppfyller de skyddsavstånd till bostäder som anges finns t.e.x. en billackeringsverkstad i Tosseryd. Skyddsavståndet baserar sig på hur stor användningen av lösningsmedel är. För en mindre billackeringsverksamhet av denna typ är det rekommenderade skyddsavståndet 200 meter. För att delar av de studerade utbyggnadsområdena inom Tosseryd ska kunna genomföras måste sannolikt ett nytt läge sökas för verksamheten. Ny bostadsbebyggelse i närheten av djurhållning och jordbruk förutsätter förutom möjliga störningar kopplade till buller och lukt även skyddsavstånd med hänsyn till allergener. Skyddsavståndet för djurhållning grundar sig på vilken sorts djur det rör sig om, verksamhetens storlek och antal djur, närhet till gödselstack. Även topografi, vindriktning och 8
vegetation kan påverka skyddsavståndet. Avståndet måste bedömas från fall till fall en bedömning är också beroende på om anläggningen ligger inom detaljplanelagt område/samlad bebyggelse eller ligger i en lantlig miljö och har en utpräglad karaktär med hästgårdar och/eller det finns ett nära samband till hästsport. Det kan då finnas större skäl att göra avsteg från rekommenderade skyddsavstånd. Vägledning för hästverksamhet och bebyggelse finns framtaget av bland annat Boverket och Länsstyrelsen i Skåne län. Vid mindre anläggningar (1-10 hästar) ska som regel ett skyddsavstånd på minst 100 meter finnas mellan tomtgräns till bostäder, skolor etc. och stall-/gödselanläggning och 50 meter där hästar vistas varaktigt. Vid medelstora anläggningar (10-30 hästar) är motsvarande avstånd minst 100-200 meter till stall/gödselhantering respektive minst 50-100 meter till område där hästar varaktigt vistas, vid stora anläggningar (30-100 hästar) är avstånden minst 200 meter till stall/gödselhantering och minst 100 meter till område där hästar varaktigt vistas. För större anläggningar med fler än 100 hästar kan avstånden uppgå till minst 200-500 meter. Även för övriga djurslag med ett fåtal djur bör ett minimiavstånd på 50-100 meter från avstånd hage till fastighetsgräns för bostad respektive stall-/gödsel till fastighetsgräns bostad vara tillämpligt. Skyddsavstånd till kraftledningar och energianläggningar måste också beaktas. Dessa varierar beroende på storlek och utgår från den sk. försiktighetsprincipens tillämpade riktvärde på att inte människor ska utsättas för magnetfält högre än 0,2 µtesla. Avståndet från bebyggelse (fastighetsgräns) till kraftledningar varierar enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer från 25 meter för en 20 kv-ledning till över 150 meter för en 400 kv-ledning. 3. Utbyggnadsförslag 3.1 Allmänt Möjligheterna att bygga ut Frufällan med mer en enstaka tomter är begränsade. Framtida större områden samlas därför till Sparsör och Tosseryd. Utgångspunkten är att försöka hålla samman tätorterna utmed stråket Tosseryd till Sparsör och undvika att ytterligare sprida ut bebyggelse på landsbygden. Frufällan och Sparsör ligger nära varandra och skulle kunna komplettera varandra. Tosseryd är den av orterna som har minst antal invånare men som har störst möjlighet att växa. En viktig utgångspunkt är att de tre tätorterna ska utvecklas utifrån sina respektive förutsättningar. Byggnader och anläggningar ska placeras och utformas på ett sätt och i en skala som är lämpligt med hänsyn till landskapets karaktärsdrag, bebyggelsestruktur och natur- och kulturvärden på platsen. Den mark som föreslås för exploatering ska höra ihop med samhällets struktur, dvs. nya gator och kvarter ska inordnas i den befintliga tätortstrukturen. Nya områden ska också kopplas samman med befintliga gång- och cykelstråk och bör ha tillgång till kollektivtrafik inom rimligt avstånd, ca 500 meter. Ambitionen för tätorternas centrala delar bör vara förtätning och att göra dem mer stadsmässiga och levande. Det är viktigt att få en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka vilket leder till en ökad efterfrågan på lägenheter med närhet till service och kollektivtrafik. Det är också önskvärt att ge större möjligheter för personer i 20-30 årsåldern att bo kvar i samhällena, även om studie- och arbetsplats finns på annat håll. Det bör finnas ett behov av såväl äldre- som ungdomsbostäder, i form av smålägenheter eller mindre radhus. En tätare bebyggelse med inslag av lägenheter skapar också större möjlighet för invånare att bo kvar i ett område där de trivs om de vill byta bostad. De som bor centralt får också närmare till kollektivtrafik vilket ökar resandeunderlaget och skapar förutsättningar för en god turtäthet. De markområden som utreds för bebyggelse behöver i områden med stark lutning, sannolikt utföras som sutteränghus eller på plintgrund, för uppnå en god terränganpassning utan höga slänter eller murar. Om flerbostadshus eller grupphus bättre klarar kraftigare höjdskillnader än villor bör studeras. Grupphusbebyggelse har bättre förutsättningar vad gäller samverkan om utformning av tex. slänter än vad villabebyggelse har. Dessa byggs av olika entreprenörer som utformar villatomter på olika sätt. Alternativet är att ställa krav på terränganpassning i detaljplanerna. Markområden med kraftigare lutningar än 1:8 bedöms som obyggbara. 9
3.2 Sparsör Sparsör hade 1247 invånare år 2004. Befolkningen har ökat under senare år. Större delen av Sparsör omfattas av byggnadsplaner/detaljplaner från 1957, 1964 och 1994 och 2004. Merparten av bebyggelsen är från 1960-70 och 80 talet. Under de senaste åren har detaljplanearbete genomförts för Hovalida, södra respektive norra delen, som möjliggör kompletteringsbebyggelse och utbyggnad av bostäder. I samband med antagandet 2009 undantogs norra delen. Bebyggelsen i Sparsör utgörs övervägande av friliggande villabebyggelse men såväl grupphusområden och flerbostadshus förekommer. Sparsör har förskolor, skola samt idrottsplats. I anslutning till infarten norrifrån ligger ett par industri- och kontorsbyggnader. Utbyggnadsområden bostäder 1. 2. 3. 4. 5. 6. Hovalida norra Detaljplanearbete pågår. Totalt omfattar detaljplanen 60 villatomter varav en utökning sker med 24 nya villatomter. Området gränsar till Natura 2000 område och natureservat. Hovalida södra Området är detaljplanelagt för bostäder. Utbyggnad pågår. Komplettering av befintligt villaområde med 28 nya tomter, totalt omfattar området 65 villatomter. Kröklingsvägen Kröklingsvägen ges en ny sträckning och gamla Kröklingsvägen blir gång- och cykelväg. Kilsvägen förlängs upp till den nya Kröklingsvägen. Utmed den nya Kröklingsvägen kan 100-120 bostäder tillkomma i villor/grupphus i ett lantligt läge och nära fantastiska strövområden. Mark reserveras mark för en F-6 skola. En utbyggnad berör områden som inventerats i lövskogs- och sumpskogsinventeringen. I norr finns ett fornlämningsområde och i sydväst invid Kröklingsvägen naturvärdesobjekt. Altorp I anslutning till befintlig bebyggelsegrupp vid Kröklingsvägen och reseverad tomt för ny skola föreslås komplettringsbebyggelse med 30-60 lägenheter i flerbostadshus/grupphus. En byggnation berör naturvärdesobjekt och områden som är klassade som värdefulla i sump- och lövskogsinventeringen. Alhem I sluttningen nordväst om nuvarande Kröklingsvägen, med tillfart från ny sträckning av Kilsvägen, bedöms en utbyggnad av 40-70 bostäder i flerbostadshus/grupphus vara möjlig. Trädgårdsvägen I sluttningen ovanför befintlig bebyggelsegrupp byggs en ny parallellgata ut som ansluts till Trädgårdsvägen. Cirka 10-15 villor/grupphus kan rymmas. Berör nyckelbiotop och områden med naturvärdesobjekt samt skog som ingår i lövskogsinventeringen. 10 7. 8. 9. 10. A. B. C. D. E. Paradisvägen Utbyggnad av totalt ca 30-40 villor/grupphus på båda sidor av Paradisvägen. Området utgörs av ett skogsområde i sluttande terräng. Inom utbyggnadsområdet som har lantlig karaktär ligger fyra stycken villafastigheter. Utbyggnadsområdet söder om Paradisvägen berör fornåkrar och naturvärdesobjekt samt områden som klassats som värdefulla i lövskogsinventeringen och ängs- och betesmarks inventering. Trafikbuller och trafiksäkerhet på Hybergsvägen/Paradisvägen måste beaktas. Paradis Pågående detaljplanearbete för 25 villatomter och bebyggelse med 10-15 grupphus samt en förskola. Paradisvägens/Hybergsvägen anslutning till väg 42 måste byggas om. Berör fornlämningsområde och naturvärdesobjekt samt område som klassats som värdefullt i lövskogsinventeringen. Sölebo, Vallavägen Planarbete pågår för bostäder i attraktivt läge nära Öresjö. Ett planprogram för hela Sölebo har godkänts av kommunfullmäktige. I norra delen av Sölebområdet planeras tågstopp, allaktivitetshall, pendlarparkering och seniorboende. Fristadbostäder vill uppföra hyresbostäder i grupphus, rad-/parhus. 20-40 lägenheter planeras i ett område mellan Sparsörsvägen och Vallavägen. Inför utställning av detaljplanen har planområdet begränsats till Vallavägen. Villavägen Lundavägens anslutning till väg 42 får en ny anslutning och nuvarande korsning stängs. 10-15 villatomter/grupphus kan rymmas i området som har ett högt läge med utsikt över Öresjö. Trafikbullar och säkerhetsavstånd till väg 42 måste beaktas. Lundavägen Lundavägen ges en ny mer trafiksäker anslutning till väg 42. Nuvarande anslutning stängs. Vinkelvägen Nuvarande anslutning av Vinkelvägen stängs. Tillfart till befintliga bostäder sker från Paradisvägen via det nya bostadsområdet som planeras i Paradis. Paradisvägen/Hybergsvägen, väg 1800 Paradisvägen och anslutning till väg 42 byggs om och ansluter i ny trevägskorsning till väg 42 knappt 200 meter norr om nuvarande korsning. Sparsörsvägen nuvarande anslutning till väg 42 byggs om till trevägskorsning. Passagemöjligheten för gående och cyklister säkerställs genom en gång- och cykelbro över över vägen. Hovalidsvägen/Sparsörsvägen Hovalidsvägen ansluter väg 42 i ny trevägskorsning ca 200 meter söder om dagens fyrvägskorsning. Sparsörsvägen ansluter i trevägskorsning som skapas av dagens fyrvägskorsning. Hagenvägen Hagenvägens nuvarande anslutning till väg 42 stängs.
3.3 Frufällan I Frufällan bor 917 personer. Sedan 1995 har befolkningen ökat med 138 personer. Frufällan omfattas främst av flera byggnadsplaner/detaljplaner från mitten av 1940-talet och två som tillkom i mitten av 1980-talet. Flera byggnadsplaner/detaljplaner har också upphävts genom åren vilket innebär att delar av samhället saknar planstöd. Andelen friliggande villor är mycket hög och endast ett fåtal hyreslägenheter finns i samhället. I anslutning till fd. stationsområdet finns ett par industri- och verksamhetsbyggnader som innehåller småföretag och handelslokaler. Rosa huset finns småbutiker och outletförsäljning främst inom heminredning och kläder. Blå huset innehåller vandrarhem samt kiosk och café. Utbyggnadsområden bostäder 1. 2. Ejdervägen Komplettering med 5-10 villatomter/grupphus utmed Ejdervägen. trafikbuller och skyddsavstånd till väg 42 beaktas. Peder Gyltas väg Utbyggnad av 10-20 villatomter/grupphus som en förlängning av Peder Gyltas väg norr om befintligt villaområde. Området har brant terräng med mycket fin utsikt över Öresjö. 3. Fasanvägen Utgått Kompletteringsbebyggelse i södra delen av befintligt villaområde som en förlängning av Fasanvägen. Ca 5-10 villatomter/grupphusbebyggelse. Högt läge med mycket fin utsikt över Öresjö. Området utgörs delvis av avstyckade obebyggda villatomter. Dessa ligger dock mycket brant och i fel vädersträck. Området gränsar till och kan komma i konflikt med område som ingår lövskogsinventering om boende upplever att träden begränsar utsikten. Mycket brant. En utbyggnad ger få fastigheter vilket leder till att kostnaderna för utbyggnad av VA blir mycket höga vilket gör att området utgår. Trafikåtgärder A. B. Ny anslutning av Skogsrydvägen och Peder Gyltas väg till väg 42 Skogsrydsvägen och Peder Gyltas väg ansluts till en ny planskild korsning över järnvägen och väg 42 med av- och påfartsramper. Skogsrydsvägens korsning med järnvägen och anslutning till väg 42 tas bort. Även nuvarande anslutning av Peder Gyltas väg stängs. Gång och cykelpassage av väg 42 En tunnel anläggs för gång- och cykeltrafik och uppgång till busshållplats under väg 42, mellan Rodervägen och Himlabacken. C. Samordnade utfarter för Klippväggen och Sand- stensvägen Antalet fastighetsutfarter mot väg 42 begränsas genom att de enskilda fastighetsutfarterna samordnas genom anläggande av två parallellgator och två korsningspunkter med väg 42. 12
3.4 Tosseryd Tosseryd har 223 invånare. Befolkningen har ökat med 15 personer under de senaste 15 åren. Bebyggelsen utgörs uteslutande friliggande småhus även om enstaka industribyggnad och verksamhetsbyggnader för handelsträdgård, hästgård/ridhus förekommer. Huvuddelen av samhället omfattas av en detaljplan(byggnadsplan) från 1957 och bebyggelsen är främst från 1960-70 talet. En mindre detaljplan genomfördes 2008 för att möjliggöra avstyckning av ytterligare ett par villatomter. Mitt i samhället ligger Tosseryds billackering och bygdegården som också har öppen förskola. Planarbete har påbörjats för Räfseryds gård med anslutning till den kommande cirkulationsplatsen för nya sträckningen av Fristadvägen. Planuppdrag finns att i planprogram pröva bostadsbebyggelse i Rännekulla. Utbyggnadsområden bostäder 1. 2. 3. 4. 5. 6. Södra Ekhagen Skogsområde i attraktivt läge nära Öresjö som föreslås bebyggas med grupphus/flerbostadshus. Tosserydsån och lövskogen kring denna är klassad som nyckelbiotop. Kräver att strandskyddet upphävs. Sågsvedjan, Tosserydsvägens nuvarande infart När Tosserydsvägen får en ny anslutning mot Nordskogens verksamhetsområde och ny cirkulationsplats tillkommer på Fristadvägen kan bostäder byggas vid infarten till Tosseryd. Området kan innehålla 30-70 villatomter/grupphus eventuellt i kombination med flerbostadshus. Bebyggelsen kan utgöra centrum med service då det utgör början på samhället och har nära till busshållplatser på Fristadvägen. Ett mindre område invid bäcken som utgör nyckelbiotop berörs. Räfseryds gård PEAB planerar att uppföra ca 50 lägenheter i småhus, både friliggande villor och rad-/kedjehus. Privat mark. Forsvägen På höjden sydväst om Forsvägen med utsikt över omgivningarna föreslås kompletteringsbebyggelse med ca 10 villatomter. Ekstigen På sydsluttningen norr om samhället med infart från Knektåsvägen kan utbyggnad av ca 10-30 bostäder i villor/grupphus ske. Berörs av skyddsavstånd till billackeringsverksamheten. Stamvägen Komplettringsbebyggelse inom befintligt villaområde som förlängning av Stamvägen. Attraktivt läge i västsluttning med utblickar mot Öresjö för ca 10-12 villatomter/grupphus. 7. Hjältagården Utgått Utbyggnadsområdet har lantligt läge utgörs av öppen åkermark utmed Knektåsvägen norr om Tosseryd. Kompletteringsbebyggelse till befintliga bostäder som kan rymma 10-15 villatomter. Bebyggelsen riskerar att upplevas frikopplad från övriga samhället innan område 5 är utbyggt. Kostnaderna för utbyggnad av VA blir mycket höga vilket gör att området utgår. 8. Rännekulla Utgått Ett mindre område för kompletteringsbebyggelse invid Knektåsvägen som länkar samman och stärker bebyggelsen utmed Knektåsvägen. Ca 5 villatomter kan rymmas. Möjligt som hästboende. Kostnaderna för utbyggnad av VA blir mycket höga vilket gör att området utgår. A. B. C. Tosserydsvägen och Forsbacken Planarbete pågår för bygga om Tosserydsvägen i ny sträckning parallellt med väg 42 och ansluta denna till cirkulationsplats på väg 42. Längs nya Tosserydsvägen byggs en gång och cykelväg. Forsbacken ges en ny anslutningsväg som kopplas till nuvarande väg 42 mellan porten under järnvägen och den nya cirkulationsplatsen. Gång och cykelpassage av väg 42 och järnvägen En ny gång- och cykelbro byggs över väg 42 och en tunnel byggs under järnvägen för säker förbindelse till Öresjö och busshållplatser längs väg 42. Skogsrydsvägen Järnvägen förläggs i tunnel förbi Skogsryd. Skogsrydsvägen ges en ny sträckning på den gamla järnvägsbanken. Skogsrydsvägen genom hela Skogsryd smalnas av och förses med gång- och cykelbana. 14
4. Konsekvenser 4.1 Behovsbedömning I miljöbalken finns krav på att en miljöbedömning ska genomföras för planer som kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Vilka planer som kräver miljöbedömning förtydligas i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. För de områden som pekas ut som möjliga utbyggnadsområden kommer detaljplaneförslag att upprättas som sedan skickas ut på samråd. Det är under samrådsprocessen för detaljplan som bedömningen görs om detaljplanen medför betydande miljöpåverkan eller inte. 4.2 Riksintresse Ett genomförande av fd. Vägverkets inriktningsbeslut för väg 42 leder till en minskning av genomfartstrafiken och de tunga transporterna. Genom att väg 42 inte klassas som riksväg skapas möjligheter att ge vägen en tydligare tätortskaraktär istället för landsväg. De ombyggnadsåtgärder av vägen som föreslås i Trafikverkets förstudie för nuvarande väg 42 leder till bättre standard i korsningar, ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet vilket möjliggör utbyggnad av bostäder med tillhörande ökning av lokal trafik utan att riksintresset påverkas negativt. Merparten av de föreslagna utbyggnadsområdena ligger inte i direkt anslutning till vägen. Då ambitionen är att förstärka tätortskaraktären samtidigt som busshållplatser ligger utmed vägen ses det som angeläget att ny bostadsbebyggelse inte lokaliseras på för långt avstånd från vägen. Riksintresset Älvsborgsbanan berörs av planerad byggnation och föreslagna åtgärder. Merparten av utbyggnadsområdena ligger på betryggande avstånd från järnvägen och påverkar inte riksintresset. Fler bostäder i närheten av järnvägen innebär dock att fler riskerar att utsättas för buller, vibrationer och risker vid eventuell olycka. Samtidigt ger en förtätning kring föreslagna stationslägen ökat resandeunderlag för kollektivtrafik samtidigt som en utglesning av samhället undviks. I pågående arbete med detaljplan för Sölebo utreds hur nära bebyggelse kan placeras järnvägen och vilka åtgärder avseende buller och risker som behöver vidtas. Utformning av ny bebyggelse ger möjligheter att begränsa bullerspridning över större områden. Området för den strategiska planen gränsar till Natura 2000 område. I samband med detaljplanering och pågående utbyggnad inom Hovalida har avgränsning och åtgärder vidtagits för att undvika skada på Natura 2000 området. Övriga studerade utbyggnadsområden bedöms inte påverka detta. 4.3 Strandskydd och vattentäkt För att upphäva strandskydd inom detaljplan krävs särskilda skäl. Utbyggnadsområdet inom Skogsryd, södra Ekhagen ligger inom strandskyddsområde. Området är avskiljt från Öresjö av Skogsrydsvägen och tidigare utpekat som möjligt bostadsområde i kommunens gällande översiktsplan. Syftet med att ta området i anspråk för bebyggelse är att skapa möjligheter för ett bättre markutnyttjande och erhålla en sammanhållen och ändamålsenlig bebyggelsestruktur som stärker underlaget för kollektivtrafik. Den förändrade markanvändningen bedöms ha liten påverkan på växt- och djurlivet för Öresjö trots att ett naturområde tas i anspråk. Naturvärdena i området består främst av Tosserydsåns utflöde. Naturen närmast ån bör bevaras vid en utbyggnad av området. Föreslagen strandpromenad längs Öresjö och tillskapandet av rekreationsområden, badplatser och bryggor främjar friluftsliv och gör området mer tillgängligt och bedöms inte påverka växt- och djurlivet påtagligt negativt. En utbyggnad av småbåtshamn leder till ökad båttrafik i Öresjön vilket kan påverka vattentäkten negativt. För att inte vattentäkten ska påverkas negativt av planerade utbyggnadsområden är det viktigt att studera dagvattenhantering inom området. För att undvika att föroreningar och snabb tillrinning av dagvatten ska ske till vattentäkten behöver möjligheten att anlägga fördröjningsmagasin och dagvattendammar klarläggas. 4.4 Natur- och kulturmiljö Området för den strategiska planen gränsar till ett odlingslandskap med höga natur- och kulturvärden. En byggnation enligt planen innebär att landsbygdskaraktären i området förändras och flyttas en bit österut. Markanvändningen för de områden som studerats är både skogsområden och jordbruksmark. Inget aktivt jordbruk bedrivs idag. Föreslagna utbyggnadsområden för bostäder omfattar och gränsar till fornlämningsområden och områden som ingår i lövskogsinventering och ängs- och hagmarksinventering. Även områden med naturvärdesobjekt och sumpskog berörs. Arkeologiska undersökningar och naturinventering bör göras inför detaljplanering för att bedöma utbyggnadsområdenas mer exakta avgränsning och i vilken utsträckning intrång är möjliga att göra. 4.5 Trafik Utbyggnad av ytterligare bostäder i området kommer att leda till ökad trafik. Med genomförandet av föreslagna åtgärder i anslutning till väg 42 och utbyggnader av gator och gång- och cykelvägar inom områdena som innebär ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet bedöms trafiknätet klara den trafikökning både avseende bilar och gående- och cyklister som en utbyggnad leder till. Fler arbetsplatser och verksamheter inom området och utbyggnaden av nya verksamhetsområden i Sjöbo kan påverka bilpendlingen till förmån för ökad gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. 16
4.6 Miljö, hälsa och säkerhet Ny bebyggelse utformas med hänsyn till gällande och rekommenderade skyddsavstånd och riktvärden avseende buller, farligt gods, verksamheter och tekniska anläggningar. Fördjupade studier avseende buller kan behöva göras för områden som ligger nära väg 42 och väg 1800. I samband med att planarbete för Paradisområdet påbörjades utfördes 2009 en riskbedömning då delar av området ligger inom 150 meter från led med farligt gods. Utredningen kan vara tillämplig för andra områden i anslutning till väg 42. 4.7 Geoteknik För att klarlägga gränserna mellan bra och dålig mark för bebyggelse måste kompletterande och detaljerade grundundersökningar utföras. Även fördjupade hydrologiska studier kan behöva genomföras för utbyggnadsområdena då grundvattentrycket inom delar av området är mycket höga. 4.8 Teknisk försörjning En utbyggnad enligt den strategiska planen kräver utbyggnad och förstärkning av befintligt vatten- och avloppsnät samt utbyggnad av dagvattensystem inom utbyggnadsområdena, både ledningar och fördröjningsmagasin/dagvattendammar. 4.9 Sociala aspekter Bostadsbebyggelse ska utformas så att trygghet och social gemenskap främjas. Genom att ny bebyggelse byggs ut i begränsade etapper kan den införlivas i samhället på ett naturligt sätt. En förtätad bebyggelsestruktur i samhällenas centrala delar och vid stationslägen förstärker befolkningsunderlaget för den service och kollektivtrafik som finns och kan dessutom skapa förutsättningar för utökad service. Det är viktigt att skapa naturliga mötesplatser vilket kan vara ett stationsläge, allaktivitetshus, butik, ett torg, en park etc. Ur social synvinkel är det viktigt att det finns alternativ till det traditionella villaboendet. En tätare bebyggelse struktur med inslag av lägenheter skapar större möjligheter för invånare att bo kvar i ett område där de trivs om de önskar byta bostad. Det kan vara äldre personer som inte längre orkar eller vill sköta sin villa eller trädgård, ungdomar som vill flytta hemifrån men ändå bo nära och delta i aktiviteter eller personer vars familjesituation eller ekonomi förändras så att de vill flytta till mindre bostäder. 5. Genomförande, ansvarsfördelning 5.1 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder för väg 42 En utbyggnad av bostäder förutsätter att trafiksäkerhetshöjande åtgärder utförs för väg 42 och järnvägen. Trafikverket saknar finansiering och avtal ska tecknas med kommunen om medfinansiering där kommunen står för kostnader och sedan överlämnar anläggningar till Trafikverket. Borås Stad har tecknat avtal med Trafikverket för ombyggnaden av korsningen med Paradisvägen, väg 1800. Kommunen kommer att finansiera en ombyggnad och driva det fortsatta arbetet i samråd med Trafikverket. Utrymmet för befintlig väg bedöms kunna användas vid flera ombyggnader viket innebär att ianspråktagande av ny mark kan begränsas. För ombyggnaden av anslutningsvägen till Tosseryd måste ny mark tas i anspråk liksom vid anläggandet av planskilda gång- och cykelpassager och ombyggnaden av anslutningsvägen av korsningar med väg 1800 samt Hovalidavägen i Sparsör. 5.2 Kommunala investeringar En utbyggnad av området innebär att kommunen behöver bygga ut gator och ledningsnät. Fler boende ger utökat underlag för service men innebär också ett ökat tryck på förskole- och skolverksamheten och övrig kommunal service som kan behöva byggas ut. 5.3 Markägoförhållanden Då övervägande del av marken är privatägd förutsätter en utbyggnad initiativ och medverkan från markägare samt att nya områden och gator kan tas in i vägföreningens ansvarsområde. Utbyggnadstakten är beroende av planberedskap, utbyggnad av infrastruktur och liknande som kommunen och staten råder över men även vilka markägare som vill exploatera sin mark, av konjunkturen och efterfrågan på bostäder och bostadstyper. Det kan många gånger lättare för en privat markägare vara lättare att avyttra mark för villabyggnation än grupphus/flerbostadshus som innebär ett större risktagande och ekonomiska insatser för exploatör/byggare. Det är angeläget med en blandad bebyggelse och boendeformer vilket är lättare at uppnå i områden där kommunen äger marken. 5.4 Detaljplan Kostnader för att upprätta detaljplan står exploatör/ markägare för. Huvudregel är att plankostnadsavtal ska träffas med kommunen. Kostnader för erforderliga utredningar och åtgärder som krävs i detaljplan för belastar också exploatör/markägare. Vissa utredningar bör utföras för flera områden gemensamt För utbyggnad av vägar/gator och åtgärder utanför den egna fastigheten kan exploateringsavtal behöva tecknas med kommunen eller med markägare. 5.5 Ersättning Begränsning av verksamhet eller krav på flytt av verksamhet på grund av närhet till nya bostäder kan innebära ersättningsanspråk. 17
stadskansliet postadress Stadskansliet, Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55 tfn 033-35 70 00 (växel) e-post boras@boras.se webbplats boras.se/samhällsplanering