Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15

Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15

Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan 11-15 o Målbeskrivning 16-32 o Lärarpersonal 33 o Mikroundervisning- Rekommenderade preparat 34-37 o Seminariefall Bröst 38-39 o Seminariefall Gyn 40 o Terminologi 41-46 o Obduktionsteknik 47-55 o Schema för perioden 24/11-15/1-2016 56-63 Informationskompendium 2

Hjärtligt välkomna till kursen Den sjuka människan 1 Undervisningen hos oss kommer innefatta bland annat allmän cell- och tumörpatologi och organspecifik patologi som exempelvis urologisk och gynekologisk patologi. Våra föreläsare och seminarieledare är till största delen kliniskt verksamma läkare/forskare vid avdelningen för patologi och cytologi Karolinska, Solna men föreläsare från utländska universitet kommer också att medverka i undervisningen. Undervisningen bedrivs i form av teoretiska moment i form av föreläsningar varvat med praktiska moment som obduktioner, mikroskopiundervisning, seminarier och besök på punktionscytogisk mottagning. Kursledningen Grundutbilningsansvarig Angelo De Milito Angelo.De-Milito@ki.se Kursansvarig: Claes Lindh Claes.lindh@karolinska.se Tel: 08-51776042 Kursadministratör: Sofia Asp Sofia.asp@ki.se Tel:0737-441921 Kursexpeditionens öppettider är Mån-Fre 09.00-15.00 och befinner sig i hus Z1 plan 00 Kursexpeditionen är öppen: måndag- fredag kl.09.00-15.00 Vid eventuella frågor, kopiering, problem med pingpong, eller andra funderingar kontakta kursexpeditionen så ska vi hjälpa er på bästa sätt. Informationskompendium 3

Allmänna föreskrifter Verksamheten vid klinisk patologi/cytologi utgör en del av sjukvården. I och med att den studerande deltar i denna verksamhet, gäller därför samma skyldigheter och regler som för läkare ("ej må läkare yppa vad honom i denna hans egenskap blivit i förtroende meddelat, ej heller i oträngt mål uppenbara vad angår sjukdom eller dess uppkomst han själv funnit"), d.v.s. FULLSTÄNDIG TYSTNADSPLIKT. Till klinisk patologi/cytologi kommer också anhöriga till avlidna för att ta ett sista farväl. Visningsrummet är beläget i nya obduktionshuset. De anhöriga inväntar i regel en representant från begravningsbyrån på entréplanet. Visa hänsyn! Kurslitteratur Robbins Basic Pathology (lilla Robbins) Edited by Kumar, Abbas, Fausto, Mitchell; Saunders, 9 th edition, 2012 Inbunden ca 900 sidor Kursinnehåll a) Grundläggande strukturella cell-, vävnads- och organförändringar samt incidens, ålders- och könsfördelning, etiologi och patogenes vid de viktigaste sjukdomarna i det svenska sjukdoms-panoramat. b) Den funktionella och kliniska betydelsen av sådana cell-, vävnads- och organförändringar. c) Principer för morfologisk diagnostik, d.v.s. att beskriva och bedöma de vanligaste organförändringarna makro- och mikroskopiskt samt sammanfoga fynden med kliniska data så att en meningsfylld helhetsbild av ett sjukdomsförlopp erhålls. Undervisningsformer Kursen i patologi omfattar katedrala föreläsningar, seminarier och praktiska övningar i obduktionsteknik och mikroskopering samt demonstrationer av klinisk aspirationscytologisk verksamhet. Undervisningsmomenten finns specificerade i kursschemat. VIKTIGT! Kom till undervisningen i tid. Det är mycket störande för föreläsare och övriga studenter när många kommer för sent. Informationskompendium 4

Krav på närvaro vid obligatoriska moment Vi har 9st obligatoriska moment och ett preparatförhör. Närvarokravet för godkänt delmoment (moment1) är 7 moment. Av dessa 7 tillfällen skall minst 2 vara obduktioner. (obduktionsdemonstration/kursobduktion). Vi rekommenderar starkt att ni deltar vid samtliga 9 tillfällen. Om man är frånvarande mer får man kompensera för eventuell frånvaro genom att byta grupp eller genom att gå på obduktioner på slutet av kursen så att man kommer upp i 7 tillfällen totalt. Annars måste man ta igen det som fattas efterföljande termin. Kursen är indelad i 3st moment: För godkänt Moment 1 (Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer) gäller obligatorisk närvaro vid seminarier, gruppövningar, laborationer samt godkända laborationsredogörelser. Frånvaro kan kompenseras med ersättningsuppgifter respektive restlaboration, efter diskussion med kursledningen. Momentet examineras med en deltentamen omfattande den integrerade inflammation/immunologi-delen. För godkänt Moment 2 (Organspecifik patologi) gäller obligatorisk närvaro vid fallbaserade seminarier, gruppövningar, mikroskopiundervisning samt obduktioner. Den slutliga examinationen (Moment 3 Integration och examination) innehåller två delar, dels en skriftlig tentamen, dels en gruppexamination/mikroskopiförhör. Den skriftliga delen prövar kunskap, förståelse, färdighet och förhållningssätt i enlighet med lärandemålen. För godkänt Moment 4 (PU, PV) gäller obligatorisk närvaro på verksamhetsförlagt undervisning på vårdcentral (PV) och professionell utveckling (PU) Obligatoriska moment: 3 obduktionstillfällen (1 obduktionsdemonstration och 2 kursobduktioner) 2 seminarier (bröst och gyn) 4 mikroundervisnings tillfällen 1 preparatförhör (räknas INTE in i ovan) På följande moment ges resttillfällen under kursens gång: *Obduktioner Resttillfällen för obduktion (se kursschemat 11/1-2016). Det är inte bra om fördelningen av antalet deltagare blir alltför skev mellan olika obduktionstillfällen eller olika mikroundervisningstillfället (begränsat antal platser vid multihövdat mikroskop (max 9). För godkänd kurs krävs godkänt resultat på preparatförhör, deltentamen och sluttentamen samt fullgjorda krav på närvaro och aktivitet vid de obligatoriska momenten (Patologi KS + KI Campus) och även Godkänd närvaro på PU och PV. Informationskompendium 5

Kursråd Kursråd den 7/12 kl.16.00-16.45, direkt efter föreläsningen. Studenterna ska i förväg utse sex kursrepresentanter och maila deltagarnas namn till sofia.asp@ki.se Lunchrum och datorer *Studenterna har tillgång till datorer i KS-biblioteket, huvudbyggnaden ta de röda hissarna på höger sida efter cafeterian upp till plan 4 gå till höger, gå längst ned i korridoren. *Lunchrum med mikrovågsugnar finns i CCK plan 00 samt i hus Z1:00 där finns bestick, mikro och glas och här ansvarar ni för att det ser rent och snyggt ut efter er dvs plocka in er smutsiga disk i diskmaskinerna och försök hålla en låg samtalston då detta är ett personal Obduktion Varje student kommer att delta i 3 kursobduktioner (inklusive inledande obduktionsdemonstration). Vid obduktion medföljer alltid en obduktionsremiss från remitterande. Dessa handlingar är juridiska dokument och är konfidentiella. Det är därför förbjudet att ta med remisser, journalhandlingar eller kopior av dessa, hem eller lämna dem på allmän plats, där övrig personal eller besökare kan få tillgång till densamma. Normalt obduceras 2 fall parallellt (av t.ex. grupp 1A resp. 1B). Varje grupp, t.ex. 1A, delas in i 3 arbetslag med ca 2-3 studenter vardera. Dessa sköter varsitt område: 1. Thoraxorgan 2. Bukorgan 3. Bäckenorgan/CNS/halsorgan Studenterna sköter själva indelningen i dessa arbetslag och ser till att alla får rotera mellan de 3 momenten under kursen. De studenter som vill närvara vid organurtagning kommer kl. 07.45 och är med när obduktionsteknikerna öppnar kroppen. Läraren och övriga studenter kommer kl. 08.15. Då inleder läraren med en kort presentation av sjukhistoria och frågeställning (ca 5 minuter). Därefter utför de tre arbetslagen den praktiska dissektionen av respektive organpaket. Handledare finns tillgänglig. Dissektionsarbetet bör vara avslutat ca 10.15-10.30. Därefter går man under lärarhandledning igenom fallet gemensamt (båda fallen om tid finns). Studenterna presenterar fynden och läraren kommenterar. Informationskompendium 6

Mikroskopering (Virtuell mikroskopi) Denna databas ger er möjlighet att studera mikroskopiska bilder med medföljande anamnes och preparatbeskrivning hemifrån eller från bibliotek. Programmet för virtuell mikroskopi, Spectrum, fungerar oberoende av om ni använder PC eller Mac. Följande länk leder till startsidan för DSM1 mikro preparat: http://ip220.cck.ki.se/ Logga in med: användarnamn kistudent lösenord student. När ni kommer in i Spectrum klickar ni på ikonen "Digital slides" och då kommer ni in i den virtuella preparatlådan. Upptill på sidan ser ni flera rubriker: Image: Miniatyrer av mikroskopibilder. Block ID: Preparatets nummer vilket motsvarar numret i mikroskopipärmen och lådan. Barcode ID: PAD (Patologisk Anatomisk Diagnos). Comment: Anamnes och histomorfologisk kommentar. För att se bilder klicka på miniatyren, då öppnas en större bild i ett nytt fönster. På denna nya bild kan ny zooma in och ut och närmare analysera preparatet. Uppe till höger ser ni en miniatyrbild av snittet för orientering. Hygien VIKTIGT! Studenterna skall i obduktionslokalerna uppträda som om lokalen vore smittoförande. Det är följaktligen nödvändigt med minutiös hygien. Obduktionstekniker tilldelar kursdeltagare handskar, skyddsrockar och skoskydd. Åskådare vid obduktionen skall vara iförda skyddsrock och skoskydd. Efter obduktionens slut är noggrann handtvätt obligatorisk. Skyddskläder som använts vid obduktion får ej tas med utanför obduktionslokalen. Lärarledd mikroundervisning Kallas Mikro i schemat och brukar ligga kl. 09.00-12.00 Varje grupp kommer en gång per vecka att få en lärarledd genomgång av ett antal histopatologiska preparat. Vi försöker anpassa dessa preparat till föreläsningarna. Här är gruppen uppdelad i mindre mikrogrupper (t.ex. 1:1, 1:2, 1:3) som har genomgång kl. 09.00-10.00, 10.00-11.00 respektive 11.00-12.00, observera eventuella ändringar. Tänk på att antalet studentplatser vid flerhövdade mikroskop är begränsade till 9. Om ni önskar byta grupp, måste ni därför byta med annan student. Lokal: Något av våra flerhövdade mikroskop (se schemat ÄLG1 eller ÄLG2 på patologen i Radiumhemmet). Informationskompendium 7

Informationskompendium 8

Informationskompendium 9

Informationskompendium 10

Kursplan för Den sjuka människan 1, 13,5 hp Disease and Illness 1, 13,5 Credits Kurskod 2LK118 Kursens benämning Den sjuka människan 1 Hp 13,5 hp Huvudområde Medicin Nivå G2 -Grundnivå 2 Betygsskala Underkänd (U) eller godkänd (G). Kursansvarig institution Institutionen för laboratoriemedicin Medverkande institutioner Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för onkologi-patologi Beslutande organ Programnämnd 2 Datum för fastställande 2015-04-28 Kursplanen gäller från Höstterminen 2015 Särskild behörighet Alla högskolepoäng från termin 1. Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts. Mål Mål Kursens lärandemål, som bygger på uppnådda mål från kurserna Den friska människan 1, 2 och 3, avgränsas till de basvetenskapliga ämnena patologi, mikrobiologi och farmakologi. Målen relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet. Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (till exempel känna till, identifiera), S2) sammansatt (till exempel redogöra för, beskriva), S3) relaterad (till exempel analysera, relatera), och S4) utvidgad (till exempel teoretisera, analysera). Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt. Kunskap och förståelse Systemet människan, i balans Studenten ska kunna: viktiga smittämnens (virus och bakterier) uppbyggnad, basala sjukdomsalstrande mekanismer och Informationskompendium 11

klassifikationssystem (S2). hur immunsystemet skyddar individen mot dessa sjukdomsalstrande mekanismer (S2). cellers reaktioner på skadliga agens såväl som cellens adaptation till dessa (S3). grundprinciper för hur läkemedel utövar sina effekter (S1-S2). Systemet människan, i obalans Studenten ska: vid vanliga och/eller viktiga sjukdomar, kunna förklara både sjukdomsorsaker och sjukdomars patofysiologiska förlopp på olika nivåer, relationen till morfologiska förändringar, samt konsekvenserna av sjukdomarna liksom även känna till relevant nomenklatur och också ha motsvarande kännedom om vissa mindre vanliga sjukdomar (S1-S3). känna till utredning och cell-och vävnadsbaserad diagnostik vid vanliga och/eller viktiga sjukdomar (S1). kunna redogöra för patologiska förändringar (S3-S4). kunna redogöra för sjukdomsorsaker vid både vanliga och mindre vanliga livshotande såväl som botbara sjukdomar och också känna till dessa sjukdomars förlopp, symtombild och prognos (S2-3). kunna redovisa principer för anti-inflammatoriska läkemedels verkningsmekanismer (S3). Människan i samspel Studenten ska: känna till grunderna i sjukvårdens organisation (S1). känna till lagar som styr handhavandet av den döda kroppen och känna till hur och på vilka grunder en klinisk obduktion utförs (S1). kunna redogöra för vissa miljöfaktorers betydelse för hälsan (S2). Färdigheter Direkt kontakt Studenten ska kunna: redovisa grunderna för professionellt patientbemötande (M2). följa grundläggande hygienprinciper (M3). Indirekt kontakt Studenten ska kunna: förstå basal farmakologisk terminologi (S1). redogöra för patofysiologisk terminologi (S2). känna till olika provtagningstekniker och vävnadsanalyser inom patologi/cytologi (S1). bedöma risker med läkemedelsbehandling (M2). förstå innebörden av ett PAD-svar (S2). I samspel Studenten ska: kunna både inhämta och tolka läkemedelsinformation (M3). Förhållningssätt Kunskap och attityd Studenten ska: känna till grundläggande etiska principer (S1). dels vara klar över sina egna värderingar och attityder, dels förstå hur dessa värderingar och attityder påverkar beteendet i mötet med patienter, lärare och sjukvårdspersonal (S1). Beteende och värderingsförmåga Studenten ska: visa respekt för den döda kroppen (M3). kunna administrera sin egen lärandeportfölj (M2). Innehåll Kursen ges i samverkan mellan de basvetenskapliga, grundläggande ämnena patologi, mikrobiologi och farmakologi samt allmänmedicin och innehållet i kursen samordnas med de föregående basvetenskapliga kurserna samt med den efterföljande kursen Den sjuka människan 2. Kursen startar med en halv dags introduktion som ges i samverkan mellan lärare från alla ämnesområden som ingår i temat Den sjuka människan. Kursen avgränsas till det som grundlägger förståelsen av klinisk medicin. Speciellt ett område med gemensamma aktiviteter för ämnena mikrobiologi, patologi och farmakologi utgörs av sjukdomstillstånd där inflammatoriska mekanismer ingår i patogenesen och utgör viktiga targets för behandling. Undervisningen kan involvera de kliniskt diagnostiska och de kliniskt utredande specialiteterna. Informationskompendium 12

Kursen bygger på uppnådda lärandemål avseende anatomi, histologi, cellbiologi, fysiologi och biokemi. Kursen inleds med allmän cellpatologi och basal mikrobiologi samt ett integrerat block som behandlar inflammations-och immunpatologi, allmän tumörpatologi samt cirkulation på såväl molekylär, cellulär och vävnadsnivå, inflammation orsakad av mikroorganismer samt principer för behandling med antiinflammatoriska läkemedel. Därmed grundläggs studentens förståelse för sjukdomars uppkomst, förlopp och konsekvenser. Denna del av kursen relaterar särskilt till specifika lärandemål avseende inflammation, arterioskleros och tumörer. I kursen ingår också immun- och inflammationsfarmakologi. Senare delen av kursen har klinisk anknytning och fokuserar på organspecifik patologi. Orsaker till inflammatoriska, neoplastiska och degenerativa sjukdomstillstånd beskrivs på olika nivåer, innefattande molekylära mekanismer, förändringar på cell- och vävnadsnivå samt hur dessa förändringar avspeglas och kan diagnostiseras på organ och organismnivå. Kursen syftar till att öka studentens förståelse av sjukdomars uppkomst, förlopp och kliniskt funktionella betydelse samt hur sjukdomar kan diagnostiseras och i vissa fall förebyggas/behandlas. Detta innefattar förmåga att beskriva och bedöma de vanligaste makroskopiska och mikroskopiska organförändringarna vid olika sjukdomstillstånd och sammanfoga dessa med kliniska data till en meningsfull bild av ett sjukdomsförlopp. Momentet relaterar särskilt till specifika inlärningsmål avseende inflammation samt neoplastiska och pre-neoplastiska tillstånd. Professionell utveckling (PU) Professionell utveckling ingår, i begränsad omfattning i samband med undervisningen i patologi. Specifika lärandemål för studenten är att kunna de etiska principerna beträffande handhavandet av den döda patienten, och känna till lagstiftningen. PV Fördjupad konsultationsträning, patientens del (videoinspelat samtal med återföring) och introduktion av rutiner vid konstaterande av dödsfall utanför sjukhus. Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer, 3 hp Integrerat tema där mikrobiologiska, immunologiska, patologiska och farmakologiska aspekter på inflammation som sjukdomsmekanism undervisas. Här ingår även undervisning av vissa immunologiska sjukdomstillstånd avseende autoimmunitet, överkänslighetsreaktioner, immunbrist, och avstötningsreaktioner. Momentet introducerar även basala sjukdomsmekanismer. Organspecifik patologi, 3.5 hp Momentet fördjupar kunskaper i basala sjukdomsmekanismer och applicerar dessa på organspecifik patologi. Praktiska moment som mikroskopidemonstrationer, obduktioner och fallseminarier integrerar och konsoliderar förståelse och färdigheter inom sjukdomslära. Integration och examination, 6 hp Momentet avser att testa studentens förmåga till integrering av det teoretiska innehållet i Moment 1 genom fallbaserad examination i grupp alt. färdighet i att känna igen patologiska processer i mikroskopiska preparat. Här ingår även en tentamen på hela kursinnehållet. PU, PV, 1 hp Momentet innehåller Professionell Utveckling (2 dagar) och Primärvård (2 dagar) med specifika lärandemål beskrivna ovan. Arbetsformer Kursen baseras huvudsakligen på föreläsningar, gruppundervisning, integrerande seminarier samt verksamhetsförlagd undervisning. Avsnittet inflammatoriska tillstånd integreras över ämnesområdena och ges som ett gemensamt block. De pedagogiska arbetsformerna är studentaktiverande. Föreläsningar som är introducerande och orienterande samt integrerande seminarier, vilka illustrerar huvuddelen av kursens innehåll. Studenten ska förbereda seminarierna. I de fallbaserade seminarierna diskuteras funktionsstörningar utifrån den makro- och mikroskopiska bilden. Studenten kan också hämta stöd från synopsis för föreläsningarna, från material till seminarierna, från förlagor till laborationsrapporterna, samt från det personliga arkivet. Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges. Examination Informationskompendium 13

För godkänt Moment 1 (Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer) gäller obligatorisk närvaro vid seminarier, gruppövningar, laborationer samt godkända laborationsredogörelser. Frånvaro kan kompenseras med ersättningsuppgifter respektive restlaboration, efter diskussion med kursledningen. Momentet examineras med en deltentamen omfattande den integrerade inflammation/immunologi-delen. För godkänt Moment 2 (Organspecifik patologi) gäller obligatorisk närvaro vid fallbaserade seminarier, gruppövningar, mikroskopiundervisning samt obduktioner. Den slutliga examinationen (Moment 3 Integration och examination) innehåller två delar, dels en skriftlig tentamen, dels en gruppexamination/mikroskopiförhör. Den skriftliga delen prövar kunskap, förståelse, färdighet och förhållningssätt i enlighet med lärandemålen. För godkänt Moment 4 (PU, PV) gäller obligatorisk närvaro på verksamhetsförlagt undervisning på vårdcentral (PV) och professionell utveckling (PU) Övergångsbestämmelser För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde. Övriga föreskrifter Kursutvärderingar genomförs med hjälp av enkät. Examination Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs. Behörighet Student som underkänts på verksamhetsförlagda utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen ha fullföljts. Litteratur och övriga läromedel The NEW way of presenting the literature Obligatorisk litteratur Abbas, Abul K.; Lichtman, Andrew H. Basic immunology : functions and disorders of the immune system 2. ed., updated ed. 2006-2007 : Philadelphia, Pa. : Elsevier/Saunders, 2006 - ix, 324 s. ISBN:1-4160-2974-5 LIBRIS-ID:10097070 Sök i biblioteket Murray, Patrick R.; Pfaller, Michael A.; Rosenthal, Kenneth S.0 319233 Medical microbiology 5. ed. : St. Louis : Mosby, cop. 2005 - x, 963 s. ISBN:0-323-03303-2 LIBRIS-ID:9878822 Sök i biblioteket Dale, M. Maureen; Rang, H. P. Rang & Dale's pharmacology [Elektronisk resurs] Pharmacology 7. ed. : Edinburgh : Churchill Livingstone, 2011-792 p. ISBN:978-0-7020-4504-2 LIBRIS-ID:12191889 Sök i biblioteket Robbins basic pathology Basic pathology Abbas, Abul K.; Aster, Jon C.; Kumar, Vinay; Robbins, Stanley L. 9th ed. : Philadelphia, PA : Elsevier/Saunders, c2013-910 s. ISBN:978-1-4377-1781-5 (hardcover : alk. paper) LIBRIS-ID:12755101 Sök i biblioteket Rekommenderad litteratur Gilman, Alfred; Goodman, Louis Sanford Goodman & Gilman's the pharmacological basis of therapeutics Brunton, Laurence L. 11. ed. : New York : McGraw-Hill, cop. 2006-2021 s. ISBN:0-07-142280-3 LIBRIS-ID:9976126 Sök i biblioteket Lippincott's illustrated reviews: Pharmacology Mycek, Mary Julia Informationskompendium 14

2. rev. ed. : Philadelphia : Lippincott Williams & Wilkins, cop. 2000-514 s. ISBN:0-7817-2413-9 LIBRIS-ID:8307491 Sök i biblioteket Rubin's pathology : clinicopathologic foundations of medicine Rubin, Emanuel; Rubin, Raphael; Strayer, David S. 5. ed. : Philadelphia : Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins, cop. 2008 - xii, 1341 s. ISBN:0-7817-9516-8 LIBRIS-ID:10371728 Sök i biblioteket Läkemedelsboken 2011-2012 Uppsala : Läkemedelsverket, 2011-1269 s. ISBN:978-91-979605-0-2 LIBRIS-ID:12199360 Sök i biblioteket FASS : förteckning över humanläkemedel. Stockholm : Läkemedelsindustriföreningen (LIF), 2012-2 vol. (4273 s.) ISBN:978-91-85929-10-8 (A-L) ISSN:1400-6588 LIBRIS-ID:12488996 URL: Länk Sök i biblioteket Informationskompendium 15

Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: 2015-09-03 Inför Sluttentamen i Patologi (se också separata lärandemål inför deltentamen) Informationskompendium 16

Innehållsförteckning: Cirkulationsrubbningar Hjärtsjukdomar Kärlsjukdomar Gastro-intestinalkanalens patologi Hud Mammae Kvinnliga gentalia Uropatologi Njurpatologi Neuropatologi Haemato Endorkin Skelett Respirationspatologi Informationskompendium 17

Lärandemål DSM1 (moment 2) organspecifik patologi 1 Cirkulationsrubbningar Kunna: Känna till: Hyperemi, stas, ödem, blödningstillstånd (inkl. koagulationsdefekter, trombocytdefekter och mikroangiopatier), trombos, embolism, atheroskleros, ischemi, infarkt, chock Vätske och elektrolytbalans, hemostas, koagulation, fibrinolys, transsudat, exudat. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Hemodynamic Disorders, Thromboembolism and Shock Kapitel 3: HYPEREMIA AND CONGESTION 75-76 EDEMA 76-78 HEMORRHAGE 78-79 Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i boken i kapitel 11 sid 449-454) HEMOSTASIS AND THROMBOSIS 79-90 EMBOLISM 90-92 INFARCTION 92-94 SHOCK 94-97 2. Hjärtsjukdomar Kunna: Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Kongenitala hjärtsjukdomar: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae. Cirkulationsrubbningar: Ischemisk hjärtsjuktom: Angina pectoris, akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad. Arrytmier, plötslig död och hypertensiv hjärtsjukdom, Klaffsjukdomar: (Vitium organicum cordis; VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Känna till: Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati (genetik och molekylära mekanismer) Kongenitala hjärtsjukdomar: Fallots tetrad, pulmonalisstenos,, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Heart kapitel 10 OVERVIEW OF HEART DISEASE 365 HEART FAILURE 365-368 CONGENITAL HEART DISEASE 368-374 Ischemic heart disease 374-385 Arrythmias 385-386 HYPERTENSIVE HEART DISEASE 386-388 VALVULAR HEART DISEASE 388-396 CARDIOMYOPATHIES 396-403 PERICARDIAL DISEASE 403-404 CARDIAC TUMORS 404-405 Informationskompendium 18

3. Kärlsjukdomar Kunna: Ateroskleros (epidemiologi, riskfaktorer, patofysiologi, morfologi och kliniska konsekvenser) Aneurysm: kongenitala ( berry ) aneurysm, artherosklerotiska aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, temporalarterit Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Arterioloskleros Varicer, lymfödem och lymfangit Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Kaposi sarkom Känna till: Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati,, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Wegeners granulomatos Vaskulär hyperreaktivitet: Raynauds fenomen, Raynauds sjukdom Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. kongenitala vitier Vaskulära interventioner: endovaskulär stenting, bypass kirurgi Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Blood Vessels kapitel 9 STRUCTURE & FUNCTION OF BLOOD VESSELS 327-330 CONGENITAL ANOMALIES 330 BLOOD PRESSURE REGULATION 330-332 HYPERTENSIVE VASCULAR DISEASE 332-334 VASCULAR WALL RESPONSE TO INJURY 334-335 ARTERIOSCLEROSIS 335 ATHEROSCLEROSIS 335-344 ANEURYSMS AND DISSECTIONS 344-348 VASCULITIS 348-354 VEINS AND LYMPHATICS 356-357 TUMORS 357-362 4. Gastro-intestinalkanalens patologi Kunna: Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla Inflammation etc.: Aftösa sår, blåsdermatoser, oral lichenoid reaktion. Spottkörtlar: Sialadeniter. Kunna: Neoplastiska och preneoplastiska tillstånd i munhåla Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer. Spottkörtlar: Pleomorft adenom Informationskompendium 19

Kunna: Benpatologi Odontogena cystor och tumörer. Icke-neoplastiska tillstånd i mage-tarm Kunna: Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Aftös stomatit, Refluxesofagit, Barret s esofagus, Akut/erosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, intestinal metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt Känna till: Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Inflammation, konkrement etc.: Infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos Kunna: Tumörsjukdomar i mage-tarm Esofagus: Skivepitelcancer, Adenocarcinom. Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid. Att kunna: Lever och gallvägar Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit (HepA, B, C), kronisk hepatit, autoimmun hepatit, Cholecystit Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi Fettlever: etiologi, alkoholinducerad leversjukdom, steatohepatit Biliär cirrhos: primär (PSC, PBC) sekundär Hemokromatos: hereditär, sekundär Neonatal hepatit: etiologi, histologisk bild Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Levermetastaser, Levertransplantation: rejektion, komplikationer, patologi, indikationer Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Känna till: Hepatitklassifikation (histologiskt), Cirkulationsrubbningar: Budd-Chiari syndrom, Veno-ocklusiv syndrom Missbildningar: gallvägsatresi (extrahepatisk, intrahepatisk) Cystisk fibros Benigna tumörer i lever Gallsten Gallblåsecancer Informationskompendium 20

Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E KAP. 14 Oral Cavity and Gastrointestinal Tract ORAL CAVITY (endast självstudier) ORAL INFLAMMATORY LESIONS 551-552 PROLIFERATIVE AND NEOPLASTIC LESIONS OF THE ORAL CAVITY 552-555 DISEASES OF SALIVARY GLANDS555-557 ODONTOGENIC CYSTS AND TUMORS 557-558 ESOPHAGUS OBSTRUCTIVE AND VASCULAR DISEASES 558-559 ESOPHAGITIS 559-562 ESOPHAGEAL TUMORS 562-564 STOMACH INFLAMMATORY DISEASE OF THE STOMACH 564-569 NEOPLASTIC DISEASE OF THE STOMACH 569-572 SMALL AND LARGE INTESTINES INTESTINAL OBSTRUCTION 573-574 VASCULAR DISORDERS OF BOWEL 574-576 DIARRHEAL DISEASE 576-586 INFLAMMATORY INTESTINAL DISEASE 586-592 COLONIC POLYPS AND NEOPLASTIC DISEASE 592-600 ACUTE APPENDICITIS 600-601 TUMORS OF THE APPENDIX 601 Kap. 15 Liver, Gallbladder, and Biliary Tract Liver CLINICAL SYNDROMES 604-610 DRUG- OR TOXIN-INDUCED LIVER DISEASE 610-611 ACUTE AND CHRONIC HEPATITIS 611-621 ALCOHOLIC AND NONALCOHOLIC FATTY LIVER DISEASE 621-626 CHOLESTATIC LIVER DISEASES 626-629 INHERITED METABOLIC DISEASES 629-632 CIRCULATORY DISORDERS 632-635 OTHER INFLAMMATORY AND INFECTIOUS DISEASES 635 TUMORS AND HEPATIC NODULES 635-639 Gallbladder, and Biliary Tract GALLBLADDER DISEASES 639-642 DISORDERS OF EXTRAHEPATIC BILE DUCTS 642-643 TUMORS OF GALLBADDER, CHOLANGIOCARCINOMA 643-644 5. Hud Kunna: Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaligna: Atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen, virusutlösta benigna hudförändringar. Epiteliala tumörer, maligna: Skivepitelcancer, basalcellscancer. Dermala/Kärlrelaterade tumörer : Dermatofibrom (dermalt fibröst histiocytom), Teleangiektatiskt granulom (granuloma pyogenicum), Hemangiom, Sarcoma Kaposi. Melanocytära/naevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), congenitala resp förvärvade melanocytnaevus(n), Blått naevus, Halonaevus, Dysplastiskt naevus, Kutana melanom, in situ/ invasiva. Känna till: Dysplastiskt naevussyndrom. Informationskompendium 21

Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 23 Skin ACUTE INFLAMMATORY DERMATOSES 852-854 CHRONIC INFLAMMATORY DERMATOSES 854-856 INFECTIOUS DERMATOSES 856-857 BLISTERING (BULLOUS) DISORDERS 857-862 BENIGN AND PREMALIGNANT TUMORS 862-863 MALIGNANT EPIDERMAL TUMORS 863-865 MELANOCYTIC PROLIFERATIONS 865-869 6. Mammae Kunna: Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, mammografi, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Ductal in situ cancer mammae. Maligna tumörernas ungefärliga procentuella fördelning, histologi, histologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och cancer in situ i bröstet. Morbus Paget s disease i bröstöstvårtan.. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Benigna proliferativa och icke proliferativa förändringar i bröstet: Fibroadenomatos, Skleroserande adenos, Radierande ärr, Bröstcystor Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser Känna till: Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ER/PGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling. Betydelsen av hyperplasi (epitelios) i bröstet. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 18 Female Genital System and Breast BREAST 704-714 FIBROCYSTIC CHANGES 705-707 INFLAMMATORY PROCESSES 707 TUMORS OF THE BREAST 707-714 Informationskompendium 22

7. Kvinnliga genitalia Kunna: Icke-neoplastiska tillstånd Adenomyos, endometrios Känna till: Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Endometrit, Salpingit Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Cervixpolyp, Endometriepolyp (så kallad corpuspolyp ), ektopisk graviditet, Follikelcysta, theca-luteincysta, Polycystisk ovarial sjukdom (så kallad Stein-Leventhals syndrom ), Kunna: Tumörsjukdomar Portio-cervix: HPV, Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), Carcinoma in situ, Skivepitelcancer. Adenocarcinom Endometrium: Enkel och komplex hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Leiomyom, Leiomyosarkom Ovarier: Begreppet Borderline, Cancerriskfaktorer, Epiteliala stromala tumörer (serös, mucinös, endometrioid); Groddcellstumörer (cystiskt teratom (dermoidcysta), omoget teratom), Stromala tumörer. Känna till: Vulva, vagina: Condyloma acuminatum, Endometrium: Carcinosarcom Choriocarcinom från groddcelltumör gruppen Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 18 Female Genital System and Breast VULVA 681-684 VAGINA 684-685 CERVIX 685-689 BODY OF UTERUS 689-695 FALLOPIAN TUBES 695 OVARIES 695-698 DISEASES OF PREGNANCY 700-704 Informationskompendium 23

8. Urologisk Patologi och manliga genitalia Kunna: Utvecklingsrubbningar: Kryptorchism, phimosis. Cirkulationsstörning: Testistorsion. Avflödeshinder: Njursten, hydronefros. Cystor, retentionstillstånd: Hydrocele, Varicocele, spermatocele. Inflammation: Orchit, epididymit, prostatit Urinvägsinfektioner: Cystit, pyelonefrit. Hyperplasi: Prostatahyperplasi Tumörer: Njurcancer inkl. Wilms tumör, Urotelcellscancer. Penis: skivepitelcancer; Testis: seminom, embryonal cancer, teratom; Utvecklingsrubbningar: Klinefelter s syndrom, hypospadi, epispadi. Prostata: prostatacancer, Provtagningsmetoder för morfologisk diagnostik Tumörsjukdomar: Penis: skivepitel cancer in situ (erythroplasia Querat, accuminatum; Testis: sertolicellstumör, leydigcellstumör mb Bowen), condyloma Föreläsningarna inkluderar följande avsnitt: Prostata Njurar (dock ej de medicinska njursjukdomarna som föreläses separat av Jaremko resp Wernerson) Urinvägar Testis Penis Detta kommer jag att ta upp på föreläsningarna: PROSTATA anatomi, histologi kort om provtagning prostatahyperplasi prostatacancer NJURAR cystor njurtumörer URINVÄGAR anatomi, histologi cystiter blåscancer TESTIS anatomi, histologi testistorsion testiscancer PENIS Peniscancer Informationskompendium 24

Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 17 Male Genital System and Lower Urinary Tract PENIS 657-658 SCROTUM, TESTIS, AND EPIDIDYMIS 658-663 PROSTATE 663-668 URETER, BLADDER, AND URETHRA 668-671 SEXUALLY TRANSMITTED DISEASES 671-679 Kap. 13 Kidney and Its Collecting System CYSTIC DISEASES OF THE KIDNEY 542-545 TUMORS 547-549 En del av dessa kapitel ingår dock inte. Kapitel 13 omfattar en hel del om medicinska njursjukdomar som inte ingår i mitt avsnitt. - Läs Cystic diseases of the kidney 542-544. Läs dock detta avsnsitt med urskiljning. Viktigast är Simple cysts + Adult polycystic kidney disease. - Avsnittet om avflödeshinder ingår inte i mitt avsnitt. - Läs Tumors (547-549). Merparten av kapitel 17 (657-679) ingår men läs avsnittet Sexually transmitted diseases mycket översiktligt (671-679). Det enda jag kommer att ta upp i det avsnittet är STD som diffdiagnos till peniscancer. Jag skulle också rekommendera er att ta ganska lätt på avsnitten om mikroskopisk morfologi i testistumörer. Flertalet av dessa tumörer är sällsynta. Bra om ni kan säga några ord om embryonal cancer, seminom och teratom men inte något rabblande av detaljer. Informationskompendium 25

9. Medicinska njursjukdomar Kunna: Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi) Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, bl.a. HUS/TTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Känna till: Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 13 Kidney and Its Collecting System CLINICAL MANIFESTATIONS OF RENAL DISEASES 517-518 GLOMERULAR DISEASES 518-533 DISEASES AFFECTING TUBULES AND INTERSTITIUM 533-538 DISEASES INVOLVING BLOOD VESSELS 538-541 CHRONIC KIDNEY DISEASE 541 CYSTIC DISEASES OF THE KIDNEY 542-545 URINARY OUTFLOW OBSTRUCTION 545-547 TUMORS 547-549 Informationskompendium 26

10. Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Kunna: Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, störning i utveckling av gyri, Mb Down. Trauma: kontusionsblödningar, epiduralblödning, subduralblödning Vaskulär patologi i CNS: Blödning, Infarkt Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakraniell herniering och hydrocephalus Infektioner: Meningit, encefalit, abscess Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom, Multipel scleros, Amyotrofisk lateralskleros,prionsjukdomar Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: inkl. Meningiom, gliom/glioblastoma multiforme, och metastaser hos vuxna och Pilocytisk Astrocytom, Medulloblatom och ependymom hos barn. Sjukdomar i skelettmuskulaturen: Dystrofi, myosit, neurogen skada Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap 21 & 22 DISORDERS OF PERIPHERAL NERVES 797-800 DISORDERS OF NEUROMUSCULAR JUNCTION 800-801 DISORDERS OF SKELETAL MUSCLE 801-805 PERIPHERAL NERVE SHEATH TUMORS 806-808 22 Central Nervous System PATTERNS OF INJURY IN THE NERVOUS SYSTEM 811-812 EDEMA, HERNIATION, AND HYDROCEPHALUS 812-814 CEREBROVASCULAR DISEASES 814-820 CENTRAL NERVOUS SYSTEM TRAUMA 820-822 CONGENITAL MALFORMATIONS AND PERINATAL BRAIN INJURY 822-824 INFECTIONS OF THE NERVOUS SYSTEM 824-832 PRIMARY DISEASES OF MYELIN 832-835 ACQUIRED METABOLIC AND TOXIC DISTURBANCES 835-836 NEURODEGENERATIVE DISEASES 836-842 TUMORS 842-848 Informationskompendium 27

11. Haematopatologi Kunna: Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). Kunna: Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Primär myelofibros (PMF) Känna till: Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. Kunna: Lymfoproliferativa sjukdomar Riskfaktorer och patogenitetsmekanismer för lymfomsjukdomar, ffa: Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), plasmacellstumörer (Myelom,), Non-Hodgkin lymfom: (follikulärt lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, Burkitt-lymfom, MALT-lymfom), Hodgkin-lymfom. Känna till: T-cellslymfom, Hårcellsleukemi. Kunna: Akuta leukemier Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Benmärgssjukdomar & Maligna lymfom i kapitel 11 Red cell disorders 408-425 White cell disorders 425-449 Leukopenia 425-426 Reactive leukocytosis 426-427 Reactive lymphadenitis 427-428 Lymphoid neoplasms 429-444 Myeloid Neoplasms 444-449 Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i kapitel 11, sid 449-454) Informationskompendium 28

12. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid över- som underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomarna förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). Kunna: Hypofys Hypofysadenom (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande). Kunna: Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Kunna: Känna till: Hypofunktionstillstånd Addisons sjukdom, Waterhouse-Friderichsens syndrom. Binjurebarkscancer. Känna till: Binjuremärg och paraganglier Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. Kunna: Endokrina pancreas Diabetes mellitus de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillstånd med förhöjda blodglukosnivåer. Thyreoidea Kunna: De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Kunna: Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom/ follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Känna till: Multipel endokrin neoplasi typ 1 resp 2. Informationskompendium 29

Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 19 Endocrine System HYPERPITUITARISM AND PITUITARY ADENOMAS 717-720 HYPOPITUITARISM 720 POSTERIOR PITUITARY SYNDROMES 721 HYPERTHYROIDISM 722-723 HYPOTHYROIDISM 723-724 THYROIDITIS 724-726 GRAVES DISEASE726-728 DIFFUSE AND MULTINODULAR GOITER 728 NEOPLASMS OF THE THYROID 728-735 HYPERPARATHYROIDISM 735-738 HYPOPARATHYROIDISM 738 DIABETES MELLITUS 739-751 PANCREATIC NEUROENDOCRINE TUMORS 751-752 ADRENOCORTICAL HYPERFUNCTION (HYPERADRENALISM) 752-757 ADRENAL INSUFFICIENCY 757-759 TUMORS OF THE ADRENAL MEDULLA 760-761 MULTIPLE ENDOCRINE NEOPLASIA SYNDROMES 761-762 Informationskompendium 30

13. Skelett och mjukdelar Kunna: Ben och brosk Reaktiva och inflammatoriska tillstånd: Osteomyelit. Metabola bensjukdomar: Osteoporos, Benförändringar vid hyperparathyreoidism Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos), Jättecellstumör Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing sarkom, Chondrosarkom Känna till: Tillväxtrubbningar och inflammatoriska tillstånd: Osteogenesis imperfecta, Chondrodystrofier Bristsjukdomar, tillväxtrubbningar: Pagets bensjukdom. Benigna/ tumörlika tillstånd: Bencystor, Aneurysmal bencysta, Enchondrom, Osteom. Maligna tumörer: Malignt fibröst histiocytom, Fibrosarkom. Ledsjukdomar Kunna: Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt Känna till: Ganglion, Synovit, Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) Mjukdelstumörer Kunna: Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Rheumatoid nodulus Känna till: Maligna: Liposarkom, Malignt fibröst histiocytom, Gastrointestinal stromatumör (GIST) Benigna: Schwannom, Neurofibrom, Leiomyom, Fibrom, Histiocytom Maligna: Leiomyosarkom, Synovialt sarkom, Rhabdomyosarkom, Malign perifer nervskidetumör (neurofibrosarkom), Extraskelettalt osteosarkom Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E 20 Bones, Joints, and Soft Tissue Tumors CONGENITAL DISORDERS OF BONE AND CARTILAGE 767-768 ACQUIRED DISEASES OF BONE 768-772 FRACTURES 772-773 OSTEONECROSIS (AVASCULAR NECROSIS) 773 OSTEOMYELITIS 773-774 BONE TUMORS 774-782 ARTHRITIS 782-790 JOINT TUMORS AND TUMOR-LIKE LESIONS 790-791 TUMORS OF ADIPOSE TISSUE 792 FIBROUS TUMORS AND TUMOR-LIKE LESIONS 792-794 FIBROHISTIOCYTIC TUMORS 794 SKELETAL MUSCLE TUMORS 794-795 SMOOTH MUSCLE TUMORS 795 SYNOVIAL SARCOMA 795-76 Informationskompendium 31

14. Respirationsorganens patologi Kunna: Känna till: Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem. Pneumokonios. Granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), bronchiectasi, emfysem. Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion pleura Kunna: Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-lunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Känna till: Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 12 Lung ATELECTASIS 460 ACUTE LUNG INJURY 460-461 OBSTRUCTIVE VERSUS RESTRICTIVE PULMONARY DISEASES 462-463 OBSTRUCTIVE LUNG (AIRWAY) DISEASES 463-472 CHRONIC INTERSTITIAL (RESTRICTIVE, INFILTRATIVE) LUNG DISEASES 472-482 PULMONARY DISEASES OF VASCULAR ORIGIN 482-486 PULMONARY INFECTIONS 486-505 LUNG TUMORS 505-511 PLEURAL LESIONS 511-512 LESIONS OF THE UPPER RESPIRATORY TRACT 512-513 Informationskompendium 32

Lärarpersonal ST-läkare Överläkare Professor (Cambridge) Professor ST-läkare ST-läkare ST-läkare ST-läkare Överläkare ST-läkare Specialistläkare Professor ST-läkare Överläkare Specialistläkare Specialistläkare Bitr överläkare Överläkare Överläkare Specialistläkare Andersson Martin Carlsson Joe Collins V. Peter Egevad Lars Haglund Felix Hardell Elin Hartman Johan Illies Christopher Jaremko Georg Juhlin Christofer Kis Lorand Larsson Olle Nastic Dennis Nilsson Robert Ramqvist Darai Eva Stemme Sten Svjatoha Vitalijs Tani Edneia Wejde Johan Åström Kristina Informationskompendium 33

Mikroundervisning I Rekommenderade preparat från preparatlådan: 97. Odifferentierad, småcellig lungcancer 70. Prostatahyperplasi 15. Prostatacancer 71. Lymfkörtelmetastas av högt differentierad prostatacancer 72. Seminoma testis Dessa preparat bör i första hand demonstrers till studenterna. Informationskompendium 34

Mikroundervisning II Rekommenderade preparat från preparatlådan: Inflammation, hjärta, lungor: 7. Akut gangränös appendicit 61. Näspolyper med eosinofili 56. Hashimoto thyreoidit 3. Lungödem med lungstas 60. Sarkoidos 1. Pneumoni 28. TBC 4. Hjärtinfarkt Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 35

Mikroundervisning III Rekommenderade preparat från preparatlådan: GI, lever, endokrin patologi: 49. Coloncancer 45. Mb. Crohn 2. Grav körtelcellsatyp motsvarande cancer in situ i gallblåsan 51. Invasiv växande skivepitelcancer i esofagus 24. Leverstas 16. Leverförfettning 53. Levercirros 57. Hyper- och hypothyreos/kolloidstruma Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 36

Mikroundervisning IV Rekommenderade preparat från preparatlådan: Bröst- och gynekologisk patologi: 65. Fibroadenom 104. Mb. Paget i bröstvårten 36. Invasivt växande skivepitelcancer i cervix 82. MHC 83. Endometriosis interna 101. Leiomyom i uterus Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 37

Seminarium instuderingsfrågor till bröstseminariet onsdag den 16/12-2016 BRÖSTPATOLOGI Fall 1. Anamnes: En 33-årig f. ö. frisk och medicinfri kvinna söker dig på din läkarmottagning p.g.a. sekretion från en bröstvårta. Anamnestiska uppgifter av värde? Dina diagnosförslag? Utredningsgång? Den mikroskopiska bilden av dina diagnosförslag: Visas under seminariet! Behandlingsförslag: Vänd-----> Informationskompendium 38

Fall 2. Anamnes: Du sitter som vikarierande underläkare på kirurgmottagningen och tar emot en 51-årig kvinna med remiss från en distriktsläkare under diagnos screeningupptäckt icke palpabel brösttumör, kod 4. Kod 4 mammografiskt betyder sannolikt malign. Dina diagnosförslag? Vad gör du för att utreda henne vidare? Mikroskopiska bilden av dina diagnosförslag: Visas under seminariet! Behandlingsförslag: Informationskompendium 39