NILS ESS Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Relevanta dokument
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Grön översiktsplan Vilhelmina kommun

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

NILS ESS. Rapport januari Matematisk modell kartlägger och mäter dagens och framtidens ekosystemtjänster

VALKMAN Värde- och kunsskapsbaserade scenarier för hållbart brukande av skogslandskapet

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Ny historisk databas om skog

Lägesrapport LillNILS

Inventering av linja ra element i de ja mtla ndska fja llen 2009

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000.

NILS för miljömålet Levande skogar

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Index för ängs- och betesmarker

Framtiden för skogens arter

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vilka fågelarter förekommer här?

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Att förstå övergödning och återskapa god vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å

SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation

Skogliga grunddata Vägen framåt

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

PM: Metodik för övervakning av myrexploatering i LillNILS

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Utvärdering av NILS data i fjällen

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Utvärdering av NILS dimensionering med avseende på styrkan i förändringsskattningar

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Skogliga grunddata produktbeskrivning. Innehållsförteckning 1(5)

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Jordbrukslandskapet. Tillstånds- och förändringsanalyser baserade på data från NILS

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Övervakning av Sveriges våtmarker med satellit

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Distribution av skogliga grunddata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Arbetstillfällen

Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts. William Bruce Cameron

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

FÄLTINSTRUKTION FÖR NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE NILS ÅR SLU Institutionen för skoglig resurshushållning Umeå

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Risk Management Riskhantering i flygföretag

Hur går det för skogens fåglar?

Den framtida redovisningstillsynen

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Ekotjänster i Nacka. Liselott Eriksson. Magnus Rothman. natur- och friluftsstrateg. miljöutredare.

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Resultat för gräsmarker

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Transkript:

NILS ESS Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Johan Svensson, Grzegorz Mikusinski, Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström, Marcus Hedblom, David Wardle, Anders Esselin

Projektets huvudmål: Övergripande mål och inriktning Att utvärdera terrestra ekosystemtjänster i fjällområdet och det boreala skogslandskapet med hjälp av NILS och andra nationella miljöövervakningsdata Att i två fallstudier belys hur informationen om ekosystemtjänster kan användas i beslutsfattande Renskötsel som markanvändning och som bärare av ekosystemtjänster Ekosystemtjänster som indikatorer i miljömålet Storslagen fjällmiljö Projektets inriktning: 1) Variabler i NILS tilläggsdata modellering validering 2) Ekosystemtjänster värdering via data (variabler) (proxy)indikatorer 3) Kulturella ekosystemtjänster konkretisering, tillämpning 4) Underlag för landskapsplanering, beslutsstöd 5) Adaptiv monitoring; förändringar/förbättringar i nationell miljöövervakning

Fokus på fjällandskapet

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Terrester Habitatuppföljning Provyta 25 ruta 9 7 8 4 3 5 2 Fältinventering 1 10 geografiska strata Flygbildstolkning 1 km2 ruta - Polygoner - Linjer - Punkter Variabler sorterade i olika menyer som beskriver: Förekomst Täckningsgrad Höjd (högsta, medel) Diameter, grundyta Antal Andelar av Kategori Bredd, djup, avstånd, storlek, rikning, vattennivå, 1 0 6 km2 631 provytor 1 km2 ruta - Cirkelprovytor - Inventeringslinjer Cirkelprovytor - 20 m radie - 10 m radie - 3,5 m radie - 0,28 m radie

NILS Vad som finns, hur det används och påverkas samt påverkar Markanvändning i 50 kategorier, t.ex: - Skogsbruk - Hänsynsyta - Åker i växtföljden - Slåttervall - Energiskog - Fruktträdsodling - Bärbuskar - Rengärde - Rekreationsyta Åtgärder och påverkan: - Dikning - Dämme - Grävning - Markberedning - Markstörning av fordon - Vattenerosion - Vinderosion - Ras - Brand - Muddring

Systematisk fotografering, ca 28.000 foton per omdrev

Ekosystemtjänster - Miljöövervakningsdata Existing biodiversity monitoring schemes may offer a cost- and time-effective possibility to acquire new data by adding parameters or changing the current parameters. LUCAS, EBONE, BioBio and NILS scored the best based on quality of the parameters alone. Only three monitoring schemes provided some indicators (i.e. CORINE, EBONE and NILS). Monitoring schemes including a range of sampling scales and specifically the recording at the habitat level (such as EBONE, BioBio and NILS) provided the best level data Can biodiversity monitoring schemes provide indicators for ecosystem services? Geijzendorffer & Roche 2013 Ecological Indicators

CICES klassificeringssystem Variabel/-ler Indikatorer Kategori Sektion Grupp Klass Försörjande 3 6 16 Reglerande & upprätthållande 3 10 21 Kulturella 2 4 11 Kategori Sektion Grupp Klass Reglerande & upprätthållande Massflöden Stabilisering av landmassor och kontroll av erosion Reducering av risker för massflöden och erosion, skyddad areal Kategori Sektion Grupp Klass (Proxy) indikator NILS variabel / -ler (ex.) Reglerande & upprätthållande Massflöden Stabilisering av landmassor och kontroll av erosion Reducering av risker för massflöden och erosion, skyddad areal Areal/proportion intakt markvegetation/vegeta -tion Marktäcke: Mineraljord/grus; Hårdgjord/belagd mark Markanvändning: Skogsmark hygge; Täkt; Avverkning - slutavverkning Åtgärder/påverkan: Typ av störning störning tid störning% Markbeskrivning: I sin helhet SPY: Mineraljord/grus; Hårdgjord/belagd mark, vegetation

Mappning variabler ES-klasser Variabler i NILS ES-klasser: 16 försörjande 21 reglerande & upprätthållande 11 kulturella Tillgänglighet till ES, indirekt och direkt skattning av tillstånd Förekomst / mått Ekosystemtjänstklasser p1 p2 p3 p4 p5 p6 p7 p8 p9 p10 p11 p12 p13 p14 p15 p16 r1 r2 r3 r4 r5 r6 r7 r8 r9 r10 r11 r12 r13 r14 r15 r16 r17 r18 r19 r20 r21 c1 c2 c3 c4 c5 c6 c7 c8 c9 c10 c11 Linjeobjekt i NILS flygbildstolkning Transportleder Väg * Brukningsväg 1 2 2 2 * Gångväg/cykelväg 2 2 2 2 1 1 2 * Stig, vandrings-/skoterled 2 2 2 2 1 1 2 * Järnväg, järnvägsbank * Spång, kavelbro 2 1 2 2 1 1 * Linbana, släplift, skidlift 1 1 2 2 1 1 * Hägnader Stengärdesgård 2 2 2 2 1 1 1 2 ** Vegetationsremsa/jordvall Vegetationsremsa 2 1 2 2 2 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 1 2 ** Jordvall 1 2 2 1 1 1 1 2 2 * Skyddszon Skyddszon 2 1 2 2 2 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 1 2 * Dike/vattendrag Mindre dike/uträtat vattendrag 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 ** Mellanstort dike/uträtat vattendrag 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 ** Bäck 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 1 2 ** Å 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 1 2 ** Träd- och buskrad Lövträdsrad 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 * Barrträdsrad 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 * Blandträdsrad 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 * Buskrad/häck 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 * Lövallé 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 * barrallé 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 * Blandallé 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 * Ledning Kraftledning utan ledningsgata * Kraftledning med ledningsgata 2 1 2 2 2 2 * Markledning * Brant Stup/skärning 1 2 2 2 2 2 1 2 1 1 2 * Rasbrant, stup med raszon 1 2 2 2 2 2 1 2 2 * Brink 1 2 2 2 2 2 1 2 2 * Stensamling Stensamling 2 2 2 2 2 1 2 1 1 2 ** Övriga Brygga/pir * Damm/slussport * Hårdgjord strandkant *

Renlav för vinterbete av ren i skogslandskapet under vintern för en mängd ekosystemtjänster i en öppen, storslagen fjällmiljö

NILS meny Marktäcke variabel Täckningsgrad renlav Västerbottens kustland, 8x8 km 7095000 7097000 7099000 7101000 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 1682000 1684000 1686000 1688000

Modellera förändring i lavrik (marklav) skogsmark Nuvarande vegetationstäthet Nuvarande vegetationstäthet x1,5 Ger heltäckande kartor med hög upplösning för ett stort område, baserade på stickprovsdata

Lavrik skogsmark - beslutsunderlag It has frequently been argued that ES are underrepresented as input data to decision making processes in environmental governance and management (Yapp et al. 2010; Henle et al. 2013; Koschke et al., 2014; Villamagna et al. 2014). Koschke et al. (2014) argued that ES can even hinder, instead of facilitate, communication with stakeholders. Blicharska et al.

Modellering av fjällvegetationstyper (Natura 2000 habitat) Barrskog (9010) Fjällbjörkskog (9040) Gräshed (6150) Öppen myr (7140) Videbuskmark (4080) Fjällhed (4060) Norrbottensfjällen 90x120 km. Data från SPOT (2012, 10x10 m pixel), NILS och THUF. Validering med Fjällvegetationskartan

Modeller av fjällripahabitat fjällripa som försörjande och kulturell ES Modellen byggs med variabler i NILS och THUF Potentiell förekomst modelleras med data från Artportalen Modellens valideras med data från SFT Möjlig indikator för Storslagen fjällmiljö

Adaptiv monitoring Data i NILS fältinventering Adaptiv monitoring: 1) Justeringar i befintlig samplingsmetodik; 2) Två-fas skattningar

Adaptiv monitoring för data om och uppföljning av ekosystemtjänster Beslutsstödsprocess: Steg 1: Definiera möjligheter: Vilka förutsättningar finns och vilka modifieringar behövs inom ett befintligt miljöövervakningsprogram (NILS). Steg 2: Identifiera och skatta ES. Testa och pröva konkreta utfall av t.ex. täckningsgrad eller mängd ES, inklusive precision och noggrannhet i analyser och sammanställningar. Step 3: Förändringar i monitoringsystemet. Definiera behov av variabler och metoder, samt effekter av förändringar på befintliga data, metoder och förväntade utfall av monitoringprogrammet. Steg 4: Identifiera och utvärdera. Gör prioriteringar baserade på testinventeringar och testanalyser, utvärdera konsekvenser, avvägningar, kostnader och investeringsbehov. Steg 5: Implementera. Introducera det modifierade monitoringsystemet. Monitoringsystem Försörjande ES Variabler och metoder Kompletterande data Upprätthållande och reglerande ES Tillämpningar Tillståndsbeskrivningar Analyser och modellering Kulturella ES Utvärdering Monitoringmodul Skattningsmodul ESmodul Slutanvändningsmodul

Ekosystemtjänster guide till beslutsfattare Ekosystem Ekosystemtjänst Välbefinnande Biologisk struktur eller process Ekosystemfunktion Ekosystemtjänst Nytta Värde Vilka/vem får välbefinnande? Vilka biologiska strukturer, processer och funktioner ger ekosystemtjänster? Vilka e.tjänster ger nytta? Vilka nyttor ger välbefinnande? Hur värderas välbefinnandet? Var produceras (SPU) och var levereras (SBU) ekosystemtjänsten? Hur förändras SPU i tid och rum och vad påverkar denna förändring? Hur påverkas SBU i tid och rum av hur nytta, värde och välbefinnande förändras? Anpassad efter Blicharska et al. 2017. Ecosystem Services 23: 55-70

NILS ESS Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Några slutsatser: Värdering av ekosystemtjänster (kvantitativ, kvalitativ) kan göras med NILS data Förslag på ett antal indikatorer för fjäll- och skogslandskap Andra (FA) data behövs som komplement Modeller med hög upplösning för stora områden, som bygger på stickprovsdata Habitatnivå och landskapsnivå vs. ekosystemnivå för konkretisering av ekosystemtjänster Generell översyn över hur variabler i nationell och regional miljöövervakning kan kopplas till ekosystemtjänster Det finns möjligheter att utveckla NILS adaptiv monitoring Ekosystemtjänster i landskapsplanering Kulturella ekosystemtjänster är en utmaning