Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen"

Marianne Månsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 1(5) ArtDatabanken Wenche Eide YTTRANDE Metria AB Att: Camilla Jönsson Box 24154, Stockholm SLU.dha Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska Sammanfattning av ArtDatabankens synpunkter ArtDatabanken har länge efterfrågat en uppdatering av nuvarande fjällvegetationskarta och välkomnar i högsta grad att det nu görs ett omtag. Det är i stort en bra och genomarbetad rapport. Även om de flesta akronymer förklaras i texten hade det underlättat läsningen om man hade samlat alla i en tabell. Det är lite oklart vad som är syftet. Enligt sammanfattningen låter det som att det i första hand är att kartera de skyddade områden, men det speglar inte vad som sägs i rapporten. Det väcker ju en intressant fråga. Kan det vara så att man tänker göra det olika noggrant beroende om det är inom eller utanför skyddade områden? Detta bör förtydligas. Vad gäller rapporteringskrav ska vi rapportera både vad som finnas inom skyddade områden och totalt för hela alpina biogeografiska regionen. Det är inte uppenbart hur man tänker sig att den uppdaterade fjällvegetationskartans klassningar ska utnyttjas i rapporteringsarbete till EU, bland annat rapportering av art- och habitatdirektivet. Det saknas förslag och plan för hur man tänker ta fram översättningsnycklar mellan fjällvegetationskartan och de Natura 2000 naturtyper vi har rapporteringskrav på. Berggrundskartorna till Sveriges geologiska undersökning täcker inte riktigt hela Sverige. I fjällen är detta extra tydligt. Det finns några vita områden, exempelvis norra Västerbottensfjällen och ett stort område i Norrbotten. Dessutom finns data med olika kvalité. I ljuset av de möjligheter som nu finns inom Geodatasamverkan ser vi ett stort värde i att trycka på att det inom överskådlig framtid finns en heltäckande berggrundskarta. I dagsläget blir det i stor grad gissningar vad gäller naturtypsklassningar för de delar denna information inte finns. ArtDatabanken SLU Box 7007, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr wenche.eide@slu.se

2 Det känns naturligt att inkludera Stockholms universitet i arbetet med kartering av snö och glaciärer. Det saknas information hur man tänker sig hantera naturtyperna branter och rasmarker. Värdet av kontrollinventeringar och kalibrering är ovärderligt och har gång på gång visat att NILS och MOTH har livets rätt. En kombination av fjärranalys och fältinventeringar är ett måste. Bra att detta lyfts fram. ArtDatabanken har, på uppdrag av Naturvårdsverket, tagit fram gällande naturtypsvisa vägledningar samt en heltäckande naturtypsklassning för Sverige (Fortlöpende Miljöanalys projekt). Den senare har bearbetats och kommer att införlivas i Artportalen 2. En förbättrad underlagskarta kommer spara tid och resurser framöver och vi är positiva till att, inom ramen för uppdragen (Naturvårdsverket och Havs och vattenmyndigheten) stödja det fortsatta arbetet. Specifika synpunkter Sid. 7. En viktig motivering som lyfts fram är att definiera en tematisk naturtypsindelning inom fjällregionen som är användbar för att beskriva naturtypernas utbredning på regional och nationell nivå och som kan användas för internationell rapportering Hur man rent praktisk ska kunde använda de föreslagna klassningarna i samband med rapportering av Natura 2000 (N2k) naturtyperna är vi tveksamma till. Det är rätt många klassningar inom den befintliga vegetationskartan som ingår som delmängder i flera N2k naturtyper och vice versa. I tabell 1 nedanför listas alla N2k naturtyper som ska rapporteras till EU för Sveriges del inom alpin biogeografisk region. Alla naturtyper kan förstås inte klassa genom fjärranalys, såsom vissa sjötypar, men med den erfarenhet man har inom NILS och MOTH borde man komma en bra bit på väg för merparten. Detta bör ses över. Tabell 1. Natura 2000 naturtyper med respektive kod och kortnamn som ska rapporteras för Sveriges del inom den alpina biogeografiska regionen. Kod Kortnamn 3130 Ävjestrandsjöar 3140 Kransalgssjöar 3150 Naturligt näringsrika sjöar 3160 Myrsjöar 3210 Större Vattendrag 3220 Alpina vattendrag 3260 Mindre Vattendrag 4060 Alpina rishedar 4080 Alpina videbuskmarker 6150 Alpina silikatgräsmarker 6170 Alpina kalkgräsmarker 6210 Kalkgräsmarker 2(5)

3 6230 Stagg-gräsmarker 6410 Fuktängar 6430 Högörtängar 6450 Svämängar 6520 Höglänta slåtterängar 7130 Terrängtäckande mossar 7140 Öppna mossar och kärr 7160 Källor och källkärr 7220 Kalktuffkällor 7230 Rikkärr 7240 alpina översilningskärr 7310 Apamyrar 7320 Palsmyrar 8110 Silikatrasmarker 8120 Kalkrasmarker 8210 Kalkbranter 8220 Silikatbranter 8310 Grottor 8340 Glaciärer 9010 Taiga 9040 Fjällbjörkskog 9050 Näringsrik granskog 9070 Trädklädd betesmark 91D0 Skogsbevuxen myr 91E0 Svämlövskog Ett konkret exempel är om vi jämför testområdet Vindelfjällen (figur 5 i förslaget) och jämför med det som har rapporterats till EU (se tabell 2). Det känns inte omedelbart som en tydlig koppling mellan klasserna. Tabell 2. Naturtyper rapporterade för Vindelfjällens naturreservat. Notera att av de totalt ca ha är ca klassade som en av Natura 2000 naturtyperna. Kod Kortnamn 3160 myrsjöar 3220 Alpina vattendrag 3260 Mindre Vattendrag 4060 alpina rishedar 4080 alpina videbuskmarker 6150 alpina silikatgräsmarker 6170 alpina kalkgräsmarker 6410 Fuktängar 6430 Högörtängar 6450 Svämängar 6520 Höglänta slåtterängar 7140 Öppna mossar och kärr 7160 Källor och källkärr 7230 Rikkärr 7240 alpina översilningskärr 7310 Apamyrar 8110 silikatrasmarker 8120 kalkrasmarker 8210 kalkbranter 8220 silikatbranter 8310 grottor 8340 glaciärer 3(5)

4 9010 Taiga 9040 Fjällbjörkskog 9050 Näringsrik granskog 91D0 Skogsbevuxen myr Sid. 25. Obegripligt hur 0,5 meter blir en finare skala än 2 dm (eller betyder dm något annat än decimeter?) och en höjdnoggrannhet på väldefinierade objekt bättre än 2 dm. I praktiken är tätheten högre och noggrannhet likaså. Genom att bearbeta detta kan data finjusteras och editeras i en än finare skala, ner till ca 0,5 meter. Sid. 26. Det låter som att man enbart har rapporteringskrav inom skyddade områden Kartering inom Skyddade områden. Rapporteringskrav. Detta stämmer inte, vi rapporterar inom som utanför skyddade områden till EU, obligatoriskt! Håller inte med om påståendet I detta projekt: behåll uppdelningen i vegetationskartan men tänk på att det skall gå att aggregera till N2000 klasser. En uppdelning på exempelvis geologi som finns inom N2000 (exempelvis kalkmarker) är ej nödvändigt. Det finns flera naturtyper där berggrunden är ända chans man har att klassa rätt, om man då inte tänker fältinventera. Hur tänker man sig att vi ska få fram denna information? Annars i stort många bra förslag under punkten Användarkrav. Sid 32. Jättebra att man lyfter hur viktigt det är att ta hänsyn till vegetationsperioden i fjällen. Sid. 34. Snölegor är komplicerat och det finns inte en enkel lösning. Dels vill man veta vart snölegorna ligger och ha möjligheten att använda den informationen inom olika områden av exempelvis klimatforskningen. Men, eftersom de ingår som delmängd (givit vissa förutsättningar) i 3 av N2k naturtyperna vore det även praktiskt att de klassades där. I bästa världar går det att få både och. Förslaget om att ändra täckningsgrad för vide från 50 till 70 % är inte självklart. Man bör tänka sig väl för innan man river upp de, av Naturvårdsverkets fastställda naturtypsvisa vägledningar, eftersom det då i förlängningen vill kräva en översyn och justering av inrapporterade arealer till EU samt en ny genomgång av de naturtypsklassade polygonerna i naturtypskartan. För just alpina videbuskmarker (Natura kod 4080) rör detta sig om ca ha fördelat på 32 Natura 2000 områden, som då genom omklassningar vill påverka även andra naturtypers förekomst och areal. Man behöver också fråga sig om detta är biologiskt motiverat. Sid 35. Våtmarker är svårt, i synnerhet i fjällen. Kan vara till stor nytta att kolla det arbetet som gjordes för palsmyrarna. Se: 4(5)

5 Sid 44. Instämmer i att Det är möjligt att hänsyn borde tas till segment med hög standardavvikelse. Sid 54. Viktigt att man säkerställer förutsättningarna. Har man garanti för även fortsatt finansiering av MOTH (projektet avlutas i år)? Det vore i så fall det optimala! Om inte, hur tänker man då göra, finns det alternativ plan? Alla data som behövs inom produktionen ingår i geodatasamverkan alternativt är finansierade av Naturvårdsverket, exempelvis NILS och MOTH. Sid 57. Noggrannheten är inte tillräckligt hög för att användas för uppföljning. Givit att man skall ha en uppföljning vore det mycket intressant om det gick att ta fram (inte detaljerat), ett förslag till hur mycket mer som skulle krävas för en uppföljning. För ArtDatabanken Wenche Eide Naturtypsansvarig för fjäll 5(5)

Relevanta dokument

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...