Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005

Relevanta dokument
Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2007.

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008

MonitoringAB. Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009.

Bottenmiljön i tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Marina Magnusson Marine Monitoring AB

Bottenmiljön i Kattegatt, Öresund & tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2011

SAMMANFATTNING. Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

TILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA

Övervakning av mjukbottenfauna

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Bottenfauna och Sedimentprofiler

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

Tillståndet i kustvattnet

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Miljösituationen i Malmö

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Kävlingeåns vattenråd

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Syretillgången avgörande för Bohusläns fjordar

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Stadsparken bevattning, Västerås

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Formas, Box 1206, Stockholm (

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Ett hålvägssystem på Finnslätten

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Ackrediteringens omfattning

LOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson

Makrofauna mjukbotten kustnära bottnar Västra Götalands län

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Miljögifter i sediment

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Sammanfattning av rapporten

Transkript:

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005 Marina Magnusson och Rutger Rosenberg Marine Monitoring vid Kristineberg AB Ett fönster till Gullmarsfjorden ISBN 91-85293-22-9

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2005 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade 2001. Generellt har bottenmiljön under 2005 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög till god status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan dålig till hög status i Havstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen av Havstensfjord samt på flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv. Uppdrag P å uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdförbund har provtagningar utförts i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt samt i Öresund. Syftet är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. Provtagningen sker enligt en generell modell för områdesövervakning, och sker i samarbete med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Halland, som ansvarar för provtagning av mjukbottenfauna (Figur 1). I denna rapport rapporteras endast resultat från sedimentprofilsfotograferingen (SPI). Provtagningarna ägde rum under maj månad 2005 från Kristinebergs Marina Forskningsstations fartyg R/V Arne Tiselius. Figur 1. Karta som visar de bassänger och de delområden (gröna cirklar) som ingår i detta provtagningsprogram. Inom varje delområde provtas 3 djupstrata med 4 stationer och med 4 replikat. Stationer ingående i det samordnade programmet för mjukbottenfauna visas som gula punkter. 2

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 3 Inledning Digital kamerateknik Fotografering sker av vertikala profiler av sedimentet med en sedimentprofilkamera (SPI). Tekniken kan liknas vid ett omvänt periskop, vilket tränger in i sedimentet och tar en ostörd bild av bottnen med storleken av en A4-sida (Figur 2). Bilden genomgår sedan en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan 20 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Metoden rekommenderas av Naturvårdsverket för bedömning av miljökvaliteten (Anon. 1999). Fördelarna med SPI jämfört med traditionell analys av bottenfauna är att det går snabbt att ta många fotografier över ett område, samt att den digitala analysen av fotografierna är säker och snabb. Metoden är icke destruktiv och dokumentationen sker in situ. Figur 2. Beskrivning av funktionen av sedimentprofilkameran. Sedimentprofilsbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. Färgövergången mellan oxiderat brunt sediment och reducerat gråsvart sediment anger oxidationsdjupet. Miljökvalitetsindex Sammantaget medger djurens strukturer på sedimentet och inne i sedimentet, tillsammans med sedimentets redoxförhållanden, att ett Miljökvalitetsindex (BHQ) kan beräknas (se Tabell 1). Detta index varierar mellan 0 och 15; där 0 innebär att bottnen saknar liv, medan värden över 11 visar att miljön har en mycket hög kvalitet enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder (se Tabell 4). SPI medger inte artbestämning av bottendjuren. Vi har dock vid undersökningar i kustområden i Skagerrak vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). För att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. Tabell 1. Strukturer i bilderna från sedimentprofilfotografering och formel för att beräkna index för bottnens miljökvalitet (BHQ). BHQ = A + B + C där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) strukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. Korresponderande status av bottenkvaliteten enligt EU:s Vattendirektiv visas i figur 4.

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Områdesövervakning Målsättningen med områdesövervakning är att kunna uttala sig om förändringar i hela det område som avgränsats. Detta skiljer sig från stationsövervakning, där man endast kan uttala sig om förändringar på respektive station (Sköld, 2000). Om områdesövervakningen utökas till att omfatta flera områden i flera rumsliga skalor skapas möjligheten att fastlägga om en uppmätt variation är av lokal, regionala eller av diffus generell karaktär (Tabell 2). De valda områdena och djup-strata inom respektive Kattegatt/Öresund och Skagerrak i denna studie skiljer sig topografiskt åt, men alla områdena är kända för att tidigare ha drabbats av låga syrekoncentrationer i bottenvattnet under kortare eller längre perioder. Material och metoder Provtagning Totalt besöktes 72 slumpvist valda stationer jämt fördelade mellan Skagerrak (Figur 3a) och Kattegatt/Öresund (Figur 3b). Tolv stationer fördelades slumpvis på 3 djupstrata i respektive delområde Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten i Kattegatt/Öresund, samt i Gullmarn, Havstensfjord och Koljöfjorden i Skagerrak. Sedan den första provtagningen i detta program som genomfördes i juni, 2001, har djupstrata i Koljöfjorden, Havstensfjord, Laholmsbukten och Skälderviken modifierats något enligt Tabell 3 (Nilsson & Rosenberg, 2001). Andledningen till förändringen är att förbättra analysen med hänsyn till substratets sammansättning (se nedan) och utbredningen av syrefattigt vatten. På varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Provtagningen genomfördes under maj månad 2005. Sedimentprofilsfotografering (SPI) Fotografier av sedimentet tas in situ genom att en ram med profilkameran sakta sänks mot bottnen (Figur 2). Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet, vilket fungerar som ett upp-och-nervänt periskop, och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av tagna bilder direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. Samtliga bilder har analyserats för att beräkna ett miljökva- Tabell 2. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-modell med nämnare för F-kvot och antal frihetsgrader samt ekologisk tolkning och relevans för övervakningsprogram (se även Sköld 2000). Faktor df test över Betydelse vid signifikans Tid Ti 3 Ti x Om(Ba) Storskalig förändring över tiden (ex. klimatförändring) Bassäng Ba Område Om(Ba) Strata St(Om, Ba) Lokal Lo(St, Om, Ba) Ti x Ba Ti x Om(Ba) Ti x St(Om, Ba) Ti x Lo(St, Om, Ba) residual 864 1 Om(Ba) 4 St(Om, Ba) 12 Lo(St, Om, Ba) 54 residual 3 Ti x Om(Ba) 12 Ti x St(Om, Ba) 36 Ti x Lo(St, Om, Ba) 162 residual Skillnader mellan bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan områden inom bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan strata inom områden (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan lokaler inom strata (ej intressant i övervakningssyfte) Storskalig förändring mellan bassänger över tiden (ex. uteblivet vattenutbyte i Skagerraks fjordar) Regionala förändringar mellan områden i tiden (ex. störning i Laholmsbukten men ej i övriga Kattegatt) Lokala förändringar mellan strata i tiden (ex. störning i de djupare delarna av Gullmarn) Lokala förändringar mellan Lokaler i tiden (ex. slumpartad störning inom ett djupstrata) 4

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 A GULLMARN HAVSTENSFJORD KOLJÖFJORDEN Figur 3 A, B. Stationskarta för provtagning år 2004 i Gullmarsfjorden, Koljöfjorden och Havstensfjord (A) samt i Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund (B). Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 3). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Figur 4). Stationer med brun färg bestod av sand och kan därför ej bedömas enligt BHQ-index. Stationer i Gullmarsfjorden där trålspår har kunnat observeras är markerade med en *, dessa stationer ligger alla dock inom det område som är tillåtet för trålning, dvs mellan de två röda linjerna. B LAHOLMSBUKTEN SKÄLDERVIKEN ÖRESUND litetsindex (Bentiskt habitat kvalitets index; BHQ; Tabell 1), vilket görs digitalt med hjälp av programvaran Photoshop CS 8.0 (Adobe) och ImageJ 1.28 (NIH). Kontrasten i bilderna av sedimentet kan härigenom förstärkas, vilket gör analysen säkrare. De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Beräkningar av längder och ytor kan genomföras med hög precision. 5

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Djup >20m 20m BHQ 15-8.1 BHQ 8-6.1 BHQ 6-4.1 BHQ 4-2.1 BHQ 2-0 BHQ 15-11.1 BHQ 11-7.1 BHQ 7-4.1 BHQ 4-2.1 BHQ 2-0 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Figur 4. Distributionen av olika bottendjursamhällen längs en gradient av ökad stress från vänster till höger i bilden (efter Pearson and Rosenberg 1978) och associerat bentiskt habitats kvalitetsindex, BHQ-index, och tillståndsklasser enligt EU:s Vattendirektiv. Intervallen för BHQ-index inom de olika tillståndsklasserna är preliminära och beroende på vattendjup ( 20 meter och >20 meter). Sedimentprofilbilder motsvarande de olika tillståndklasserna visas överst (från Rosenberg et al. 2004). Miljökvalitetsindex, BHQ-index Bilder tagna med sedimentprofilkamera tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQ-index (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000; Anon, 1999; Tabell 1). Bedömning av bottnens kvalitet utförs genom en sammanvägning av de biologiska strukturerna på sedimentet (typ av borstmaskrör, förekomst av stora gropar som indikerar födosök av djur, samt förekomst av fekalier) och under sedimentytan (antal djurgångar, djup hos födofickor och biogena strukturer) samt det oxiderade skiktets djup (medeldjupet hos den distinkta färgövergången mellan oxiderat brunt sediment till reducerat gråsvart sediment ( redox potential discontinuity ; RPD). Summan av dessa strukturer räknas samman till ett BHQ-index. E nligt EU:s Vattendirektiv har helt nya bedömningsgrunder för bedömning av bottenmiljöns status framtagits av Naturvårdsverket under hösten 2003. Dessa bedömningsgrunder är uppbyggda efter en 5-gradig tillståndsklassning. Tillståndsklassningen kommer att interkalibreras mot liknande bedömningsgrunder från övriga EU stater. Figur 4 visar den generella modellen för tillståndklassning i två djupintervall (bottnar 20 meter och >20 meter) efter analys av sedimentprofilsbilder enligt BHQ-indexet (Rosenberg et al. 2004). Motsvarande indelning i tillståndsklasser är även gjord för analys av bottenfauna i en rapport till Naturvårdsverket (Blomqvist et al. 2004). 6

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 7 Tabell 3. Djupintervall i meter i de olika djupstrata inom varje delområde i Skagerrak respektive Kattegatt/Öresund. Bassäng Skagerrak Delområde Gullmarn Koljefjorden Havstensfjord År 2001 2002-05 2001 2002-05 2001 2002-05 Strata 1 75-90 75-90 15-20 10-16 15-20 10-16 Strata 2 90-105 90-105 20-25 16-22 20-25 16-22 Strata 3 105-118 105-118 >25 >22 >25 >22 Bassäng Kattegatt/Öresund Delområde Laholmsbukten Skälderviken Öresund År 2001 2002-05 2001 2002-05 2001 2002-05 Strata 1 10-17 19-22 15-20 19-22 26-40 26-40 Strata 2 17-25 22-25 20-25 22-25 24-31 24-31 Strata 3 >25 >25 >25 >25 25-32 25-32 Penetrationsdjup Vid den första provtagningen i detta program, 2001, genomfördes en korrelationsstudie vid provtagningen i Kattegatt i syfte att jämföra penetrationsförmågan hos en SPI-kamera i sediment med fyllnadsgraden hos en huggare av typen Smith-McIntyre (50 kg). Från den studien framkom det att båda utrustningarna fungerade väl vid de flesta stationer, men i de inre, sandigare delarna av Laholmsbukten samt Skälderviken var ingen av utrustningarna särkilt lämpade genom att penetrationsdjupet av både SPI och bottenhuggare var undermålig. På grundval av dessa resultat samt att mycket låga BHQ-index uppmättes i de allra grundaste områdena i Koljöfjorden och Havstensfjord, 2001, ändrades djupintervallen i dessa områden till provtagningen 2002 (Tabell 3). Denna djupindelning har använts 2003, 2004 och 2005. Från och med 2005 års provtagning kommer jämförande analyser av data tillbaka i tiden endast att ske tom år 2002.

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Figur 5. Bilder tagna med sedimentprofilkameran med exempel från varje provtagningsområde: Gullmarn (A), Havstensfjord (B), Koljöfjorden (C), Laholmsbukten (D), Skälderviken (E) och norra Öresund (F). Kontrasterna i bilderna är digitalt förstärkta. I bild A syns ett tydligt trålspår dvs bottnen lutar ; det översta sedimentlagret är oxiderat med en födoficka (F) grävd av bottendjur (M). I figur B visas ett drygt 5 centimeter tjockt skikt av fekaliepartiklar (P). I bild B finns ett cirka 7 mm oxiderat skikt med ett fåtal rör av borstmaskar på ytan; därunder är sedimentet reducerat (RED). Det översta cirka 4,5 cm tjocka skiktet av sedimentet i figur D är oxiderat och visar på en god omblandning, på ytan ses delar av en Piprensare (Pi; Virgularia Mirabilis). På ytan i figur E ses ett större maskrör (SR) och i sedimentet finns ett flertal djurgångar (G). I figur F finns ett övre lager med oxiderat sediment, under detta tar ett reducerat sediment vid; i sedimentet finns flera djurgångar (G), på ytan ses flera rörstrukturer samt en ormstjärna (O). 8

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 9 Resultat och Diskussion Statistisk analys av miljökvalitetsindex (BHQ) enligt modellen för områdesövervakning Figur 5 visar sedimentprofilbilder från vart och ett av de sex olika områden som undersökts vid denna provtagning. I Tabell 2 visas typexempel på möjliga utfall av den statistiska analysen och de generella tolkningarna man kan göra utifrån denna modell. I Tabell 4 redovisas de i miljöövervakningssyfte intressanta faktorerna samt interaktionseffekter mellan år och de olika rumsliga nivåerna. Skillnader mellan år. Ingen signifikant skillnad mellan år kan observeras, vilket tolkas som att ingen storskalig förändring av bottenmiljön (BHQindexet) i hela Västerhavet har ägt rum mellan åren 2002-2005 (Tabell 4). Interaktion mellan år och bassäng. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) effekt mellan år och bassäng kan observeras, vilket tolkas som att eventuella förändringar i bottenmiljön i bassängerna Skagerrak och Kattegatt inte varierar mellan åren (Tabell 4, Figur 6). Interaktion år och område. Signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och område kan observeras (Tabell 4, Figur 7). Signifikanta (p<0,05) skillnader mellan år och område kunde observeras i Koljöfjorden och Laholmsbukten. BHQ-index minskade i medeltal i Koljöfjorden från 4,1 till 2,4 mellan 2002 och 2003. Mellan 2003 och 2004 ökade BHQ-index i samma område till i BHQ-index År 2002 År 2003 År 2004 12 År 2005 10 8 6 4 BHQ-index 14 12 10 8 6 4 2 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 2 0 Kattegat Bassäng Skagerrak Figur 6. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Bassäng. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=288). 0 Laholmsbukten Skälderviken Öresund Figur 7. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Delområde. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=48). Gullmarn Havstensfjord Koljöfjorden Tabell 4. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-tabell med Faktor, antal frihetsgrader (df), Variation (SS), F-kvot, P-värde och nämnare för F-kvot. De analysresultat som är av intresse i denna undersökning är markerade med röd färg (se även Figur 6-8). Faktor df SS F-kvot P-Värde nämnare för F-kvot Tid 3 97,64 1,01 0,4237 Tid * Område (Bassäng) Bassäng 1 988,27 0,60 0,4810 Område (Bassäng) Område (Bassäng) 4 6563,12 39,32 0,0001 Strata (Område, Bassäng) Strata (Område, Bassäng) 12 500,76 2,34 0,0168 Lokal (Strata, Område, Bassäng) Lokal (Strata, Område, Bassäng) 54 962,27 9,57 0,0001 Residual Tid * Bassäng 3 224,44 2,31 0,1278 Tid * Område (Bassäng) Tid * Område (Bassäng) 12 388,16 2,52 0,0160 Tid * Strata (Område, Bassäng) Tid * Strata (Område, Bassäng) 36 462,03 0,99 0,4945 Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) Tid * Lokal (Strata, Område, Ba 162 2101,92 6,97 0,0001 Residual Residual 864 1608,75

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 16 14 12 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 BHQ-index 10 8 6 4 2 0 Gullmarn, 75-90m Gullmarn, 90-105m Gullmarn, >105m Havstensfjord, 10-16m Havstensfjord, 16-22m Havstensfjord, >22m Koljöfjorden, 10-16m Koljöfjorden, 16-22m Koljöfjorden, >22m Laholmsbukten, 19-22m Laholmsbukten, 22-25m Laholmsbukten, >25m Öresund, 26-40m Öresund, 24-31m Öresund, 25-32m Skälderviken, 19-22m Skälderviken, 22-25m Skälderviken, >25m Figur 8. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Strata. Felstaplar avser standardavvikelse (SD, n=16). medeltal 3,5 för att därefter minska till 1,7 under 2005. I Laholmsbukten observerades en signifikant minskning i BHQ-index mellan år 2005 och tidigare år. I övrigt kunde inga andra signifikanta skillnader på områdesnivå observeras. Interaktion mellan år och strata. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och strata observerades (Tabell 4, Figur 8). Detta tolkas som att BHQ-indexet inte skiljer sig signifikant mellan de olika djupintervallen i de undersökta områdena. Miljökvalitet i Skagerrak Gullmarn. Syrekoncentrationerna (enligt mätningar av SMHI inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund; Anon. 2005) i Gullmarn var som lägst 1,31 ml/l i februari 2005 i djuphålan (Alsbäck, 118m), under mars månad skedde ett inflöde av syrerikt vatten och syrekoncentrationer ökad till 6,35 ml/l. Med minskande djup blev syrekoncentrationerna successivt högre. De generellt höga BHQ-värdena i Gullmarn under samtliga provtagningstillfällen (2002-2005), med miljöstatus hög eller god enligt EU:s vattendirektiv (Figur 3A), visar att ingen storskalig påverkan på bottenfaunan har kunnat påvisas. Variationen i bottenmiljön mätt med BHQ kan vara påverkad av fiske med bottentrål efter räka i den inre nord-östra delen. Detta fiske återupptogs 1999 efter 6 års totalförbud mot trålning i fjorden. Typiska trålspår förekommer i några av bilderna. De stationer, där trålspår har observerats, ligger alla inom tillåtet trålningsområde. 10 Koljöfjorden. 2001 års provtagning visade på att fjorden saknade helt makroskopiskt liv från 15 meters djup och neråt (BHQ-index <2: tillståndsklass dålig). År 2002 förekom det dock täta mattor av små rörbyggande borstmaskar på samtliga djup, vilka med stor sannolikhet koloniserat området efter ett större inbrott av djupvatten vid årsskiftet (Anon. 2002). Följande år, 2003, kunde en tydlig försämring observeras i hela fjorden, vilken bedömdes tillhöra tillståndklasserna måttlig till dålig. Läget var liknande under 2004 och flera stationer saknar makroskopiskt liv. År 2005 försämrades tillståndet ytterligare då bottnens miljökvalitet på mer än hälften av stationerna klassas som dålig. Det högsta BHQ värdet på 5,2 mättes på 14 meters djup, vilket enligt vattendirektivet ger en måttlig status. Den dåliga bottenmiljön i Koljöfjordens djupare delar orsakas av syrebrist. I mars 2005 var syrekoncentrationerna <1 ml/l mellan 30-39 meters djup (Anon 2005). Havstensfjord. Inga statistiskt signifikanta skillnader finns mellan åren 2002 och 2005 dock ses en tendens till förbättring av bottenkvaliteten 2005. Tidigare år har bottenmiljön generellt varit dålig på de djupaste stationerna, vilket bedöms vara orsakat av låga syrekoncentrationer. I både februari och mars 2005 uppmätte SMHI syrekoncentrationer över 6 ml/l syre på 35 meters djup, vilket också avspeglas i sedimentprofilsbilderna då 3 av 4 stationer inom djupstratum >22m klassas som god. En stor variation av bottenkvaliteten fanns inom djupstratum 16-22 meter, där några stationer hade

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 11 höga BHQ värden, medan en station i norra delen klassades som dålig och saknade makroskopiskt liv (BHQ<2). Denna norra del av Havstensfjord, Svälte kile är sedan tidigare känd för en mycket dålig bottenmiljö (Rosenberg & Nilsson, 2004). Miljökvalitet i Kattegatt och norra Öresund Laholmsbukten. Bottenmiljön har varit relativt stabil mellan åren sett till sin helhet under provtagningsperioden 2002 till och med 2004. I det grundaste stratumet (19-22 m) är dock bottenmiljön variabel med generellt lägre BHQ index än på större djup. Detta orsakas bl.a. av att bottensubstratet varierade mellan sand och lera. År 2005 ses dock en signifikant minskning av BHQ index jämfört med tidigare år och bottenkvalitetens miljösstatus varierar mellan otillfredsställande, måttlig och god (Fig. 3B). De tre lokaler som klassas som otillfredsställande innehåller stora inslag av sand. Syrebrist kan även uppträda vid salthaltssprångskiktet och då påverka bottenfaunan negativt (Rosenberg et al. 1992). Bottenfaunan i Kattegatt har undersökts av Göransson (2004) på två stationer i Laholmsbukten. Göransson (2004) fann att faunan på en av dessa stationer (L9, 20 meters djup) varierade kraftigt mellan åren 1993-2004 i relation till syrets svängningar. Skälderviken. Bottenmiljön i Skälderviken har varit mer stabil än i Laholmsbukten under provtagningsperioden. Det grundaste djupstratumet, 19-22 meter, har generellt haft något högre medelvärden för BHQ jämfört med Laholmsbukten. Hela Skäldervikens status klassas enligt Vattendirektivet som måttlig till god. Vid flera tillfällen har Haploops-samhällen kunnat observeras i sedimentprofilsbilderna. Haploops är ett litet kräftdjur som lever i lerrör på sedimentytan och är ett karaktärsdjur för vissa bottnar i södra Kattegatt och norra Öresund. Öresund. Även bottenmiljön i Öresund har under hela provtagningsperioden varit mer stabil än i Laholmsbukten. Totalt klassades år 2005 bottenmiljöns status vid 9 stationer som god och vid 2 stationer som måttlig enligt tillståndsklassningen. Sämst bottenmiljö observerades 2003 och 2004 i djuphålan vid Ven på 44 meters djup, där ytlagret bestod av fint, lättrörligt organiskt material (detritus) över ett tunt (2,6 cm) oxiderat skikt. Konklusioner Inga storskaliga effekter i bassängerna Kattegatt och Skagerrak har kunnat påvisas. Bottenmiljön varierar kraftigt mellan fjordarna i Skagerrak med den största variationen mellan åren i Koljöfjorden. I Kattegatt/Öresund klassades (preliminär klassning) bottenmiljön enligt Vattendirektivet vid alla lokaler som huvudsakligen måttlig till god. Makroskopiskt liv saknades på flera stationer i Koljöfjorden och i Havstensfjord, främst orsakad av periodiskt förekommande syrebrist.

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Anon. (2002). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2003). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49:728-739 Rosenberg, R. & Nilsson, H.C. (2004). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004. Maine Monitoring AB Anon. (2004). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Anon. (2005). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Blomqvist, M., Cederwall, H., Nilsson, H.C., Rosenberg, R. (2004). Framtagning av nya bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav - Bentiska evertebrater. Rapport till Naturvårdsverket. sid 51 Göransson, P. (2004) Bottenfaunan längs Hallandskusten, Havsmiljön, sid 12-13 Rosenberg R, Loo L-O, Möller P (1992) Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 30:121-129 Sköld, M. (2000). Förslag till ett samordnat nationellt-regionalt miljöövervakningsprogram för makrofauna mjukbotten för svenska västkusten. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:20, sid 35 Karlsson, A. & L. Edler (2003). Årsrapport hydrografi & växtplankton 2002 Hallands kustvattenkontroll. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:8 sid 28 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid 249-264 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid 139-149 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (2001). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI). Maine Monitoring AB, sid 10 Nilsson, H.C., Laursen, S., Schwærter, S., Rosenberg, R. (2003) Analys av bottenhabitat i Flensborg och Vejle fjord, våren 2003. Marine Monitoring AB, Rapport till Vejle och Sønderjyllands Amt, sid 8 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid 229-311 Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2005 Appendix 2 - Stationsliggare 2002-2004 Appendix 3 - Analys av SPI, 2005 Appendix 4 - Analys av SPI, 2004 Appendix 5 - Analys av SPI, 2002-2003 CD Rapport som.pdf Bilder som.jpg Rådata Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53 12

APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2005 Datum Bassäng Område Besöks ID Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 207 Strata 1 A G76 58!16,950! 11!30,120 76,0 6470187 1247652 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 215 Strata 1 B G79 58!21,480! 11!34,610 79,0 6478308 1252565 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 213 Strata 1 C G89 58!21,420! 11!35,560 89,0 6478139 1253484 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 212 Strata 1 D G90 58!20,810! 11!35,060 90,0 6477038 1252926 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 211 Strata 2 A G102 58!20,590! 11!34,460 102,0 6476667 1252315 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 208 Strata 2 B G91 58!17,790! 11!30,820 91,0 6471701 1248435 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 214 Strata 2 C G93 58!21,650! 11!35,690 93,0 6478557 1253638 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 216 Strata 2 D G99 58!20,590! 11!33,890 99,0 6476702 1251760 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 218 Strata 3 A G110 58!18,400! 11!33,750 110,0 6472650 1251367 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 217 Strata 3 B G112.5 58!20,070! 11!33,470 112,5 6475764 1251289 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 209 Strata 3 C G113 58!18,800! 11!31,940 113,0 6473504 1249648 05-05-26 Skagerrak Gullmarn 210 Strata 3 D G113.5 58!19,540! 11!33,440 113,5 6474783 1251198 05-05-17 Skagerrak Havstensfjord 240 Strata 1 A H13 58!18,341! 11!48,642 13,0 6471650 1265895 05-05-17 Skagerrak Havstensfjord 245 Strata 1 B H14 58!16,704! 11!49,040 14,0 6468591 1266103 05-05-16 Skagerrak Havstensfjord 237 Strata 1 C H15 58!19,267! 11!45,745 15,0 6473536 1263170 05-05-16 Skagerrak Havstensfjord 236 Strata 1 D H15,5 58!20,138! 11!43,876 15,5 6475261 1261445 05-05-17 Skagerrak Havstensfjord 242 Strata 2 A H17 58!17,811! 11!46,408 17,0 6470797 1263655 05-05-16 Skagerrak Havstensfjord 235 Strata 2 B H18 58!19,671! 11!44,364 18,0 6474367 1261868 05-05-17 Skagerrak Havstensfjord 241 Strata 2 C H20 58!17,887! 11!48,420 20,0 6470821 1265628 05-05-16 Skagerrak Havstensfjord 234 Strata 2 D H21 58!19,183! 11!44,123 21,0 6473476 1261578 05-05-17 Skagerrak Havstensfjord 244 Strata 3 A H24 58!17,167! 11!47,639 24,0 6469531 1264786 05-05-17 Skagerrak Havstensfjord 243 Strata 3 B H27 58!17,410! 11!48,387 27,0 6469938 1265543 05-05-16 Skagerrak Havstensfjord 239 Strata 3 C H32 58!19,113! 11!47,491 32,0 6473149 1264857 05-05-16 Skagerrak Havstensfjord 238 Strata 3 D H40 58!18,855! 11!46,398 40,0 6472734 1263761 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 229 Strata 1 A K12 58!15,437! 11!34,836 12,0 6467090 1252081 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 228 Strata 1 B K12,5 58!15,508! 11!33,959 12,5 6467275 1251233 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 226 Strata 1 C K14 58!14,587! 11!35,130 14,0 6465496 1252270 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 231 Strata 1 D K15 58!15,396! 11!35,566 15,0 6466969 1252790 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 233 Strata 2 A K17 58!14,433! 11!35,380 17,0 6465195 1252496 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 230 Strata 2 B K18 58!15,072! 11!34,987 18,0 6466404 1252186 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 227 Strata 2 C K20 58!14,746! 11!34,688 20,0 6465818 1251856 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 223 Strata 2 D K22 58!13,832! 11!33,157 22,0 6464217 1250252 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 232 Strata 2 D K48 58!14,333! 11!35,625 48,0 6464994 1252724 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 224 Strata 3 A K25 58!13,762! 11!33,453 25,0 6464069 1250534 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 222 Strata 3 B K34 58!13,392! 11!33,794 34,0 6463362 1250824 05-05-16 Skagerrak Koljefjorden 225 Strata 3 C K40 58!14,173! 11!34,970 40,0 6464738 1252065 05-05-20 Kattegat Laholmsbukten 249 Strata 1 A L20 56!28,330! 12!36,610 20,0 6265085 1303126 05-05-20 Kattegat Laholmsbukten 248 Strata 1 B L20,5 56!32,900! 12!40,670 20,5 6273370 1307681 05-05-20 Kattegat Laholmsbukten 246 Strata 1 C L21 56!38,440! 13!36,430 21,0 6281430 1365146 05-05-20 Kattegat Laholmsbukten 247 Strata 1 D L21.5 56!36,030! 12!37,880 21,5 6279306 1305091 05-05-23 Kattegat Laholmsbukten 271 Strata 2 A L23 56!31,960! 12!36,610 23,0 6271818 1303440 05-05-23 Kattegat Laholmsbukten 270 Strata 2 B L24 56!30,490! 12!33,000 24,0 6269265 1299611 05-05-24 Kattegat Laholmsbukten 272 Strata 2 C L24.5 56!37,120! 12!31,050 24,5 6281657 1298200 05-05-24 Kattegat Laholmsbukten 273 Strata 2 D L25 56!38,800! 12!31,610 25,0 6284746 1298922 05-05-24 Kattegat Laholmsbukten 274 Strata 3 A L30 56!31,330! 12!0,268 30,0 6272549 1266132 05-05-24 Kattegat Laholmsbukten 279 Strata 3 B L31 56!32,050! 12!18,540 31,0 6272888 1284929 05-05-24 Kattegat Laholmsbukten 280 Strata 3 C L32 56!36,510! 12!23,600 32,0 6280898 1290526 05-05-24 Kattegat Laholmsbukten 281 Strata 3 D L37 56!38,430! 12!19,400 37,0 6284675 1286412 05-05-23 Kattegat Öresund 257 Strata 1 C Ö28 55!56,870! 12!42,400 28,0 6206463 1306444 05-05-23 Kattegat Öresund 258 Strata 1 B Ö29 55!58,000! 12!42,160 29,0 6208570 1306289 05-05-23 Kattegat Öresund 259 Strata 1 D Ö30 55!59,810! 12!41,040 30,0 6211979 1305275 05-05-23 Kattegat Öresund 256 Strata 1 D Ö37 55!55,690! 12!40,970 37,0 6204341 1304857 05-05-23 Kattegat Öresund 261 Strata 2 A Ö24,5 56!15,830! 12!25,470 24,5 6242451 1290550 05-05-23 Kattegat Öresund 260 Strata 2 B Ö25 56!13,550! 12!22,080 25,0 6238396 1286840 05-05-23 Kattegat Öresund 267 Strata 2 D Ö28.4 56!19,250! 12!23,100 28,4 6248914 1288420 05-05-23 Kattegat Öresund 262 Strata 2 A Ö28.5 56!16,920! 12!19,840 28,5 6244762 1284842 05-05-23 Kattegat Öresund 263 Strata 3 C Ö29,5 56!16,030! 12!14,050 29,0 6243417 1278784 05-05-23 Kattegat Öresund 266 Strata 3 A Ö30.5 56!18,430! 12!17,970 30,5 6247660 1283056 05-05-23 Kattegat Öresund 264 Strata 3 B Ö32 56!21,000! 12!6,920 32,0 6253022 1271921 05-05-23 Kattegat Öresund 265 Strata 3 C Ö33 56!20,220! 12!12,530 33,0 6251269 1277621 05-05-20 Kattegat Skälderviken 251 Strata 1 B S21.5 56!22,710! 12!37,140 21,5 6254636 1303187 05-05-20 Kattegat Skälderviken 253 Strata 1 C S21.6 56!17,590! 12!36,940 21,6 6245150 1302540 05-05-20 Kattegat Skälderviken 252 Strata 1 A S21 56!21,060! 12!37,090 22,0 6251578 1302993 05-05-20 Kattegat Skälderviken 254 Strata 1 D S22 56!18,710! 12!35,610 22,0 6247291 1301266 05-05-20 Kattegat Skälderviken 255 Strata 2 C S25 56!19,760! 12!31,600 22,5 6249433 1297225 05-05-20 Kattegat Skälderviken 250 Strata 2 A S24 56!22,970! 12!32,260 24,0 6255354 1298188 05-05-23 Kattegat Skälderviken 269 Strata 2 B S24.9 56!24,790! 12!31,870 24,9 6258749 1297948 05-05-23 Kattegat Skälderviken 268 Strata 2 D S25.5 56!22,140! 12!30,450 25,5 6253904 1296252 05-05-24 Kattegat Skälderviken 275 Strata 3 A S31,5 56!27,530! 12!21,540 31,5 6264350 1287583 05-05-24 Kattegat Skälderviken 276 Strata 3 B S32 56!00,00!0 12!00,000 32,0 6214472 1262644 05-05-24 Kattegat Skälderviken 277 Strata 3 C S33 56!23,410! 12!16,800 33,0 6256957 1282323 05-05-24 Kattegat Skälderviken 278 Strata 3 D S37 56!28,950! 12!12,040 37,0 6267484 1277967 Y Sida 1 av 1

APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE 2002-2004 Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL1.1.X 56 34.40 12 43.00 19 L9.2 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL1.2 56 32.76 12 42.45 21 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL1.3 56 34.15 12 36.66 22 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL1.4 56 37.00 12 38.47 21 L4 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL2.1 56 32.50 12 35.72 23 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL2.2 56 31.00 12 37.60 23 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL2.3 56 31.40 12 30.80 26 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL2.4 56 33.83 12 33.27 23 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL3.1 56 36.11 12 32.21 24 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL3.2 56 35.85 12 28.24 27 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL3.3 56 34.70 12 25.70 30 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL3.4 56 40.28 12 25.54 27 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS1.1 56 20.29 12 36.81 22 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS1.2 56 21.60 12 39.29 20 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS1.3 56 18.95 12 39.14 20 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS1.4 56 17.85 12 37.22 21 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS2.1 56 22.53 12 33.01 25 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS2.2 56 20.80 12 34.39 24 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS2.3 56 18.87 12 34.83 24 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS2.4 56 19.67 12 29.72 26 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS3.1 56 19.71 12 26.80 28 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS3.2 56 26.29 12 10.16 34 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS3.3 56 22.70 12 26.56 27 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS3.4 56 26.88 12 25.30 30 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ1.1 55 58.20 12 41.60 31 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ1.2 55 55.91 12 42.01 38 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ1.3 56 00.69 12 41.69 27 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ1.4 56 06.20 12 34.70 42 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ2.1 56 11.80 12 24.45 25 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ2.2 56 11.26 12 29.36 24 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ2.3 56 12.06 12 28.48 24 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ2.4 56 16.21 12 23.34 25 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ3.1 56 17.48 12 15.11 30 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ3.2 56 20.00 12 18.00 31 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ3.3 56 20.21 12 07.99 34 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ3.4 56 22.99 12 01.02 35 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG1.1 58 16.96 11 30.16 74 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG1.2 58 21.66 11 35.09 81 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG1.3 58 22.14 11 35.81 84 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG1.4 58 22.50 11 36.39 77 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG2.1 58 17.41 11 30.77 91 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG2.2 58 20.60 11 33.95 97 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG2.3 58 20.66 11 34.81 96 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG2.4 58 20.91 11 34.60 93 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG3.1 58 18.56 11 31.86 110 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG3.2 58 19.22 11 32.60 118 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG3.3 58 19.55 11 32.99 117 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG3.4 58 20.34 11 33.90 106 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH1.1 58 19.95 11 42.86 12 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH1.2 58 20.14 11 43.67 15 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH1.3 58 18.37 11 71.67 12 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH1.4 58 17.36 11 46.03 15 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH2.1 58 19.39 11 44.41 23 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH2.2 58 19.00 11 44.00 21 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH2.3 58 18.80 11 48.45 22 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH2.4 58 18.05 11 46.67 24 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH3.1 58 18.35 11 44.34 42 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH3.2 58 19.10 11 46.18 35 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH3.3 58 18.87 11 40.44 41 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH3.4 58 18.25 11 47.24 36 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK1.1 58 13.53 11 32.54 11 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK1.2 58 15.37 11 34.19 14 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK1.3 58 15.53 11 34.03 12 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK1.4 58 14.77 11 40.44 12 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK2.1 58 13.64 11 32.54 25 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK2.2 58 14.76 11 34.56 22 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK2.3 58 15.39 11 35.18 16 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK2.4 58 15.00 11 39.00 25 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK3.1 58 15.92 11 40.43 53 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK3.2 58 13.94 11 34.39 33 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK3.3 58 15.00 11 37.00 51 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK3.4 58 14.00 11 37.00 52 Sida 1 av 3

APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE 2002-2004 Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A 19 56 29,43 12 40,92 21,0 6266922 1307644 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B 20 56 33,91 12 43,23 20,0 6275124 1310388 L9 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C 21 56 37,00 12 38,44 21,0 6281079 1305747 L4 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D 22 56 36,18 12 35,78 22,0 6279685 1302956 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A 22,5 56 34,60 12 33,71 23,0 6276854 1300699 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B 23 56 32,71 12 38,28 23,0 6273130 1305216 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C 24 56 36,96 12 29,84 25,0 6281420 1296949 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D 25 56 30,21 12 31,83 25,0 6268803 1298386 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A 28 56 33,45 12 25,10 32,0 6275147 1291780 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B 29 56 34,11 12 21,48 37,0 6276556 1288134 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C 30 56 30,44 12 25,68 32,0 6269536 1292099 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D 32 56 39,74 12 20,25 35,0 6287061 1287403 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 A 20 56 18,94 12 39,12 20,0 6247550 1304904 S5 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 B 21 56 24,18 12 35,15 22,0 6257458 1301267 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 C 21,5 56 20,67 12 36,90 22,0 6250864 1302764 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 D 22 56 18,46 12 33,09 23,0 6246949 1298646 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 A 23 56 22,36 12 34,80 23,0 6254100 1300748 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 B 24 56 19,22 12 30,44 25,0 6248489 1295982 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 C 24,5 56 24,28 12 28,23 26,0 6257983 1294159 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 D 25 56 22,72 12 30,56 25,0 6254974 1296417 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 A 28 56 23,50 12 20,11 31,0 6256950 1285737 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 B 29 56 25,35 12 23,87 29,0 6260188 1289774 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 C 31 56 24,99 12 19,34 31,0 6259754 1285085 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 D 34 56 28,76 12 15,26 34,0 6266960 1281252 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 A 15 55 57,44 12 43,49 20,0 6207469 1307626 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 B 28 55 58,44 12 41,28 32,0 6209427 1305410 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 C 30,5 55 56,44 12 41,53 30,0 6205706 1305503 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 D 43 55 55,41 12 42,83 45,0 6203735 1306771 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 A 24 56 13,81 12 28,01 24,0 6238577 1292990 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 B 24,5 56 13,97 12 21,67 24,0 6239196 1286456 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 C 25 56 11,77 12 25,82 25,0 6234904 1290543 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 D 30 56 17,77 12 26,56 28,0 6245994 1291851 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 A 27 56 18,38 12 25,34 27,0 6247187 1290649 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 B 28,5 56 17,40 12 18,18 29,0 6245739 1283175 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 C 29,5 56 23,49 12 12,96 35,0 6257310 1278381 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 D 32 56 19,69 12 09,94 33,0 6250427 1274902 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A 75 58 22,48 11 36,20 75,0 6480065 1254231 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 B 80 58 21,48 11 34,73 80,0 6478301 1252682 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 C 85 58 20,30 11 33,32 86,0 6476199 1251170 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 D 88 58 17,43 11 30,82 93,0 6471033 1248393 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 A 90 58 20,98 11 34,53 90,0 6477386 1252429 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 B 90 58 20,20 11 34,10 90,0 6475966 1251919 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 C 95 58 20,66 11 33,98 95,0 6476826 1251856 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 D 100 58 17,69 11 30,76 89,0 6471519 1248365 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 A 105 58 20,30 11 34.00 106,0 6476158 1251833 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 B 108 58 17,91 11 31,16 108,0 6471902 1248781 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 C 110 58 20,18 11 33,68 110,0 6475955 1251507 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 D 118 58 19,28 11 32,66 118,0 6474349 1250406 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A 10 58 20.15 11 42.76 10,5 6475344 1260337 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B 13 58 20.16 11 43.79 14,0 6475306 1261353 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C 14 58 16.84 11 46.25 13,5 6469049 1263380 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D 14,5 58 17.76 11 48.63 14,5 6470572 1265771 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A 16 58 18.54 11 48.51 16,0 6472027 1265802 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B 18 58 19.08 11 45.17 17,0 6473256 1262563 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C 20 58 1994 11 44.07 19,0 6474872 1261615 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D 22 58 18.11 11 45.71 22,0 6471430 1263075 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A 26 58 17.84 11 48.07 27,0 6470741 1265284 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B 33 58 19.08 11 47.46 32,5 6473076 1264801 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C 36 58 19.04 11 46.13 37,0 6473090 1263541 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D 43 58 18.44 11 44.47 42,5 6472114 1261846 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A 10 58 15.68 11 33.43 10,0 6467623 1250732 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B 13 58 15.49 11 34.57 13,0 6467134 1251821 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C 14 58 15.39 11 33.90 13,5 6467083 1251179 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D 15 58 15.43 11 35.70 13,5 6467015 1252898 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A 17 58 15.10 11 34.98 17,0 6466442 1252165 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B 18 58 15.41 11 35.03 17,5 6467020 1252255 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C 20 58 14.15 11 34.25 20,0 6465306 1251366 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D 22 58 24.78 11 34.57 22,0 6465887 1251733 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A 24 58 14.60 11 34.86 22,5 6465560 1252006 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B 30 58 13.50 11 33.68 30,0 6463569 1250725 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C 45 58 13.84 11 34.69 43,0 6464138 1251752 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D 63 58 16.69 11 40.39 63,0 6469581 1257660 Sida 2 av 3

APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE 2002-2004 Datum Bassäng Område Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X Y Tidigare 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 A G75 58!21,44! 11!34,50 75,0 6478203 1252305 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 B G76 58!16,88! 11!30,09 73,0 6470023 1247466 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 C G80 58!17,22! 11!30,36 80,0 6470636 1247770 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 D G88 58!21,54! 11!35,15 88,0 6478349 1252950 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 A G93 58!20,96! 11!35,05 94,0 6477280 1252785 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 B G95 58!20,61! 11!33,89 98,0 6476702 1251613 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 C G98 58!20,20! 11!33,15 98,0 6475988 1250844 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 D G102 58!17,52! 11!30,87 101,0 6471161 1248303 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 A G109 58!18,66! 11!32,14 109,0 6473195 1249678 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 B G110 58!19,92! 11!33,82 110,0 6475427 1251464 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 C G111 58!18,47! 11!31,69 111,0 6472871 1249216 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 D G116 58!18,96! 11!32,36 118,0 6473738 1249927 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 A H10 58!19,58 11!45,30 10,0 6474106 1262621 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 B H12 58!19,03! 11!43,67 12,0 6473182 1260969 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 C H15 58!19,26! 11!45,81 15,0 6473482 1263082 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 D H16 58!20,02! 11!43,03 16,0 6475056 1260456 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 A H17 58!17,68! 11!45,73 18,0 6470558 1262828 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 B H18 58!19,82! 11!44,64 18,5 6474589 1262004 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 C H19 58!18,09! 11!46,47 19,0 6471274 1263596 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 D H20 58!19,88! 11!44,02 20,0 6474737 1261406 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 A H22 58!18,13! 11!45,80 22,0 6471388 1262947 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 B H28 58!19,09! 11!48,26 28,5 6473024 1265454 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 C H33 58!18,20! 11!47,13 33,0 6471440 1264252 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 D H41 58!18,58 11!45,02 39,0 6472268 1262236 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 A K10 58!15,42! 11!33,50 10,0 6467104 1250625 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 B K12 58!13,54! 11!32,76 12,0 6463665 1249681 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 C K14 58!15,47! 11!33,71 14,0 6467184 1250836 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 D K15 58!15,40! 11!35,51 15,0 6466944 1252586 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 A K17 58!15,05! 11!34,98 17,5 6466327 1252028 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 B K18 58!14,40! 11!35,10 17,0 6465115 1252069 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 C K20 58!15,87! 11!38,70 20,0 6467621 1255758 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 D K22 58!14,80! 11!34,60 21,5 6465887 1251627 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 A K25 58!13,74! 11!33,53 25,0 6463988 1250457 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 B K28 58!15,38! 11!37,71 35,0 6466772 1254734 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 C K34 58!13,19! 11!33,46 34,0 6462973 1250324 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 D K45 58!13,87! 11!34,70 42,0 6464157 1251617 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A L19 56!28,56 12!41,30 19,0 6265974 1308197 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B L20 56!33,90! 12!43,24 19,5 6276211 1310611 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C L21 56!37,06! 12!38,39 21,0 6281254 1305970 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D L22 56!36,24! 12!35,84 22,0 6280063 1303609 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A L22.5 56!35,07! 12!33,43 23,0 6277812 1300751 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B L23 56!32,05! 12!33,96 23,0 6272143 1301391 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C L24 56!33,52! 12!32,04 24,0 6275574 1298952 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D L25 56!28,86! 12!31,91 25,5 6267329 1299022 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A L28 56!31,50! 12!28,54 28,0 6271958 1295527 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B L29 56!32,29! 12!24,14 29,0 6273398 1290804 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C L30 56!29,47! 12!23,01 28,0 6268453 1289307 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D L32 56!38,72! 12!22,20 32,0 6285952 1289481 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 A S20 56!18,94! 12!39,16 20,0 6248705 1305108 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 B S21 56!24,30! 12!35,65 21,5 6258007 1302254 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 C S21.5 56!17,88! 12!35,56 22,0 6246824 1301578 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 D S22 56!20,01! 12!36,11 22,5 6249687 1301970 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 A S23 56!22,06! 12!34,64 23,0 6253604 1301000 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 B S24 56!18,77! 12!32,37 24,0 6248499 1298230 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 C S24.5 56!22,20! 12!30,07 25,0 6254279 1295926 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 D S25 56!20,08! 12!30,83 25,0 6250136 1297035 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 A S28 56!22,84! 12!22,25 29,0 6256646 1288100 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 B S29 56!22,46! 12!26,87 27,0 6255216 1293220 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 C S31 56!24,98! 12!16,03 33,0 6261119 1281764 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 D S32 56!27,05! 12!17,19 32,0 6263742 1283204 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 A Ö17 55!58,75! 12!43,01 19,0 6210848 1307283 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 B Ö30.5 55!56,54! 12!41,25 30,0 6206564 1305423 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 C Ö28.5 55!57,66! 12!41,27 29,0 6208788 1305558 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 D Ö43 55!55,56 12!47,74 44,0 6204457 1312440 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 A Ö30 56!17,91! 12!25,92 28,0 6247380 1291892 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 B Ö24 56!16,68! 12!27,05 24,0 6244786 1292333 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 C Ö24.5 56!11,97! 12!24,61 25,0 6236515 1289789 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 D Ö25 56!15,81! 12!18,79 28,0 6243732 1284249 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 A Ö27 56!18,65! 12!23,10 28,0 6248602 1288473 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 B Ö28 56!18,05! 12!14,97 31,0 6247141 1280597 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 C Ö32 56!20,04! 12!12,00 33,0 6251013 1277061 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 D Ö29.5 56!22,00! 12!13,00 34,0 6254544 1278278 Sida 3 av 3