PM 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Linda Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Sammanställning av inkomna remissvar Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bilar och släpvagnar som dras av bilar Sammanställningen är en sammanfattning av de synpunkter som inkommit under remissen. Synpunkterna har kategoriserats under respektive sakområde. 2010:2 Sakområde Organisation Synpunkt (sammanfattning) Åtgärd Allmänt Göran Eriksson, Generella skrivfel Åtgärdat. medborgare och fd. anställd Swetic LHL Konsult Allmänt Göran Eriksson, medborgare och fd. anställd Nytt kravområde Hyttens styrka, saknas. Bör tas upp i senare ändringar av föreskriften. Tas eventuellt med i framtida ändringar. Bil Sweden Kollisionsklausul MHRF Motorhistoriska riksförbundet Införandet av den föreslagna lydelsen som vänder på presumtionen innebärande att det är Transportstyrelsen, besiktningsföretaget, polis eller bilinspektör som ska visa att ett fordon inte uppnår en Ingen åtgärd.
Datum Dnr/Beteckning 2 (13) likvärdig säkerhetsnivå och inte fordonsägaren ser MHRF som mycket positivt. Bilaga 1 Import av fordon från tredje land BIRF Bilimportörernas Riksförbund Anser att föreskriften är otydlig, önskar ett mer konkret förslag. Vissa förtydliganden har genomförts, fortsatt dialog pågår. MHRF Motorhistoriska riksförbundet Ser positivt på att begränsningen tas bort om högst ett fordon per år. Ser också som positivt att alternativa krav ställs för importfordon, då antalet dispensansökningar kan komma att minska. Bilaga 1 Bakre underkörningsskydd LFG - Lastfordonsgruppen Trailer med kopplingsanordning för påhängsvagn, link, bör tolkas lika som dolly och lastbil som har anordning för påhängsvagn. Det är ett dragande fordon som ska dra en påhängsvagn. Fordonet körs i princip aldrig utan påhängsvagn, vilket är fallet även för lastbil och dolly. Vid ett eventuellt ikraftträdande av regler som tillåter tyngre och längre fordon (exempelvis 74 ton), kommer det att behövas 3-axlade linkar. Dessa kommer då långt in under trailern och får svårt att klara svanhals vid sväng då extra underkörningsskydd är monterat. Eftersom axlar och fjädring sitter långt bak bör dessa Vi ser att det finns ett behov av att utreda det vidare. Det kan tyvärr inte göras i det här föreskriftsarbetet, men utreds i samband med framtida ändringar av föreskriften.
Datum Dnr/Beteckning 3 (13) kunna anses utgöra underkörningsskydd. Förslag: att trailer med kopplingsanordning för påhängsvagn undantas från krav på bakre underkörningsskydd. Vad gäller timmerfordon bör bil och släp bedömas lika, U1, på samma sätt som anläggningsfordon. Förslag: Bil och släpvagn med bakåttipp, lösflakssystem, betongpump eller timmerfordon, får som alternativ uppfylla kraven i U1 i tabellen nedan. Bilaga 1 Belysning Åklagarmyndigheten Åklagarmyndigheten har tidigare haft synpunkter på tydligheten i föreskriften. Detta är till övervägande del åtgärdat. Man anser att kraven fortfarande är otydliga vad gäller belysning, där vi hänvisar till ett ECEreglemente för utrustningskrav. Vidare tycker man att tillgängligheten till reglementena inte är tillfredsställande. Vi har förtydligat på de områden vi ser det möjligt. Just belysning är ett komplext område, och vi ser det inte som möjligt att transformera kraven i reglementet till våra föreskrifter. Vi kommer att se över hänvisningen till reglementena på vår hemsida, och vi finns såklart
Datum Dnr/Beteckning 4 (13) behjälpliga för frågor om det behövs. Bilaga 1 Sidoskydd LFG Lastfordonsgruppen Anser inte att U4, undantag från styva sidoskydd för släpvagnar för timmertransporter, släpvagnar med flyttbara bakre axlar och förlängbara släpvagnar, är rimligt. Man anser att det är svårt att få banden tillräckligt spända för att de ska uppfylla kraven. Band som inte är tillräckligt spända kan utgöra säkerhetsrisk då de kan släppa och skada omgivningen. Vi har gjort bedömningen att undantaget är rimligt. Om det inte går att få banden tillräckligt spända för att de ska uppfylla kraven måste sidoskyddet lösas på annat sätt. Bilaga 1 Däck STRO The Scandinavian Tire & Rim Organization STRO är för ett införande av krav på TPMS för samtliga personbilar och lätta lastbilar, även efter att fordonet har tagits i bruk. Man påpekar också att det kommer att innebära en kostnad för att stänga av systemet när man monterar vinterhjul utan sensorer. Det kan också innebära en motsvarande kostnad när systemet skall aktiveras vid återmontering av originalhjulen. Bedömning görs att kostnaderna för systemet överstiger fördelarna. Dock är det inget som hindrar att fordonsägaren använder systemet. Förmodligen kommer många
Datum Dnr/Beteckning 5 (13) MRF Motormännens Riksförbund Man anser att alternativ 2 är en bättre lösning. Motivet är att TPMS är en väl utvecklad teknik som ger konsumenten möjlighet till både förbättrad säkerhet samt bränsleekonomi, vilket även miljön vinner på. Berörda bilar har från fabrik enligt lag redan erforderlig utrustning, där även ESP är ett krav. Man påpekar också att det finns billigare eftermonteringssystem än vad vi angett i konsekvensutredningen. Vidare tror man inte att det är tillräckligt argument att vi i Sverige skiftar däck två gånger per år. fordonsägare att nyttja systemet trots att det inte är ett krav enligt våra föreskrifter. Bedömning görs att kostnaderna för systemet överstiger fördelarna. Dock är det inget som hindrar att fordonsägaren använder systemet. Förmodligen kommer många fordonsägare att nyttja systemet trots att det inte är ett krav enligt våra föreskrifter. Bilaga 1 efterkonvertering Sveriges bussresearrangörer Förslaget är en positiv förändring för busstrafik, men inte för turistbussar. Man önskar se ett regelverk som är mer öppet för nya tekniska lösningar och andra drivmedel. Ses över i kommande ändringar av föreskriften.
Datum Dnr/Beteckning 6 (13) Bilaga 1 Mått och vikt KABE Husvagnar AB KABE förordar att tillverkarna även fortsatt ska ha möjlighet att välja att godkänna husvagnar och husbilar enligt direktivet. I praktiken innebär det att vi inte inför krav på minsta nyttovikt i fordon. Deras huvudsakliga motiv är att de tror att husvagns- och husbilsförsäljningen kan komma att minska med kravet. Vi på Transportstyrelsen tar hänsyn till tillgänglighet, säkerhet och miljö när vi bedömer om vår regleringe, samtidigt som vi väger in konsumenter och företags synpunkter. Vid en samlad bedömning anser vi att de krav på en minsta nyttovikt för nya husvagnar är rimliga och kommer att bidar till att öka trafiksäkerheten. Vår bedömning vad det gäller en minskad användning av
Datum Dnr/Beteckning 7 (13) LFG Lastfordonsgruppen När det gäller svängkrav för 25,25 m fordon vore det bättre att läta dessa omfattas av undantag U2, dvs. med krav på 180 graders sväng inom en ytterradie på 12,5 m och en innerradie på 2 m. Man anser det vara eftersträvansvärt att ha en regel som omfattar samtliga fordon istället för olika regler. Då det finns krav på 25,25 m fordon bör det kunna omfatta alla. husvagnar på grund av den föreslagna regleringen är att detta inte kommer att ske. Jämför man med användningen av husbilar så ser man att intresset för husbilar ökat under de senaste åren även om dessa fordon redan omfattas av krav på en minsta nyttovikt. Ingår inte i det här föreskriftsarbetet. Utreds i framtida ändringar av föreskriften. Bilaga 1 LFG Lastfordonsgruppen Krav att kopplingsanordning för fordonskategori O 3 Ingår inte i det här
Datum Dnr/Beteckning 8 (13) kopplingsanordningar och O 4 ska beräknas med hänsyn till att fordonet väger 32 000 kg, finns inte i UN ECE R55. När vi är på väg mot tyngre bruttovikter är det rimligt att anta att vi kommer att ha dragfordon som väger mer än 32 ton. Att som UN ECE ta bort kravet gör att man som chaufför måste kontrollera att kopplingsutrustningens prestanda är tillräckligt för den aktuella kombinationen. Då fångar man upp dessa fall med tunga dragbilar. Det är inget nämnvärt merarbete och den kontrollen måste man ju för övrigt göra för dragbilens kopplingsutrustning som inte har ett default -värde för släpvagnens vikt. Direktiv 94/20/EG bör ha ett slutdatum likt andra direktiv i föreskriften som upphävs. Inget tvingande krav på kulvändkrans finns för dolly. Man anser att det bör finnas krav på kulvändkrans eftersom alla försök som har gjorts visar att denna lösning är bäst. Redan i dagsläget ser man vintertid problem med 25,25 m fordon. Med eventuellt nya regler för tunga fordon kommer problemet aktualiseras ytterligare. föreskriftsarbetet. Utreds i framtida ändringar av föreskriften. Åtgärdas. I Trafikförordningen (SFS 1998:1276) 4 kap 20 framgår att en dolly utan kulvändkrans inte får framföras i högre hastighet än 40 km/h. Vi anser inte att fordon
Datum Dnr/Beteckning 9 (13) utrustade utan kulvändkrans som framförs i en hastighet under 40 km/h utgör en säkerhetsrisk. Ingen åtgärd. Bilaga 3 bårinfästning Ferno Norden AB Klokt val att utöka med möjligheten att kunna intyga kravuppfyllelse enligt SS EN-1789. - NordiCar AB Idag ställs inga krav på att draganordningar ska fästas i infästningspunkter som stämmer överens med de infästningspunkter som respektive bår har godkänts med. Det innebär att en godkänd fasthållningsanordning eventuellt inte på ett tillfredsställande vis kan transportera en bår eller säng som också är godkänd. Här borde ett krav ställas på att fasthållningsanordningens och bårens provning är samhöriga med varandra. Förslag: Krafterna ska utövas av draganordningar som fästs i de infästningspunkter som respektive godkänd bår eller säng provats med och som fördelar belastningen jämnt mellan infästningspunkterna på vänster och höger sida. Ingår inte i det här föreskriftsarbetet. Utreds i framtida ändringar av föreskriften.
Datum Dnr/Beteckning 10 (13) SIS TK 351 Det finns i Sverige vara sig klinisk praxis eller testmetoder för att i fordon transportera sängar med patienter i. passagerare som av medicinska skäl bör färdas liggande ska gör det på bår. Förslag: Ta bort eller sängplats ur rubriken, samt ta bort sängar/sängplats på samtliga ställen det förekommer i avsnitt 4. Sjukhytten är en ålderdomlig och vilseledande bedömning. Förslag: Byt ut sjukhytten mot vårdutrymmet. I likhet med hänvisning till SS-EN 1789 i K5 bör hänvisning ske till tillämpliga delar i SS-EN 1865- serien för bårar. I P1 kanske hellre än, eller som komplement till, ISO 10542 (ISO 10542 är en serie om fem stycken standarder, om hänvisningen ska kvarstå bör det specificeras vilken del som gäller, t ex ISO 10542-1:2012 Annex A). Förslag: Hänvisa till SS-EN 1865-1:2010 + A1:2015, bårutrustning i vägambulanser Del 1: specifikation för bårar och annan förflyttningsutrustning, samt Kraven gäller även andra fordon än ambulanser, som ev. inte är utrustade med just bår. Ingen åtgärd. Benämningen sjukhytt används i direktiv 2007/46, vilket kraven i föreskriften baseras på. Ingen åtgärd. Ingen åtgärd i nuläget.
Datum Dnr/Beteckning 11 (13) SS-EN 1865-5:2012 bårutrustning i vägambulanser Del 5: anordningar för fastsättning av bårar. Bilaga 3 avsnitt 6 dubbelkommando i bilar för övningskörning i körskola för behörighet BE STR - Sveriges Trafikskolors Riksförbund STR ser positivt på ett förtydligande av föreskriften. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv ser man att dubbelkommando generellt är en självklar livförsäkring. Även om dubbelkommando troligtvis inte används så ofta vad gäller övningskörning för BEbehörighet, ser man ändå att det bör finnas. För körskolor som endast bedriver utbildning för BEbehörighet ser man dock att det vore önskvärt att dessa inte behöver utrusta sina övningsbilar med dubbelkommando. Man påpekar vad det TS skriver i konsekvensutredningen om att krav på dubbelkommando påverkar konkurrensen, att det troligtvis finns andra faktorer som påverkar konkurrensen mer. Man ser inte heller att ändringen i föreskriften i realiteten kommer att innebära några större besparingar för körskolorna. Ingen åtgärd vidtas. Reglerna för olika körkorts behörigheter och de krav som ställs på fordon vid körprovet styrs bl.a. av de minimikrav som anges i EUdirektivet 2006/126/EG. STR:s synpunkter kommer att beaktas i samband med arbetet med att ta fram det nya körkortsdirektivet. Bilaga 5 punkt 1 undantag FMV Försvarets FMV önskar att ytterligare undantag införs, som Vi ser det som
Datum Dnr/Beteckning 12 (13) för försvarsmakten materielverk kommer att användas vid behov. Eventuellt undantag kommer ej att utnyttjas för rena standardfordon som köps in till Försvarsmakten, endast för fordon som särskilt anpassas för försvarsmaktens behov. Förslag: 14. Förankring av bilbälten och ISOFIX förankringssystem inte uppfyller kraven på ISOFIX förankringssystem i bilaga 1, punkt 19. De bårar och fordon som Försvarsmakten har idag uppfyller internationell försvarsstandard (STANAG), och är dimensionerade mot 10g. Försvarsmaktens bårsystem är utformat för att kunna användas i mark-, sjö- och flygfarkoster. Bårens utformning och konstruktion gör det omöjligt att uppfylla kraven på 20g. Förslag: 15. Fordon utrustat med bår- eller sängplats får utrustas med bår och bårinfästningar som provats enligt kraven i Bilaga 3, punkt 4 med följande undantag: P1 med en retardation som överstiger 10g. P2 med en kraft som är minst 100 gånger massan. rimligt att införa det undantaget. Det kommer dock inte kunna göras i denna ändring, då det skulle innebära en ny remiss. Tas med i nästa ändring av föreskriften. Vi ser inte att behovet finns längre då även Försvaret bör kunna tillämpa de sänkta kraven (10g) vi inför i bilaga 3. Som vi ser det är Försvarets behov redan omhändertaget.
Datum Dnr/Beteckning 13 (13) 2010:106 Sakområde Organisation Synpunkt (sammanfattning) Åtgärd Avgaskrav MHRF Motorhistoriska riksförbundet Avgaskraven för bil med bensinmotordrift som registreras med stöd av TSFS 2013:63 bör ändras i likhet med de krav som finns för importerade bilar. Åtgärdas. Ändringen anses vara av administrativ karaktär. 2013:63 Sakområde Organisation Synpunkt (sammanfattning) Åtgärd Belysning SFRO Sveriges fordonsbyggarens Riksorganisation De lättnader som införs för importerade fordon vad gäller belysning bör även införas för amatörbyggt och ombyggt fordon. Åtgärdas