Birgitta Adell Miljösamordnare



Relevanta dokument
Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Smoltutsättningar, upptransporter och avel

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Vänerlaxens fria gång:

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Sportfiskarna region Värmland

Sportfiskarna region Värmland

Vattenkraften och miljön

Lax och öring i Klarälven


Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Miljöredovisning 2017 Fortum Hydro

Miljöredovisning 2017 Fortum Hydro

Vänerlaxens fria gång

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Vattenreglering vad är det?

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Sportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Dalälvens vattenkraftssystem

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

Göta älv nedan Vänern

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Fiskvandring i Smedjeån

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk

Utsättning av lax- och. kraftverk m.fl. i Dalälven. havsöringssmolt avseende Gråda. Mål nr M samt M

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Goda exempel från elbranschen

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Remissvar avseende Vattenmyndigheternas samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft

Tommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.

Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017

Nytt liv åt flora och fauna.

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

Grupparbete Fiskevårdsåtgärder Kickoff, Nedre Dalälvens fiskevårdsprojekt

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Projekt Gullspångslaxen

Redovisning av delprojekt: Trolling

Tommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Delångersån och Svågan

Miljöredovisning 2018

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ

Transkript:

Birgitta Adell Miljösamordnare

Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven 11 124 Gullspångsälven 5 87 Övriga floder 5 60 Sverige 127 3 090* Den största delen av Fortums vattenkraftproduktion är belägen i Sverige och Finland De äldsta anläggningarna i innehavet beställdes ursprungligen på 1890-talet Kemijoki 20 717 Oulujoki 11 542 Vuoksi 2 240 Helsingfors Finland 33 1 499* Stockholm 2

3 Birgitta Adell

1 308 615 922 1229 1536 1843 2150 2457 2764 3071 3378 3685 3992 4299 4606 4913 5220 5527 5834 6141 6448 6755 Höljes damm, magasin och kraftverk Höljes damm Längd Höjd 400 m 88 m 310 300 290 280 270 260 250 Kraftverk Idrifttagning 1962 Fallhöjd 87 m Effekt 60 + 68 MW Produktion 533 GWh Höljes magasin DG +304,00 m SG +270,00 m Amplitud 34 m Volym (DG) 270 Mm3 4

Höljes byggprojektet för ökad dammsäkerhet juni 2013 5

Rivning av gamla flottningsutskovet - juni 2013 6

Nya utskovet september 2013 7

Fiskodling - en skyldighet Kraftbolagen kompenserar för skador på fisket som uppstått vid vattenkraftutbyggnaden I Sverige planteras årligen ca 2 500 000 kompensationsodlad fisk (lax och öring) Fortum sätter årligen ut 560 000 lax och öring enligt dom, ca 400 000 odlas i egna anläggningar. Årlig utsättning; Klarälven 150 000 Gullspångsälven 25 000 8

KLARÄLVEN Historik över åtgärder att utnyttja lek- och uppväxtområden för smoltproduktion. Period Åtgärd 1907-1933 Fri uppvandring via laxtrappor 1934-1978 Upptransport av avelsfisk 1979-1984 Ingen åtgärd *) 1985-1988 Upptransport av avelsfisk 1989-1992 Utsättning av yngel 1993- Upptransport av avelsfisk *) Fisksjukdom hinder för upptransport. 9

11 Transport av lax och öring är effektivt

12

Fortums miljöfond Genom fonden stödjer Fortum projekt som bidrar till biologisk mångfald och hållbar energiproduktion i områden där Fortum är verksamma inom vattenkraften. Syftet är att minska vattenkraftens lokala påverkan på miljön. Projekten finansieras både genom försäljningen av Bra miljövalsmärkt el och genom egna avsättningar. Projekten måste uppfylla SNFs kriterier och godkännas av SNF. 13

Åtgärder och forskning Biotopåtgärder i Klarälven mellan Höljes och Vingängsjön Studier av vild och odlad lax och öring; den vilda laxens överlevnad och kvaliteten på odlad lax och öring. (KaU) Studier av flodpärlmusslans respektive öringens ursprung för betydelsen av musslans parasitstadium på öringen. (KaU) Sidofåran före....och efter biotopåtgärder 14

Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven Fyraårigt projekt, 2012-2015 Genomförare: Karlstad Universitet Målet är hitta en långsiktig och effektiv lösning för att få nedströmsvandrande laxartade fiskar från lek- och uppväxtområdena i övre Klarälven till Vänern. Projektet består av 4 delprojekt: 1. Projektera åtgärder för förbättrad nedströmspassage för smolt och kelt. 2. Kartlägga de hydrauliska förutsättningarna i området uppströms Edsforsens kraftverk. 3. Studera den utlekta fiskens beteende och vägval när de närmar sig kraftverket. 4. Experimentellt studera smoltens beteende under olika turbulens och strömförhållanden 15

Projekt Fångstdata för Vänerlax och öring Treårigt projekt: 2012-2014 Genomförare: Sportfiskarna Målet är att genom ökad kunskap om beståndet av lax och öring via insamlad och sammanställd fångstdata, utveckla beståndet av lax och öring i Vänern och Klarälven. Med en fungerande fångstdatainsamling kan en skattning av beståndet och fisketrycket göras. bedömningar över andelen vild fisk kontra odlad fisk samt hur stor andel de olika stammarna utgör av det totala beståndet möjliggörs Det går även att undersöka vilka skillnader det finns mellan fångst i Vänern, Forshagaforsen och avelsfisket i Forshaga 16

Omprövningar av villkor i domar Stocka Harmångersån (Gävleborg) Treen (Värmland) Järpforsen (Värmland) Reinholdsfors (Värmland) Åmott (Värmland) Gullspång (Västra Götaland) Visskvarn Bulsjöån (Östergötland) Ullervad Tidan (Västergötland) Snarkils kraftverk (Värmland) Karlsfors kraftverk (Värmland) 17

Åtgärder, konsekvenser, kostnader, nytta Miljöåtgärder; Biotopåtgärder i älven, återställning efter flottningen Utrivning av dammar Faunapassage/fiskvandringsväg Spill till torrfåra Konsekvenser; Förlorad produktion i kraftverk till följd av spill Ökade utsläpp av koldioxid till följd av minskad vattenkraftproduktion Hur kan vi komma vidare; prioritering av åtgärder som är miljömässigt motiverade för att fortsatt ha hög vattenkraft produktion och reglerförmåga Även om vi redan kommit en bit på väg så finns det mycket kvar att göra. Detta är utan tvekan branschens viktigaste utmaning som kommer att prägla vattenkraftens framtida utveckling. Dialog och samverkan är nödvändig för att tillsammans göra rätt åtgärder! 18