SAMRÅDSHANDLING E12 Röbäck Norra länken Umeå kommun, Västerbottens län. Yta för bild eller mönster

SAMRÅDSHANDLING E12 Röbäck Norra länken Umeå kommun, Västerbottens län Vägplan val av lokaliseringsalternativ 2015-06-03 Projektnummer: 135178 Yta för bild eller mönster

Trafikverket Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådshandling E12 Röbäck-Norra länken, Umeå kommun, Västerbottens län. Vägplan - val av lokaliseringsalternativ Författare: Sweco, Umeå Foto: Umeå kommun Dokumentdatum: 2015-06-03 Ärendenummer: TRV 2015/5999 Kontaktperson: Leif Strinnholm

Innehåll 1 Beskrivning av projektet...9 1.1 Planläggningsprocessen...9 1.1.1 Västra länken i den nya planläggningsprocessen...9 1.2 Bakgrund...9 1.3 Tidigare utredningar och bortvalda alternativ...9 1.4 Beslut om betydande miljöpåverkan...12 1.5 Mål och projektmål...12 1.5.1 De transportpolitiska målen...12 1.5.2 Ändamål och projektmål...12 2 Avgränsningar och metoder...14 2.1 Geografiska avgränsningar...14 2.2 Detaljeringsgrad i aktuellt skede... 15 2.3 Metod... 15 2.4 Avgränsningar av miljöaspekter... 15 2.5 Prognosår... 16 2.6 Osäkerheter... 16 3 Förutsättningar...17 3.1 Befintligt vägnät, funktion och standard...17 3.2 Trafik och användargrupper... 18 3.2.1 Fordonstrafik... 18 3.2.2 Kollektivtrafik... 18 3.2.3 Gång- och cykeltrafik... 18 3.2.4 Trafiksäkerhet... 19 3.3 Lokalsamhälle och regional utveckling... 20 3.3.1 Bebyggelse... 20 3.3.2 Näringsliv och verksamheter...21 3.3.3 Målpunkter...21 3.3.4 Transportinfrastuktur och resecentra...22 3.3.5 Kommunala planer... 23 3.4 Landskapet och staden... 25 3.5 Miljö och hälsa... 25 3.5.1 Riksintressen... 25 3.5.2 Kulturmiljö... 26 3.5.3 Naturmiljö... 29 3.5.4 Rekreation och friluftsliv... 30 3.5.5 Barriäreffekter och intrång...31 3.5.6 Buller...31 3.5.7 Luftkvalitet... 33

3.5.8 Jord- och skogsbruk... 36 3.5.9 Vattenresurser... 36 3.6 Byggnadstekniska förutsättningar... 38 4 Alternativ... 40 4.1 Nollalternativ... 40 4.2 Studerade alternativ i samrådshandlingen... 40 5 Effekter och konsekvenser av de studerade alternativen...42 5.1 Samhällsekonomisk effektivitet...42 5.2 Konsekvenser för trafik och användargrupper...42 5.2.1 Fordons- och kollektivtrafik... 43 5.2.2 Gång- och cykeltrafik...44 5.2.3 Trafiksäkerhet...44 5.3 Konsekvenser för lokalsamhället och regional utveckling...44 5.4 Miljöeffekter och miljökonsekvenser... 45 5.4.1 Stads- och landskapsbild... 45 5.4.2 Kulturmiljö...47 5.4.3 Naturmiljö... 48 5.4.4 Rekreation och friluftsliv... 50 5.4.5 Barriäreffekter och intrång...52 5.4.6 Buller... 53 5.4.7 Luftkvalitet...57 5.4.8 Jord- och skogsbruk... 60 5.4.9 Vattenresurser...61 5.4.10 Byggnadsteknik... 63 5.5 Riksintressen... 63 5.6 Miljökvalitetsnormer...64 6 Samlad bedömning... 65 7 Fortsatt arbete... 65 7.1 Val av lokaliseringsalternativ... 65 7.2 Planläggningsprocess... 65 8 Källor... 66 8.1 Skriftliga källor... 66 8.2 Digitala källor... 66 Bilaga 1. Plankarta för respektive alternativ

8

1 Beskrivning av projektet 1.1 Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Vägplan/Järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Ev. framtagning av alternativa lokaliseringar Ev. tillåtlighetsprövning Framtagning av planförslag samt ev MKB Kungörande och granskning Fastställelse Samråd Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Ev regeringens val av alternativ Länsstyrelsens godkännande av ev MKB Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) 1.1.1 Västra länken i den nya planläggningsprocessen En ny planläggningsprocess gäller från 2013. Umeåprojektet, Västra länken påbörjades enligt de gamla reglerna, men följer nu den nya planläggningsprocessen. Ett beslutet har tagits från Trafikverkets funktion för juridik och planprövning som innebär ett omtag för Umeåprojektet, Västra länken. Arbetet med omtaget börjar i den nya planläggningsprocessen med vägplanens samrådshandling inför val av lokalisering. I den jämförs förutsättningar, effekter och konsekvenser för tre korridorer. Samrådshandlingen och inkomna yttranden kommer att ligga till grund för Trafikverkets val av vägkorridor. 1.2 Bakgrund 1.3 Tidigare utredningar och bortvalda alternativ En utbyggnad av Umeås övergripande vägnät till en ringled med en ny bro i västligt läge har ansetts nödvändig för att avlasta trafik från centrum och därmed ge utvecklingsmöjligheter för centrala staden. Tunga trafikleder kan omvandlas till attraktiv stadsmiljö och därmed uppnås en bättre miljösituation i centrala Umeå. Genomförda utredningar har utgått från denna ansats. En utbyggnad av delar av det nya vägsystemet påbörjades 1998 med bland annat ombyggnad av väg 527 (Obbolavägen) till ny E12 och ny bro över Umeälven i Kolbäcksvägens förlängning. 9

År 2000 upprättades en förstudie där följande alternativ studerades. Studerade alternativ i förstudien år 2000 10

Alternativa vägkorridorer för en västlig länk i vägutredningen 2002. Vägverket (numera Trafikverket) rekommenderade att en vägutredning upprättas och att den ska behandla de alternativa vägsystem som redovisades i förstudien. Vägutredningen färdigställdes 2002 och behandlade nio systemalternativ fördelade på Östra länken, Norra länken och Västra länken. Den i dag benämnda fyrstegsprincipen (då 4-stegsmodellen) hanterades i vägutredningen, där bland annat effekter av fysisk samhällsplanering, förbättrat busslinjenät, väginformatik, begränsade utbyggnadsåtgärder m fl åtgärder analyserades. Effekterna av steg 1-, 2- och 3-åtgärder bedömdes inte tillräckliga för att uppnå projektmålen. För Västra länken förordade Vägverket systemalternativ 6. I november 2004 kompletterades vägutredningen med ett kombinationsalternativ för Västra länken. Kombinationsalternativet sammanfaller med alternativ 6 (inre läget) söder om älven och med alternativ 2B (yttre läget) norr om älven. Vägverkets ståndpunkt var att alternativ 6 (inre läget) skulle prioriteras i första hand. I andra hand skulle kombinationsalternativet komma ifråga och i tredje hand det yttre alternativet (2B). I sitt ställningstagande från maj 2009 förordade Vägverket kombinationsalternativet. Under 2010 beslutade Trafikverket (tidigare Vägverket) att även utreda det inre alternativet (tunnelalternativet) och en arbetsplan togs fram även för denna sträcka. 11

I juni 2010 beslutade Trafikverket att upprätta arbetsplaner med godkända miljökonsekvensbeskrivningar för: Kombinationsalternativet med sträckning väster om Prästsjön (i detta alternativ inkluderas Vännäsvägen Prästsjön-N Länken) Kombinationsalternativet med sträckning öster om Prästsjön ( detta alternativ inkluderas Vännäsvägen Prästsjön-N Länken) Inre alternativet En beslutshandling för Västra länken togs fram i februari 2012 där Trafikverket förordade kombinationsalternativet Öster Prästsjön och tre arbetsplaner togs fram för det alternativet. Dessa skickades till Juridik och planprövning för fastställelseprövning i april 2013. Juridik och planprövning återförvisade arbetsplanerna i december 2014 med motivet att det arbete som genomförts under åren 2009 till 2012 är att betrakta som en fördjupad vägutredning. En vägutredning ska innehålla en MKB godkänd av länsstyrelsen som beskriver och värderar skillnaderna mellan de olika alternativen och deras miljökonsekvenser. Den sammanvägda bedömningen som görs i beslutshandlingen från 2012 uppfyller inte dessa krav och kan därför inte ses som en MKB. I den nu gällande planläggningsprocessen behövs inte längre en godkänd MKB vid val av lokaliseringsalternativ (som motsvarar det tidigare begreppet vägutredning). MKB ska godkännas av länsstyrelsen först när en samrådshandling tas fram för det valda alternativet efter en eventuell lokaliseringsprövning. Se figuren i avsnitt 1.1. 1.4 Beslut om betydande miljöpåverkan Med förstudien som underlag beslutade Länsstyrelsen i Västerbottens län den 29 september 2000 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, enligt miljöbalken 6 kap 4 i dess tidigare lydelse. Det innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och godkännas av länsstyrelsen innan offentlig granskning av vägplanen. 1.5 Mål och projektmål 1.5.1 De transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmålet som berör tillgänglighet för människor och gods samt hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 1.5.2 Ändamål och projektmål Ändamålet med Västra länken är att förbättra luft- och trafikmiljön i de centrala delarna av Umeå samt att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på europavägnätet. För att åstadkomma detta har följande projektmål formulerats relaterat till funktions- och hänsynsmålet: 12

Trafikavlastning av centrala Umeå, vilken förväntas förbättra luftkvalitet i centrala Umeå förbättra trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper i centrala Umeå förbättra framkomlighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik i centrala Umeå Ökad framkomlighet och trafiksäkerhet på europavägnätet Långsiktig funktionalitet som möjliggör framtida stadsutveckling I områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden skall vägen lokaliseras och utformas så att påverkan begränsas Lokaliseras med hänsyn till rekreation och friluftsliv så att negativ påverkan minimeras Lokaliseras med hänsyn till aktiva jordbruk så att negativ påverkan minimeras Intrången i boendemiljöer skall minimeras 13

2 Avgränsningar och metoder 2.1 Geografiska avgränsningar De alternativa sträckningarna av ny E12 som redovisades i beslutshandlingen för Västra länken kommer att studeras och utvärderas på nytt utifrån den kunskap och de förutsättningar som finns i dagsläget. Alternativen är kombinationsalternativet med sträckning väster och öster om Prästsjön samt ett inre alternativ. Det inre alternativet ska även utredas för en utformning utan tunnel i skärning. Delen mellan Söderslätt och Röbäck, där det bara finns en korridor, tas också med i utredningen eftersom den ingår i Västra länken. Den geografiska avgränsningen för miljöaspekterna är korridorerna och det område kring dessa som kan påverkas t.ex. genom trafikbuller och föroreningar som orsakas av trafiken på Västra länken. I vissa fall, t.ex. för luftkvalitet, görs jämförelser med väg 503 genom centrala Umeå (f.d. E4). För trafikeffekter görs motsvarande avgränsning. Jämförelsen av trafiksäkerhet och framkomlighet omfattar även effekter på väg 503 genom centrala Umeå samt andra större trafikleder som påverkas av de trafikförändringar som den nya sträckningen orsakar. 14

Utredningsområdet, från startpunkten vid Söderslätt till slutpunkten vid Norra Länken, redovisas i kartan ovan. I beskrivningen av förutsättningar benämns den fysiska korridoren för kombinationsalternativets båda varianter som västra korridoren medan det inre alternativet benämns östra korridoren. Vid behov särskiljs sida om Prästsjön. Delen där det bara finns en korridor från Söderslätt till norr om Röbäck benämns vid behov den gemensamma korridoren. 2.2 Detaljeringsgrad i aktuellt skede I arbetet med vägplanens samrådshandling inför val av lokalisering ligger fokus på att beskriva och jämföra förutsättningar, effekter och konsekvenser för olika möjliga vägkorridorer inom utredningsområdet. Viktigt är att alternativskiljande förutsättningar samt effekter och konsekvenser beskrivs. Alternativen jämförs sinsemellan och med nollalternativet. Korridorerna som studeras utgörs av relativt breda stråk inom vilka vägen kan placeras. Korridorernas bredd varierar beroende på förekomst av begränsande förutsättningar på vardera sidan av korridoren. Inom korridoren redovisas en tänkbar väglinje, se plankartor i bilaga 1. I lokaliseringsprövningen väljs någon av de korridorer som studerats men inte en definitiv väglinje. I detta projekt, innan omtaget, har detaljerade arbetsplaner tagits fram. Delar av det materialet presenteras i plankartorna. Hur den nya vägplanen slutligen kommer att se ut arbetas fram i ett senare skede. Vägutformningen har studerats så pass detaljerat att det går att säga att förslaget är genomförbart och kan utgöra underlag för välgrundade bedömningar av effekter, konsekvenser och måluppfyllelse. I senare skede studeras utformning och lokalisering inom korridoren i detalj för det alternativ som väljs för fortsatt planläggning. 2.3 Metod För att bedöma förändringar i trafikvolymer på vägar och gator i Umeå samt samhällsekonomiska konsekvenser av alternativen har Trafikverkets verktyg Sampers/ Samkalk använts. För att beräkna bullernivåer har Trafikverket använt sig av programmet Soundplan 7.3. Beräkningsmodellen är avsedd att användas för fysisk planering samt vid planering av bullerreducerande åtgärder. Bullerberäkning utförs för både ekvivalent och maximal ljudnivå för alla utredningsalternativ. Ekvivalent ljudnivå är ett medelvärde för all trafik under dygnet. För att beräkna luftkvalitet i centrala Umeå har nomogrammetoden i Trafikverkets handbok för vägtrafikens luftföroreningar använts. Bedömningar av effekter som inte ryms i den samhällsekonomiska beräkningen har gjorts av en grupp experter representerande områdena miljö, tillgänglighet, trafiksäkerhet och samhällsplanering. 2.4 Avgränsningar av miljöaspekter I detta skede ingår att påbörja en MKB som sedan färdigställs när den slutliga vägplanen tas fram för valt alternativ. Samrådshandling för val av lokalisering ska omfatta de uppgifter som behövs för en samlad bedömning av de studerade alternativens konsekvenser för människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten bidrag till miljökvalitetsmålen val av plats, om den är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 15

Följande miljöaspekter och intressen kommer att beskrivas i samrådshandlingen avseende förutsättningar, förväntade effekter och konsekvenser: stads- och landskapsbild, kultur- och naturmiljö, rekreation och friluftsliv, barriäreffekter och intrång, buller och vibrationer, luftkvalitet, jord- och skogsbruk samt vattenresurser. De viktigaste miljöfrågorna bedöms i detta skede vara: Hur de olika alternativen påverkar luftkvaliteten i centrala Umeå och vid Västra länken Påverkan på riksintresset för kulturmiljövård Påverkan på rekreation och friluftsliv barriäreffekter och bullerstörningar Bullerpåverkan i boendemiljöer MKB:n ska anpassas till projektets och miljökonsekvensernas karaktär och omfattning. Samrådet ska bidra till avgränsningen. Inför val av lokalisering är alternativskiljande effekter och konsekvenser viktiga att belysa. 2.5 Prognosår För bedömning av effekter och som förutsättning i projekteringen har prognosår 2030 använts. Vägen ska dimensioneras för trafikmängder enligt prognosen för 2030 och konsekvensbedömningar ska genomföras för detta prognosår. 2.6 Osäkerheter Trafikprognosen är osäker då omvärldsfaktorer kan förändras vilket påverkar de förutsättningar som prognosen bygger på. Investeringskostnaderna kan innehålla en viss osäkerhet eftersom slutlig utformning ej är bestämd. Bullerutbredningen som visas på kartor i kapitel 5.4.6 baseras på en möjlig linje inom korridoren. Vägen kan komma att ligga någon annanstans inom korridoren och bullerutbredningen blir då av samma storleksordning men på en annan plats. Påverkan på enskilda hus kan därför inte redovisas i detta skede. I avsnitt 3.5.7 visas beräknade halter av luftföroreningar. Kartorna bör ses som en indikation på var luftproblemen är som störst men de exakta värdena varierar med olika faktorer som väder och trafikflöden. Kommunens åtgärdsprogram anger att i luftkvalitetsberäkningar av denna typ tillåter lagstiftningen en osäkerhet på 50 procent för tim- och dygnsmedelvärde och 30 procent för årsmedelvärde. 16

3 Förutsättningar 3.1 Befintligt vägnät, funktion och standard Umeå som regionalt centrum innehåller ett stort antal målpunkter som besöks från både grannkommuner, länet i övrigt och andra mer långväga startpunkter. Väg E12 ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig förbindelse mellan Umeå vid kusten och inlandet, men även internationellt som en öst-västlig förbindelse mellan Norge, Sverige och Finland. Regionalt fungerar väg E12 som uppsamlingsled för persontransporter och godstransporter till och från Umeå. E4 som passerar 2-3 kilometer sydöst om det aktuella utredningsområdet har en viktig funktion för nationella, regionala och lokala transporter. Vägen har har en avgörande betydelse för person- och godstransporter i nord-sydlig riktning längs med hela Norrlandskusten samt för in- och utfartstrafik till Umeå. E12 och E4 är viktiga turiststråk samt har en avgörande betydelse för arbetspendling, pendling till studier, service och handelsresor till och från Umeå. E12 ansluter via Norra Länken till E4 i norra delarna av Umeå och har en gemensam sträckning söderut via Kolbäcksbron fram till cirkulationsplatsen vid flygplatsen där E12 svänger av österut och E4 fortsätter söderut. Viktigast funktion för den lokala trafiken mellan Umeå, Röbäck och byarna väster om Röbäck, har väg 512 (Nya Skravelsjövägen) och väg 522 (Riksvägen). Väg 522 fungerar idag som en tvärförbindelse mellan väg E4 och Röbäck, väg 512, Umåkers travbana och Volvo lastvagnar. Den används även för omledning av trafik när det uppstår hinder på väg E4. Väg 554 (Klabbölevägen) på södra sidan av älven, från Sörfors via Klabböle med anslutning till Travbanevägen, är viktig för trafik till och från dessa byar men också som omledningsväg vid hinder uppströms Umeälven, exempelvis vid E12-bron vid Vännäsby. Väg 528 (Travbanevägen) utgör in-och utfartsväg till Volvo lastvagnar och Umåkers travbana. Slättmarksvägen fungerar som tillfart till Volvoverken via Travbanevägen och är en kommunal gata. Övriga kommunala vägar i området ligger i byn Röbäck. De största kommunala vägarna i Röbäck är Härvelvägen och Skravelsjövägen som både har funktion av in-och utfartsvägar till byn. Norr om Umeälven finns, utöver väg E12/Vännäsvägen, väg 507, Järnvägsallén, väg 92 Norra länken, väg 632 Baggbölevägen (Sockenvägen) som går strax norr om älven och förbinder byarna Kåddis och Baggböle med väg E12 i väster och ansluter mot Umedalen/Backenområdet i öster. Väg 531 förbinder Umeå med Holmsund. Väg 503, Västra Esplanaden, går i nord-sydlig riktning genom centrala Umeå, passerar älven över Tegsbron. Väg 503 har genomfartsförbud för tung trafik. Östra Kyrkogatan och Tegsvägen är kommunala vägar som förbinder norra och södra delar av Umeå. Passagen över älven görs via Kyrkbron. Se översiktlig karta på nästa sida. 17

E12 län ken 632 507 Backen 554 Back envä gen Sl k ar tm ät. sv Teg Böleäng Härvelv. a Skr vels. jöv Röbäck. Centrum Umeälven 528 kyr kog Umedalen Klabböle 503 Öst ra Kåddis E12 363 Vänn äsvä gen rkbr on vä ge Baggböle n E4 512 Ky So ck en E12 No rra Klockarbäcken v. gs Te E4/E12 531 503 522 512 Kolb bron äcks E12 E4 Befintligt vägnät 0 0,5 1 2 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 3.2 Trafik och användargrupper 3.2.1 Fordonstrafik Influensområdet gällande trafik av Västra länken omfattar hela väg- och gatusystemet i Umeå. Dagens trafikmängder presenteras nedan som årsmedeldygnstrafik (ÅDT) totalt för personbilar och lastbilar. 3.2.2 Kollektivtrafik Lokala bussförbindelser finns från/till centrum och de aktuella stadsdelarna, dock saknas en direktförbindelse mellan Röbäck och Grubbe/Umedalen. 3.2.3 Gång- och cykeltrafik Umeå kommun arbetar sedan 2009 med att skapa ett sammanhängande huvudnät för cykel. I utredningsområdet norr om älven finns cykelvägar som förbinder bostadsområden med varandra, skolor och serviceinrättningar och med centrum. Cykelvägar söder om älven är planerade på motsvarande sätt. 18

E12 6900 12300 E12 E4 E12 10600 13600 14800 13100 14800 E4/E12 22700 11600 2600 12300 11400 E4 5200 E12 4600 Trafikflöden ÅDT, årsmedeldygnstrafik 0 0,5 1 2 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Umeälven utgör i dagsläget en påtaglig barriär mellan bostadsområdena norr och söder om älven. De närmaste gång- och cykelförbindelserna över Umeälven, sett från utredningsområdet, är gamla cykelbron i Umeå centrum och Notvarpsbron i Klabböle. Umeå kommun har sedan år 2005 regelbundet genomfört cykeltrafikmätningar. De högsta flödena har uppmätts i centrum och i de östra stadsdelarna. I centrum på stråken Kungsgatan och Nygatan passerar det i genomsnitt 4 700 respektive 3 450 cyklister per vardagsdygn. 3.2.4 Trafiksäkerhet Olyckor sker längs de mest trafikerade vägarna i centrala Umeå. I de flesta allvarliga olyckorna är det fotgängare och cyklister som skadas i singelolyckor. Även olyckor mellan cyklister/moped och motorfordon och olyckor med gångare och motorfordon är frekventa. För olyckor med enbart fordon är upphinnandeolyckor och singelolyckor vanliga. Väg 503 Västra Esplanaden och Järnvägsallén är olycksdrabbade vägar. 19

3.3 Lokalsamhälle och regional utveckling Umeå kommun har haft en stark tillväxt under mycket lång tid. Vid årsskiftet 2014/2015 hade Umeå kommun 119 613 invånare. Antalet invånare ökade med 1 264 personer under 2014. Under de senaste fem åren har Umeå haft en genomsnittlig tillväxt på cirka 1 100 personer per år. Med ökad tillväxt förväntas ökad trafiktillväxt. 3.3.1 Bebyggelse Västra länken kommer indirekt att beröra flera bebyggda områden. Korridorerna går dock i sedan länge planlagda vägreservat. Enstaka industrilokaler vid Umåker och ett obebott hus vid Backenvägen kan komma i konflikt med Västra länken i det inre alternativet. Söderslätt, Teg och Röbäcksdalen I den östligaste delen går den gemensamma korridoren i anslutning till verksamhetsområdena längs 503 och på Röbäcksdalen. Här finns också några bostadshus. Norr om korridoren ligger bostadsområdet Teg, där de närmaste kvarteren består av flerbostadshus från 50- och 60-talet. På östra sidan om väg 503 byggs Söderslätts handelsområde med IKEA/Ikano. Böleäng Bostadsområdet Böleäng ligger på korridorens norra sida i kanten av Röbäcksslätten. Bebyggelsen består mestadels av villor och radhus från 60- och 70-talet. Röbäck Röbäcks by ligger på korridorens södra sida, med en blandning av gamla gårdar och villakvarter. På den norra sidan, längs Travbanevägen, finns bebyggelse med äldre landsbygdskaraktär exempelvis västerbottensgårdar, ladugårdar och stall. Längre norrut ligger Umåkers travbana med tillhörande byggnader. Området vid travbanan berörs bara av den östra korridoren. Backens kyrka Området kring Backens kyrka ligger intill den östra korridoren. Kyrkan och omgivande byggnader ligger inbäddad i omgivande trädvegetation. Den nya kyrkogården i öster ligger mer öppet mot Backens odlingslandskap. Visuellt är kyrkan relativt anonym i landskapet. Västerhiske och Grubbe Bebyggelsen kring den östra korridoren i områdena Västerhiske och Grubbe är blandad med radhus, 2 3 vånings flerbostadshus samt villor. Merparten är från 60- och 70-talet samt en liten andel äldre bebyggelse. Till den senare hör Angården från 1700-talet strax väster om korridoren. Axlagården, ett hospice, ligger också strax utanför korridoren på Backen. Baggböle by Baggböle är en gammal jordbruksby med traditionell jordbruksbebyggelse, äldre västerbottensgårdar och nyare småhus. Byn ligger väster om korridoren väster om Prästsjön. Umedalen Korridoren öster om Prästsjön berör utkanten av stadsdelen Umedalen. Denna del av Umedalen består huvudsakligen av villakvarter från 1990-talet. Klockarbäcken Klockarbäcken är ett relativt nytt industri- och handelsområde norr om Vännäsvägen. Området ansluts till Vännäsvägen vid Kullavägen och berörs av den västra korridoren. 20

3.3.2 Näringsliv och verksamheter Umeå lokala arbetsmarknadsområde omfattar grannkommunerna Vännäs, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors och Nordmaling. Det är det största arbetsmarknadsområdet i Norrland med 72 631 arbetande. Umeå har ett positivt pendlingsnetto på cirka 2 100 personer, vilket betyder att det pendlar in fler till Umeå än det pendlar ut. De större arbetsgivarna i Umeå är Umeå kommun, Landstinget, Umeå Universitet och Volvo lastvagnar AB. Umeå stad utgör handels- och servicecentrum för ett mycket större omland än grannkommunerna. Det finns ett inflöde från nästan samtliga av länets kommuner liksom från Västernorrland. Med etableringen av IKEA/Ikano 2016 kommer inflödet att öka. Inom hälso- och sjukvården har universitetssjukhuset en länsövergripande funktion för de fyra nordligaste länen. 3.3.3 Målpunkter På kartan nedan presenteras målpunkter för arbete, utbildning, fritid, service och handel. E12 E12 län ken No rra Klockarbäckens handels- och industriområde E4 Ersboda handelsområde Västerslätts industriområde Mariedals handelsområde Umeå godsbangård Nydala fritidsområde Umestan Umeälven Str d an Volvo Lastvagnar Travbanan Umåker Umeå Centralstation menaden p ro Gammlia idrottsanläggning Kulturhus och Umeå bibliotek centrum Umeå universitet E4/E12 Norrlands Umeå universitetssjukhus Östra Ishallen Söderslätts handelsområde IKEA/IKANO Röbäcks skidstadion Östtegs industriområde Umeå flygplats E4 Strömpilens handelsområde Gimonäs industriområde E12 Målpunkter för arbete, utbildning, fritid, service och handel 0 0,5 1 2 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 21

Arbete/utbildning: Västerslätts industriområde, Gimonäs industriområde, Östtegs industriområde, Klockarbäckens industriområde, Volvo lastvagnar, Umeå universitet, Norrlands universitetsjukhus, Umeå centrum, Umestan. Fritid: Gammlia idrottsanläggning, Umeå centrum med bibliotek, kulturhus och nytt badhus, Ishallen på Teg, Nydala friluftsområde, Strandpromenaden, Travbanan, Röbäcks skidstadion. Service/handel: Strömpilens handelsområde, Ersboda och Mariedals handelsområde, Klockarbäckens handelsområde, Söderslätts handelsområde med IKEA/ Ikano (under uppförande), Umeå centrum. Resor och transporter: Umeå Östra, Umeå busstation, Umeå centralstation, Umeå godsbangård, Umeå flygplats. 3.3.4 Transportinfrastuktur och resecentra Umeå flygplats ligger stadsnära, endast ungefär 5 km från Umeås stadskärna. Flygplatsens in- och utfart ansluter till E12/E4. På Västerslätt har en ny godsterminal byggts. Den ska möta ett ökat transportbehov och trafiken från Botniabanan. Den kommer också att flytta godshanteringen från Umeås stadskärna. Lastbilstrafik från och till godsterminalen förväntas öka. I anslutning till Umeå centralstation finns Umeå busstation med fjärrtrafik. Vasaplan i centrala Umeå är ett nav för den lokala busstrafiken. 22

3.3.5 Kommunala planer Översiktsplan Umeå kommun Umeå kommuns översiktsplan (ÖPL98) är från 1998. Den gäller fortfarande i de delar som inte behandlas i de nya fördjupade översiktsplanerna för Umeå. Fördjupning för Umeå Umeås framtida tillväxtområde berör Umeå tätort och de områden som tillsammans ses som stadens viktigaste expansionsområde. Planen tar avstamp i fullmäktiges tillväxtmål att Umeå ska växa till 200 000 invånare senast år 2050. I planen presenteras strategier och ett scenario för bebyggelseutvecklingen. Bland annat ska Umeås tillväxt koncentreras inom fem kilometers radie från stadskärna, trafikutrymmen omvandlas till tätare stadsmiljöer, torg, gågator och parker ges stor betydelse. Planen fungerar likt ett paraply för de andra fördjupade översiktsplanerna. Karta ur FÖP för Umeå Fördjupning för de centrala stadsdelarna - I den fördjupade översiktsplanen för centrala delarna av Umeå föreslås en kraftig tillväxt med ny bebyggelse i och nära centrum. Det innebär bland annat en fördubbling av antalet boende i de centrala stadsdelarna. För kommunen är färdigställandet av ringleden en förutsättning för att kunna genomföra planerna då tunga trafikleder som väg 503, Västra Esplanaden, kan omvandlas till attraktiv stadsmiljö. Utredningsområdet ligger utanför planens område. Fördjupad översiktsplan för Röbäck - Umeå kommun har börjat arbeta med en fördjupad översiktsplan. Den föreslagna avgränsningen innefattar Röbäcks by med stora delar av den jordbruksmark som tillhör byn och sträcker sig mot radhusbebyggelsen på Böleäng. I planeringen ingår också att hantera ett tidigare utpekat bebyggelseområde mellan Skravelsjö och Röbäck. Området kring travbanan föreslås ingå i arbetet liksom lägen längs den planerade Västra länken. 23

Fördjupning för älvslandskapet - Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att skapa förutsättningar för utveckling av älvlandskapet för attraktivt boende och friluftsliv. Längs älven samsas en rad olika intressen, till exempel vattenkraft, fiske, båtliv, rörligt friluftsliv, kulturhistoria, jordbruk, naturvård och vattennära boende. Karta ur FÖP för älvslandskapet 24

3.4 Landskapet och staden Utredningsområdets södra del ligger i kanten av den stora jordbruksbygden söder om Umeå, som sträcker sig vidare mot sydöst. Den gemensamma korridoren ansluter till det befintliga vägnätet vid Söderslätts handelsområde och går genom skogsområdet Bölekläppen. Korridoren går vidare över jordbruksmark förbi bostadsområdet Böleäng och byn Röbäck. Korridoren delar sig ca 1 km nordväst om Röbäck. Den västra korridoren går genom kuperad skogsbygd med tallskog och hällmarker. I skogen finns många skidoch löpspår och även träningsspår för travhästar. Den östra korridoren fortsätter i kanten av jordbrukslandskapet förbi Umåkers travbana. Här går Vindelälvsåsen, med pågående och avslutade grustäkter. Båda korridorerna passerar Umeälven. Den västra älvpassagen har branta skogklädda nipor på båda sidor medan den östra har en nipa på södra sidan och lägre öppen terräng på den norra. Norr om älven går den västra korridoren i gränsen mellan stadsbygden och jordbruksmarkerna i älvdalen uppströms Umeå. Korridoren delar sig på ömse sidor av slättsjön Prästsjön. Öster om Prästsjön finns ett stråk med skogsmark mellan sjön och bebyggelsen på Umedalen, och på västra sidan finns det öppna jordbrukslandskapet och byn Baggböle. Delen längs befintlig E12, som tilhör den västra korridoren, går genom tallskog med viss kontakt med bebyggelsen i Klockarbäcken och Umedalen samt utblick över Västerslätt. Det östra korridoren passerar norr om älven ett mindre jordbrukslandskap vid Backen, nära Backens kyrka, och fortsätter genom stadsbebyggelse fram till anslutningen till Norra länken i kanten av det öppna landskapet på Västerslätt. Områden där landskapsbilden är mest känslig för intrång av en ny väg bedöms vara passagen över den vidsträckta Röbäcksslätten passagen mellan bebyggelsen och slätten i Röbäck passagen av Umeälven i båda korridorerna jordbrukslandskapet på Backen och den smala passagen genom stadsbebyggelsen i den östra korridoren jordbrukslandskapet i korridoren väster om Prästsjön Följaktligen bedöms sträckor som går genom skogsmark (förutom älvpassagen) och genom det påverkade landskapet kring grustäkterna vara mindre känsliga. 3.5 Miljö och hälsa Faktauppgifterna i detta kapitel bygger huvudsakligen på de miljökonsekvensbeskrivningar som gjordes 2011. I dessa finns fördjupade beskrivningar av miljöförhållandena. Där finns också mer allmänna fakta om exempelvis riktvärden för buller. Kontroll av uppgifternas aktualitet har gjorts mot kartverktygen Skyddad natur, Fornsök och Vattenkartan. De arkeologiska utredningar som gjorts efter 2011 och aktuella uppgifter från Umeå kommun om buller och luftkvalitet har arbetats in i handlingen. 3.5.1 Riksintressen Befintlig E4 och E12 är av riksintresse för kommunikationer. Även planerad E12, dvs Västra Länken, är av riksintresse. Umeälven mellan Storsandskär och Stornorrfors utgör riksintresse för yrkesfiske. Riksintresseområdet för kulturmiljö Norrfors-Baggböle ligger huvudsakligen väster om utredningsområdet men berörs i sin periferi av den västra korridoren, väster om Prästsjön. 25

Den gemensamma korridoren går delvis inom utkanten av Natura 2000-området Umeälvens delta och slätter. Området är utpekat enligt fågeldirektivet. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse. 3.5.2 Kulturmiljö Riksintresseområdet Norrfors-Klabböle Området väster om Prästsjön ingår i ett större riksintresseområde för kulturmiljö, AC 11 Norrfors-Klabböleområdet. Riksintresset sträcker sig ca 8 km uppströms längs Umeälven och omfattar byarna Norrfors, Sörfors, Brännland, Kåddis, Baggböle och Klabböle, alla av medeltida ursprung. Riksantikvarieämbetets motivering Älvdalsbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet längs Umeälven mellan Norrforsdammen och utsläppet i Klabböle. Området utgör Umeå sockens kärnbygd. Uttryck för riksintresset Fornlämningar i form av boplatser och en hällristningslokal. Genuina bymiljöer med välbevarad bebyggelse och tillhörande odlingslandskap längs älven. I älven övergivna anläggningar för flottning, sågverksdrift, laxfiske och kraftverk. Förutsättningar kulturmiljö. 26

Området är också utpekat i länets program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Gränserna är inte identiska med riksintresset, exempelvis omfattas en större del av jordbruksmarken väster om Prästsjön av programmet. Förhistorisk tid Korridorerna ligger inom ett område som under förhistorisk tid utgjorde skärgård. För ca 6000 år sedan stack områdets idag högsta bergstoppar (de högre än 80 meter) upp som öar ur havet. Några tusen år senare hade landhöjningen inneburit att allt mera land höjts sig ur havet. Arkeologiska fynd visar att området har varit bebott sedan stenåldern. Två arkeologiska utredningar har utförts under 2009 och 2010/2011 av länsstyrelsen i syfte att undersöka om tidigare ej registrerade forn- eller kulturlämningar fanns inom de två alternativa korridorerna för Västra länken. Inom höjdnivåer kring 25 40 meter påträffades boplatslämningar men även fångstgropar för älg samt kolningsanläggningar. Vid den fördjupade utredningen som gjordes under våren 2011 påträffades boplatsrester av förhistorisk karaktär i området mellan Bölevägen och älven. Höjden över havet, 20-25 m, indikerar att lämningarna kan härröra från järnåldern, tiden kring Kristi födelse. De lämningar som ligger i korridoren för kombinationsalternativet, öster om Prästsjön, har förundersökts under 2012/2013. Man har hittat fynd från bronsåldern och yngre stenåldern, fram till våra dagar. De tre lämningarna längs Vännäsvägen har utretts/delundersökts 2010 inför ombyggnaden av vägen. Inga kända fornlämningar finns i den östra delen av sträckan, över Röbäcksslätten, och möjligheten att fornlämningar förekommer där bedöms vara mycket liten. Medeltid och nyare tid Röbäck Röbäck finns i skriftliga källor från 1443. Kartor visar att bebyggelsläget har haft en lång kontinuitet. Vägen till sockenkyrkan på Backen härstammar troligen från medeltiden och den följer samma sträckning som dagens Travbanevägen fram till Hamnögern, som är en gammal färjplats. Detta var också en del av Kustlandsvägen från 1600-talet, som följer hela Norrlandskusten. Odlingslandskapet kring Röbäck med sina ängslador har högt kulturhistoriskt värde. Korridorerna går i gemensam sträckning förbi Röbäck. Baggböle Baggböle by ligger på norra sidan om älven och har anor från medeltiden. Baggböle har länge varit uppdelad i två separata gårdsgrupperingar; en större öster om landsvägen en mindre i väster. Den östra delen blir den nuvarande bykärnan och i den västra finns Baggböle sågverk och Baggböle herrgård med omgivande byggnader. Jordbruksmarkerna väster om Prästsjön tillhörde byns inägomark. Baggböle berörs bara av den västra korridoren. Backenområdet Umeå landsförsamlings kyrka, eller Backens kyrka, är från 1500-talet, men en kyrka har sannolikt funnits här i området sedan 1200- eller 1300-talet. Kring kyrkan fanns ett stort antal kyrkstugor på 1600-talet. I området fanns också en medeltida tingsplats. 27

Sydöst om kyrkan låg hamnen. Här fanns förbindelse över älven till landsvägen mot Röbäck. Häradsvägen utgjorde landsvägen i öst-västlig riktning. Häradsvägen finns kvar, till stor del i sin ursprungliga sträckning, och är idag en gång- och cykelväg. Öster om Backens kyrka fanns landshövdingebostället Gran. De arkeologiska utredningar som gjorts visar på lämningar efter medeltida stadsbebyggelse. Fynden är från senare delen av 1500-talet samt senare perioder. Omfattningen av den äldre bebyggelsen är idag oklar. Historiska kartor och tidigare arkeologiska undersökningar i området talar dock för att bebyggelsen sannolikt har haft en större utbredning. UNGEFÄRLIG VÄGKORRIDOR Tolkning och sammanställning av olika historiska kartor och illustrationer över västra delen av Backenområdet. Bearbetad ur Älvslandskapet i kulturhistoriska drag. Underlag till fördjupad översiktsplan. Stadsledningskontoret, Umeå kommun. Landskapet på Backen har en historisk kontinuitet sedan minst 700 år och är välbevarat och ostört. Odlingsmarkerna längs älven har brukats sedan mycket länge, och har trots det tätortsnära läget undantagits från bebyggelse och annan exploatering. Detta gör att området i många avseenden bevarat sin ålderdomliga och lantliga karaktär, och kan upplevas från Häradsvägen och stigarna. De äldre byggnader som finns kvar är Backens kyrka och husen på Gran, men fynden som gjorts bekräftar de skriftliga källornas uppgifter om en omfattande bebyggelse med anknytning till både kyrklig och världslig makt från medeltiden ända fram i 1900-talet. Området kring Backens kyrka och Umeås första stadsbebyggelse har därmed ett mycket stort värde för stadens historia. Hela området mellan Backens kyrka och Tvärån 2 km österut finns utpekat i länets program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. I kommunens fördjupade översiktsplan för älvslandskapet anges området som rekreationsomåde och kärnområde natur- och kulturmiljö. I planen finns ett vägreservat för Västra länken genom området. Backenområdet berörs bara av den östra korridoren. 28

Förutsättningar naturmiljö. 3.5.3 Naturmiljö Korridorena går genom skiftande naturtyper där både miljöer med högsta naturvärde och mer triviala miljöer finns representerade. Den del av Röbäcksslätten som ligger söder om Riksvägen (väg 512) utgörs av ett så kallat Natura 2000-område, Umeälvens delta och slätter. Området omfattar den öppna jordbruksmarken på Röbäcks- och Degernässlätterna samt Umeälvens deltaområde med strandskogar, strandängar och vatten. Området är ett så kallat SPA (Special Protection Area) område, enligt EUs fågeldirektiv, på grund av sin betydelse för rastande och häckande fåglar. Det krävs tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Länsstyrelsen gav i oktober 2011 sådant tillstånd att anlägga Västra länken inom Natura 2000-området. Den berörda delen av Röbäcksslätten är också djur- och växtskyddsområde enligt 7 kap 12 miljöbalken, som sammanfaller med Natura 2000-området. 29

Skogsstyrelsen har pekat ut områden i älvbrinkarna och strandskogarna som nyckelbiotoper, vilket innebär höga naturvärden. Naturinventeringar med naturvärdesbedömning har genomförts inom korridorerna under 2009 och 2010. I dessa utredningar har flera områden med högsta naturvärde (klass 1) definierats. Dessa ligger dels i anslutning till älven, som i stort sammanfaller med nyckelbiotoperna, och dels i Prästsjön med angränsande våtmark. Höga naturvärden (klass 2) bedöms förekomma i skogen på Bölekläppen, i grustagen i Röbäck, i jordbruksmarkerna på Backen och väster om Prästsjön samt mindre ytor öster om Prästsjön. En fågelinventering i området mellan Röbäck och Vännäsvägen har genomförts under 2010 och 2011. Enligt inventeringen kommer korridorerna att påverka skyddsvärda fågelmiljöer med förekomster av rödlistade och i Fågeldirektivet utpekade arter, mestadels häckande sådana. Det är dock få individer som berörs, och inga arter i högre hotkategorier kommer att påverkas. De skyddvärda fågelmiljöerna är koncentrerade till Prästsjön med tillhörande odlingslandskap Älvbrinkarna Backens kulturlandskap Backenområdets fågelrastplatser i Umeälven. I kommunens fördjupade översiktsplaner anges strandzonerna längs älven som skyddsvärd natur, och större delen av odlingslandskapet på Backen som rekreationsområde och kärnområde natur- och kulturmiljö. Prästsjön nämns som område med skyddsvärd natur som utgörs av fågelrik slättsjö omgiven av gungfly och populärt strövområde främst för närboende. Dessa områden sammanfaller i stort med de utpekade områdena med högt värde i naturinventeringen. Umeälven har höga värden som en vandringsväg för lax, sik, harr och havsöring på väg till lekområden i Umeälven och Vindelälven. Den berörda delen av älven är av riksintresse för yrkesfiske och omfattas av miljökvalitetsnormer för såväl vattenförekomster som fisk- och musselvatten. Området mellan täktområdena söder om älven och ett område norr om befintlig E12 har naturvärdesklass 1 i länsstyrelsens grusinventering. 3.5.4 Rekreation och friluftsliv Vägkorridorerna berör flera områden som nyttjas för rekreation och friluftsliv. Skogen på Bölekläppen är ett värdefullt närrekreationsområde med motionsspår. Delar av området är också skolskog och används för lektioner och utevistelse. Området pekas ut som frilufts/rekreationsområde i den fördjupade översiktsplanen. Jordbruksvägarna på Röbäcksslätten används för promenader och fågelskådning. Det efterbehandlade grustaget närmast Röbäck nyttjas för ridning, närrekreation samt spontan lek i slänterna. Norr om detta finns Umåkers skidstadion från vilket ett antal skidspår utgår. Spårsystemet används även på barmarkssäsongen för löpning och orientering. Öster om korridorerna ligger Umåkers travbana. Hästsporten (även barn från ridskolan) utnyttjar skogen närmast Umåker för träning och passerar korridoren för att komma till sina träningsslingor. Ume älvdal korsas av båda korridorerna och är ett rekreationsområde som inrymmer många sevärdheter samt gång- och cykelleder. På norra sidan av älven går Umeleden, som är ett sammanhängande rekreationsstråk från Umeå centrum till Brännland. Iordningsställda grill- och rastplatser finns på norra stranden inom eller i anslutning till båda korridorerna. 30

Områden på älvens båda sidor i Baggböle och Klabböle, väster om den västra korridoren, pekas ut som rekreationsområden i fördjupad översiktsplan. Sträckan från Umeå centrum upp till Norrfors är intressant ur fiskesynpunkt. Här finns tidvis ett mycket bra lax- och havsöringfiske. Området kring Prästsjön har ett stort värde för rekreation och friluftsliv enligt kommunens bedömning av stadsnära park och naturmark. I området finns gott om stigar och vägar, med förbindelse till Baggböle och Umedalen. På sjöns östra sida finns ett fågeltorn samt en skolskog. Området är viktigt som närrekreationsområde för boende i Baggböle, Umedalen och delar av Backenområdet samt som besöksmål för naturupplevelser och friluftsliv för hela staden. Prästsjön ligger mitt i den västra korridoren och områdena runt sjön berörs av de båda västra korridorerna. Omgivningarna runt Backens kyrka och landskapet österut mot Tvärån beskrivs i fördjupad översiktsplan som ett av de viktigaste rekreationsområdena för västra delen av Umeå och har en viktig funktion i Umeås grönstruktur. Kombinationen av ett stadsnära läge, en bilfri miljö, intressant kulturhistoria och flera värdefulla naturmiljöer medför att området har mycket stora värden för rekreation och friluftsliv. Områdets västra del korsas av den östra korridoren. Söder om Vännäsvägen och väster om Tvärvägen finns ett skogsområde med Umedalens elljusspår. Den östra korridoren och korridoren längs befintlig E12 berör utkanten av elljusspåret. 3.5.5 Barriäreffekter och intrång Trafikleder i och i närheten av bostäder förändrar livsmiljön på många sätt, bland annat genom tillskapande av barriärer. Med barriäreffekter avses vägarnas och trafikens påverkan på framkomlighet och säkerhet för boende och därav följande effekter på trygghet, förflyttningsvanor och kontaktmönster. Här beskrivs förutsättningar för gång- och cykeltrafik kring de olika alternativen. Gång- och cykeltrafik i ett större perspektiv för Umeå beskrivs också i kapitel 3.2.3. Söder om älven påverkas flera spår för löpning och skidåkning på Böleskläppen och i Röbäcksterrängen. Gång- och cykeltrafik förekommer i begränsad omfattning på de allmänna vägarna. En separat gång- och cykelväg finns längs Riksvägen mellan Teg och Travbanevägen i Röbäck. Den västra korridoren korsar ett fåtal gång- och cykelstråk. Norr om Umeälven finns Baggbölevägen/Sockenvägen som förbinder Umedalen med Baggböle och som många oskyddade trafikanter färdas på. I övrigt korsas cykelvägen på norra älvstranden (Umeleden) och gångvägar och stigar vid Prästsjön (se också 3.5.4 Rekreation och friluftsliv). Den östra korridoren, som är mer stadsnära, korsar befintliga gång- och cykelstråk i större omfattning. Även här korsas Umeleden på norra älvstranden och flera gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning. Det finns både riktiga cykelvägar med koppling till gator och bebyggelse och mer informella passager över åkermarken. För rörelser i nord-sydlig riktning utgör Umeälven en barriär som inte går att korsa. De närmaste passagerna över älven för gång- och cykeltrafik är Notvarpsbron i Klabböle och den gamla bron i Umeå centrum. 3.5.6 Buller Umeå kommun har låtit kartlägga bullersituationen i kommunen enligt förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Kartorna nedan kommer från det kartverktyg som finns på kommunens webbplats och visar dygnsmedelvärden, s.k. ekvivalentnivå, för buller från trafik respektive industri. Bullerkartorna gäller situationen år 2011 men de förändringar som skett sedan dess (t.ex. att Norra länken byggts) bedöms inte påverka situationen i området för Västra länken i särskilt hög grad. 31

32 Vägtrafik- och industribuller enligt Umeå kommuns kartläggning.

Det finns riktvärden för god miljökvalitet avseende buller. För vägtrafik är ett av riktvärdena 55 dba ekvivalentnivå dygnsmedelvärde (gult/rött/lila på kartan visar värden över 55 dba). Riktvärdena överskrids endast intill de mest trafikerade vägarna. Kartan för industribuller visar att områden söder om älven och på Backen som i princip är opåverkade av vägtrafikbuller berörs av buller från täktverksamheten och Volvo. Ljudnivåerna är dock låga, 35-45 dba. Observera att färgskalorna skiljer sig åt på de båda kartorna. Den befintliga bullersituationen i och kring vägkorridorena är alltså låga ljudnivåer överallt utom längs Vännäsvägen, Riksvägen och väg 503 (även i viss mån intill de andra allmänna vägarna söder om älven samt Backenvägen och Tvärvägen) samt i anslutning till täkten vid travbanan. 3.5.7 Luftkvalitet En av de viktigaste anledningarna till att bygga Västra länken är att avlasta centrala Umeå från trafik som inte har målpunkt där och därmed uppnå en bättre luftkvalitet i centrala Umeå. Vidare ges Umeå kommun, med Västra länken, förutsättningar att genomföra ytterligare åtgärder som bidrar till förbättrad luftkvalitet. Umeå kommun skriver om kommunens arbete i Renare luft i Umeå Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid : Idag är luften i Umeå inte så bra som vi skulle önska. Uppmätta halter av luftföroreningar överskrider angivna gränsvärden i delar av centrala staden. En dålig luftkvalitet innebär negativa konsekvenser för människors hälsa. Som ett riktvärde för minsta godtagbara nivå finns miljökvalitetsnormer som anger hur höga halterna får vara. Då Umeå överskrider gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid fick Umeå kommun år 2006 ett uppdrag av Naturvårdsverket att utarbeta ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen. För att möjliggöra minskad trafik i de områden som har störst luftproblem är det viktigt med alternativa vägar som kan avlasta vägnätet i centrala Umeå. Av den anledningen är färdigställandet av Umeås nya ringled mycket viktig för att klara miljökvalitetsnormerna. Östra länken och Norra länken är nu på plats men den sista och för luftkvaliteten viktigaste pusselbiten, Västra länken, saknas fortfarande. De genomförda åtgärderna och det strategiska arbete som pågår sedan ett antal år tillbaka har dock gett effekt. Trafikflödena har minskat de senaste åren och miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde har klarats 2012, 2013 och 2014. Trots det överskrids miljökvalitetsnormerna fortfarande för tim- och dygnsmedelvärden. I åtgärdsprogrammet redovisas följande mätningar av kvävedioxid som visar halter i förhållande till miljökvalitetsnormen under 2003-2014. Diagrammen visar luftsituationen på Västra Esplanaden avseende kvävedioxid ären 2003-2013. Årsmedelvärde av uppmätta halter samt antal dygn och timmar med halter som överskrider miljökvalitetsnormen (grön linje) jämfört med miljökvalitetsnormen (gul linje). Källa: Umeå kommuns åtgärdsprogram. 33