Kvalité och Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för. Attendo Flottiljens Äldreboende.

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljens äldreboende År 2016 Verksamhetschef Ninozka Uribe

Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Fristad Servicehus År 2014 Verksamhetschef Trine Rydheim

Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljens äldreboende År 2015 Verksamhetschef Elisabeth Forssén

Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Fristad Serivicehus År 2015 Verksamhetschef Trine Rydheim

Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljens äldreboende År 2014 Verksamhetschef Elisabeth Forssén

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljens äldreboende År 2013 Verksamhetschef Elisabeth Forssén

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (8)

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Kvalitets- patientsäkerhetsberättelse för. Attendo Viksjö. År Jeanette Danielsen. Datum och ansvarig för innehållet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Viksjö År 2018 Datum och ansvarig för innehållet

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Pia-Maria Bergius Verksamhetschef

Attendo Ängsö. År Patientsäkerhetsberättelse Kristin Fjällström. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Trollängens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhet Tomtebogården

P atientsäkerhetsberättelso

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutin för hantering av avvikelser

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Anita Jonsson. Innehållsförteckning 1 (7)

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Transkript:

Sida 1 av 13 Kvalité och Patientsäkerhetsberättelse Version: 3 Gäller för: Attendo Skandinavien Äldreomsorg Dokumentansvarig: Kvalitetschef ASO Upprättad: 2016-10-01 Utarbetad av: Maria Ekelund Dannert Reviderad av: Lena Rosberg Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljens Äldreboende År 2017 Datum och ansvarig för innehållet Carolina Jonsson 180228

Mall Sida 2 av 13 Innehållsförteckning MALL FÖR PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE... 1 Sammanfattning... 3 Övergripande mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Mät- och uppföljningsmetod... 6 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits och vilka åtgärder som genomförts... 6 Uppföljning genom lokala och externa kontroller och jämförelser... 9 Granskning av dokumentation.. 5 Samverkan... 10 Riskanalys... 10 Rapporteringsskyldighet... 11 Synpunkter och klagomål... 11 Sammanställning och analys... 11 Samverkan med brukare och närstående... 12 Uppföljning av informationssäkerheten. 8 Resultat... 12 Övergripande Mål för kommande år... 13

Mall Sida 3 av 13 Sammanfattning Flottiljen består av 50 permanenta platser fördelade på fem avdelningar. Tre avdelningar är för personer med demenssjukdom och två med omvårdnadsinriktning Under 2017 har Flottiljen haft stabil sjuksköterskegrupp vilket gjort att vi kunnat skapa hög patientsäkerhet, god kvalitét och trygghet i arbetsgruppen. Detta har gett resultat i att varje avdelning tilldelats en patentansvarig sjuköterska som har ansvar för avdelningen, sjuksköterskan har kunnat leda och fördela arbetet på ett säkert sätt. Fokus under 2017 har fortsatt legat på uppföljningar och uppdatering av både HSL- och SoL dokumentation samt riskbedömningar inom de olika områdena. Arbetet kring avvikelse- och klagomålshanteringen har fortsatt. Avvikelser har följts upp och åtgärdats omgående. Kring klagomålshanteringen har det varit prioriterat att återkoppla omgående till den/de berörda samt vidta åtgärd och följa upp. Inkomna synpunkter och klagomål hanteras snarast, men senast inom två arbetsdagar och återkoppling sker senast efter fjorton dagar. Kvalitetsarbete har under året fortsatt vara en viktig fråga för att öka patientsäkerheten. Ett kvalitetsråd bestående av verksamhetschef, kvalitetssamordnare, sjuksköterska, sjukgymnast och fem kvalitetsombud (ett från vardera avdelningen) träffas i slutet av månaden. Fokus på kvalitetsrådet är att på ett generellt och verksamhetsöverskådligt sätt lyfta fram och belysa avvikelser och händelser som rapporterat in under månaden i ADD (Attendos kvalitetssystem) samt från HSL delen i Procapita. Vi arbetar fram övergripande åtgärder, rutiner, gör riskanalyser utifrån riskbedömningar. Föregående månads kvalitetsprotokoll följs upp för att se om åtgärderna hade förväntat resultat eller om de skall omarbetas. Ett nytt protokoll skrivs för innevarande månad. Återkoppling sker direkt till kontaktpersonerna. Alla medarbetare skall läsa och signera. Protokollet sätts sedan in i en kvalitetspärm på varje avdelning av kvalitetsombuden. Ett annat syfte med kvalitetsrådet är att synligöra individärenden, diskuterar fram lämpliga åtgärder samt om insatta åtgärder gav effekten som önskades. Kvalitet är en stående punkt på arbetsplatsträff. Samtliga medarbetare har skrivit på Järfälla kommuns hygienkontrakt och verksamhetschefen har kontrollerat följsamheten av hygienriktlinjerna tre gånger under året. Vi har även under året jobbat med basal hygien och samtliga i personalen ska ha genomgått en webb- baserade utbildningen. Verksamheten arbetar för en god samverkan med andra vårdgivare, kommunen och läkarorganisationen.

Mall Sida 4 av 13 Övergripande mål SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målsättningen i vårt patientsäkerhetsarbete 2017 var att skapa goda rutiner och hög kvalitet. Alla medarbetare skall känna till vårt kvalitetsarbete och hur de kan bidra till hög kvalité. De faktiska målen var: Riskbedömning för fall, nutrition och trycksår ska göras på samtliga brukare inom två veckor efter inflyttning Få en godkänd HSL dokumentation i egenkontrollen Inga trycksår uppkomna på enheten Kvalitetsråd varje månad Alla medarbetare veta vad som räknas som en händelse i den egna verksamheten, vem man ska rapportera till och hur rapporteringen går till. Kvalité ska vara en stående punkt på APT, frågan ska vara levande. Flottiljen har även under förgående år arbetat med värdegrund och värdegarantier för att öka kvaliteten. Stor vikt har även varit på etik och bemötande. Diskussioner sker på veckans gemensamma fika på fredagar där varje fredag har ett tema, APT samt kvalitetsrådet. Ansvarsfördelning SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att systematiskt arbeta med analys och hantering av händelser, avvikelser, uppföljning och utveckling av kvaliteten på Flottiljen. Verksamhetschefen har även det yttersta ansvaret för att vården bedrivs på ett patientsäkert sätt. Sjuksköterskan på respektive avdelning är medicinsk- och omvårdnadsansvarig på sin avdelning, men det är verksamhetschefen som har det yttersta medicinska ansvaret. Dock har nuvarande chef (tillträde 1 jan 2018) ingen HSL-utbildning och därav överlåtit vissa ledande arbetsuppgifter till en specifik sjuksköterska. Flottiljens äldreboende har sjuksköterskor dygnet runt. Varje avdelning har under dagtid en egen patientansvarig sjuksköterska. En sjukgymnast på heltid finns för hela verksamheten. Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på vår verksamhet enligt de rutiner och riktlinjer som vi har inom Attendo. Arbetet är utformat så att vi på enheten har ett kvalitetsråd som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månad. Fokus på kvalitetsrådet är att på ett generellt och verksamhetsöverskådligt sätt lyfta fram och belysa avvikelser och händelser som rapporterat in under månaden i ADD (Attendos kvalitetssystem) samt i HSL delen i Procapita. Vi arbetar fram övergripande åtgärder, rutiner, gör riskanalyser utifrån riskbedömningar. Syftet med kvalitetrådet är att säkra och utveckla Flottiljens processer i kvalitetsarbetet samt säkerställa att verksamheten arbetar med systematiskt förbättringsarbete. Ett annat syfte med kvalitetsrådet är att synligöra individärenden, diskuterar fram lämpliga åtgärder samt om insatta åtgärder gav effekten som önskades. Återkoppling sker direkt till kontaktpersonerna

Mall Sida 5 av 13 Kvalitetsrådet består av verksamhetschef, kvalitetssamordnare, sjuksköterska, sjukgymnast och kvalitetsombud, vilka är representanter från omvårdnadspersonalen alla fem avdelningar. Föregående månads kvalitetsprotokoll följs upp för att se om åtgärderna hade förväntat resultat eller om de skall omarbetas. Ett nytt protokoll skrivs för innevarande månad. Alla medarbetare skall läsa och signera. Protokollet sätts sedan in i en kvalitetspärm på varje avdelning av kvalitetsombuden. Kvalitet är en stående punkt på agendan för arbetsplatsträffen. Ansvarsfördelning: Verksamhetschef Har ansvar för att det finns kvalitetssystem samt Att dessa är kända av medarbetarna Att vi systematiskt arbetar med säkring, uppföljning och utveckling Att vi arbetar med att göra riskbedömningar och analyser av dessa Att händelserna diskuteras och återkopplas på arbetsplatsträffar Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret på Flottiljen för patientsäkerhetsarbetet Kvalitetssamordnare Leder den lokala kvalitetsgruppen Sammanställer statistik och skickar till kvalitetsavdelningen Skriver protokoll efter varje kvalitetsråd Håller möte med kvalitetsombuden Är behjälplig i riskbedömningar Sjuksköterska Gör den första bedömningen samt individuella åtgärder vid händelser/avvikelser och beslutar om verksamhetschef bör informeras omgående Gör riskbedömningar Sjukgymnast Gör den första bedömningen samt individuella åtgärder vid händelser/avvikelser fall Gör riskbedömningar Alla medarbetare är skyldiga att rapportera och dokumentera händelser som har betydelse för säkerheten i verksamheten. Vidare ska alla medarbetare veta vad som räknas som en händelse i den egna verksamheten, vem man ska rapportera till och hur rapporteringen går till. Sjuksköterka /sjukgymnast ansvarar för att detta ske i HSL journalen i Procapita. Vi använde oss av Järfälla Kommuns blanketter för HSL samt Attendos kvalitetssystem ADD.

Mall Sida 6 av 13 Mät- och uppföljningsmetod SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Individnivå; Uppkommen vård skada åtgärdas och denna följs upp dels på morgonrapporterna och sedan en gång i månaden på kvalitetrådet. Där dokumenteras även resultatet på åtgärden. Där tas även ställning till om åtgärden gav önskad effekt/ resultat eller om åtgärden skall ändras. Verksamhetsövergripande; Varje månad sammanställs antalet händelser av kvalitetssamordnare under kvalitetsrådet och dessa jämförs med tidigare månader. I detta forum arbetas det fram övergripande åtgärder, rutiner, gör riskanalyser utifrån riskbedömningar. Syftet med kvalitetrådet är att säkra och utveckla Flottiljens processer i kvalitetsarbetet samt säkerställa att verksamheten arbetar med systematiskt förbättringsarbete. På nästkommande APT går verksamhetschefen sedan tillsammans med kvalitetssamordnaren igenom händelserna och tittar om antalet ökat eller minskat. Ses en ökning så görs en analys av orsaken och en ny rutin eller åtgärd skapas för att minska antalet händelser denna karaktär. APT är ett viktigt forum för information till medarbetare så att samtliga arbetar på samma sätt i patientsäkerhetsarbetet. På varje avdelning finns ett kvalitetsombud och denne ansvarar för att motivera kollegorna att varje månad även läsa protokollet från kvalitetsrådet samt signera att de läst. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits och vilka åtgärder som genomförts SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Nedan beskrivs hur Flottiljen har arbetat med patientsäkerhetsarbete. Olika typer av händelser: Läkemedelsavvikelser- Kan till exempel vara uteblivet läkemedel, ej signerat läkemedel och fel dos av läkemedel. Fallavvikelser- alla typer av fall. Synpunkter och klagomål- den som tar emot klagomålet är behjälplig att framföra klagomålet samt erbjuder att hjälpa till att fylla i Vi vill bli bättre blanketten. Beroende på synpunkten/klagomålets art, kontaktas sjuksköterska eller verksamhetschef. Återkoppling sker inom två arbetsdagar Avvikelser i vårdkedjan: Internt eller externt, att det brustit i vårdkedjan. Vid externa avvikelser skriver verksamhetschef i blanketten Avvikelserapport i vårdkedjan och skickar den till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i kommunen för vidare handläggning. Avvikelserapport för läkarinsatser: Kan gälla bristande eller utebliven service som gäller läkarinsatser. Verksamhetschef fyller i blankett som snaras vidarebefordras till kommunens MAS. Specifik omvårdnad/rehabilitering: Kan gälla tex matning, rehabilitering, sondmatning mm

Mall Sida 7 av 13 Trycksår: Var trycksåret uppkom, vilken grad av trycksår och placering. Medicinteknisk produkt: Skall beskriva vilken typ av medicinteknisk produkt det gäller, i vilken situation och konsekvensen/skadan för patienten. Lex Maria: Om händelsen nått en viss styrka och bedöms som allvarlig kontaktar verksamhetschefen snarast kommunens MAS som gör en anmälan till Socialstyrelsen. Kvalitetsråd En gång i månaden håller vi ett kvalitetråd. Vi arbetar fram övergripande åtgärder, rutiner, gör riskanalyser utifrån riskbedömningar. Syftet med kvalitetrådet är att säkra och utveckla Flottiljens processer i kvalitetsarbetet samt säkerställa att verksamheten arbetar med systematiskt förbättringsarbete. Underlaget är händelserapporter, riskanalyser och åtgärdsplaner från olika kvalitetsuppföljningar. Ett ytterligt syfte med kvalitetrådet är att diskutera och komma fram till åtgärder på individnivå. Vår lokala kvalitetsråd består av: Kvalitetssamordnare Kvalitetsombud en representant från varje avdelningen. Sjuksköterska Verksamhetschef Sjukgymnast Gruppen består av samma personer och sammansättningen är känd av alla medarbetare. Arbetsuppgifter: Mötet där händelserapporterna behandlas hålls en gång per månad. - Kvalitetssamordnaren är ordförande och håller i mötet. - Mötet följer en struktur där vi först ser över föregående protokoll för att sedan behandla händelserna som inkommit under månaden på ett generellt och verksamhetsöverskådligt sätt. Detta analyseras och vi ser över mönster. Det som diskuteras antecknas och sammanfattas till månades protokoll. Protokoll oskrivs in i vårt kvalitetsystem ADD efter varje möte av kvalitetssamordnare. - Sedan går vi in på individärenden, där både ADD händelser samt från HSL i procapita modulen gås igenom, anledning till händelsen, åtgärd på vad som kan göras för att det inte inträffar igen, vem som ansvarar för åtgärden samt när uppföljning skall ske. - Det är den lokala kvalitetsgruppens ansvar att ständigt utifrån de inkomna händelserna skapa nya rutiner och säkerhet för brukarna. - Förmedla förvärvade kunskaper vidare till alla medarbetare - Under mötet skall vi arbeta kontinuerligt med att gå igenom våra rutiner samt uppdatera dem så fort något förändras - Verksamhetschefen ansvarar för att ta emot avvikelser i Procapitas avvikelsesystem. Efter inrapportering i vårt ADD system kan vi varje månad se resultat från Kvalitetsindex där tidigare månader jämförs. Om något avviker stort gör verksamhetschefen en åtgärdsplan.

Mall Sida 8 av 13 Kvalitetsindex För att utveckla och säkra kvaliteten och patientsäkerheten i verksamheterna har Attendo skapat ett kvalitetsindex. Indexet är ett instrument som sammanställer ett antal parametrar för att mäta kvaliteten på våra enheter. Händelser/avvikelser Särskilda händelser Brukarundersökningar Värderingsarbete Projekt Egenkontroll Externa granskningar Dokumentation, SOL och HSL Riskanalyser Genomförandeplaner De olika parametrarna är viktade på olika sätt och sammanställs sedan till ett index. Sammanställningen utgörs av månads- och kvartalsrapporter där man kan följa dels de olika delarna och dels det totala värdet på kvalitén i verksamheten 12 månader tillbaka. Det är ett tydligt och lättöverskådligt diagram där det lätt går att se hur indexet utvecklas och man kan därför snabbt sätta in åtgärder om behov finns. Riskbedömningar - Riskbedömningar, fallrisk, trycksår och nutrition görs på alla senast 14 dagar efter inflyttning. - BMI görs inom 14 dagar, eller tidigare vid uppenbart behov. Detta dokumenteras i procapita och en hälsoplan upprättas vid behov. Sedan görs ett BMI var tredje månad eller tidigare vid behov. - En fallriskbedömning och Norton görs på samtliga vid inflyttning och därefter efter 6 månader samt vid behov. Fallriskbedömning görs utifrån Downton och vid behov öppnas en vårdplan. - Förebygga trycksår, ser på status utifrån Norton, jobbar med tryckavlastning (tex antidecubitus madrass) och rätt näring och vätska, kontroll av hud kostym och arbetar med god inkontinensvård. - hantering för utdelning av läkemedel på avdelningen tillfaller en läkemedelsansvarig per avdelning och dag som säkerhetsställer att läkemedlen är givna och signerade. - Flottiljen har under året jobbat med att förbättra arbetet med risk och händelseanalys och rapporterar in detta till kvalitetsavdelningen på Attendo via ADD. Utbildningar - Utbildning i Värdegarantier, både chef, medarbetare och värdegrundscoach. - Värdegrundscoachen har hållit i mindre grupper på enheten på fredagar. - BPSD utbildning - Uppdatering kring ROAG munhälsa för sjuksköterskor - Kost och nutrition utbildning, - Förflyttningsutbildning, Durewall, en sjukgymnast - Inkontinensutbildning, ett trettiotal medarbetare - Inkontinens/sårvård: 1 medarbetare

Mall Sida 9 av 13 - Förflyttningsutbildning för medarbetare hållit av sjukgymnast Webbutbildningar Demens ABC Demens ABC plus E-utbildning i Basala hygienrutiner Nollvision Arbetsmiljöverkets ergonomiutbildning Ergonomiutbildning Sen har medarbetarna även gått diverse interna utbildningar och deltagit i nätverksträffar 78 % av den fast anställda omsorgspersonalen är utbildande undersköterskor och de övriga är vårdbiträden. En specialistutbildade undersköterskor, Silviasystrar finns på enheten Inom Attendo finns möjlighet till löneökning på 1 500 kr per månad (gäller heltid, för deltid omräknas beloppet enligt tjänstgöringsgrad) för de undersköterskor som fullföljer en specialistutbildning inom Yrkeshögskolan om lägst 200 godkända poäng inom företagets verksamhetsområden. Exempel på utbildningar som godkänns för närvarande är psykiatri, akutsjukvård, multisjuka äldre, demensvård, allmän och specialiserad palliativ vård. För utbildningar till stödpedagog, eller behandlingsassistent gäller lägst 400 godkända poäng från Yrkeshögskolan alternativt minst 60 högskolepoäng. Rutiner För att verksamheten skall vara patientsäker är det av yttersta vikt att ha välfungerande rutiner. Under året har vi på varje APT tagit upp en eller flera rutiner. Rutinen gås igenom och diskuteras. Detta är ett fortlöpande arbete för att hålla rutinerna uppdaterade och levande. Vi tar även upp en rutin/policy på veckobasis på fredagar. Kvalitetsregister Vi har under året registrerat dödsfall i Palliativa registret. Registrering i Senior Alert görs men inte fullt ut. Utifrån registren kan verksamheten få ut intressant statistik som klart och tydligt visar vilka förbättringsområden som finns inom verksamheten. Under 2017 hade Flottiljen 11 st avlidna boenden. Uppföljning genom lokala och externa kontroller och jämförelser SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 Flottiljens äldreboende inte haft uppföljning externt från kommunen under 2017. Egenkontrollen av HSL och SOL dokumentationen gjordes under våren av kvalitetsavdelningen på Attendo. Det uppmärksammades en del brister i HSL dokumentationen, vi fick 82 %. 100 % på dokumenteringen i SOL. Socialstyrelsens brukarundersökning 2017 visar att vi behöver arbeta med information gällande trevligare måltider, meddela förändringar i tid, ensamhet, möjlighet till

Mall Sida 10 av 13 utevistelse, klagomålshantering. 72% av de svaranden är nöjda med Flottiljen som äldreboende, där Attendo totalt i länet ligger på 80 % Under 2017 har vi haft flera synpunkter/klagomål. Synpunkterna har främst handlar om bemötande samt brister i rutiner. En jämförelse från föregående år är gjord i Palliativa registret. En analys av jämförandet är gjord. 11 brukare har avlidit under året.. Verksamhetschefen har två gånger per år kontrollerat hygienföljsamheten, om medarbetarna följer de hygienrutiner som finns. Vid första egenkontrollen fanns en del att åtgärda men vid andra tillfället ingen anmärkning gällande hygienföljsamheten. Varje kvartal lämnar sjuksköterskorna in blanketten Infektioner i särskilt boende. Samverkan SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap 3 p 3 Flottiljen har sjuksköterska dygnet runt. Läkarorganisationen är Legevisitten som Järfälla kommun har avtal med. Rond sker en gång i veckan med läkaren, utöver detta kontaktas läkaren per telefon vid behov. Läkaren kan tillkallas för hembesök andra dagar i veckan än ronddagen, om behov finns. Flottiljen samverkar med Järfälla kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska. Samtliga rutiner utgår från MAS riktlinjer. Brukarna har kost och brukar råd fyra gånger per år, då får de information från verksamheten och har möjlighet att komma med synpunkter och önskemål. Två gånger per år inbjuds närstående till närståendemöte. Aktivitetssamordnare skriver veckobrev till de boende samt till de närstående som lämnat sina mailadresser. I brevet finns utrymme för verksamhetschef att skriva några rader och ett par gånger per år påminns vikten av att lämna synpunkter. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskbedömningar har ovan beskrivits en hel del. Riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av en risk. En riskanalys görs för att upptäcka risker som kan leda till att en brukare skadas och för att ta fram konkreta åtgärder som eliminerar risker. En riskanalys görs exempelvis o Om en återkommande iakttagelse av en risk eller mindre allvarliga händelser i en specifik arbetsprocess. o Om en medarbetare upplever att ett arbetsmoment eller en viss situation är riskfylld o Vid organisationsförändringar o Vid bedömning av åtgärdsförslag i en händelseanalys Kvalitetsrådet träffas varje månad och gruppen arbetar kontinuerligt med att identifiera risker. På arbetsplatsträff (APT) har riskanalys gåtts igenom. Verksamhetschef och kvalitetssamordnaren har gått utbildning i Risk och händelseanalys. Risk och händelseanalyser rapporteras in till företagets kvalitetsavdelning kvartalsvis.

Mall Sida 11 av 13 Under 2017 gjordes inga större förändringar i verksamheten så gällande detta gjordes inga riskanalys som behövde belysas ur ett brukar och/eller verksamhetsperspektiv Riskanalyser som gjordes - Risk när personal har med sin hund till Flottiljen - Risk för ensamarbete vid krävande dubbelbemanningar - Risk för att brukare far illa när 2 personal är upptagna med dubbelbemanning Rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, 7 kap 2 p 5 Samtliga medarbetare rapporterar risker för vårdskador samt händelser enligt vårt händelsehanteringssystem (ADD) som beskrivits under tidigare rubrik. Vi använder Järfälla kommuns blanketter för HSL avvikelser/händelser. Om en händelse är allvarligare kontaktar verksamhetschef alla inblandande omgående, informerar kommunens äldreomsorgschef och MAS samt regionchef och kvalitetsavdelning i Attendo. Regionchef utser en person att utreda händelsen och en händelseanalys och åtgärdsplan görs sedan. Kommunens MAS gör en anmälan om Lex Maria till Socialstyrelsen vid behov. Händelseanalysen och dess resultat skickas till MAS och delges till medarbetarna på nästkommande APT för att alla skall ta lärdom av det inträffade och för att informationen skall komma vidare om de åtgärder som vidtagits. Det kan vara till exempel en ny rutin för hur något skall göras. Återkoppling sker till kommunen och till de berörda. En uppföljning görs sedan efter två veckor. Synpunkter och klagomål (SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p6) Sammanställning och analys (SOSFS 2011:9 5 kap. 6 ) För att kunna utveckla verksamheten är det mycket viktigt att ta till vara på de synpunkter som brukare och dess närstående har. Vi har därför i vårt välkomstmaterial lagt in blanketten Vi vill bli bättre samt verksamhetschefens telefonnummer. Aktivitetssamordnare skriver veckobrev till de boende samt till de närstående som lämnat sina mailadresser. I brevet finns utrymme för verksamhetschef att skriva några rader och ett par gånger per år påminns vikten av att lämna synpunkter. Alla som tar emot ett klagomål eller synpunkter ska lyssna utan att avbryta och försöka ta reda på vad som hänt och bemöta synpunkterna. Kan medarbetaren inte svara hänvisar denne till sjuksköterska eller verksamhetschef. Om synpunkt eller klagomål inkommer skriftligt kontaktas de inblandade snarast, men senast inom två arbetsdagar och försöker lösa situationen. De beslut som tas dokumenteras och tid för utvärdering skall ske inom 2 veckor. Om situationen ej kan lösas på plats kontaktar verksamhetschefen sin tur regionchef.

Mall Sida 12 av 13 Uppföljning och återkoppling sker direkt till dem som framfört synpunkten eller klagomålet. Ibland sker flera möten. Verksamhetschefen sammanställer två gånger per år inkomna synpunkter och klagomål och gör en analys för att se om det finns något mönster. Samverkan med brukare och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Fyra gånger per år hålls ett brukarråd där representanter från avdelningarna deltar. Där har brukarna möjlighet att ta upp olika frågeställningar samt få information från Flottiljen. Två gånger per år hålls ett närståendemöte på Flottiljen. Närstående bjuds in till enheten. En agenda för innehållet på mötet finns. Varje vecka skriver aktivitetssamordnare ett veckobrev. I det mailet har verksamhetschefen möjlighet att informera om allt från vårdskador, Patientnämnden eller om Socialstyrelsens arbete eller annat som kan vara viktigt att informera om. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Patientsäkerhetsarbete, händelser under 2017 Händelse/ Avvikelse Flottiljen Läkemedel Utebliven läkemedels dos 23 st Fel läkemedels dos 3 st Förväxling av lm och pat 0 st Annat 11 st Fall Ingen skada 65 st Lättare skada 0 Fraktur 0 Trycksår 4 Analys av händelser på Flottiljen: Antalet inrapporterade avvikelser/händelser har en markant liten ökat i sin helhet på Flottiljen jämförelse med 2016. Vi arbetar kontinuerligt med att påminna om vikten av att arbeta förebyggande genom att lära från uppmärksammade brister samt vikten av att dokumentera

Mall Sida 13 av 13 händelser. Detta kan vara en av orsakerna till att antalet ökar, dvs mökertalet är mindre. Antalet händelser gällande läkemedel är 1 st fler än 2016 då antalet var 36 st. Antalet fall under året har varit 4 st fler än 2016. Om fall och balansprojektet har spelat in eller om det ligger på brukarnivå, är svårt att fastställa. Dock har verksamheten arbetat mycket med fallförebyggande åtgärder. Resultat HSL målen 2017 HSL dokumentationen har visat på en del brister. Trolig orsak är att då verksamheten under 2016 hade problem att få fasta sjuksköterskor, berörde detta även resultatet 2017. samtliga brukare har aktuella riskbedömningar gjorda inom två veckor. Övergripande mål för kommande år 2018 Godkänd SoL och HSL dokumentation i Egenkontrollen 2018 Riskbedömningar fall, nutrition och trycksår inom 14 dagar vid inflyttning Behålla rekryterade sjusköterskor Minska antalet fall, absolut inte öka, arbeta förebyggande Inga trycksår uppkomna på enheten Demensutbildning för personal på demensenheterna under Q2 BMI på alla brukare var tredje månad Fortsatt arbete med Senior Alert och Palliativa registret. Påbörja arbetet med BPSD. En utmaning under året och kommande år är at behålla våra kunniga sjuksköterskor.